Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
en koppling mellan diskurs och materialitet. Det materiella resultatet blir att tillämpningen av modellen kan ge upphov till en annorlunda inventering av kluster och innovationssystem i en region och en annan prioritering mellan dessa i offentliga policyprogram. • Turismpärmar → Denna innovation består av gemensamma informationspärmar med material från flertalet av de företag som riktar sig till turister i regionen Vilhelmina, Åsele och Dorotea. Pärmarna återfinns på välbesökta inrättningar runt om i regionen och uppmuntrar turister att besöka fler av regionens turistmål än de annars skulle ha gjort. • Stinas kulturcafé → Emma RC:s strategi att öka det ekonomiska, sociala och kulturella utbytet mellan Sverige och Norge samt mellan Vilhelmina och andra kommuner och regioner har gett upphov till att en konkret mötesplats upprättats för sådana utbyten: Stinas kulturcafé i Vilhelminas kyrkstad. Denna mötesplats kan ses som en innovation i betydelsen att den kombinerar överskridande av såväl geografiska gränser som gränser mellan företagsamma kvinnor inom olika branscher samt mellan olika projekt, på ett sätt som tidigare inte var fallet. Kulturevenemang paras på Stinas café ihop med turismverksamhet, hantverk, lokal och regional utvecklingspolitik och småskalig livsmedelsförädling, baserat på de lokala råvaror som kännetecknar kommunen. Efter alla år av nätverksbyggen inledde Emma RC 2002 en satsning på kunskapsutveckling kring kluster och innovationssystem ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta skedde inom ramen för ett antal projekt där jag var projektledare. I ett av de projekt som Emma RC bedrev valde jag att i samverkan med en konsult och en forskare inventera klusterbildningar i de branscher där många kvinnor är verksamma som företagare eller anställda. Med hjälp av en kvalitativ metod via telefonintervjuer undersökte vi variabler som exempelvis samarbeten och nätverk 162
samt identifierade problem, aktörer, organisering, resultat, stöd, motstånd och fortsatt utveckling. Tjänstenäringar, som exempelvis turism och andra delar av upplevelseindustrin, utgjorde en viktig utgångspunkt i urvalet av informanter. Resultaten av inventeringen visade att det fanns sådana samverkansnätverk inom turism och småskalig livsmedelsindustri. Kunskapsutvecklingen kring den roll som genuskonstruktioner spelar i politik och forskning om kluster och innovationssystem kom så småningom att förstärkas med hjälp av två kulturgeografiska forskare vid Uppsala universitet, som anlitades av oss i syfte att studera hur kluster och innovationssystem använts som begrepp i politik och forskning. Vi utvecklade även en modell för genusanalys och aktivt jämställdhetsarbete i kluster och innovationssystem, vilken gavs namnet ’Vidsynt tillväxtarbete’. Denna modell testades sedan i praktiken inom ramarna för ett separat projekt där ett kluster och ett innovationssystem i Västerbotten samarbetade med Emma RC i syfte att kartlägga och utveckla jämställdheten i sina verksamheter. Upphovet till Emma RC:s projekt kring kluster och innovationssystem var att dessa begrepp lanserades i Västerbottens regionala tillväxtprogram och i det nationella programmet Visanu, som 2002-2005 drevs av Nutek, Vinnova och ISA gemensamt. Visanu syftade till att utveckla kluster och innovationssystem som instrument för att bidra till ’hållbar tillväxt’ och internationell konkurrenskraft i Sverige (www.vinnova.se/Verksamhet/Starka-forsknings--och-innovationsmiljoer/Visanu 4 dec 2009). Det problem som Emma RC uppmärksammade var att det främst var mansdominerade branscher och män som aktörer som lyftes fram i dessa policyprogram. I Västerbotten utpekades exempelvis verkstadsindustri, mineral, trä och hydraulik som länets huvudsakliga klusterområden, vilka alla är mansdominerade branscher. Så här beskrev vi problematiken på Emma RC:s hemsida: ”Både i teori och praktik finns problem med kluster, sett ur ett jämställdhetsperspektiv. De teorier som utvecklats kring kluster utgår från ett bakgrundsmaterial som nästan uteslutande består av mäns erfarenheter 163
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
samt identifierade problem, aktörer, organisering, resultat, stöd, motstånd och fortsatt<br />
utveckling. Tjänstenäringar, som exempelvis turism och andra delar av<br />
upplevelseindustrin, utgjorde en viktig utgångspunkt i urvalet av informanter.<br />
Resultaten av inventeringen visade att det fanns sådana samverkansnätverk inom<br />
turism och småskalig livsmedelsindustri.<br />
Kunskapsutvecklingen kring den roll som genuskonstruktioner spelar i politik och<br />
forskning om kluster och innovationssystem kom så småningom att förstärkas med<br />
hjälp av två kulturgeografiska forskare vid Uppsala universitet, som anlitades av oss i<br />
syfte att studera hur kluster och innovationssystem använts som begrepp i politik och<br />
forskning. Vi utvecklade även en modell för genusanalys och aktivt<br />
jämställdhetsarbete i kluster och innovationssystem, vilken gavs namnet ’Vidsynt<br />
tillväxtarbete’. Denna modell testades sedan i praktiken inom ramarna för ett separat<br />
projekt där ett kluster och ett innovationssystem i Västerbotten samarbetade med<br />
Emma RC i syfte att kartlägga och utveckla jämställdheten i sina verksamheter.<br />
Upphovet till Emma RC:s projekt kring kluster och innovationssystem var att dessa<br />
begrepp lanserades i Västerbottens regionala tillväxtprogram och i det nationella<br />
programmet Visanu, som 2002-2005 drevs av Nutek, Vinnova och ISA gemensamt.<br />
Visanu syftade till att utveckla kluster och innovationssystem som instrument för att<br />
bidra till ’hållbar tillväxt’ och internationell konkurrenskraft i Sverige<br />
(www.vinnova.se/Verksamhet/Starka-forsknings--och-innovationsmiljoer/Visanu 4<br />
dec 2009). Det problem som Emma RC uppmärksammade var att det främst var<br />
mansdominerade branscher och män som aktörer som lyftes fram i dessa<br />
policyprogram. I Västerbotten utpekades exempelvis verkstadsindustri, mineral, trä<br />
och hydraulik som länets huvudsakliga klusterområden, vilka alla är mansdominerade<br />
branscher. Så här beskrev vi problematiken på Emma RC:s hemsida:<br />
”Både i teori och praktik finns problem med kluster, sett ur ett<br />
jämställdhetsperspektiv. De teorier som utvecklats kring kluster utgår från<br />
ett bakgrundsmaterial som nästan uteslutande består av mäns erfarenheter<br />
163
Change language