Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
2000a, 2000b) angreppssätt för icke-hierarkiska studier av politik, Bacchis (1999) angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken och Frankelius (2005) angreppssätt för studier av innovationssystem. Inom ramen för de fyra cirklarna diskuterar jag även de övriga teman som framträtt vid genomgången av det empiriska materialet från de fyra samverkansnätverken. Dessa övriga teman rör bland annat villkoren för samverkan med omvärlden, målgruppens betydelse, förutsättningarna för verksamheternas långsiktighet, insatser i form av ideellt arbete, samt samverkansnätverkens initiativ till att kartlägga och stötta kluster och innovationssystem. Analys utifrån modellens innersta cirkel: Problemrepresentation Inledningsvis ska jag med utgångspunkt i analysmodellens innersta cirkel resonera kring de problemrepresentationer som de fyra samverkansnätverken arbetat utifrån. Med inspiration från Carlssons (1996, 2000a, 2000b) angreppssätt för icke-hierarkiska studier av politik och Bacchis (1999) angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken ställer jag frågan ”Vad är problemet” och försöker därigenom belysa verksamheternas syften, visioner, bakgrund och nuläge. Jag använder mig även av Frankelius (2005) angreppssätt för studier av innovationssystem för att rannsaka de antaganden som stått i centrum för samverkansnätverkens organisering. I alla fyra samverkansnätverk fann jag exempel på uppfattningen att det råder olika villkor för kvinnor och män i samhället vad gäller företagande och innovation. Kvinnors insatser osynliggörs och bedöms annorlunda än mäns, menade nätverksdeltagarna. Detta utgör samverkansnätverkens ’problemrepresentation’, för att använda Bacchis (1999, sid 1) begrepp. Utifrån denna problemrepresentation kan ’jämställdhet’ sägas ha utgjort ett av de huvudsakliga syftena i samverkansnätverkens verksamheter. Som jag poängterade i avhandlingens andra och tredje kapitel finns det ingen entydig definition av jämställdhet som begrepp. Detta avspeglas i nätverksdeltagarnas resonemang. Flera av dem definierade jämställdhet i termer av en jämn representation av män och kvinnor. Andra lyfte fram kvinnors och mäns villkor i 230
elation till företagande och teknisk utveckling. Att kunna leva och verka i sin bygd var ett annat mål som ansågs vara relaterat till jämställdhet. Tillgången till resurser sades även det ha betydelse för jämställdheten. Nätverksdeltagarnas uppfattning att det i första hand varit mäns insatser som uppmärksammats och belönats i relation till företagande och innovation bekräftar Wendt Höjer & Åses (1999, sid 8) slutsats att kvinnor som grupp har mindre makt och inflytande än män i politiken. Ett av de områden där nätverksdeltagarna uppmärksammade denna brist på makt var statliga insatser för att utveckla innovationssystem och kluster. Där menade deltagarna att kvinnor och män borde bemötas på samma sätt av aktörer i omvärlden när de tar initiativ till att organisera sådana formationer. Det formulerades en önskan om nya arenor för utveckling av innovationer, idéer och visioner, där kvinnor kan känna sig välkomna. I några fall kopplades detta till skapandet av attraktiva regioner. Utifrån Eduards (2002, sid 152-153) slutsats att kvinnor kan öka sitt politiska handlingsutrymme genom att organisera sig menar jag att de arenor som nätverksdeltagarna efterfrågat kan ses som ett sätt att uppnå de fyra samverkansnätverkens visioner om jämställdhet i företagande och innovation. De fyra samverkansnätverkens gemensamma fokus har bestått i att försöka åstadkomma ekonomisk och social utveckling med jämställdhet mellan kvinnor och män som ett uttalat mål. Bakom detta urskiljer jag antagandet att såväl kvinnor som män vill och kan utveckla och driva företag, innovationer, projekt och idéer; att de vill och kan leva och verka där de själva valt att göra detta; samt att det finns potential för lokal och regional utveckling om myndigheterna tar till vara på denna vilja. Jag lägger även märke till uppfattningen att lokal och regional utveckling är önskvärt och positivt för kvinnor som grupp, så länge den tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov och insatser. Sådan utveckling verkar av nätverksdeltagarna - inte minst i de två nordligaste länen - betraktas som en förutsättning för att såväl män som kvinnor ska kunna leva och verka på den plats de önskar. De fyra samverkansnätverken har på så sätt organiserat sina verksamheter kring bilden av kvinnor och män som lika kapabla att driva företag och bidra till lokal och regional utveckling. De har värderat kvinnors bidrag till företagande och innovation lika högt som mäns. Därmed tycker jag att de 231
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
elation till företagande och teknisk utveckling. Att kunna leva och verka i sin bygd<br />
var ett annat mål som ansågs vara relaterat till jämställdhet. Tillgången till resurser<br />
sades även det ha betydelse för jämställdheten. Nätverksdeltagarnas uppfattning att det<br />
i första hand varit mäns insatser som uppmärksammats och belönats i relation till<br />
företagande och innovation bekräftar Wendt Höjer & Åses (1999, sid 8) slutsats att<br />
kvinnor som grupp har mindre makt och inflytande än män i politiken. Ett av de<br />
områden där nätverksdeltagarna uppmärksammade denna brist på makt var statliga<br />
insatser för att utveckla innovationssystem och kluster. Där menade deltagarna att<br />
kvinnor och män borde bemötas på samma sätt av aktörer i omvärlden när de tar<br />
initiativ till att organisera sådana formationer. Det formulerades en önskan om nya<br />
arenor för utveckling av innovationer, idéer och visioner, där kvinnor kan känna sig<br />
välkomna. I några fall kopplades detta till skapandet av attraktiva regioner. Utifrån<br />
Eduards (2002, sid 152-153) slutsats att kvinnor kan öka sitt politiska<br />
handlingsutrymme genom att organisera sig menar jag att de arenor som<br />
nätverksdeltagarna efterfrågat kan ses som ett sätt att uppnå de fyra<br />
samverkansnätverkens visioner om jämställdhet i företagande och innovation.<br />
De fyra samverkansnätverkens gemensamma fokus har bestått i att försöka<br />
åstadkomma ekonomisk och social utveckling med jämställdhet mellan kvinnor och<br />
män som ett uttalat mål. Bakom detta urskiljer jag antagandet att såväl kvinnor som<br />
män vill och kan utveckla och driva företag, innovationer, projekt och idéer; att de vill<br />
och kan leva och verka där de själva valt att göra detta; samt att det finns potential för<br />
lokal och regional utveckling om myndigheterna tar till vara på denna vilja. Jag lägger<br />
även märke till uppfattningen att lokal och regional utveckling är önskvärt och positivt<br />
för kvinnor som grupp, så länge den tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov och<br />
insatser. Sådan utveckling verkar av nätverksdeltagarna - inte minst i de två<br />
nordligaste länen - betraktas som en förutsättning för att såväl män som kvinnor ska<br />
kunna leva och verka på den plats de önskar. De fyra samverkansnätverken har på så<br />
sätt organiserat sina verksamheter kring bilden av kvinnor och män som lika kapabla<br />
att driva företag och bidra till lokal och regional utveckling. De har värderat kvinnors<br />
bidrag till företagande och innovation lika högt som mäns. Därmed tycker jag att de<br />
231
Change language