Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Även på den kommunala nivån har vissa av deltagarna upplevt sig bli motarbetade. En av deltagarna sätter ord på sin motvilja till samverkan med kommunen: ”Har man blivit nedlagd av kommunen så vill man ju inte bli involverad där igen. Nu kan de inte lägga ner oss. Det är en styrka. En jättestyrka.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006) Bakgrunden till detta uttalande gick enligt deltagarna att finna i kommunens dåliga hantering av den namnlista över de företagande kvinnor som varit aktiva i satsningen Näringslivsforum för kvinnor. ”Näringslivsforum för kvinnor var på topp där och sedan lades det ner. Det var 400 kvinnor som var med. Delar lades över till kommunen och näringslivsenheten där. Sedan stoppade de undan det någonstans och gav fan i det under ett och ett halvt år. De skickade ut två e-mail eller någonting sådant. I princip så begravdes de 400 namnen som hade varit jätteaktiva då.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006) Detta gjorde att deltagarna istället började eftersträva att vara så fristående som möjligt från den kommunen. En av deltagarna beskrev hur Nutek har möjliggjort detta. ”Vi har aldrig sökt pengar från kommunen efter det. Det här att vi kan söka pengar från Nutek gör att vi är helt oberoende. Vi sitter inte i klorna på kommunen utan vi är en fristående part.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006) En av deltagarna har även upplevt ett ointresse från kommunens sida när det gäller den näringslivsutveckling som bedrivits av deltagarna i Företagsamma Kvinnor. 190
”Jämfört med ICA, då är vi bara som en flugskit. Nämen, det är inget fel på näringslivschefen. Men vi är inte hans målgrupp. Han ska inte hålla på med oss. De vill etablera, se till att det kommer hit företag som kan bygga och anställa folk.” (Dialogseminarium i Lyftet, 20 sep 2006) En annan deltagare upplevde dock en ljusning i relationen till sin kommun. ”Fast hemma i min kommun har de börjat vakna. Vi har blivit kallade till ett möte med kommunalrådet och näringslivssekreteraren och gud vet allt vad för någonting. De vill alltså att vi ska träffas: kvinnliga företagare och de som har nystartade företag. Så att de har nog börjat vakna och förstå att man kanske är en kraft att räkna med.” (Dialogseminarium i Lyftet, 20 sep 2006) I detta avsnitt har jag presenterat en bild av de verksamheter som bedrivits av Företagsamma Kvinnors deltagare. Min framställning har omfattat organiseringens karaktär, innovationer och omvärldsrelationer. I slutet av kapitlet sammanfattas dessa tre aspekter för alla de fyra samverkansnätverk som ingått i mitt avhandlingsprojekt. Lika Villkor i Södermanland Lika Villkor drevs under perioden 2003-2007 i formen av ett nationellt pilotprojekt med Länsstyrelsen i Södermanland som huvudman. Projektet utgjorde en plattform för samverkan och utveckling mellan länets lokala resurscentra för kvinnor. Målet med Lika Villkor var att utveckla ”metoder för att synliggöra och ta tillvara företagande kvinnors idéer och utvecklingskraft i lokalt och regionalt tillväxtarbete”. Lika Villkor finansierades av Nutek, Länsstyrelsen i Södermanland samt av länets åtta lokala resurscentra. Det empiriska materialet om Lika Villkor härstammar från de dialogseminarier som anordnades i Lyftet samt från deras eget befintliga textmaterial. Det första dialogseminariet med samverkansnätverket Lika Villkor i Södermanland hölls den 4 191
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
Även på den kommunala nivån har vissa av deltagarna upplevt sig bli motarbetade.<br />
En av deltagarna sätter ord på sin motvilja till samverkan med kommunen:<br />
”Har man blivit nedlagd av kommunen så vill man ju inte bli involverad där<br />
igen. Nu kan de inte lägga ner oss. Det är en styrka. En jättestyrka.”<br />
(Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006)<br />
Bakgrunden till detta uttalande gick enligt deltagarna att finna i kommunens<br />
dåliga hantering av den namnlista över de företagande kvinnor som varit aktiva i<br />
satsningen Näringslivsforum för kvinnor.<br />
”Näringslivsforum för kvinnor var på topp där och sedan lades det ner. Det<br />
var 400 kvinnor som var med. Delar lades över till kommunen och<br />
näringslivsenheten där. Sedan stoppade de undan det någonstans och gav<br />
fan i det under ett och ett halvt år. De skickade ut två e-mail eller någonting<br />
sådant. I princip så begravdes de 400 namnen som hade varit jätteaktiva<br />
då.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006)<br />
Detta gjorde att deltagarna istället började eftersträva att vara så fristående som<br />
möjligt från den kommunen. En av deltagarna beskrev hur Nutek har möjliggjort<br />
detta.<br />
”Vi har aldrig sökt pengar från kommunen efter det. Det här att vi kan söka<br />
pengar från Nutek gör att vi är helt oberoende. Vi sitter inte i klorna på<br />
kommunen utan vi är en fristående part.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun<br />
2006)<br />
En av deltagarna har även upplevt ett ointresse från kommunens sida när det gäller<br />
den näringslivsutveckling som bedrivits av deltagarna i Företagsamma Kvinnor.<br />
190