Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Sammanfattning och avstamp I detta kapitel har jag fört vetenskapsteoretiska och metodologiska resonemang kring mina ambitioner att skapa en gemensam kunskapsutveckling tillsammans med aktörer utanför akademin. Jag menade att avhandlingen med fördel kan förstås utifrån en interaktiv forskningsansats, där forskning utförs i nära samarbete med dem som berörs. Detta motiverades dels utifrån min bakgrund som projektledare i ett av de samverkansnätverk som har ingått i min avhandlingsprocess, dels utifrån att projektet Lyftet tog avstamp i intressen artikulerade utanför akademin och dels utifrån det arbetssätt som tillämpades i projektet. Vidare ansåg jag att Lyftet i första hand kan sägas tillhöra den kritiska traditionen inom aktionsforskning. Detta eftersom vår kunskapsutveckling har kännetecknats av att teori har använts som ett verktyg för emancipation genom att skapa förutsättningar för kritisk reflektion bland deltagarna vid dialogseminarierna. Vid dialogseminarierna har det som presenteras som sanningar i innovationspolitik och innovationsforskning ifrågasatts och alternativa förståelser av hur innovation kommer till stånd har utvecklats. Därefter visade jag hur avhandlingsprocessens interaktiva ambition har berikats av ett genusvetenskapligt angreppssätt. Detta i och med att genusforskningens problematisering av sociala maktrelationer har kombinerats med den interaktiva forskningens betoning av nära samverkan mellan forskare och berörda under hela forskningsprocessen. Denna kombination har bidragit till att forskningen har kunnat bedrivas på ett sätt som varit inkluderande och omfattande, snarare än exkluderande och begränsande, gentemot kvinnor och kvinnors erfarenheter. Eftersom den kunskap som utvecklats har verifierats av de aktörer som verkar i den kontext som gestaltas i avhandlingen menade jag att ’socialt robust kunskap’ är ett relevant kriterium för att bedöma tillförlitligheten i mina forskningsresultat. Vad gäller interaktiviteten i avhandlingsprocessens olika faser menade jag att nätverksdeltagarna haft inflytande över tre delar. Dels över avhandlingens forskningsområde och problemformulering, dels över materialinsamlingen vid dialogseminarierna och dels över urvalet av vissa teorier i den analytiska referensramen samt i analysens tidiga faser. 124
Vidare uppmärksammade jag hur de dialogseminarier som anordnades i Lyftet syftat till att skapa ett ’fritt rum’ där nätverksdeltagarna skulle få ha tolkningsföreträde i beskrivningarna och analyserna av sina verksamheter. I varje samverkansnätverk genomfördes två dialogseminarier, där det första seminariet handlade om materialinsamling och det andra om återkoppling och gemensam analys. Jag konstaterade sedan att jag identifierar mig med positionen ’outsider within’. Detta eftersom jag tidigare var anställd inom ett av samverkansnätverken och därmed har utgjort en sorts kollega och en ’insider’ i förhållande till nätverksdeltagarna. Samtidigt som jag under avhandlingsprocessen har varit anställd vid ett universitet och därmed utgjort en sorts ’outsider’ i förhållande till dem. I nästa kapitel presenteras det empiriska material som jag har erhållit via de tillvägagångssätt som jag har beskrivit i detta kapitel. 125
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
- Page 174 and 175: skäl till att de kunnat överleva
Sammanfattning och avstamp<br />
I detta kapitel har jag fört vetenskapsteoretiska och metodologiska resonemang kring<br />
mina ambitioner att skapa en gemensam kunskapsutveckling tillsammans med aktörer<br />
utanför akademin. Jag menade att avhandlingen med fördel kan förstås utifrån en<br />
interaktiv forskningsansats, där forskning utförs i nära samarbete med dem som berörs.<br />
Detta motiverades dels utifrån min bakgrund som projektledare i ett av de<br />
samverkansnätverk som har ingått i min avhandlingsprocess, dels utifrån att projektet<br />
Lyftet tog avstamp i intressen artikulerade utanför akademin och dels utifrån det<br />
arbetssätt som tillämpades i projektet. Vidare ansåg jag att Lyftet i första hand kan<br />
sägas tillhöra den kritiska traditionen inom aktionsforskning. Detta eftersom vår<br />
kunskapsutveckling har kännetecknats av att teori har använts som ett verktyg för<br />
emancipation genom att skapa förutsättningar för kritisk reflektion bland deltagarna<br />
vid dialogseminarierna. Vid dialogseminarierna har det som presenteras som sanningar<br />
i innovationspolitik och innovationsforskning ifrågasatts och alternativa förståelser av<br />
hur innovation kommer till stånd har utvecklats.<br />
Därefter visade jag hur avhandlingsprocessens interaktiva ambition har berikats av ett<br />
genusvetenskapligt angreppssätt. Detta i och med att genusforskningens<br />
problematisering av sociala maktrelationer har kombinerats med den interaktiva<br />
forskningens betoning av nära samverkan mellan forskare och berörda under hela<br />
forskningsprocessen. Denna kombination har bidragit till att forskningen har kunnat<br />
bedrivas på ett sätt som varit inkluderande och omfattande, snarare än exkluderande<br />
och begränsande, gentemot kvinnor och kvinnors erfarenheter. Eftersom den kunskap<br />
som utvecklats har verifierats av de aktörer som verkar i den kontext som gestaltas i<br />
avhandlingen menade jag att ’socialt robust kunskap’ är ett relevant kriterium för att<br />
bedöma tillförlitligheten i mina forskningsresultat. Vad gäller interaktiviteten i<br />
avhandlingsprocessens olika faser menade jag att nätverksdeltagarna haft inflytande<br />
över tre delar. Dels över avhandlingens forskningsområde och problemformulering,<br />
dels över materialinsamlingen vid dialogseminarierna och dels över urvalet av vissa<br />
teorier i den analytiska referensramen samt i analysens tidiga faser.<br />
124