Avhandling i fulltext - Forskning

påverkar forskarna som avgränsar sina studier till att främst omfatta de
samverkansnätverk som givits en hög prioritering i innovationspolitiken (Lindberg
2009, sid 32).
Som politiskt-administrativt styrmedel innebär nedifrånperspektivet att politiken styrs
av ett flertal aktörer - såväl statliga som icke-statliga - med staten i rollen som
koordinator. Centrala lösningar och statliga interventioner ersätts då av lokala
lösningar och interorganisatorisk samverkan (Gossas 2006, sid 44). Som analytisk
ansats innebär nedifrånperspektivet att politiken på ett visst område studeras utifrån
hur människor på gräsrotsnivå identifierar policyproblem och bidrar till att lösa dessa
(Sabatier 1986, sid 148). Gemensamt för nedifrånperspektivet som statligt styrmedel
och analytisk ansats är alltså att de enskilda aktörerna står i centrum för
uppmärksamheten (jmfr Giddens 1981, sid 161). Skillnaden är, precis som ovan, att
nedifrånperspektivet som statligt styrmedel utgör ett politiskt val och att det som
analytisk ansats utgör en empirisk avgränsning. I avhandlingen drar jag en parallell
mellan nedifrånperspektivet och det som inom innovationsforskning benämnts som ’en
vid systemsyn’. Där uppmärksammas hur ett brett spektrum av aktörer och
verksamhetsområden kan ha betydelse i innovationssystem och kluster (jmfr Lundvall
2006a, sid 2).
Spänningsfältet mellan uppifrånperspektivet och nedifrånperspektivet uppstår i och
med att det alltid måste göras en avvägning mellan dessa två perspektiv när
policyprogram och forskningsstudier ska utformas och genomföras. Som politisktadministrativt
styrmedel förekommer perspektiven sällan i renodlad form, utan tar sig
oftast uttryck i en blandning av de båda perspektiven. Blandningen kan dock överväga
till förmån för det ena eller andra perspektivet, vilket jag kommer att visa är fallet i
Sveriges innovationspolitik. Som analytiska ansatser tillämpas uppifrån- och
nedifrånperspektiven däremot i relativt renodlad form för att forskare ska kunna göra
ett urval av vilken empiri som ska samlas in och analyseras. Jag har själv exempelvis
valt att tillämpa ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats för att studera och förstå
hur innovationer kan främjas genom samverkan, vilket ska ses som en empirisk
16