Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Gunnarsson (2007) menar att den genusvetenskapliga och den interaktiva forskningstraditionen kan stärka varandra vad gäller bedömningsgrunderna för tillförlitlighet i forskning. Hon hänvisar till sociologerna Helga Nowotny, Peter Scott & Michael Gibbons (2001, sid 167) som lanserat ’socialt robust kunskap’ som validitetskriterium. Det innebär att den kunskap som utvecklas ska vara framtagen i samarbete med och verifierad av de aktörer som verkar i den kontext som beskrivs och analyseras (Gunnarsson 2006, sid 7). Kunskap betraktas då som någonting som kan se olika ut beroende på vilka maktrelationer och kontexter som fokuseras (Nowotny m.fl. 2001, sid 142). Den sociala robustheten i en viss forskningsstudie kan endast bedömas i den specifika kontext där empirin inhämtas. Det kan uttryckas som att kunskapen ”kontextualiseras” (ibid, sid 167). Detta stämmer överens med genusforskningens ambition att utvidga arenan för kunskapsproduktion, på ett sätt som betraktar människors erfarenheter och kunskaper som likvärdiga oavsett kön och där maktrelationer baserade på föreställningar om kön problematiseras (Gatenby & Humphries 2005, sid 2; Gunnarsson m.fl. 2007, sid 12). Andersson (m.fl. 2008, sid 30- 31) framhåller att aktionsorienterad genusforskning ”genererar ytterst tillförlitliga forskningsresultat just därför att tolkningarna diskuteras med deltagarna”. I och med att jag studerar hur fyra regionala samverkansnätverk främjar kvinnors företagande och innovation har vår gemensamma process utmynnat i lokalt kontextualiserad kunskap om hur sådana verksamheter organiseras i praktiken. Att jag sätter nätverksdeltagarnas verklighetsbeskrivningar i relation till de universella modeller som förespråkas i innovationsforskning och innovationspolitik bidrar till att kontextualisera villkoren för genomförandet av politiken. Interaktivitet i avhandlingsprocessens olika faser I sitt bidrag till en svensk antologi om interaktiv forskning skriver Svensson (2002, sid 13) att det under alla faser i forskningsprocessen bör finnas en nära samverkan mellan forskare och deltagare. Några av de faser han nämner är beslut om deltagande, problemformuleringen, val av metoder, insamling av data, analysarbete samt presentation av resultaten. Hur de olika aktörer som berörs av forskningsområdet och 104
forskningsfrågan har involverats i processen påverkar enligt Herr & Anderson (2005, sid 56) den ’demokratiska validiteten’. Frågor som kan ställas utifrån denna sorts validitet är exempelvis: Vilka aktörer har bjudits in att medverka I vilken omfattning Hur djupt har samarbetet egentligen varit Jag anser att jag i min avhandlingsprocess har strävat efter att vara demokratisk i första hand gentemot deltagarna i de fyra samverkansnätverk vi samarbetat med. Detta samarbete har varierat i djup beroende på vilken fas i forskningsprocessen vi befunnit oss i. Övriga parter - myndigheter och andra - har inte involverats på samma sätt. Under avhandlingsprocessens gång har jag kontinuerligt skrivit ned de vägval jag gjort och mina reflektioner kring hur dessa val förhåller sig till idealen inom interaktiv forskning. Gunnarsson (m.fl. 2007, sid 82) framhåller vikten av att vara öppen för ’riktningsändringar’ i en interaktiv forskningsprocess. Att jag dokumenterat vägvalen gör att jag här kan redogöra för hur de interaktiva inslagen i min avhandlingsprocess sett ut och för motiven till de riktningsändringar som gjorts. Mina anteckningar liknar det som Herr & Anderson (2005, sid 77) kallar för ’research journals’ och som de anser är användbara för den interaktiva forskaren. Enligt dem utgörs en sådan dagbok av ”a chronicle of research decisions” där forskaren systematiskt dokumenterar sina val och de konsekvenser dessa fått för sig själv och andra. Dock misstänker jag att mina kortfattade noteringar inte är av samma omfattning som de Herr & Anderson haft i åtanke eftersom de avser en mer utförlig redogörelse för tankar, känslor och intryck. Herr & Anderson (2005, sid 83) menar att fokus i aktionsforskningen utmejslas i förhandlingar mellan forskarens forskningsfrågor och de övriga deltagarnas problemformuleringar. Huruvida dessa sammanfaller eller ej varierar mellan olika samarbeten och tidpunkter. Denna dialog mellan forskare och berörda rör det validitetskriterium som presenteras av Kvale (1989, sid 75-76), ’kriteriet om överensstämmelse’. Där handlar det om att bedöma om forskarens beskrivningar motsvarar bedömarens verklighetsuppfattning. Inom interaktiv forskning anses de viktigaste bedömarna vara de som berörs av forskningen. En sådan bedömning ger upphov till den sorts kontextualisering som Nowotny (m.fl. 2001, sid 167) anser utgör 105
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
- Page 150 and 151: istande kunskap och osynliggörande
- Page 152 and 153: Figur 11. Teckning från uppgiften
- Page 154 and 155: eror på att vi har ett renskötsel
Gunnarsson (2007) menar att den genusvetenskapliga och den interaktiva forskningstraditionen<br />
kan stärka varandra vad gäller bedömningsgrunderna för tillförlitlighet i<br />
forskning. Hon hänvisar till sociologerna Helga Nowotny, Peter Scott & Michael<br />
Gibbons (2001, sid 167) som lanserat ’socialt robust kunskap’ som validitetskriterium.<br />
Det innebär att den kunskap som utvecklas ska vara framtagen i samarbete med och<br />
verifierad av de aktörer som verkar i den kontext som beskrivs och analyseras<br />
(Gunnarsson 2006, sid 7). Kunskap betraktas då som någonting som kan se olika ut<br />
beroende på vilka maktrelationer och kontexter som fokuseras (Nowotny m.fl. 2001,<br />
sid 142). Den sociala robustheten i en viss forskningsstudie kan endast bedömas i den<br />
specifika kontext där empirin inhämtas. Det kan uttryckas som att kunskapen<br />
”kontextualiseras” (ibid, sid 167). Detta stämmer överens med genusforskningens<br />
ambition att utvidga arenan för kunskapsproduktion, på ett sätt som betraktar<br />
människors erfarenheter och kunskaper som likvärdiga oavsett kön och där<br />
maktrelationer baserade på föreställningar om kön problematiseras (Gatenby &<br />
Humphries 2005, sid 2; Gunnarsson m.fl. 2007, sid 12). Andersson (m.fl. 2008, sid 30-<br />
31) framhåller att aktionsorienterad genusforskning ”genererar ytterst tillförlitliga<br />
forskningsresultat just därför att tolkningarna diskuteras med deltagarna”. I och med<br />
att jag studerar hur fyra regionala samverkansnätverk främjar kvinnors företagande<br />
och innovation har vår gemensamma process utmynnat i lokalt kontextualiserad<br />
kunskap om hur sådana verksamheter organiseras i praktiken. Att jag sätter<br />
nätverksdeltagarnas verklighetsbeskrivningar i relation till de universella modeller som<br />
förespråkas i innovationsforskning och innovationspolitik bidrar till att kontextualisera<br />
villkoren för genomförandet av politiken.<br />
Interaktivitet i avhandlingsprocessens olika faser<br />
I sitt bidrag till en svensk antologi om interaktiv forskning skriver Svensson (2002, sid<br />
13) att det under alla faser i forskningsprocessen bör finnas en nära samverkan mellan<br />
forskare och deltagare. Några av de faser han nämner är beslut om deltagande,<br />
problemformuleringen, val av metoder, insamling av data, analysarbete samt<br />
presentation av resultaten. Hur de olika aktörer som berörs av forskningsområdet och<br />
104
Change language