Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Apropå den förståelse av innovationssystem som dominerat i forskning och politik - där triple helix-modellens fokus på privat, offentlig och akademisk sektor utgör norm - berättade en av deltagarna berättade att hon varit involverad i Företagsamma Kvinnors satsning på kluster och att hon då haft att göra med såväl offentlig som privat och ideell/civil sektor. ”I det här klusterprojektet har jag varit mycket i kontakt med offentlig sektor. Jag har även varit mycket i kontakt med forskning och utveckling. Och med civil sektor. Det är kopplingen till Avance som är en ideell förening. Och så privata företagare.” (Dialogseminarium i Lyftet, 20 sep 2006) Deltagarna förespråkade en nyanserad bild där resurscentra för kvinnor sågs som inlemmade i såväl privat, offentlig som ideell/civil sektor. ”Man kan ju undra om Företagsamma Kvinnor är aktörer i näringslivet. Det är som både och egentligen. När det har blivit ett triple helix, då har ju på något vis det här ideella engagemanget blivit ett ekonomiskt. Det har blivit till pengar i någon form. Så då behöver man inte ge så mycket ideellt för att då bär det sig. Man kanske har fått projektpengar eller det kanske bär sig på annat sätt. Så var det ideella benet borta, liksom. Man kan ju alltid hoppas på det, så man slipper jobba ideellt hela sitt liv.” (Dialogseminarium i Lyftet, 20 sep 2006) Att Företagsamma Kvinnor utgör ett samverkansnätverk av företagare, samtidigt som själva samverkansnätverket kan betraktas som ideellt, var en aspekt som lyftes fram. ”Men det är ju likadant med företag som bildar nätverk. Då är alltså företaget näringsliv och nätverket är ju ideellt. Så det går ihop där i alla fall. Du kan ju inte vara med i nätverket om du inte är företagare oftast. Det beror ju på. Som i vårt nätverk till exempel. Där är du ju tvungen att vara 180
företagare för att kunna vara med.” (Dialogseminarium i Lyftet, 20 sep 2006) Omvärldens betydelse I dokumentationen från dialogseminarierna och i samverkansnätverkets befintliga textmaterial framgår att de aktörer som deltagarna i Företagsamma Kvinnor haft att göra med är de som presenteras i Tabell 7 nedan. Precis som i fallet med de andra tre samverkansnätverken har jag delat in aktörerna i fyra kategorier: privat, offentlig, akademisk och ideell/civil sektor. Privat sektor Kvinnor med företag eller företagsidéer, Tillväxtgruppen i norra Västmanland, Näringslivsrådet i Köping, Destination Bergslagen, Banker, Almi, Coompanion, Andra företagsfrämjare, LRF Konsult, Teknikbyn i Västerås Akademisk sektor Mälardalens högskola Offentlig sektor Nutek, ESF-rådet, Länsstyrelsen i Västmanland (sakkunnig i jämställdhet, lantbruksenheten och näringslivsenheten), Näringslivsrådet i Köping, Turistbyrån, Arbetsförmedlingen, Företagsnära, Kommuner, Kommunernas näringslivsenheter Ideell/Civil sektor Projekt KvinnTätt, Avance, Embla, Kanalnätet, Sala Q, andra lokala resurscentra i länet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), LRF Kvinnor, Idea Plant, Järnkvarns kyrka, Trivselföreningen, Hembygdsföreningen, Sockengillet, Släktforskarföreningen, Handelskammaren, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Aroslotsarna Tabell 7. Aktörer i Företagsamma Kvinnors omvärld Aktörerna i ovanstående tabell har spelat en rad olika roller i Företagsamma Kvinnors verksamheter. I första hand är det de lokala resurscentra själva som fungerat som projektägare. I rollen som finansiärer omnämns bland andra Nutek, länsstyrelsen och ESF-rådet. Deltagare har bland annat utgjorts av lokala resurscentra och företagande kvinnor. Verksamheterna har riktat sig mot målgrupper som exempelvis kvinnor med företag eller företagsidéer, kommunernas näringslivsenheter och företagsfrämjare. Ytterligare anknytningar och samarbeten har funnits med bland andra 181
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
företagare för att kunna vara med.” (Dialogseminarium i Lyftet, 20 sep<br />
2006)<br />
Omvärldens betydelse<br />
I dokumentationen från dialogseminarierna och i samverkansnätverkets befintliga<br />
textmaterial framgår att de aktörer som deltagarna i Företagsamma Kvinnor haft att<br />
göra med är de som presenteras i Tabell 7 nedan. Precis som i fallet med de andra tre<br />
samverkansnätverken har jag delat in aktörerna i fyra kategorier: privat, offentlig,<br />
akademisk och ideell/civil sektor.<br />
Privat sektor<br />
Kvinnor med företag eller företagsidéer,<br />
Tillväxtgruppen i norra Västmanland,<br />
Näringslivsrådet i Köping, Destination<br />
Bergslagen, Banker, Almi, Coompanion,<br />
Andra företagsfrämjare, LRF Konsult,<br />
Teknikbyn i Västerås<br />
Akademisk sektor<br />
Mälardalens högskola<br />
Offentlig sektor<br />
Nutek, ESF-rådet, Länsstyrelsen i<br />
Västmanland (sakkunnig i jämställdhet,<br />
lantbruksenheten och näringslivsenheten),<br />
Näringslivsrådet i Köping, Turistbyrån,<br />
Arbetsförmedlingen, Företagsnära,<br />
Kommuner, Kommunernas<br />
näringslivsenheter<br />
Ideell/Civil sektor<br />
Projekt KvinnTätt, Avance, Embla,<br />
Kanalnätet, Sala Q, andra lokala resurscentra<br />
i länet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),<br />
LRF Kvinnor, Idea Plant, Järnkvarns kyrka,<br />
Trivselföreningen, Hembygdsföreningen,<br />
Sockengillet, Släktforskarföreningen,<br />
Handelskammaren, Företagarna, Svenskt<br />
Näringsliv, Aroslotsarna<br />
Tabell 7. Aktörer i Företagsamma Kvinnors omvärld<br />
Aktörerna i ovanstående tabell har spelat en rad olika roller i Företagsamma Kvinnors<br />
verksamheter. I första hand är det de lokala resurscentra själva som fungerat som<br />
projektägare. I rollen som finansiärer omnämns bland andra Nutek, länsstyrelsen och<br />
ESF-rådet. Deltagare har bland annat utgjorts av lokala resurscentra och företagande<br />
kvinnor. Verksamheterna har riktat sig mot målgrupper som exempelvis kvinnor med<br />
företag eller företagsidéer, kommunernas näringslivsenheter och företagsfrämjare.<br />
Ytterligare anknytningar och samarbeten har funnits med bland andra<br />
181
Change language