Avhandling i fulltext - Forskning

sektorn. Varje samverkansnätverk har dock haft olika mycket kontakt med vissa av
sektorerna. Emma RC har exempelvis haft minst utbyte med aktörer i det privata
näringslivet, medan Företagsamma Kvinnor och Lika Villkor har haft minst kontakt
med företrädare för akademin. Samtliga samverkansnätverk har haft omfattande
relationer till aktörer i den civila och offentliga sektorn. Omvärldsaktörerna har intagit
olika roller för samverkansnätverken, bland annat som finansiärer, målgrupper,
samarbetspartners och projektägare.
Vad gäller omvärldens betydelse ger alla fyra samverkansnätverk exempel på hur de
tvingats anpassat sina insatser efter omvärldens bemötande. Myndigheter på
kommunal, regional och nationell nivå har avgjort om samverkansnätverken fått
finansiering eller ej och deras uttalade (eller uteblivna) stöd och inbjudningar till att
delta i arbetet med de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen har spelat en
viktig roll på det mentala planet för nätverksdeltagarna. Även relationen till andra
företagsfrämjare har påverkat samverkansnätverkens sätt att bedriva sina
verksamheter. Detta beroende på om dessa varit villiga att samverka och sätta sig in i
kvinnors situation eller ej och beroende på om andra aktörer tillskrivit resurscentra
samma vikt som övriga företagsfrämjare. I vissa fall har nätverksdeltagarna upplevt sig
bli avfärdade och förlöjligade av tjänstemän och rådgivare som hävdat att kvinnor,
renskötare eller kulturarbetare inte har de kunskaper, kontakter eller egenskaper som
krävs för att förverkliga en innovation eller en affärsidé.
Flera nätverksdeltagare vittnar om en nagelfarning av de verksamheter som bedrivs av
kvinnor på ett sätt som många män slipper. Till exempel ställs helt andra krav på
redovisning av budget och uppvisande av resultat. De summor som beviljats till
resurscentras projekt har dessutom varit betydligt lägre än de summor som delats ut till
mansdominerade kluster och innovationssystem via regionala och nationella
policyprogram. Även långsiktigheten i samverkansnätverkens verksamheter har
begränsats av bristande finansiering, i och med att nya projektmedel ständigt måste
sökas vilket tagit tid och kraft från de huvudsakliga verksamheterna. Samtidigt
upplever vissa nätverksdeltagare att vinden vänt och att de efter många års slitsamt
226