Avhandling i fulltext - Forskning

6. Samverkansnätverkens utmaning av innovationsforskning
och innovationspolitik
I detta kapitel använder jag erfarenheterna från de fyra samverkansnätverkens insatser
för att främja kvinnors företagande och innovation till att utmana befintlig
innovationsforskning och innovationspolitik. Min analytiska referensram - som
presenterades i avhandlingens tredje kapitel - hjälper till att gestalta denna utmaning. I
referensramen ingår bland annat teorier om nedifrånperspektiv i studier av politik, om
görande av kön i politik och forskning, samt om organisering och klassificering av
innovationssystem. Jag menar att erfarenheterna från de fyra samverkansnätverkens
insatser kan bidra till att vidareutveckla befintliga teorier om hur innovation kan
främjas genom ökad samverkan. På detta sätt vill jag bidra både till den etablerade
forskningen om innovationspolitik och innovationssystem och till den spirande
forskningen om genus i innovationspolitik och innovationssystem. Avhandlingens
syfte är att utforska hur spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv
påverkar hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik. I enlighet med
detta syfte intresserar jag mig särskilt för de maktrelationer och genuskonstruktioner
som verkar ha betydelse för vilka aktörer, verksamhetsområden och innovationer som
värderas högt respektive lågt i satsningarna på innovationssystem, triple helix och
kluster. Ett nedifrånperspektiv löper som en röd tråd genom kapitlet. Detta i betydelsen
av en analytisk ansats som jag använder för att uppmärksamma hur en vid syn på
innovation och innovationssystem kan synliggöra ett bredare spektrum av
betydelsefulla faktorer i organiseringen av samverkansnätverk för innovation.
I kapitlet analyseras de fyra samverkansnätverkens verksamheter med hjälp av den
modell för genusforskning om innovationssystem som jag vidareutvecklat utifrån
Emma Resurscentrums ursprungliga modell. Modellen innefattar de fyra cirklarna
Problemrepresentation, Organisering, Materiella effekter och Immateriella effekter.
Teorier om innovationspolitik och innovationssystem - med särskilt fokus på
maktrelationer och genuskonstruktioner utifrån ett nedifrånperspektiv - har inspirerat
cirklarnas innehåll. De tre huvudsakliga teorier som används är Carlssons (1996,
229