Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
dialogerna kan förbättra situationen. De problem som Leirvik urskiljer rör två olika nivåer: dels dialogen inom de grupper som deltar vid konferenserna och dels dialogen mellan dessa grupper och det omgivande samhället. Vad gäller den första nivån - dialogen inom gruppen - uppmärksammar hon att dialogkonferenserna förutsätter att alla deltagare har samma förmåga att uttrycka sig verbalt, vilket inte behöver vara fallet i praktiken. På samma nivå noterar hon att de ord som används vid konferenserna är bärare av ’diskurser’, det vill säga särskilda sätt att betrakta världen. Ordvalen bidrar till att förstärka befintliga maktrelationer om dessa inte uppmärksammas. På den andra nivån - dialogen mellan gruppen och det omgivande samhället - konstaterar Leirvik (2005, sid 407-408) att diskussion och beslut ofta äger rum i olika sammanhang. Detta gör att resultatet av dialogen mellan konferensdeltagarna riskerar att inte nå fram till dem som fattar besluten. På samma nivå påpekar hon att de deltagare vars åsikter backas upp av dominerande diskurser i samhället har lättare att få gehör än de deltagare vars erfarenheter avviker från dessa. I de dialogseminarier som anordnades i Lyftet försökte vi jämna ut eventuella skillnader mellan deltagarna vad gällde förmågan att formulera sig genom att erbjuda alternativa sätt att uttrycka sina erfarenheter och kunskaper. Till exempel fick deltagarna rita teckningar och brainstorma på en whiteboard. Att de ord som användes vid seminarierna var bärare av diskurser uppmärksammade vi genom att ständigt visa hur begrepp som exempelvis ’nätverk’, ’innovation’ och ’innovationssystem’ går att tolka på olika sätt. Vad gäller relationen mellan gruppen och omvärlden stämmer situationen i Lyftet överens med det fall som Leirvik tar upp, det vill säga att diskussioner och beslut sker i olika sammanhang. Den dialog som fördes vid Lyftets seminarier involverade enbart nätverksdeltagarna själva. De hade visserligen makt att besluta om inriktningen på sina egna verksamheter, men inte om innovationspolitikens former och prioriteringar. Dialogseminariernas upplägg medförde att deltagarna inte behövde konfronteras med de grupper vars världsbild sanktionernas av dominerande samhällsdiskurser. Istället skulle dialogseminarierna utgöra ett ’fritt rum’, där deltagarna kunde utveckla sina tankar på ett sätt som ofta gick emot dessa diskurser (jmfr Aagaard Nielsen & Steen Nielsen 2006, sid 79 & 81; Schwencke 2006, sid 376). 114
Det övergripande temat för inbjudan till de inledande dialogseminarierna, som anordnades under våren 2006, var ”kvinnors initiativ, företagande och regional utveckling” med utgångspunkt i nätverkdeltagarnas ”egna erfarenheter av till exempel nätverksarbete” (Inbjudan till dialogseminarium i Lyftet, 1 juni 2006). Vid dessa seminarier agerade jag seminarieledare tillsammans med min doktorandkollega Lina Stenmark. Vi bad deltagarna att beskriva och analysera sina verksamheter utifrån en rad olika faktorer: vilka aktörer som är inblandade, den bakgrund, den vision och de strategier som verksamheten organiseras utifrån, samt framgångar och bakslag över tid. Den första uppgiften - som handlade om aktörer - inleddes med en ritövning där deltagarna ombads att illustrera kontakterna med andra aktörer genom att rita ut dessa på olika avstånd från den egna verksamheten (som dessförinnan ritats in i bildens mitt), samt att med färg och tecken ange om en relation var viktig (grönt) eller oviktig (rött), samt väl fungerande (plustecken) eller mindre väl fungerande (minustecken). En av dessa teckningar syns i Figur 6. Därefter följde diskussion i helgrupp vilken sammanfattades på tavlan. Både teckningarna och anteckningarna på tavlan dokumenterades med hjälp av en digitalkamera. Figur 6. Teckning från uppgiften om aktörer 115
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
- Page 160 and 161: Emma Resurscentrum i Västerbotten
- Page 162 and 163: kunskapsutvecklingen. Ytterligare e
- Page 164 and 165: en koppling mellan diskurs och mate
Det övergripande temat för inbjudan till de inledande dialogseminarierna, som<br />
anordnades under våren 2006, var ”kvinnors initiativ, företagande och regional<br />
utveckling” med utgångspunkt i nätverkdeltagarnas ”egna erfarenheter av till exempel<br />
nätverksarbete” (Inbjudan till dialogseminarium i Lyftet, 1 juni 2006). Vid dessa<br />
seminarier agerade jag seminarieledare tillsammans med min doktorandkollega Lina<br />
Stenmark. Vi bad deltagarna att beskriva och analysera sina verksamheter utifrån en<br />
rad olika faktorer: vilka aktörer som är inblandade, den bakgrund, den vision och de<br />
strategier som verksamheten organiseras utifrån, samt framgångar och bakslag över<br />
tid. Den första uppgiften - som handlade om aktörer - inleddes med en ritövning där<br />
deltagarna ombads att illustrera kontakterna med andra aktörer genom att rita ut dessa<br />
på olika avstånd från den egna verksamheten (som dessförinnan ritats in i bildens<br />
mitt), samt att med färg och tecken ange om en relation var viktig (grönt) eller oviktig<br />
(rött), samt väl fungerande (plustecken) eller mindre väl fungerande (minustecken). En<br />
av dessa teckningar syns i Figur 6. Därefter följde diskussion i helgrupp vilken<br />
sammanfattades på tavlan. Både teckningarna och anteckningarna på tavlan<br />
dokumenterades med hjälp av en digitalkamera.<br />
Figur 6. Teckning från uppgiften om aktörer<br />
115
Change language