Avhandling i fulltext - Forskning

en grundpelare i socialt robust kunskap. I och med att min avhandlingsprocess har sin
upprinnelse i de projekt som jag arbetade med vid Emma Resurscentrum har mina
forskningsfrågor till stor del utformats utifrån de problembilder som ansetts vara
relevanta utanför akademin. Detsamma gäller för de övriga delarna i Lyftet där
ytterligare tre samverkansnätverk och deras arbete för att främja kvinnors företagande
och innovation varit vägledande för uppkomsten och upplägget av projektet.
Agendorna hos de fyra samverkansnätverken sammanföll med den utlysning som
Vinnova gick ut med i början av 2005. Utlysningen riktades till projekt där
innovationssystem skulle belysas med hjälp av genusforskning. Under skrivandet av
de ansökningar som skulle komma att ge Lyftet dess finansiering från Vinnova och
EU:s strukturfonder fördes en dialog med de fyra samverkansnätverken angående
deras roller och formerna för deras deltagande i projektet. Samtidigt tycker jag att vi
forskare arbetade fram ansökan till största delen på egen hand. Ingen av
samverkansnätverkens deltagare bjöds in i själva skrivandet, med undantag för mig
själv som då befann mig i slutfasen av min projektanställning vid Emma
Resurscentrum. Detta förfarande, med oss forskare som drivande och
sammankallande, har sedan upprepats i genomförandet av Lyftet. Vi har bjudit in
nätverksdeltagarna till dialogseminarier en gång per halvår i respektive region, där de
givits utrymme att med egna ord beskriva och analysera sina verksamheter, med viss
styrning och respons från vårt håll.
I stort skulle jag sammanfatta det som att deltagarna i de fyra samverkansnätverken
haft inflytande över avhandlingens forskningsområde och problemformulering, samt
över materialinsamlingen vid dialogseminarierna. De har även i viss utsträckning
påverkat urvalet av teorier i den analytiska referensramen och bidragit till vissa delar
av analysen. Samtidigt har jag inom projektet ställts inför den klyfta som Gunnarsson
(2006, sid 123-124) lyfter fram som kännetecknande för relationen mellan interaktiv
forskning och genusforskning, nämligen den att det inom den förra utmålas som
eftersträvansvärt att involvera de berörda i forskningsprocessens samtliga faser i högre
utsträckning än i den senare, där teoretiska kunskaper om genus ibland prioriteras. Jag
106