Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
västvärldens ekonomier till att bli mer dynamiska och kunskapsbaserade (Marklund m.fl. 2004, Regeringskansliet 2004, Boye & Sandberg 2005, Magnusson 2006, Lewén 2010). Det snäva spektrumet av aktörer och områden som prioriterats kan tolkas som att det är ett uppifrånperspektiv som har tillåtits överväga i den politiskt-administrativa styrningen och i valet av analytisk ansats. Att det just är män och mansdominerade näringar som prioriterats tyder på att föreställningar om kön spelar en roll i sammanhanget. Denna koppling mellan ett uppifrånperspektiv och föreställningar om kön kan utforskas med hjälp av angreppssättet ’doing gender’. Där tillämpas begreppet ’kön’ som någonting som dagligen ”görs” i interaktion mellan människor i organisationer (Gunnarsson m.fl. 2003b, sid 7). Görandet av kön kan skapa skillnader mellan ’män’ och ’kvinnor’ på ett sätt som inte nödvändigtvis har med biologisk olikhet att göra (West & Zimmerman 2002, sid 13). Med inspiration från ’doing gender’ operationaliserar jag kön och genus som någonting som görs i innovationsforskningens och innovationspolitikens olika delar, exempelvis vid prioritering av olika aktörer och verksamhetsområden. I den analysen kan jag ha hjälp av de två element som Hirdman (1990) identifierat som grundläggande beståndsdelar i ett patriarkalt genussystem, nämligen könens isärhållande och den manliga normens primat. I och med att satsningarna på innovationssystem och kluster bedrivs av statliga myndigheter i Sverige omfattas denna verksamhet i regeringens ambition om ’jämställdhetsintegrering’, där alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv (www.regeringen.se/sb/d/3267 1 dec 2009). Utifrån denna ambition kan den ensidiga prioriteringen av män och mansdominerade näringar i innovationspolitiken anses kontrastera mot regeringens jämställdhetspolitiska mål. Detta mål säger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, bland annat genom en jämn fördelning av makt och inflytande samt samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete (www.regeringen.se/sb/d/2593/a/14257 1 dec 2009). Som ett led i att jämställdhetsintegrera alla politikområden genomför staten riktade insatser till kvinnor inom den regionala utvecklingspolitiken via det som kommit att gå under namnet ’resurscentra för kvinnor’. Några av dessa centra ingår 18
som en del i min empiri och som jag kommer att visa längre fram utmanar dessa centra de rådande föreställningarna om kön i innovationsforskning och innovationspolitik. Den statliga stöttningen av lokala och regionala resurscentra runt om i landet inrättades i början av 90-talet. Syftet var att öka kvinnors delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet och därigenom ge kvinnor en ökad andel av samhällets resurser (Forsberg m.fl. 2004, sid 4). Sedan 2005 ska resurscentras verksamheter bidra till att skapa ’hållbar tillväxt’ genom att förbättra kvinnors villkor och förutsättningar inom de regionala tillväxtprogrammen och de regionala utvecklingsprogrammen (Näringsdepartementet 2004). I praktiken har resurscentra främst arbetat med att främja kvinnors företagande och bedriva utvecklingsprojekt (Forsberg m.fl. 2004, sid 3). En av resurscentras viktigaste målgrupper är kvinnor som vill förverkliga sina idéer, ofta inom ramen för eget företagande. 5 De näringar som dessa kvinnor är verksamma i utgörs till största delen av service- och upplevelsenäringar, inom både privat och offentlig sektor (Holmquist & Sundin 2002, sid 15; Bünger 2003, sid 5; Holmquist 2008, sid 10; Lewén 2010, sid 4). Det har påpekats att Sveriges innovationspolitik hittills har försummat att främja innovation inom såväl den privata som den offentliga tjänstesektorn (Marklund m.fl. 2004, sid 6 & 9). De flesta av de aktörer och verksamhetsområden som resurscentra för kvinnor involverar har därmed inte omfattats av de politiska insatser som gjorts för att stötta samverkansnätverk för innovation. Detta kan ses som ytterligare ett tecken på att det är ett uppifrånperspektiv som har tillåtits överväga i den politiskt-administrativa styrningen, på så sätt att enbart en viss sorts aktörer och områden har betraktats som relevanta. Även i valet av analytisk ansats i den innovationsforskning som har bedrivits har uppifrånperspektivet övervägt. I och med att en betydande del av denna forskning i Sverige har organiserats som följeforskning till de statligt prioriterade samverkansnätverken för innovation är det främst innovationssystem och kluster i mansdominerade näringar och miljöer som har kartlagts och analyserats (se exempelvis Laestadius m.fl. 2007; Andersson m.fl. 2010). Forskning om 5 För en översikt av forskningsläget rörande kvinnors företagande, se Larsson m.fl. (2008). 19
- Page 1: DOKTORSAVHANDLING Samverkansnätver
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
västvärldens ekonomier till att bli mer dynamiska och kunskapsbaserade (Marklund<br />
m.fl. 2004, Regeringskansliet 2004, Boye & Sandberg 2005, Magnusson 2006, Lewén<br />
2010). Det snäva spektrumet av aktörer och områden som prioriterats kan tolkas som<br />
att det är ett uppifrånperspektiv som har tillåtits överväga i den politiskt-administrativa<br />
styrningen och i valet av analytisk ansats. Att det just är män och mansdominerade<br />
näringar som prioriterats tyder på att föreställningar om kön spelar en roll i<br />
sammanhanget. Denna koppling mellan ett uppifrånperspektiv och föreställningar om<br />
kön kan utforskas med hjälp av angreppssättet ’doing gender’. Där tillämpas begreppet<br />
’kön’ som någonting som dagligen ”görs” i interaktion mellan människor i<br />
organisationer (Gunnarsson m.fl. 2003b, sid 7). Görandet av kön kan skapa skillnader<br />
mellan ’män’ och ’kvinnor’ på ett sätt som inte nödvändigtvis har med biologisk<br />
olikhet att göra (West & Zimmerman 2002, sid 13). Med inspiration från ’doing<br />
gender’ operationaliserar jag kön och genus som någonting som görs i<br />
innovationsforskningens och innovationspolitikens olika delar, exempelvis vid<br />
prioritering av olika aktörer och verksamhetsområden. I den analysen kan jag ha hjälp<br />
av de två element som Hirdman (1990) identifierat som grundläggande beståndsdelar i<br />
ett patriarkalt genussystem, nämligen könens isärhållande och den manliga normens<br />
primat.<br />
I och med att satsningarna på innovationssystem och kluster bedrivs av statliga<br />
myndigheter i Sverige omfattas denna verksamhet i regeringens ambition om<br />
’jämställdhetsintegrering’, där alla politikområden ska präglas av ett<br />
jämställdhetsperspektiv (www.regeringen.se/sb/d/3267 1 dec 2009). Utifrån denna<br />
ambition kan den ensidiga prioriteringen av män och mansdominerade näringar i<br />
innovationspolitiken anses kontrastera mot regeringens jämställdhetspolitiska mål.<br />
Detta mål säger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina<br />
egna liv, bland annat genom en jämn fördelning av makt och inflytande samt samma<br />
möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete (www.regeringen.se/sb/d/2593/a/14257<br />
1 dec 2009). Som ett led i att jämställdhetsintegrera alla politikområden genomför<br />
staten riktade insatser till kvinnor inom den regionala utvecklingspolitiken via det som<br />
kommit att gå under namnet ’resurscentra för kvinnor’. Några av dessa centra ingår<br />
18
Change language