Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
medvetna om att det kontrasterar mot den befintliga innovationspolitiken och innovationsforskningen att etikettera insatser för att främja kvinnors företagande och innovation på detta sätt. Denna kontrast verkar ha motiverat dem att delta i arbetsprocessen kring de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen. Projekt har varit den dominerande formen för verksamheterna i samverkansnätverken, vilket flera av nätverksdeltagarna anser har försvårat långsiktigheten i verksamheterna. Innovation i samverkansnätverken Min genomgång av det empiriska materialet visar på ett stort antal verksamhetsområden som omfattats av samverkansnätverkens insatser. Gemensamt för alla fyra samverkansnätverk är att de har varit verksamma på områden som rör service och upplevelser, exempelvis turism, kultur, arrangemang, hälso- och sjukvård, barnomsorg och genus/jämställdhet. I alla samverkansnätverk utom ett har dessa områden dominerat i verksamheterna. I SAGA har även IT och renskötsel betonats vid sidan av service och upplevelser. I de övriga samverkansnätverken förekommer enstaka exempel på verksamheter utanför service och upplevelser. Det rör sig då om livsmedelsförädling i Västerbotten respektive tillverkningsindustri i Västmanland och Södermanland. Eftersom service och upplevelser är områden som sysselsätter många kvinnor medan IT, renskötsel och tillverkning är mansdominerade områden har tre av de fyra samverkansnätverken i första hand lyft fram verksamhetsområden där många kvinnor är företagare eller anställda. Det som utmärker det fjärde samverkansnätverket är att de även har fokuserat kvinnors betydelse i mansdominerade näringsgrenar. Samverkansnätverkens verksamhetsområden ger en fingervisning om hur de innovationer som har anknytning till nätverksdeltagarnas verksamheter sett ut. Flera av innovationerna har nämligen tydliga kopplingar till de områden som respektive samverkansnätverk varit verksamma inom. Även här går det att urskilja en skiljelinje mellan de tre samverkansnätverk som främst satsat på service och upplevelser och det fjärde samverkansnätverket som även fokuserat IT-utveckling. Inom det senare har några av deltagarna utvecklat innovationer som exempelvis ett fördröjningstolerant system för Internetuppkoppling i glesbefolkade områden, hemtjänst till hus i periferin 224
med hjälp av IT och Internetförsäljning av slöjd. I de samverkansnätverk som främst satsat på service och upplevelser består innovationerna exempelvis av metoder för inventering och stöttning av kluster och innovationssystem i branscher med många kvinnor, modeller för att stötta utvecklingen av kvinnors affärsidéer, arrangemang av fest och bröllop, samt mikrokrediter riktade till kvinnor i etniska minoriteter. De innovationer jag kunnat urskilja består därmed till största delen av nya metoder, tjänster och upplevelser. Av de diskussioner som fördes vid dialogseminarierna och i det befintliga textmaterialet framgår att flera av nätverksdeltagarna delar uppfattningen att den syn på innovation, kluster och innovationssystem som dominerar i politik och forskning inte tar hänsyn till deras egna erfarenheter av att främja kvinnors företagande och innovation. Flera kommentarer avslöjar att de begrepp som används upplevs som fjärmande och införda uppifrån. Deltagarna påpekade även att triple helix-modellens betoning av tre aktörer - stat, näringsliv och akademi - osynliggör den roll som civilsamhället spelar i utvecklingen av innovationer via samverkansnätverk. Vissa aktörer, varav resurscentra för kvinnor är en, ansågs kunna tillhöra flera samhällssektorer samtidigt. Att män och mansdominerade branscher gjorts till norm när det gäller kluster och innovationssystem var en analys som förenade flera av samverkansnätverken. Nätverksdeltagarnas upplevelser av att kvinnor och kvinnodominerade områden har marginaliserats i innovationspolitiken verkar vara en av anledningarna till att alla fyra samverkansnätverk har genomfört insatser för att öka kunskaperna om kvinnors initiativ till kluster och innovationssystem. På dessa sätt har de utmanat den dominerande synen på vilka aktörer och verksamhetsområden som är centrala för dessa typer av samverkansnätverk för innovation. Omvärldens betydelse Det empiriska materialet visar att alla fyra samverkansnätverk har haft omfattande kontakter med aktörer i omvärlden för att genomdriva sina aktiviteter och uppnå sina syften. Samtliga har i samband med detta involverat aktörer från fyra olika samhällssektorer: den privata, den offentliga, den akademiska och den ideella/civila 225
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
medvetna om att det kontrasterar mot den befintliga innovationspolitiken och<br />
innovationsforskningen att etikettera insatser för att främja kvinnors företagande och<br />
innovation på detta sätt. Denna kontrast verkar ha motiverat dem att delta i<br />
arbetsprocessen kring de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen. Projekt har<br />
varit den dominerande formen för verksamheterna i samverkansnätverken, vilket flera<br />
av nätverksdeltagarna anser har försvårat långsiktigheten i verksamheterna.<br />
Innovation i samverkansnätverken<br />
Min genomgång av det empiriska materialet visar på ett stort antal<br />
verksamhetsområden som omfattats av samverkansnätverkens insatser. Gemensamt för<br />
alla fyra samverkansnätverk är att de har varit verksamma på områden som rör service<br />
och upplevelser, exempelvis turism, kultur, arrangemang, hälso- och sjukvård,<br />
barnomsorg och genus/jämställdhet. I alla samverkansnätverk utom ett har dessa<br />
områden dominerat i verksamheterna. I SAGA har även IT och renskötsel betonats vid<br />
sidan av service och upplevelser. I de övriga samverkansnätverken förekommer<br />
enstaka exempel på verksamheter utanför service och upplevelser. Det rör sig då om<br />
livsmedelsförädling i Västerbotten respektive tillverkningsindustri i Västmanland och<br />
Södermanland. Eftersom service och upplevelser är områden som sysselsätter många<br />
kvinnor medan IT, renskötsel och tillverkning är mansdominerade områden har tre av<br />
de fyra samverkansnätverken i första hand lyft fram verksamhetsområden där många<br />
kvinnor är företagare eller anställda. Det som utmärker det fjärde samverkansnätverket<br />
är att de även har fokuserat kvinnors betydelse i mansdominerade näringsgrenar.<br />
Samverkansnätverkens verksamhetsområden ger en fingervisning om hur de<br />
innovationer som har anknytning till nätverksdeltagarnas verksamheter sett ut. Flera av<br />
innovationerna har nämligen tydliga kopplingar till de områden som respektive<br />
samverkansnätverk varit verksamma inom. Även här går det att urskilja en skiljelinje<br />
mellan de tre samverkansnätverk som främst satsat på service och upplevelser och det<br />
fjärde samverkansnätverket som även fokuserat IT-utveckling. Inom det senare har<br />
några av deltagarna utvecklat innovationer som exempelvis ett fördröjningstolerant<br />
system för Internetuppkoppling i glesbefolkade områden, hemtjänst till hus i periferin<br />
224
Change language