Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
eror på att vi har ett renskötselföretag. Sedan var det en annan gubbe som skulle vara ironisk och sade: ’-Ja just ja, ni är ju rensmittade!’ Alltså, vilken ironi.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) I diskussionen framhölls att det finns finansiärer som granskar vissa projektansökningar mer i detalj än andra. ”När vi pratar om låg kompetens hos finansiärer och taskigt med makt och pengar, då tänker jag på din och min gemensamma erfarenhet med kraschade projekt. När det gäller projekt som är drivna av, för eller med kvinnor så upplever jag att det är en nagelfarning både från kvinnor och män på Länsstyrelsen, till exempel. Det är både att de prutar och ifrågasätter revisorns formuleringar om vad man ska ha pengar till. Jag har hjälpt både kvinnliga och manliga företagare att söka företagsinriktade stöd. Där tycker jag att det syns. När det gäller Mål 1-projekten tycker jag också att det syns.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) En av deltagarna beskrev att hon upplevde det som att det ofta handlar om att hon, när hon presenterat en idé för utomstående aktörer, betraktats som ”fel” person, snarare än att själva idén skulle ha varit fel. ”Det jag har kunnat se är att när man kommer med en bra utvecklingsidé som uppfyller alla mål (i det regionala tillväxtprogrammet) men som läggs fram av fel personer, så är det som att idén osynliggörs. Förslaget kan vara hur bra som helst. Vårt exempel är ett projekt där jag själv tycker att länet har gjort en jättetabbe som inte har tagit till vara på det mer än vad man har gjort. Det är något som jag inte får kläm på. Det händer något som gör att det inte får lyftas mer än det görs.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) 152
Det kan till och med vara så att finansiärerna betraktat idén som alltför bra för att låta den gå om intet, även om de personer som lade fram idén ansetts vara fel aktör för att förverkliga den. ”Fortfarande har vi väldigt svårt med kommunen. Så vi har ju flyttat till andra krokar och struntat i dom. Det är så typiskt att de egentligen snor idéerna som man har. Vi har länge pratat om att vi skulle starta ett medborgarhus och vi har fört en diskussion och skrivit ett projekt om det. Sedan blev det då att vi fick för lite pengar och vi flyttade från huset som vi hade haft i åtanke. Nu när kommunen har fått tillbaka huset så säger de att de ska starta ett medborgarhus där. Men det gick ju inte när vi var där. Tydligen är det så att idén var bra. De accepterade idén men de accepterade inte att det var vi som framförde den.” (Dialogseminarium i Lyftet, 19 okt 2006) Samtidigt visade deltagarnas erfarenheter att det funnits utrymme att använda alla negativa bemötanden på ett konstruktivt sätt, när planerna väl realiserats. ”Jag har sagt att om vi lyckas med det vi håller på med, om vi får lugn och ro och ekonomiskt kan leva och verka där vi är, då kommer vi att bli livsfarliga (skratt från deltagarna). Men det är säkert! Då kommer jag att börja driva utveckling och öppna upp för andras företagsamhet. Tillåta de som har en drivkraft att vara med. Det är att på något sätt genomskåda det som sker i de här tysta rummen, i de nätverk som redan finns. Det är faktiskt så att det är det som styr mycket idag.” (Dialogseminarium i Lyftet, 19 okt 2006) Men vägen till förverkligandet av sina idéer har krävt en hel del energi. Motgångar har tärt på krafterna, och deltagarna i SAGA menade att det finns ett behov av mötesplatser där man kan ladda batterierna. 153
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
eror på att vi har ett renskötselföretag. Sedan var det en annan gubbe som<br />
skulle vara ironisk och sade: ’-Ja just ja, ni är ju rensmittade!’ Alltså, vilken<br />
ironi.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006)<br />
I diskussionen framhölls att det finns finansiärer som granskar vissa<br />
projektansökningar mer i detalj än andra.<br />
”När vi pratar om låg kompetens hos finansiärer och taskigt med makt och<br />
pengar, då tänker jag på din och min gemensamma erfarenhet med<br />
kraschade projekt. När det gäller projekt som är drivna av, för eller med<br />
kvinnor så upplever jag att det är en nagelfarning både från kvinnor och<br />
män på Länsstyrelsen, till exempel. Det är både att de prutar och<br />
ifrågasätter revisorns formuleringar om vad man ska ha pengar till. Jag har<br />
hjälpt både kvinnliga och manliga företagare att söka företagsinriktade stöd.<br />
Där tycker jag att det syns. När det gäller Mål 1-projekten tycker jag också<br />
att det syns.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006)<br />
En av deltagarna beskrev att hon upplevde det som att det ofta handlar om att hon, när<br />
hon presenterat en idé för utomstående aktörer, betraktats som ”fel” person, snarare än<br />
att själva idén skulle ha varit fel.<br />
”Det jag har kunnat se är att när man kommer med en bra utvecklingsidé<br />
som uppfyller alla mål (i det regionala tillväxtprogrammet) men som läggs<br />
fram av fel personer, så är det som att idén osynliggörs. Förslaget kan vara<br />
hur bra som helst. Vårt exempel är ett projekt där jag själv tycker att länet<br />
har gjort en jättetabbe som inte har tagit till vara på det mer än vad man har<br />
gjort. Det är något som jag inte får kläm på. Det händer något som gör att<br />
det inte får lyftas mer än det görs.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar<br />
2006)<br />
152