Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Omvärldens betydelse I detta avsnitt gestaltas hur SAGA-deltagarnas relationer till omvärlden har sett ut och hur detta påverkat deras verksamheter. Särskilt uppmärksammas hur deltagarnas handlingsutrymme att genomföra aktiviteter, definiera sig själva och bedöma följderna av sina insatser har avgjorts i en sorts förhandlingar med andra aktörer från olika samhällssektorer. I Figur 10 syns en teckning från det första dialogseminariet med SAGA där deltagarna ombads rita sig själva i relation till aktörer i sin omvärld. Figur 10. Teckning från uppgiften om aktörer i SAGA Tillsammans med deltagarnas teckningar visar det befintliga textmaterialet från SAGA på en gedigen samling omvärldskontakter. De olika aktörerna redovisas i Tabell 5 nedan, där jag sorterat dem utifrån de samhällssektorer som de kan anses tillhöra. Min bedömning av var varje enskild aktör ska placeras utgår i första hand från deras organisationsform, t.ex. om de är organiserade som ett företag, en myndighet, ett universitet, ett studieförbund eller en ideell förening. Vissa aktörer har jag noterat under fler än en rubrik, exempelvis när det rört sig om ekonomiska 144
föreningar som både utgör företag och föreningar (jmfr Regeringskansliet 2009, sid 9 & 94-95). Privat sektor Enskilda företagare, Tillväxtcentrum i Östra Kiruna, Innovation Norrbotten, ALMI Norrbotten, Priorum Affärsutveckling ekonomisk förening, Nyföretagarcentrum, Expandum, Trevia, Uldevis ekonomiska förening, PICAB, Folktankar, Konsulter, Internetarkitekten Avri Doria, Delägare, Affärsänglar, Befintliga företagsnätverk, Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) Offentlig sektor FN, Arktiska rådet, EU:s strukturfonder Mål 1 (Insatsområde 3.5.b Kompetens och utbildning), EU:s strukturfonder Mål 1 (Insatsområde 6.1 Utveckling av rennäringen och samebyarna, Sápmi Norra), Rendriftsförvaltningen i Norge, Riksdag, Regering, Sida, Sametinget, Nutek, Vinnova (inom programmet ”Nya kommunikationsnät”), Glesbygdsverket, Innovation Norrbotten, ALMI Norrbotten, Projekt Innovation i Norr, Trevia, Länsstyrelsen i Norrbotten, Kommunen i Jokkmokk, Arjeplog, Kiruna, Övertorneå och Boden, Lokala resurscentra för kvinnor, Arbetsförmedlingen, Projekt Tillväxt Genom Samverkan Akademisk sektor Internet Research Task Force (IRTF), Utbildningsanordnare, Forskare, Luleå tekniska universitet (LTU), Institutionen för arbetsvetenskap(LTU), Centrum för distansöverbryggande teknik (LTU), Institutionen för systemteknik (LTU), Projekt NMKR, Projekt SNC, Projekt SAGA, Projekt CroCoPil, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Uppsala universitet (UU), Statens Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, Samernas utbildningscentrum, Sverige-finska folkhögskolan, Mäkitalo Research Centre Ideell/Civil sektor Internet Engineering Task Force (IETF), Sirges sameby (styrelsen, medlemmar, renskötare), Projekt KIS, Samebyar i Sverige och Norge, Svenska Samernas Riksförbund, Projekt Jämställdhet i Sápmi, Den samiska kvinnorörelsen, Potentiella användare, Användare av teknologi, Lokala resurscentra för kvinnor, Företagarna, Kooperativ Utveckling, Hushållningssällskapet, Folkrörelserådet, Norrbottens bygderåd, Biltestverksamhetens organisation, Byautvecklingsgruppen i Östra Kiruna, Byar, Ideella organisationer, Diverse nätverk, Lokala pådrivare, Arbetslösa och sjukskrivna (”som fastnat i gamla hjulspår”), Enskilda idébärare, Kvinnor Tabell 5. Aktörer i SAGA:s omvärld Aktörerna i tabellen ovan har spelat olika roller i sin relation till SAGA:s deltagare. Som finansiärer till nätverksdeltagarnas verksamheter har bland andra Vinnova och EU:s strukturfonder Mål 1 trätt in. I rollen som projektägare har bland andra Sirges sameby, LTU och Tillväxtcentrum i Östra Kiruna agerat. Målgrupperna för 145
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
- Page 184 and 185: Arbetsförmedlingen, Svenskt Närin
- Page 186 and 187: direkt erbjöd sig att vid nästa u
- Page 188 and 189: som skulle föreläsa. Sedan så fr
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
Omvärldens betydelse<br />
I detta avsnitt gestaltas hur SAGA-deltagarnas relationer till omvärlden har sett ut och<br />
hur detta påverkat deras verksamheter. Särskilt uppmärksammas hur deltagarnas<br />
handlingsutrymme att genomföra aktiviteter, definiera sig själva och bedöma<br />
följderna av sina insatser har avgjorts i en sorts förhandlingar med andra aktörer från<br />
olika samhällssektorer. I Figur 10 syns en teckning från det första dialogseminariet<br />
med SAGA där deltagarna ombads rita sig själva i relation till aktörer i sin omvärld.<br />
Figur 10. Teckning från uppgiften om aktörer i SAGA<br />
Tillsammans med deltagarnas teckningar visar det befintliga textmaterialet från<br />
SAGA på en gedigen samling omvärldskontakter. De olika aktörerna redovisas i<br />
Tabell 5 nedan, där jag sorterat dem utifrån de samhällssektorer som de kan anses<br />
tillhöra. Min bedömning av var varje enskild aktör ska placeras utgår i första hand<br />
från deras organisationsform, t.ex. om de är organiserade som ett företag, en<br />
myndighet, ett universitet, ett studieförbund eller en ideell förening. Vissa aktörer har<br />
jag noterat under fler än en rubrik, exempelvis när det rört sig om ekonomiska<br />
144
Change language