Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Etiska överväganden i interaktiv forskning Som gemensamma etiska principer för de olika traditionerna inom aktionsforskning urskiljer Herr & Anderson (2005, sid 114-116) respekt för människor, gynnsamhet och rättvisa. Den första principen - respekt för människor - innebär att de människor som deltar i aktionsforskningen ses som autonoma individer med kapacitet att själva bedöma om de vill delta i en viss forskningsinsats eller inte. Den andra - gynnsamhet - syftar på att fördelarna med att delta i forskningen ska maximeras och att riskerna ska minimeras. Den tredje - rättvisa - betyder att rekrytering och urval av deltagare ska ske på ett sådant sätt att utsatta grupper inte exploateras, särskilt inte om de tidigare blivit utnyttjade i forskningssammanhang. I praktiken har jag upplevt dessa tre principer som högst aktuella. Detta eftersom den interaktiva forskningsprocessen ständigt balanserar mellan deltagarnas verklighetsuppfattning, värderingar och önskemål å ena sidan, och forskarens drivkrafter och disciplintillhörighet å den andra. Till exempel har avvägningen mellan min önskan att nå fram till publicerbara resultat och deltagarnas sug efter praktiskt användbara insikter varit en ständig utmaning. Detta dilemma beskrivs på ett givande och engagerande sätt av Larsson (2008, sid 108). Enligt Vetenskapsrådets riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning finns det fyra etiska principer som bör uppfyllas. ’Informationskravet’ innebär att forskaren ska informera dem som berörs av forskningen om syftet med forskningen. ’Samtyckeskravet’ föreskriver att forskaren måste få deltagarnas uttryckliga samtycke innan forskningen kan genomföras. De ska också kunna avbryta sitt deltagande när som helst under processens gång. ’Konfidentialitetskravet’ säger att etiskt känsliga uppgifter om deltagarna inte bör offentliggöras i forskningen. Om det går att identifiera enskilda personer i forskningsmaterialet bör en överenskommelse om detta undertecknas av den berörda. ’Nyttjandekravet’ anger att de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Därutöver rekommenderas att de berörda ska få möjlighet att läsa och kommentera det som forskaren skriver (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 1991). Jag ser det som självklart att den interaktiva forskningen bör följa dessa etiska riktlinjer, i och med att den strävar efter att skapa en jämlik relation 122
mellan forskare och berörda. Winther Jörgensen (2008, sid 358-359) uppmärksammar dock hur den interaktiva forskningen utmanar Vetenskapsrådets etiska regler genom sin långvariga samverkan med dem som berörs av forskningen. Hon refererar till Herr & Andersson (2005, sid 118-120) som påpekar att deltagarna i en interaktiv forskningsprocess inte en gång för alla kan ge sitt samtycke till sin medverkan i och med att det är omöjligt att i början av processen veta hur den kommer att utveckla sig. Relationer av auktoritet och beroende kan medföra att deltagandet inte heller fullt ut går att betrakta som frivilligt. Forskaren har ett övertag gentemot deltagarna i och med att det ofta är forskaren som har mest tid och resurser till att påverka forskningens inriktning (Gatenby & Humphries 2000, sid 11). I Lyftet har nätverksdeltagarna kontinuerligt informerats om forskningens upplägg och formerna för deras deltagande. Inbjudan till dialogseminarierna gick ut till alla i samverkansnätverken (med undantag för dem vars e-postadress vi inte kände till). Deltagandet var frivilligt och det förekom att vissa enbart deltog vid ett enstaka tillfälle. På så sätt har deltagarna själva kunnat välja att när som helst hoppa av eller ansluta sig till processen. Exempelvis beslöt samverkansnätverket i Södermanland att inte delta i projektets tredje fas, som innefattade en metodutveckling som de ansåg hotade deras egna planer på att kommersialisera delar av sina tjänster. För att läsarna inte ska kunna identifiera en enskild deltagare har jag anonymiserat de citat som är hämtade från dialogseminarierna. Däremot kan det hända att deltagarna själva kan utläsa vem som sagt vad. Det är en situation som inte omfattas av anonymitetsskyddet. Alla som deltagit vid något dialogseminarium har fått en kopia på den empiritext jag skrivit om deras samverkansnätverk, med uttrycklig önskan om läsning och feedback. Jag bedömer att jag fick svar från knappt hälften av dem. Forskningsprocessens etiska aspekter har dock inte uttryckligen diskuterats med de fyra samverkansnätverken, varken före eller under samarbetet. I efterhand tycker jag att det hade varit skäligt att föra en sådan diskussion, för att ge deltagarna mer inflytande över processen och då särskilt över villkoren för sin medverkan. 123
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
- Page 170 and 171: esurscentra för kvinnor. Samverkan
- Page 172 and 173: I det befintliga textmaterialet och
mellan forskare och berörda. Winther Jörgensen (2008, sid 358-359) uppmärksammar<br />
dock hur den interaktiva forskningen utmanar Vetenskapsrådets etiska regler genom<br />
sin långvariga samverkan med dem som berörs av forskningen. Hon refererar till Herr<br />
& Andersson (2005, sid 118-120) som påpekar att deltagarna i en interaktiv<br />
forskningsprocess inte en gång för alla kan ge sitt samtycke till sin medverkan i och<br />
med att det är omöjligt att i början av processen veta hur den kommer att utveckla sig.<br />
Relationer av auktoritet och beroende kan medföra att deltagandet inte heller fullt ut<br />
går att betrakta som frivilligt. Forskaren har ett övertag gentemot deltagarna i och med<br />
att det ofta är forskaren som har mest tid och resurser till att påverka forskningens<br />
inriktning (Gatenby & Humphries 2000, sid 11).<br />
I Lyftet har nätverksdeltagarna kontinuerligt informerats om forskningens upplägg och<br />
formerna för deras deltagande. Inbjudan till dialogseminarierna gick ut till alla i<br />
samverkansnätverken (med undantag för dem vars e-postadress vi inte kände till).<br />
Deltagandet var frivilligt och det förekom att vissa enbart deltog vid ett enstaka<br />
tillfälle. På så sätt har deltagarna själva kunnat välja att när som helst hoppa av eller<br />
ansluta sig till processen. Exempelvis beslöt samverkansnätverket i Södermanland att<br />
inte delta i projektets tredje fas, som innefattade en metodutveckling som de ansåg<br />
hotade deras egna planer på att kommersialisera delar av sina tjänster. För att läsarna<br />
inte ska kunna identifiera en enskild deltagare har jag anonymiserat de citat som är<br />
hämtade från dialogseminarierna. Däremot kan det hända att deltagarna själva kan<br />
utläsa vem som sagt vad. Det är en situation som inte omfattas av anonymitetsskyddet.<br />
Alla som deltagit vid något dialogseminarium har fått en kopia på den empiritext jag<br />
skrivit om deras samverkansnätverk, med uttrycklig önskan om läsning och feedback.<br />
Jag bedömer att jag fick svar från knappt hälften av dem. <strong>Forskning</strong>sprocessens etiska<br />
aspekter har dock inte uttryckligen diskuterats med de fyra samverkansnätverken,<br />
varken före eller under samarbetet. I efterhand tycker jag att det hade varit skäligt att<br />
föra en sådan diskussion, för att ge deltagarna mer inflytande över processen och då<br />
särskilt över villkoren för sin medverkan.<br />
123
Change language