Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
De ord som står skrivna längst till höger på tavlan anger vilka visioner som deltagarna ansåg sig arbeta för att uppnå. Några av de visioner som nämndes var: • bana väg för andras utveckling och idéer • makt • självförverkligande • jämställdhet • demokrati • utveckling • tjäna pengar • miljövänlighet • rätt att kunna bo och verka i sin bygd Nedanstående citat visar hur diskussionerna kring den sistnämnda visionen om rätten att kunna bo och verka i ens bygd samt behovet av utveckling fördes. ”Att jag ska bo kvar och jobba med det jag gör, det är min rättighet, en mänsklig rättighet. Att få bo och verka i den bygd jag är född i.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) ”När du säger att du har rätt att bo kvar och leva i din bygd, blir jag glad. Jag har nyss träffat en ung tjej på 19 år som sa att hon ville bo kvar. Men man ska vara medveten om att både du och den andra tjejen vill tjäna pengar och kunna leva gott. Det vill jag också.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) ”På något sätt vill man öppna upp även för andra att utvecklas och göra nya saker.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) ”Jag tänker att utvecklingen måste kunna ske på den plats där utvecklingen passar bäst.” (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) 132
I det befintliga textmaterialet fann jag flera uppgifter om bakgrunden till SAGAdeltagarnas verksamheter. Det vill säga de analyser och problemformuleringar som låg bakom samverkansnätverkets insatser. Till exempel konstaterades det att det råder en ojämlikhet mellan kvinnor och män i samebyarna. Denna ojämlikhet ansågs hindra en nödvändig förnyelse av arbetsmetoder, affärsområden och organisationsstrukturer. Några nätverksdeltagare ville göra en analys av skeenden och relationer inom KIS (Kvinna i Sameby) och hade behov av en arena för samarbete mellan projektet och LTU. Mekaniseringen av renskötseln under 1900-talet hade fjärmat kvinnor från rennäringen och IT kunde kanske utgöra en möjlighet för att komma tillrätta med detta. En annan analys var att renskötseln bedrivs i glesbefolkade områden med dålig mobiltäckning vilket givit upphov till ett behov av nya kommunikationer. En efterfrågan på mobilt Internet från potentiella användare hade identifierats, vilket utgjorde grund för initieringen av SNC. För varje steg i processen riskerade dock andelen män att öka i projektets personal. Det befintliga textmaterialet avslöjade även att en förstudie visat att det saknades omvärldsanalyser, kunskap och kompetenshöjning för jämställdhet och tillväxt i Norrbotten. Jag stötte även på en problemformulering som sade att tjänstemän och forskare värderar företagare högst och har otillräcklig fantasi kring hur innovationsprocesser kan gå till. De ord som skrevs upp nedanför punkten i mitten av tavlan i Figur 9 är konkreta exempel på hur deltagarna arbetat för att uppnå sina visioner. I första hand angav deltagarna att man arbetar för detta genom diverse projekt. SAGA-nätverket uppgavs vara en framåtdrivande kraft i sig. Det projekt som Svenska Samernas Riksförbund (SSR) drev för ökad jämställdhet, På lika villkor i Sapmi, ansågs vara ett annat positivt initiativ. Fotarbete och tålamod lyftes fram som nödvändiga strategier. Förebilder framhölls som en metod för att uppnå nätverksdeltagarnas visioner. Enskilda personer kan också ha stor inverkan på utvecklingen, menade deltagarna. Att ”sätta en prislapp” uppgavs vara ytterligare en framgångsrik metod för att uppnå visionerna, vilket illustreras i citatet nedan. 133
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
- Page 176 and 177: Vid det uppföljande dialogseminari
- Page 178 and 179: • Hopfällbar transportvagn → D
- Page 180 and 181: lommor. Och på så sätt försöke
- Page 182 and 183: Apropå den förståelse av innovat
I det befintliga textmaterialet fann jag flera uppgifter om bakgrunden till SAGAdeltagarnas<br />
verksamheter. Det vill säga de analyser och problemformuleringar som<br />
låg bakom samverkansnätverkets insatser. Till exempel konstaterades det att det råder<br />
en ojämlikhet mellan kvinnor och män i samebyarna. Denna ojämlikhet ansågs hindra<br />
en nödvändig förnyelse av arbetsmetoder, affärsområden och organisationsstrukturer.<br />
Några nätverksdeltagare ville göra en analys av skeenden och relationer inom KIS<br />
(Kvinna i Sameby) och hade behov av en arena för samarbete mellan projektet och<br />
LTU. Mekaniseringen av renskötseln under 1900-talet hade fjärmat kvinnor från<br />
rennäringen och IT kunde kanske utgöra en möjlighet för att komma tillrätta med<br />
detta. En annan analys var att renskötseln bedrivs i glesbefolkade områden med dålig<br />
mobiltäckning vilket givit upphov till ett behov av nya kommunikationer. En<br />
efterfrågan på mobilt Internet från potentiella användare hade identifierats, vilket<br />
utgjorde grund för initieringen av SNC. För varje steg i processen riskerade dock<br />
andelen män att öka i projektets personal. Det befintliga textmaterialet avslöjade även<br />
att en förstudie visat att det saknades omvärldsanalyser, kunskap och<br />
kompetenshöjning för jämställdhet och tillväxt i Norrbotten. Jag stötte även på en<br />
problemformulering som sade att tjänstemän och forskare värderar företagare högst<br />
och har otillräcklig fantasi kring hur innovationsprocesser kan gå till.<br />
De ord som skrevs upp nedanför punkten i mitten av tavlan i Figur 9 är konkreta<br />
exempel på hur deltagarna arbetat för att uppnå sina visioner. I första hand angav<br />
deltagarna att man arbetar för detta genom diverse projekt. SAGA-nätverket uppgavs<br />
vara en framåtdrivande kraft i sig. Det projekt som Svenska Samernas Riksförbund<br />
(SSR) drev för ökad jämställdhet, På lika villkor i Sapmi, ansågs vara ett annat<br />
positivt initiativ. Fotarbete och tålamod lyftes fram som nödvändiga strategier.<br />
Förebilder framhölls som en metod för att uppnå nätverksdeltagarnas visioner.<br />
Enskilda personer kan också ha stor inverkan på utvecklingen, menade deltagarna. Att<br />
”sätta en prislapp” uppgavs vara ytterligare en framgångsrik metod för att uppnå<br />
visionerna, vilket illustreras i citatet nedan.<br />
133
Change language