Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
esurscentra för kvinnor. Samverkansnätverket drivs av de lokala resurscentra själva i form av en ideell förening. Att främja kvinnors företagande genom ömsesidig inspiration har varit huvudsyftet med samverkansnätverket som uteslutande består av kvinnor som själva driver företag. Finansieringen av Företagsamma Kvinnor kommer från medlemsavgifter samt externa medel till de projekt som föreningen driver. Exempelvis var projektet KvinnTätt, som drevs 2006-2007, finansierat av Nutek, Länsstyrelsen i Västmanland, Arbetsförmedlingen, Integrationsverket och EU:s Sociala fond. Det empiriska materialet om Företagsamma Kvinnor härstammar från de dialogseminarier som anordnades i Lyftet samt från deras eget befintliga textmaterial. Det första dialogseminariet med Företagsamma Kvinnor hölls den 1 juni 2006 vid Mälardalens högskola i Västerås. Sju av samverkansnätverkets medlemmar fanns på plats tillsammans med mig, Lina Stenmark och Anders W Johansson. De närvarande representerade olika lokala resurscentra i länet, och samtliga var även själva verksamma som företagare. Under hösten 2006, närmare bestämt den 20 september, anordnade vi ett uppföljande dialogseminarium med Företagsamma Kvinnor. Seminariet hölls på samma plats som tidigare, vid Mälardalens högskola i Västerås. Sex representanter för lokala resurscentra var närvarande, till stor del samma personer som deltog vid vårens dialogseminarium. Den typ av dokument jag har använt mig av som empiriskt material för Företagsamma Kvinnor är projektrapporter, handlingsplaner, seminarieinbjudningar, minnesanteckningar från möten, e-post och hemsidor. En detaljerad förteckning över det empiriska materialet för Företagsamma Kvinnor återfinns i Bilaga 1. Organiseringens karaktär Bakgrunden till verksamheterna i Företagsamma Kvinnor var bland annat att det i Västmanlands regionala tillväxtprogram stod skrivet att ’hållbar tillväxt’ skulle åstadkommas genom fler företagande kvinnor, fler kvinnor med innovationer och produktidéer samt ökad export i företag ledda av kvinnor. Den statistik som samverkansnätverket hade tillgång till visade att 30 procent av företagarna i regionen 168
Västra Mälardalen är kvinnor och att 40 procent av dem som kombinerar anställning och företagande är kvinnor, vilket inom projektet KvinnTätt betraktades som en potential att öka företagandet bland kvinnor. Inför den klusterinventering som genomfördes som ett delprojekt i KvinnTätt noterades att det fanns ett stigande intresse för kluster i hela landet. Inventeringen utgick från antagandet att kluster innebär nya samarbetsformer vilket kan leda till nya koncept, som åtföljs av nya företag som i slutändan åstadkommer tillväxt. Det nuläge som målades upp av deltagarna vid det första dialogseminariet med Företagsamma Kvinnor var bland annat att många kvinnor upplevt svårigheter med att kunna leva på sitt företagande. Det poängterades att det är viktigt att lyfta fram att kvinnor redan idag skapar många företag. Däremot ansågs det råda olika villkor för företagande i stad respektive landsbygd. Skillnaden ligger främst i att antalet år som krävs innan en rörelse blir lönsam samt att kundunderlaget är betydligt mindre på landsbygden, menade deltagarna. Angående förhållandena på landsbygden påpekades det dock att det finns lika många lantbrukande kvinnor som män. Vid dialogseminariet gav en av deltagarna sin bild av hur lantbrukande kvinnor och män sköter sitt företagande på olika sätt. ”Kvinnliga lantbrukare riktar sig till en helt annan målgrupp. Vad jag har sett är att en manlig lantbrukare, han tröskar av sina gärden och åker sedan iväg till Lantmanna. Kvinnan, hon åker inte iväg med det som hon har tröskat till Lantmanna utan hon syr istället värmekuddar av vetet och så åker hon iväg och säljer det istället. De utvecklar sitt företag på helt olika premisser. Och visst, pengarna kommer inte så fort när man syr den här vetekudden, och man säljer kanske hundra stycken istället för att köra in med två, tre ton i stöten. Men det blir mer pengar på slutet och det har karlarna fruktansvärt svårt att se. Alltså att de här stora pengarna kommer in lite i taget. Oftast har lantbruksföretagen varit sådana att de stora pengarna kommit in i en smäll.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006) 169
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
Västra Mälardalen är kvinnor och att 40 procent av dem som kombinerar anställning<br />
och företagande är kvinnor, vilket inom projektet KvinnTätt betraktades som en<br />
potential att öka företagandet bland kvinnor. Inför den klusterinventering som<br />
genomfördes som ett delprojekt i KvinnTätt noterades att det fanns ett stigande<br />
intresse för kluster i hela landet. Inventeringen utgick från antagandet att kluster<br />
innebär nya samarbetsformer vilket kan leda till nya koncept, som åtföljs av nya<br />
företag som i slutändan åstadkommer tillväxt.<br />
Det nuläge som målades upp av deltagarna vid det första dialogseminariet med<br />
Företagsamma Kvinnor var bland annat att många kvinnor upplevt svårigheter med att<br />
kunna leva på sitt företagande. Det poängterades att det är viktigt att lyfta fram att<br />
kvinnor redan idag skapar många företag. Däremot ansågs det råda olika villkor för<br />
företagande i stad respektive landsbygd. Skillnaden ligger främst i att antalet år som<br />
krävs innan en rörelse blir lönsam samt att kundunderlaget är betydligt mindre på<br />
landsbygden, menade deltagarna. Angående förhållandena på landsbygden påpekades<br />
det dock att det finns lika många lantbrukande kvinnor som män.<br />
Vid dialogseminariet gav en av deltagarna sin bild av hur lantbrukande kvinnor och<br />
män sköter sitt företagande på olika sätt.<br />
”Kvinnliga lantbrukare riktar sig till en helt annan målgrupp. Vad jag har<br />
sett är att en manlig lantbrukare, han tröskar av sina gärden och åker sedan<br />
iväg till Lantmanna. Kvinnan, hon åker inte iväg med det som hon har<br />
tröskat till Lantmanna utan hon syr istället värmekuddar av vetet och så<br />
åker hon iväg och säljer det istället. De utvecklar sitt företag på helt olika<br />
premisser. Och visst, pengarna kommer inte så fort när man syr den här<br />
vetekudden, och man säljer kanske hundra stycken istället för att köra in<br />
med två, tre ton i stöten. Men det blir mer pengar på slutet och det har<br />
karlarna fruktansvärt svårt att se. Alltså att de här stora pengarna kommer in<br />
lite i taget. Oftast har lantbruksföretagen varit sådana att de stora pengarna<br />
kommit in i en smäll.” (Dialogseminarium i Lyftet, 1 jun 2006)<br />
169
Change language