Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
uppmanades kontinuerligt att reflektera över och kritisera det jag presenterade. Detta gjorde att mina redogörelser varvades med diskussioner deltagarna emellan. Syftet med dessa återkopplande dialogseminarier var dels att stämma av att jag förstått de uppgifter som samlats in under vårens seminarier på ett korrekt sätt utifrån deltagarnas perspektiv, dels att ta till mig deltagarnas reflektioner över min bearbetning av materialet och därmed uppmuntra deltagarna att själva analysera de aktuella temana. Utöver dialogseminarierna har jag även samlat in material via samverkansnätverkens befintliga texter. Dessa texter har utgjorts av projektbeskrivningar, slut- och lägesrapporter i projekt, kunskapsrapporter, hemsidor, broschyrer, e-post och liknande. Vissa uppgifter har även samlats in i form av egna anteckningar när jag deltagit vid aktiviteter som anordnats av samverkansnätverken. Även viss e-post som skickats under forskningsprocessens gång har använts. Uppgifter om Emma Resurscentrum har hämtats dels från befintligt textmaterial (föreningens hemsida, diverse projektdokument, brev och e-post), dels från mina egna erfarenheter som projektledare där. En förteckning över samverkansnätverkens befintliga textmaterial återfinns i Bilaga 1. När det gäller den politiska kontexten har jag läst en rad texter om Sveriges innovationspolitik, i form av forskningsrapporter samt regionala och nationella policydokument. Interaktiva positioner hos processens deltagare Relationen mellan deltagarna i en forskningsprocess påverkas av de positioner som dessa intar under samarbetets gång. Därför ska jag här resonera kring hur fördelningen av positioner sett ut i min avhandlingsprocess. Jag håller med Gunnarsson (2007, sid 358) som hävdar att det är olyckligt att utgå från en dikotomi där intellektuellt och praktiskt arbete skiljs åt. Särskilt om det arbete som de deltagande forskarna utför i första hand betecknas som intellektuellt och det som de övriga deltagarna utför som praktiskt. Budskapet i aktionsforskning och interaktiv forskning är enligt Gunnarsson (ibid, sid 359) att en separation av praktik och teori inte är önskvärd. Som en konsekvens av detta blir det problematiskt att överhuvudtaget skilja mellan forskare och övriga deltagare. Forskaren är också en deltagare - eller en ”forskande praktiker” - 118
likväl som de övriga inblandade är det. Därför ska jag här försöka hålla balansen mellan att å ena sidan betrakta alla deltagare i Lyftet som lika viktiga kunskapsutvecklare och å andra sidan skilja mellan forskarnas och de övriga deltagarnas respektive positioner där jag anser det vara befogat. Herr & Anderson (2005, sid 29) menar att oavsett relationen mellan forskare och övriga deltagare är det relevant att uppmärksamma att deltagarna kan inta olika positioner i relation till kontexten. De skiljer mellan att vara en ’insider’ respektive ’outsider’. Denna distinktion görs även av Johansson (2008b, sid 21), som menar att insiderpositionen känns igen på att personen ifråga då har en fullvärdig och permanent position i den organisation som ska utforskas. Herr & Anderson (2005, sid 30) urskiljer emellertid en rad varianter där skillnaden mellan insider- och outsiderpositionerna i viss grad suddas ut. Bland annat uppmärksammar de positionen ’outsider within’ som beskriver hur forskaren kan betraktas som insider till kontexten i en viss aspekt och som en outsider i en annan. Jag känner själv igen mig i denna dubbla position eftersom jag tidigare var anställd i ett av de samverkansnätverk som ingick i Lyftet och därmed har utgjort en sorts kollega och en insider i förhållande till de övriga nätverksdeltagarna. Samtidigt är jag numera anställd vid ett universitet, vilket gjort att jag tilldelats andra arbetsuppgifter än de som samverkansnätverken arbetat med. Ur denna synvinkel är jag en outsider i förhållande till dem. Svensson & Aagaard Nielsen (2006, sid 40) understryker nödvändigheten i att relationen mellan forskaren och de övriga deltagarna kännetecknas av närhet, tillit och ömsesidighet. Jag tror att min position som ’outsider within’ har påverkat möjligheten att bygga upp en tillit mellan oss deltagare i Lyftet. Min bakgrund som anställd i ett lokalt resurscentrum för kvinnor medförde att nätverksdeltagarna verkade lita på att jag bar med mig ett perspektiv som liknade deras eget. Min bakgrund gav mig en bas för att kunna förstå nätverksdeltagarnas problemformuleringar, omvärldsrelationer och handlingar. Några av dem sa att de kände sig ”trygga” med mig just eftersom jag arbetat praktiskt inom samma verksamhetsområde som dem. Jag har själv tvingats göra samma vardagliga pragmatiska kompromisser som dem mellan genusteori å ena 119
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
- Page 166 and 167: och insatser i kluster. Länsstyrel
- Page 168 and 169: Av det empiriska materialet framgå
likväl som de övriga inblandade är det. Därför ska jag här försöka hålla balansen<br />
mellan att å ena sidan betrakta alla deltagare i Lyftet som lika viktiga<br />
kunskapsutvecklare och å andra sidan skilja mellan forskarnas och de övriga<br />
deltagarnas respektive positioner där jag anser det vara befogat.<br />
Herr & Anderson (2005, sid 29) menar att oavsett relationen mellan forskare och<br />
övriga deltagare är det relevant att uppmärksamma att deltagarna kan inta olika<br />
positioner i relation till kontexten. De skiljer mellan att vara en ’insider’ respektive<br />
’outsider’. Denna distinktion görs även av Johansson (2008b, sid 21), som menar att<br />
insiderpositionen känns igen på att personen ifråga då har en fullvärdig och permanent<br />
position i den organisation som ska utforskas. Herr & Anderson (2005, sid 30)<br />
urskiljer emellertid en rad varianter där skillnaden mellan insider- och<br />
outsiderpositionerna i viss grad suddas ut. Bland annat uppmärksammar de positionen<br />
’outsider within’ som beskriver hur forskaren kan betraktas som insider till kontexten i<br />
en viss aspekt och som en outsider i en annan. Jag känner själv igen mig i denna<br />
dubbla position eftersom jag tidigare var anställd i ett av de samverkansnätverk som<br />
ingick i Lyftet och därmed har utgjort en sorts kollega och en insider i förhållande till<br />
de övriga nätverksdeltagarna. Samtidigt är jag numera anställd vid ett universitet,<br />
vilket gjort att jag tilldelats andra arbetsuppgifter än de som samverkansnätverken<br />
arbetat med. Ur denna synvinkel är jag en outsider i förhållande till dem.<br />
Svensson & Aagaard Nielsen (2006, sid 40) understryker nödvändigheten i att<br />
relationen mellan forskaren och de övriga deltagarna kännetecknas av närhet, tillit och<br />
ömsesidighet. Jag tror att min position som ’outsider within’ har påverkat möjligheten<br />
att bygga upp en tillit mellan oss deltagare i Lyftet. Min bakgrund som anställd i ett<br />
lokalt resurscentrum för kvinnor medförde att nätverksdeltagarna verkade lita på att<br />
jag bar med mig ett perspektiv som liknade deras eget. Min bakgrund gav mig en bas<br />
för att kunna förstå nätverksdeltagarnas problemformuleringar, omvärldsrelationer och<br />
handlingar. Några av dem sa att de kände sig ”trygga” med mig just eftersom jag<br />
arbetat praktiskt inom samma verksamhetsområde som dem. Jag har själv tvingats<br />
göra samma vardagliga pragmatiska kompromisser som dem mellan genusteori å ena<br />
119
Change language