Avhandling i fulltext - Forskning

avgränsning snarare än ett ontologiskt ställningstagande. I innovationspolitiken och
innovationsforskningen härrör spänningsfältet mellan uppifrånperspektivet och
nedifrånperspektivet från kontrasten mellan uppifrånperspektivets prioritering av några
få, centralt utpekade, aktörer och områden å ena sidan, och nedifrånperspektivets
öppenhet inför ett brett spektrum av aktörer och områden å den andra. Navigeringen
inom detta spänningsfält får betydelse för vem som tillåts utöva inflytande över och
njuta frukterna av forskningsprojekt och statliga insatser riktade till innovationssystem
och kluster. Det är sådana konsekvenser för makt- och resursfördelning som jag vill
belysa när jag granskar spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv
i innovationsforskning och innovationspolitik.
Görande av kön i innovationsforskning och innovationspolitik
När det gäller spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv i
innovationsforskning och innovationspolitik är det särskilt den spänning som har att
göra med hur kön ”görs” som jag vill belysa. Bakgrunden till denna önskan är bland
annat den empiriska studie som jag tidigare har gjort av det övergripande
prioriteringsmönstret i Sveriges innovationspolitik, där det framgår att nära 80 procent
av de innovationssystem och kluster som lyfts fram och tilldelats medel i nationella
och regionala policyprogram främst involverar mansdominerade branscher och
näringar (Lindberg 2008, 2009, 2010). Tidigare har även andra forskare konstaterat att
såväl innovationspolitik som innovationsforskning fokuserar män och
mansdominerade näringars betydelse för innovationssystem och kluster. De har även
konstaterat att beskrivningar av sådana samverkansnätverk bygger på en maskulin
norm där det mekaniska och opersonliga lyfts fram och det mänskliga och sociala döljs
(Pettersson & Saarinen 2004; Balkmar 2006; Balkmar & Nyberg 2006; Pettersson
2007; Kvidal & Ljunggren 2010).
Med andra ord är det ett främst en viss typ av aktörer (män) och verksamhetsområden
(mansdominerade) som har prioriterats i innovationspolitik och innovationsforskning.
Detta trots att flera av de näringar som sysselsätter många kvinnor - företrädesvis
service- och upplevelsenäringar - tillskrivits en central betydelse för omvandlingen av
17