Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Herr & Anderson (2005, sid 85) konstaterar att själva skrivandet av en avhandling ofta utförs på egen hand av doktoranden, även inom aktionsforskning. De förklarar detta med att skrivandets syfte ofta står klart för doktoranden, men att de övriga deltagarna inte ser samma nytta med denna uttrycksform. Detta stämmer överens med min egen upplevelse. På egen hand har jag utfört en hel del skrivande före, mellan och efter dialogseminarierna. Jag ansåg det nämligen nödvändigt att systematiskt analysera nätverkens verksamheter i relation till offentliga policyprogram - och till teorier om innovationssystem, innovationspolitik och genus - i större utsträckning än vad dialogseminarierna tillåtit. Sådana jämförelser var också närvarande i samverkansnätverkens egna verksamheter, eftersom de ansåg att policyprogrammens utformning påverkade deras handlingsutrymme (jmfr Ramböll 2008). Detta gör att mina forskningsfrågor tillsammans med de fyra samverkansnätverkens politiska agendor snarast bildar ett sorts ’pussel’ i den bemärkelse som Herr & Anderson (2005, sid 73) använder uttrycket. I Figur 5 ges en översiktlig bild av min avhandlingsprocess över tid. Figur 5. Avhandlingsprocessen över tid Mot slutet av Lyftets projekttid - då vi skulle skapa en gemensam metodutveckling för genusanalys av kluster och innovationssystem - uppstod en förtroendekris i relationen mellan ett av samverkansnätverken och oss forskare. I och med att huvudfinansiären till vårt projekt - den nationella myndigheten Vinnova - önskat sig kommersialiserade resultat hade vi hoppats på att kunna ta fram metoder som kunde säljas som konsulttjänster. Det var inte LTU eller MDH som skulle tjäna pengar på detta. Tanken var tvärtom att skapa en grogrund för de fyra samverkansnätverken att finansiera delar av sina verksamheter. Tyvärr uppfattades situationen på ett annat sätt av några nätverksdeltagare. De såg ett hot i en gemensam metodutveckling eftersom de själva 108
höll på att utreda möjligheterna att kommersialisera sina befintliga tjänster. Inom Lyftet valde vi då att inte gå vidare med metodutvecklingen i deras län, utan koncentrerade oss på den kommersialiseringsprocess som vi inlett med ett av de andra samverkansnätverken. Detta vägval motiverade vi med den respekt som interaktiv forskning bör hysa för deltagarnas önskemål och verklighetsuppfattning. Inte minst med tanke på Vetenskapsrådets (1997) etiska princip om deltagarnas rätt att när som helst avbryta sin medverkan i ett forskningsprojekt. Denna intressekonflikt kan sättas i relation till den svenska lagstiftningen. Sedan 1996 sanktionerar högskolelagen forskning som utformas och genomförs i nära samarbete med de berörda. Där anges det att Sveriges högskolor ”ska samverka med det omgivande samhället” (Lag 1992:1434, 1 kap, 2§). I och med att denna uppgift tillfogades de två befintliga uppgifterna – utbildning och forskning (som sedan länge varit ledstjärnor i högskolornas och universitetens arbete) - har denna kommit att kallas för ’den tredje uppgiften’ (Brulin 1998). Samtidigt anges det i samma lag att ”för forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras” (Lag 1992:1434, 1 kap, 6§). Det är här som jag upplevt ett spänningsfält mellan den interaktiva forskningens ideal och forskarens viktiga roll att stå för en kunskapsbildning fri från omgivningens påtryckningar. Från ett ’fritt rum’ till samhällspåverkan Interaktiviteten i min avhandlingsprocess har inte bara varierat beroende på vilken fas jag befunnit mig i, utan det har även förekommit olika grad av interaktivitet med olika deltagare. Vilka som involverats och i vilken omfattning påverkar den demokratiska validiteten i forskningen (Herr & Anderson 2005, sid 56). Som tidigare framgått har interaktiviteten i Lyftet främst skett i relation till de fyra samverkansnätverken. Utöver dessa har dock andra parter involverats, exempelvis Länsstyrelserna i Norrbotten, Västmanland och Södermanland, en företagsfrämjande organisation i Norrbotten, ett kluster i Norrbotten och ett kluster i Västmanland, samt de nationella myndigheterna Nutek och Vinnova. I första hand har dessa parter utgjort finansiärer i Lyftet och/eller 109
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
- Page 156 and 157: ”Det är ju en kamp. Ingenting ä
- Page 158 and 159: grundades på bedömningen att tekn
höll på att utreda möjligheterna att kommersialisera sina befintliga tjänster. Inom<br />
Lyftet valde vi då att inte gå vidare med metodutvecklingen i deras län, utan<br />
koncentrerade oss på den kommersialiseringsprocess som vi inlett med ett av de andra<br />
samverkansnätverken. Detta vägval motiverade vi med den respekt som interaktiv<br />
forskning bör hysa för deltagarnas önskemål och verklighetsuppfattning. Inte minst<br />
med tanke på Vetenskapsrådets (1997) etiska princip om deltagarnas rätt att när som<br />
helst avbryta sin medverkan i ett forskningsprojekt.<br />
Denna intressekonflikt kan sättas i relation till den svenska lagstiftningen. Sedan 1996<br />
sanktionerar högskolelagen forskning som utformas och genomförs i nära samarbete<br />
med de berörda. Där anges det att Sveriges högskolor ”ska samverka med det<br />
omgivande samhället” (Lag 1992:1434, 1 kap, 2§). I och med att denna uppgift<br />
tillfogades de två befintliga uppgifterna – utbildning och forskning (som sedan länge<br />
varit ledstjärnor i högskolornas och universitetens arbete) - har denna kommit att<br />
kallas för ’den tredje uppgiften’ (Brulin 1998). Samtidigt anges det i samma lag att<br />
”för forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt<br />
väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt<br />
publiceras” (Lag 1992:1434, 1 kap, 6§). Det är här som jag upplevt ett spänningsfält<br />
mellan den interaktiva forskningens ideal och forskarens viktiga roll att stå för en<br />
kunskapsbildning fri från omgivningens påtryckningar.<br />
Från ett ’fritt rum’ till samhällspåverkan<br />
Interaktiviteten i min avhandlingsprocess har inte bara varierat beroende på vilken fas<br />
jag befunnit mig i, utan det har även förekommit olika grad av interaktivitet med olika<br />
deltagare. Vilka som involverats och i vilken omfattning påverkar den demokratiska<br />
validiteten i forskningen (Herr & Anderson 2005, sid 56). Som tidigare framgått har<br />
interaktiviteten i Lyftet främst skett i relation till de fyra samverkansnätverken. Utöver<br />
dessa har dock andra parter involverats, exempelvis Länsstyrelserna i Norrbotten,<br />
Västmanland och Södermanland, en företagsfrämjande organisation i Norrbotten, ett<br />
kluster i Norrbotten och ett kluster i Västmanland, samt de nationella myndigheterna<br />
Nutek och Vinnova. I första hand har dessa parter utgjort finansiärer i Lyftet och/eller<br />
109
Change language