Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Emma Resurscentrum i Västerbotten Emma Resurscentrum (hädanefter kallat Emma RC) är en ideell förening och ett lokalt resurscentrum för kvinnor som sedan 1993 drivs i Vilhelmina i Västerbottens inland. Föreningen skapar samverkansnätverk som möjliggör för kvinnor att leva och verka i regionen. Flera av föreningens styrelseledamöter är verksamma som företagare eller politiker på kommunal nivå. I egenskap av lokalt resurscentrum för kvinnor har Emma RC bedrivit sin verksamhet med basfinansiering och projektfinansiering från Nutek, med medfinansiering från bland andra Vilhelmina kommun och EU:s strukturfonder Mål 1 (Insatsområde 3.3.3 Integration, mångfald och jämställdhet). Det empiriska materialet om Emma RC härstammar från deras eget befintliga textmaterial, samt från mina egna erfarenheter som projektledare där under perioden 2002-2005. Den typ av dokument jag har använt mig av som empiriskt material för Emma RC är projektansökningar, projektrapporter, konferensinbjudningar, verksamhetsberättelser, e-post och hemsidor. En detaljerad förteckning över det empiriska materialet för Emma RC återfinns i Bilaga 1. Som tidigare nämnts genomfördes inga dialogseminarier med Emma RC eftersom vi vid planeringen av mitt avhandlingsprojekt bedömde att jag redan hade tillräckligt med material genom mitt tidigare arbete som projektledare där. Vid skrivandet av avhandlingen visade sig detta få konsekvensen att gestaltningen av Emma RC:s verksamheter blev märkbart kortare än gestaltningen av de övriga tre samverkansnätverken. Dialogseminarierna gav upphov till många citat, vilket bidragit till de andra avsnittens längd. Sådana citat saknas i Emma RC:s fall. Gestaltningen av Emma RC:s verksamheter har emellertid berikats med några citat från det befintliga textmaterialet. En annan förklaring till skillnaden i gestaltningarnas längd är att jag är betydligt mer förtrogen med de verksamheter som bedrivits i Emma RC. Detta eftersom jag själv var med om att bedriva flera av dessa verksamheter under min tid som projektledare där. Förtrogenheten har lett till att jag kunnat beskriva Emma RC:s verksamheter på ett kondenserat sätt utan att riskera att utelämna något centralt. I de övriga samverkansnätverkens fall har jag gestaltat verksamheterna på ett så utförligt sätt som 158
möjligt för att försäkra mig om att de aspekter som nätverksdeltagarna betraktat som relevanta verkligen tas med. Organiseringens karaktär Den bakgrund som ledde till att Emma RC bildades 1993 var en ökad utflyttning av kvinnor från Vilhelmina med omnejd. Då medel till att starta resurscentra för kvinnor infördes i början av 90-talet av den dåvarande regeringen ansökte Vilhelmina kommun om medel för att försöka motverka denna utströmning av kvinnor från trakten. Från början drevs Emma RC som ett projekt av det kommunala utvecklingsbolaget, vilket några år senare ersattes av en ideell förening som är organisatoriskt fristående från kommunen. På hemsidan beskrevs uppkomsten av Emma RC så här: ”Emma Resurscentrums grundinställning var redan från början att kvinnor i Vilhelmina besitter en kraft att vända kvinnoutflyttningen. Det är bara att våga tro på denna kraft och nyttja den. Om nätverk skapas som gynnar kvinnor kan det leda till en positiv utveckling i hela kommunen. Emmaprojektet ville också vända en negativ trend som uppstått i Vilhelmina, i början av 90-talet då kommunen drabbats av många konkurser och nedläggningar av företag.” (www.emma.se 19 sep 2006) Det huvudsakliga syftet med föreningen är enligt det befintliga textmaterialet att möjliggöra för kvinnor att leva och verka i Vilhelmina kommun. Nära kopplat till detta finns målet att bidra till kommunens utveckling och att stärka regionen Södra Lappland. Målet var också att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor i relation till lokal och regional utveckling. Samverkansnätverk har varit en av de huvudsakliga strategier som Emma RC använt sig av för att främja kvinnors livsvillkor i trakten. Till detta har resurscentrat satsat på kunskapsutveckling, dels i egen regi och dels i samverkan med externa konsulter och forskare. Även studieförbund har involverats som en strategisk part i 159
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
möjligt för att försäkra mig om att de aspekter som nätverksdeltagarna betraktat som<br />
relevanta verkligen tas med.<br />
Organiseringens karaktär<br />
Den bakgrund som ledde till att Emma RC bildades 1993 var en ökad utflyttning av<br />
kvinnor från Vilhelmina med omnejd. Då medel till att starta resurscentra för kvinnor<br />
infördes i början av 90-talet av den dåvarande regeringen ansökte Vilhelmina<br />
kommun om medel för att försöka motverka denna utströmning av kvinnor från<br />
trakten. Från början drevs Emma RC som ett projekt av det kommunala<br />
utvecklingsbolaget, vilket några år senare ersattes av en ideell förening som är<br />
organisatoriskt fristående från kommunen. På hemsidan beskrevs uppkomsten av<br />
Emma RC så här:<br />
”Emma Resurscentrums grundinställning var redan från början att kvinnor i<br />
Vilhelmina besitter en kraft att vända kvinnoutflyttningen. Det är bara att<br />
våga tro på denna kraft och nyttja den. Om nätverk skapas som gynnar<br />
kvinnor kan det leda till en positiv utveckling i hela kommunen. Emmaprojektet<br />
ville också vända en negativ trend som uppstått i Vilhelmina, i<br />
början av 90-talet då kommunen drabbats av många konkurser och<br />
nedläggningar av företag.” (www.emma.se 19 sep 2006)<br />
Det huvudsakliga syftet med föreningen är enligt det befintliga textmaterialet att<br />
möjliggöra för kvinnor att leva och verka i Vilhelmina kommun. Nära kopplat till detta<br />
finns målet att bidra till kommunens utveckling och att stärka regionen Södra<br />
Lappland. Målet var också att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor i relation till<br />
lokal och regional utveckling.<br />
Samverkansnätverk har varit en av de huvudsakliga strategier som Emma RC använt<br />
sig av för att främja kvinnors livsvillkor i trakten. Till detta har resurscentrat satsat på<br />
kunskapsutveckling, dels i egen regi och dels i samverkan med externa konsulter och<br />
forskare. Även studieförbund har involverats som en strategisk part i<br />
159
Change language