Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Nära kopplat till denna vision fanns konkreta föreställningar om hur nyföretags- och affärsrådgivning bör gå till för att människor ska våga ta steget från idé till förverkligande. ”Alla rådgivare ska sluta berätta för folk vad som är bra och inte. Alltså se det som idéer, som utveckling. En idé är kanske först inte genomtänkt. Så att folk blir bemötta på rätt sätt. Det är viktigt, så att man inte hämmas för det. Folk känner sig förminskade.” (Dialogseminarium i Lyftet, 4 april 2006) På frågan om hur deltagarna arbetade för att utvecklingen skulle framåt svarade de att Lika Villkor var ett exempel på detta. Vidareutbildning av dem som jobbar i resurscentra sågs som en annan främjande insats. Dessutom framhöll deltagarna vikten av att försöka få delta i arbetet med de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen. En annan framåtdrivande kraft var strukturpåverkan via förändring av attityder, spridning av kunskap, nätverk för företagare samt goda exempel och förebilder. På individnivå ansågs utbildning, projekt, rådgivningssamtal vara givande. Att synas i media och att sitta i arbetsgrupper där de inte förväntades sitta - och där lyfta frågor de anser vara viktiga - var ytterligare en ansträngning som framhölls. Argumenten bakom några av dessa framåtsträvande initiativ formulerades så här: ”Vi jobbar ju med Lika Villkor och det är ju ett sätt att jobba för att uppnå visionen. Att komma in i RTP och RUP - överhuvudtaget allt som vi gör för att påverka strukturer i stort och smått. Det handlar om allt från attitydpåverkan till kunskapsspridning. Vara ambassadör för frågan och sitta med i olika sammanhang. Om man går på en annan nivå: bygga nätverk så att företagarna ser varandra, hittar till större grupper och känner större samhörighet. En typ av mötesplats och lyfta upp goda exempel, så andra kan se sig själv i situationen. Bra förebilder, stötta människor på 196
individnivå, rådgivningssamtal, synas i media. Där finns det en strategi.” (Dialogseminarium i Lyftet, 4 april 2006) Enligt det befintliga textmaterialet använde deltagarna i Lika Villkors deltagare en rad olika strategier i sina verksamheter. Bland annat gjorde de en åtskillnad mellan ”traditionella strukturer” (äldre företagsfrämjande organisationer, exempelvis ALMI) och ”nya strukturer” (nyare företagsfrämjande organisationer, till exempel resurscentra och Kooperativ Utveckling). Både ’gender mainstreaming’ och riktade insatser till kvinnor ansågs vara viktiga strategier. Projekt, samverkansnätverk och kluster användes som strategier för att utveckla företagandet i branscher med många kvinnor, bland annat den alternativa hälsobranschen. Nätverksdeltagarna ville skapa ett tydligare varumärke för Lika Villkor genom utvecklandet av en gemensam affärsplan, som skulle göra dem till ledande i Södermanland med att erbjuda ”genusmedvetna och attraktiva tjänster i affärsrådgivning”. Enligt Lika Villkors deltagare arbetade resurscentra i Södermanland på tre nivåer: • Individnivå → rådgivning, coachning, bollplank, lokaler • Gruppnivå → projekt, utbildningar, föreläsningar, seminarier • Strukturnivå → samverkan inom det regionala tillväxtprogrammet, utbildning av andra aktörer, attitydpåverkan, lyfta fram kvinnor som förebilder En av de aktiviteter som har bedrivits i Lika Villkor är en klusteranalys av den alternativa hälsobranschen, där många kvinnor driver företag, vilket ledde till starten av HälsoSam Sverige. Vidare har en kunskaps- och metodutveckling skett för att analysera satsningar på att främja kvinnors företagande ur ett genusperspektiv, och spridning av detta till andra företagsfrämjare. I samarbete med Mälardalens högskola anordnades följeforskning till Lika Villkor. Ett samverkansnätverk med hantverkande kvinnor har byggts upp. Rådgivning och coaching har använts för att utveckla kvinnors företagande. 197
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
individnivå, rådgivningssamtal, synas i media. Där finns det en strategi.”<br />
(Dialogseminarium i Lyftet, 4 april 2006)<br />
Enligt det befintliga textmaterialet använde deltagarna i Lika Villkors deltagare en rad<br />
olika strategier i sina verksamheter. Bland annat gjorde de en åtskillnad mellan<br />
”traditionella strukturer” (äldre företagsfrämjande organisationer, exempelvis ALMI)<br />
och ”nya strukturer” (nyare företagsfrämjande organisationer, till exempel resurscentra<br />
och Kooperativ Utveckling). Både ’gender mainstreaming’ och riktade insatser till<br />
kvinnor ansågs vara viktiga strategier. Projekt, samverkansnätverk och kluster<br />
användes som strategier för att utveckla företagandet i branscher med många kvinnor,<br />
bland annat den alternativa hälsobranschen. Nätverksdeltagarna ville skapa ett<br />
tydligare varumärke för Lika Villkor genom utvecklandet av en gemensam affärsplan,<br />
som skulle göra dem till ledande i Södermanland med att erbjuda ”genusmedvetna och<br />
attraktiva tjänster i affärsrådgivning”.<br />
Enligt Lika Villkors deltagare arbetade resurscentra i Södermanland på tre nivåer:<br />
• Individnivå → rådgivning, coachning, bollplank, lokaler<br />
• Gruppnivå → projekt, utbildningar, föreläsningar, seminarier<br />
• Strukturnivå → samverkan inom det regionala tillväxtprogrammet, utbildning<br />
av andra aktörer, attitydpåverkan, lyfta fram kvinnor som förebilder<br />
En av de aktiviteter som har bedrivits i Lika Villkor är en klusteranalys av den<br />
alternativa hälsobranschen, där många kvinnor driver företag, vilket ledde till starten<br />
av HälsoSam Sverige. Vidare har en kunskaps- och metodutveckling skett för att<br />
analysera satsningar på att främja kvinnors företagande ur ett genusperspektiv, och<br />
spridning av detta till andra företagsfrämjare. I samarbete med Mälardalens högskola<br />
anordnades följeforskning till Lika Villkor. Ett samverkansnätverk med hantverkande<br />
kvinnor har byggts upp. Rådgivning och coaching har använts för att utveckla<br />
kvinnors företagande.<br />
197
Change language