Avhandling i fulltext - Forskning

misstänker att samma klyfta förekommer i alla situationer där en interaktiv
forskningsansats möter akademisk teori, oavsett vilket teoriområde det gäller. Det är
främst i analysen av det empiriska materialet som jag har försökt balansera genus- och
innovationsforskningens teoretiska potential och forskarsamhällets efterfrågan på
teoretisk utveckling å ena sidan, och den interaktiva forskningens ideal om samverkan
i processens alla faser å den andra. Detta syns i avhandlingens delar med teori och
analys där min röst som forskare är stark. Samtidigt har strukturen och innehållet i
dessa delar utformats utifrån den analysmodell som ursprungligen utvecklades av ett
av samverkansnätverken. Nätverksdeltagarna har givits stort utrymme att beskriva och
analysera sina verksamheter vid dialogseminarierna, vilket avspeglas i avhandlingens
empirikapitel där deras egna formuleringar står i centrum. Vid de återkopplande
dialogseminarierna har jag stämt av mina tolkningar mot nätverksdeltagarnas egna
analyser, vilket jag menar har ökat processvaliditeten och kontextualiseringen i den
kunskap som utvecklats.
Herr & Anderson (2005, sid 85) påpekar att en sådan återkoppling är ett vanligt
förfarande bland doktorander inom aktionsforskning för att kompensera bristen på
interaktivitet i skrivandet av avhandlingen. Ytterligare ett sätt som jag gått tillväga på
för att även i analysfasen säkra ett utbyte av kunskap mellan nätverksdeltagarna och
mig som forskare är att jag inspirerats av samma teorier som Emma Resurscentrum
funnit vara fruktsamma när det gäller att utföra en genusanalys av
innovationsforskning och innovationspolitik. I en tidigare rapport (Lindberg 2006)
beskriver jag hur vi i Emma Resurscentrums projekt utvecklade våra analyser och
arbetsinsatser med hjälp av bland annat Bacchis (1999) angreppssätt ’What’s the
problem’, Åse & Wendt Höjers (1999) genusvetenskapliga maktanalys av vad som
räknas som politik och Petterssons (2002) studie av kluster och genusrelationer i
Gnosjöregionen. Därifrån har jag tagit med mig ett perspektiv på politik där skeendena
på denna arena ses som förhandlingar baserade på olika maktresurser. I detta utgör
tolkningsföreträde och andra diskursiva grepp - som exempelvis kategorisering och
värdering utifrån genus - de huvudsakliga verktygen.
107