Avhandling i fulltext - Forskning

och innovationssystem. Även min analytiska referensram bidrar till denna utmaning.
Där ingår bland annat teorier om hur kön görs, om hur relationen mellan kön och makt
i politik ser ut samt om hur genusrelationer påverkar innovationssystem och kluster.
Därmed menar jag att interaktiv forskning kan bidra såväl till praktisk förändring som
till teoretisk utveckling. Även om det i första hand är forskare som har tid, finansiering
och utbildning till att skriva akademiska texter tror jag att aktörer utanför akademin
mycket väl kan bidra till att vidareutveckla de teoretiska begrepp och modeller som
används inom forskningen. I praktiken kan det emellertid vara så att den praktiska
förändring som eftersträvas av deltagarna i ett interaktivt forskningsprojekt prioriteras
framför analyser med syfte att förfina existerande akademiska teorier. Samtidigt kan
aktörer utanför akademin bidra till att den akademiska teorin berikas med nya
forskningsområden, nya forskningsfrågor och nya behov av teoriutveckling.
Att genom forskning åstadkomma förändring är centralt i det validitetsmått som
psykologen Steinar Kvale (1989, sid 75-76) kallar för ’pragmatisk validitet’. Herr &
Anderson (2005, sid 55) använder istället begreppet ’resultatvaliditet’ för att bedöma
huruvida forskningen lett fram till en lösning på det problem som motiverade
forskningsinsatsen. I den forsknings- och utvecklingsprocess som bedrivits i Lyftet
tycker jag att pragmatisk validitet kan utläsas i tre fall. Dels i nätverksdeltagarnas
ökade vilja och förmåga att själva argumentera för offentliga medel till sina
verksamheter. Dels i inlemmandet av deras erfarenheter i forskningen om innovation
och innovationssystem. Dels i utvecklingen av metoder för att planera och genomföra
innovationspolitik på ett sätt som når bortom begränsande genuskonstruktioner. Jag
har med egna ögon sett att deltagarna efter dialogseminarierna har hanterat begrepp
som innovation, innovationssystem och kluster med ett större självförtroende och att
de relaterar dessa begrepp till sina egna verksamheter på ett mer kritiskt och fruktsamt
sätt än tidigare. Detta stämmer överens med Winther Jörgensens (2008, sid 357-358)
uppfattning att den förändring som ett interaktivt projekt ger upphov till kan bestå av
såväl organisatoriska som beteendemässiga förändringar. Vi har emellertid inte låtit
göra någon formell utvärdering av Lyftets effekter på innovationspolitik och
innovationsforskning.
103