Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
”Visst existerar de, för jag ser att de är viktiga och de får mycket uppmärksamhet. De får mycket pengar. Jag ser allt detta. Så det är klart att de är viktiga. Men i min värld - som jag har ritat här - så är de inte viktiga.” (Dialogseminarium i Lyftet, 4 apr 2006) Överhuvudtaget verkade Lika Villkors deltagare inte känna att de alltid får erkännande från omvärlden i sin roll som företagsfrämjare. ”Vi borde få större erkännande för det vi redan gör. För när man nämner företagsstödjare så nämns oftast inte resurscentra. Det är jättekonstigt. När kommunerna radar upp vart man kan vända sig för att få hjälp tar man inte med resurscentra. Så jag menar att vi inte ens får credit för det vi gör. Det betyder att de som är satta att bestämma på något sätt måste ändra sig och acceptera att det här är någonting som än så länge behövs, speciellt för kvinnor och kvinnors företagande. Så visionen måste vara att vi finns och faktiskt kommer att finnas. Eller att det blir integrerat överallt så man har resurser att jobba med ett blandat näringsliv och företagande.” (Dialogseminarium i Lyftet, 4 april 2006) Deltagarna i Lika Villkor har samverkat med aktörer på flera olika geografiska nivåer; lokal, regional, nationell och internationell. Men när jag vid ett av dialogseminarierna påstod att kontakterna på internationell nivå varit färre än de på andra nivåer, protesterade en av deltagarna. ”Nej, det tycker inte jag. Titta på varje lokalt resurscentrum. Till exempel Vingåker, de har mycket samarbete med Italien och Tyskland. Vi har flera andra som jobbar i internationella projekt: Gnesta och inte minst NEEM. Det finns både från lokalt håll att man har nätverk och projekt ihop. Och inom Lika Villkor har vi det här Gender Focus i samarbete med 216
Storbritannien. Vi har även Sydafrika på gång.” (Dialogseminarium i Lyftet, 21 sep 2006) På internationell nivå har alltså ett kunskapsutbyte skett till och från Lika Villkor, inte minst på temat om hur resurscentra för kvinnor har organiserats i Sverige. ”Vi är efterfrågade. Nu har vi fått en förfrågan om att komma till Estland om en månad för att prata just om hur man bygger upp lokalt, regionalt och nationellt resurscentrum.” (Dialogseminarium i Lyftet, 21 sep 2006) De internationella kontakterna får betydelse på hemmaplan, menade deltagarna. ”De internationella projekten och kontakterna hjälper till att lyfta resurscentra lokalt och regionalt. Det tycker jag eftersom vi har fått uppmärksamhet i tidningarna när vi haft utländska besök. Då kan man helt plötsligt få uppmärksamhet. Men när man gnetar på i sitt vanliga arbete är det inte lika lätt att få folk att lyssna.” (Dialogseminarium i Lyftet, 21 sep 2006) Ytterligare en dimension som jag föreslog var hur olika aktörer knyts till Lika Villkors verksamheter i olika roller. En av nätverksdeltagarna i Södermanland berättade om den konferens som anordnades av bland andra Svenska Institutet och Färgfabriken i Stockholm våren 2006, med Richard Florida som huvudtalare. Han höll där ett föredrag utifrån sin bok The rise of the creative class i vilken han visar på kulturarbetares och andra kreativa näringars betydelse för regional tillväxt. Några månader efter detta besök anordnade hon själv ett seminarium under rubriken ”Hur ska Södermanland attrahera den kreativa klassen” inom ramarna för det projekt hon då drev. Av följande citat framgår det dock att arrangemanget inte i första hand var tänkt att bidra till hennes egen kunskapsutveckling: 217
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
”Visst existerar de, för jag ser att de är viktiga och de får mycket<br />
uppmärksamhet. De får mycket pengar. Jag ser allt detta. Så det är klart att<br />
de är viktiga. Men i min värld - som jag har ritat här - så är de inte viktiga.”<br />
(Dialogseminarium i Lyftet, 4 apr 2006)<br />
Överhuvudtaget verkade Lika Villkors deltagare inte känna att de alltid får<br />
erkännande från omvärlden i sin roll som företagsfrämjare.<br />
”Vi borde få större erkännande för det vi redan gör. För när man nämner<br />
företagsstödjare så nämns oftast inte resurscentra. Det är jättekonstigt. När<br />
kommunerna radar upp vart man kan vända sig för att få hjälp tar man inte<br />
med resurscentra. Så jag menar att vi inte ens får credit för det vi gör. Det<br />
betyder att de som är satta att bestämma på något sätt måste ändra sig och<br />
acceptera att det här är någonting som än så länge behövs, speciellt för<br />
kvinnor och kvinnors företagande. Så visionen måste vara att vi finns och<br />
faktiskt kommer att finnas. Eller att det blir integrerat överallt så man har<br />
resurser att jobba med ett blandat näringsliv och företagande.”<br />
(Dialogseminarium i Lyftet, 4 april 2006)<br />
Deltagarna i Lika Villkor har samverkat med aktörer på flera olika geografiska nivåer;<br />
lokal, regional, nationell och internationell. Men när jag vid ett av dialogseminarierna<br />
påstod att kontakterna på internationell nivå varit färre än de på andra nivåer,<br />
protesterade en av deltagarna.<br />
”Nej, det tycker inte jag. Titta på varje lokalt resurscentrum. Till exempel<br />
Vingåker, de har mycket samarbete med Italien och Tyskland. Vi har flera<br />
andra som jobbar i internationella projekt: Gnesta och inte minst NEEM.<br />
Det finns både från lokalt håll att man har nätverk och projekt ihop. Och<br />
inom Lika Villkor har vi det här Gender Focus i samarbete med<br />
216