Avhandling i fulltext - Forskning

alla av seminariedeltagarna som höll med om den beskrivningen. Istället påpekades
det att resurscentra i Södermanland till stor del har byggts upp i projektform med
kortsiktig finansiering. En kommun framställdes som ett undantag, i och med att
resurscentrum där införlivats i kommunens näringslivskontor.
Lika Villkors deltagare ville att deras verksamheter skulle bidra till att skapa en
permanent kunskapsplattform om jämställdhet, mångfald och antidiskriminering inom
arbetsmarknad och entreprenörskap. Att utveckla och stärka resurscentras roll i länets
tillväxtarbete uppgavs vara en central del i detta. Vidare ville nätverksdeltagarna
uppnå ett ’jämställt näringsliv’ med en ’hållbar tillväxt’ i Södermanland. Samma
möjligheter för kvinnor och män i näringsliv, samhällsliv och arbetsliv eftersträvades.
Främjandet av kvinnors företagande sågs då som ett medel för att skapa jämställdhet.
Inte minst ansågs det viktigt att stötta invandrade kvinnors företagande. Tanken var
även att utveckling av kunskap om kvinnors företagande skulle vara användbart för
länets övriga företagsfrämjare. Särskilt ville nätverksdeltagarna skapa en allmän
förståelse för tillväxtpotentialen inom den alternativa hälsobranschen och åstadkomma
stabilare inkomster för kulturföretagare.
Vid det första dialogseminariet ombads Lika Villkors deltagare att formulera vilka
visioner de strävade efter att uppnå i sina verksamheter. Några av de visioner som
nämndes var:
• Ett jämställt icke-segregerat näringsliv
• En ’One stop shop’ där blivande företagare lätt kan få hjälp
• Södermanland - bäst i Sverige på att stötta företag
• Erkännande och långsiktighet för resurscentra
• Alla företagsstödjare ska ha kunskap om kvinnor och män
• Rådgivare ska inte avgöra vad som är rätt och fel, de ska vara kreativa
• Lagar och trygghetssystem som hänger med när allt fler går från anställning till
eget företagande
194