Avhandling i fulltext - Forskning

Organiseringens karaktär
Vad gäller organiseringens karaktär, visar mitt empiriska material att
samverkansnätverken delar ambitionen att vilja främja kvinnors företagande och
innovation. I Norrbotten framfördes även en önskan att bidra till lokal utveckling,
teknisk utveckling och jämställdhet mellan kvinnor och män, inte minst i relation till
renskötande kvinnors livsvillkor. Även i Västerbotten hoppades nätverksdeltagarna
kunna underlätta lokal och regional utveckling via jämställdhetssatsningar, i syfte att
möjliggöra för kvinnor att leva och verka i Vilhelmina kommun. I Västmanland ville
man förbättra villkoren för kvinnors företagande för att öka kvinnors möjlighet att
försörja sig själva och få mer ledighet. Att uppnå ett jämställt näringsliv framhölls som
centralt av nätverksdeltagarna i Södermanland, vid sidan av att stärka resurscentras roll
i länets tillväxtarbete. Bakom dessa förhoppningar låg uppfattningen att kvinnors
insatser för samhällelig utveckling osynliggörs och att det inte råder lika villkor för
kvinnor och män när det gäller att driva företag eftersom de bedöms olika. Jag tolkar
samverkansnätverkens ambitioner som uttryck för ett behov av att lyfta fram ’kvinnor’
som kategori i relation till samhällsutveckling, företagande och innovation utifrån
erfarenheten att det i första hand varit mäns insatser som uppmärksammats och
belönats av politiker, tjänstemän och forskare trots att nätverksdeltagarna själva sett
hur kvinnor stått för liknande insatser.
De aktiviteter som samverkansnätverken bedrivit för att uppnå sina syften har bland
annat varit nätverk, kluster och innovationssystem, projekt, deltagande i regionala
tillväxt- och utvecklingsprogram, rådgivning, seminarier, studiebesök,
metodutveckling och förebilder. Detta visar att alla fyra samverkansnätverk använt sig
av gränsöverskridande som strategi, där olika aktörer och områden har involverats
utifrån de behov som funnits med förhoppningen att samverkan mellan dessa skulle
leda till bättre villkor för kvinnors företagande och innovation än om
nätverksdeltagarna skulle ha genomdrivit insatserna på egen hand. Nätverksdeltagarna
har inte bara etiketterat dessa gränsöverskridande insatser som ’nätverk’, utan även
som ’kluster’ och ’innovationssystem’. Att döma av diskussionerna vid
dialogseminarierna och i det befintliga textmaterialet är nätverksdeltagarna väl
223