Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
och med att denna tradition syftar till att åstadkomma en dialog deltagarna emellan. Denna dialog antas utmynna i nya diskurser som i sig betraktas som en förändring av det tillstånd som processen eftersträvat att påverka (Aagaard Nielsen 2007). Pedagogerna Kathryn Herr & Gary L Anderson (2005, sid 11 & 13) 30 kallar denna inriktning för ’organizational development/learning’. De beskriver den som sprungen ur socialpsykologen Kurt Lewins arbeten som inleddes under 40-talet. I Skandinavien har denna strömning främst representerats av arbetslivsforskningen, där arbetsplatsdemokrati har stått i centrum för uppmärksamheten. Johansson & Lindhult (2008, sid 95-96) hävdar att den pragmatiska traditionen främst lämpar sig för situationer som kräver omedelbar handling. I och med detta värderas handling där också högre än teori. Konsensus och undvikande av konflikter är enligt dem ett annat kännetecken för den pragmatiska traditionen (ibid, sid 101). För Lyftets del menar jag att det har skett ett gemensamt lärande inom samverkansnätverken vid varje dialogseminarium på ett sätt som liknar den pragmatiska traditionen inom aktionsforskning. Den kunskap vi utvecklat har samtidigt utgjort en handling i bemärkelsen att deltagarnas självbild förändrats på ett sätt som fått konsekvenser för hur de talar om, argumenterar för och utformar sina verksamheter. Vår strävan efter gemensam kunskapsutveckling gör det relevant att beakta det validitetskriterium som Herr & Anderson (2005, sid 55-56) kallar för ’processvaliditet’. Denna sorts validitet kan avläsas i hur de kunskaper som tagits fram har utsatts för ständigt återkommande prövning och reflektion. Lyftets process har innehållit återkoppling av empiriska sammanställningar och analyser till deltagarna vid dialogseminarierna. Återkopplingen har även skett i form av utskick av och respons på vissa av de texter jag skrivit. På så sätt har mina och nätverksdeltagarnas slutsatser stämts av och modifierats i flera steg. De geografiska avstånden och den tidsprioritering som gjorts har dock inte tillåtit fler än ett dialogseminarium per halvår i respektive samverkansnätverk, vilket begränsat den gemensamma reflektionen. 30 I sin bok The action research dissertation ger Herr & Anderson (2005) en utförlig beskrivning av vad som kännetecknar aktionsforskningens olika traditioner och vilka utmaningar som aktionsforskare ställs inför när det gäller relationen till de berörda, forskarrollen och akademins kunskapskrav. Särskilt uppmärksammar de aktionsforskande doktoranders situation, som kan uppleva att avhandlingsarbetet ibland är svårt att förena med en hög grad av samverkan med omvärlden. 98
Till största delen anser jag dock att Lyftet snarare stämmer in på den kritiska traditionen inom aktionsforskning, inte minst eftersom processen kännetecknats av ett mer uttalat samspel mellan praktik och teori. Den kritiska traditionen har kopplats till det som brukar kallas för ’kritisk teori’ (Aagaard Nielsen & Steen Nielsen 2006, sid 67-68). I denna tradition anses dialogen mellan forskare och berörda utgöra grund för en kritisk nyorientering i deltagarnas vardagsliv. Dialog och handling ses här visserligen som sammankopplade, men som två skilda moment. Därmed är denna tradition mer inriktad på att avslöja hur vissa ämnen och vissa aktörers subjektivitet exkluderas av sin omgivning. Där studeras hur ”sanningar” skapas och hur normer och värderingar påverkar detta (ibid, sid 77). Herr & Anderson (2005, sid 15-16) benämner samma inriktning som ’participatory research’. Aktionsforskning används då som verktyg dels för att utforska de frågor som deltagare i en viss sammanslutning eller i ett visst samhälle anser vara viktiga och dels för att underlätta för deltagarna att påverka dessa frågor genom egen handling. På så sätt bidrar den kritiska traditionen till att åstadkomma social förändring i samhället. Enligt Johansson & Lindhult (2007, sid 1-2) passar den kritiska traditionen särskilt väl i situationer där kritiskt tänkande och reflektion måste föregå handling. De påpekar också att teori tillåts spela en mer framträdande roll inom denna tradition. Teori blir då ett verktyg för emancipation, vilket skapar förutsättningar för den reflektion som är central i den kritiska traditionen inom aktionsforskning. De framhåller också hur den kritiska traditionen betonar konflikt snarare än konsensus (ibid, sid 7). De kunskaper som utarbetats vid dialogseminarierna i Lyftet har satts i relation till Sveriges innovationspolitik. I denna politik har de aktörer och innovationsområden som samverkansnätverken representerar givits låg prioritet. Därmed menar jag att vårt upplägg främst stämmer överens med den kritiska traditionen inom aktionsforskning. Vid dialogseminarierna har det som presenterats som sanningar inom innovationspolitik och innovationsforskning ifrågasatts och alternativa förståelser av hur innovation kan främjas har utvecklats. Detta innebär att processen har kännetecknats av en konfliktdimension, i enlighet med Johansson & Lindhults (2007, 99
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
- Page 146 and 147: Omvärldens betydelse I detta avsni
- Page 148 and 149: verksamheterna har bland andra vari
Till största delen anser jag dock att Lyftet snarare stämmer in på den kritiska<br />
traditionen inom aktionsforskning, inte minst eftersom processen kännetecknats av ett<br />
mer uttalat samspel mellan praktik och teori. Den kritiska traditionen har kopplats till<br />
det som brukar kallas för ’kritisk teori’ (Aagaard Nielsen & Steen Nielsen 2006, sid<br />
67-68). I denna tradition anses dialogen mellan forskare och berörda utgöra grund för<br />
en kritisk nyorientering i deltagarnas vardagsliv. Dialog och handling ses här<br />
visserligen som sammankopplade, men som två skilda moment. Därmed är denna<br />
tradition mer inriktad på att avslöja hur vissa ämnen och vissa aktörers subjektivitet<br />
exkluderas av sin omgivning. Där studeras hur ”sanningar” skapas och hur normer och<br />
värderingar påverkar detta (ibid, sid 77). Herr & Anderson (2005, sid 15-16) benämner<br />
samma inriktning som ’participatory research’. Aktionsforskning används då som<br />
verktyg dels för att utforska de frågor som deltagare i en viss sammanslutning eller i<br />
ett visst samhälle anser vara viktiga och dels för att underlätta för deltagarna att<br />
påverka dessa frågor genom egen handling. På så sätt bidrar den kritiska traditionen till<br />
att åstadkomma social förändring i samhället. Enligt Johansson & Lindhult (2007, sid<br />
1-2) passar den kritiska traditionen särskilt väl i situationer där kritiskt tänkande och<br />
reflektion måste föregå handling. De påpekar också att teori tillåts spela en mer<br />
framträdande roll inom denna tradition. Teori blir då ett verktyg för emancipation,<br />
vilket skapar förutsättningar för den reflektion som är central i den kritiska traditionen<br />
inom aktionsforskning. De framhåller också hur den kritiska traditionen betonar<br />
konflikt snarare än konsensus (ibid, sid 7).<br />
De kunskaper som utarbetats vid dialogseminarierna i Lyftet har satts i relation till<br />
Sveriges innovationspolitik. I denna politik har de aktörer och innovationsområden<br />
som samverkansnätverken representerar givits låg prioritet. Därmed menar jag att vårt<br />
upplägg främst stämmer överens med den kritiska traditionen inom aktionsforskning.<br />
Vid dialogseminarierna har det som presenterats som sanningar inom<br />
innovationspolitik och innovationsforskning ifrågasatts och alternativa förståelser av<br />
hur innovation kan främjas har utvecklats. Detta innebär att processen har<br />
kännetecknats av en konfliktdimension, i enlighet med Johansson & Lindhults (2007,<br />
99
Change language