Projektlastning vid Lambergskajen Samspel ger ... - Vänerhamn AB

i Vänerhamn
3/2005
Projektlastning vid Lambergskajen
Samspel ger kvalitativa resultat
Nöjda kunder i Otterbäcken

“Dröj inte att beundra körsbärsträdets blom -
en stormvind kan rycka bort dem under natten.”
SOM NI VET är jag intresserad av ordspråk och det finns
många som jag tycker är mycket bra. Den här ledaren
är den sista jag gör som VD i Vänerhamn. Det är då ett
bra tillfälle att titta tillbaka på det vi har åstadkommit
tillsammans samt på det som kommer framöver.
Det har varit ett antal stora och påfrestande saker under
åren, men i nuläget kan vi njuta av ”körsbärsträdets
blom”.
Vi jobbar för ett starkt, välpositionerat företag som vill
fortsätta framåt. Ett företag att vara stolta över. Rapporten
om delårsbokslutet i denna tidning är ett exempel på den
styrkan.
Det som inte syns i siffror direkt, men som har en
avgörande betydelse, är våra attityder. Attityd till arbetet,
företaget och varandra. Där finns den allra största
förändringen tycker jag.
Väneröverenskommelsen var ett mycket stort åtagande.
I september 2002 lyckades generaldirektören i Näringsdepartementet
med konststycket att få 19 intressenter att
skriva på en överenskommelse. Upplägget var att förbättra
betingelserna för sjöfart på Vänern, vilket ledde till en
förändrad ägarbild för Vänerhamn AB. En direkt påverkan
för oss var att vi tillsammans tog fram en strukturplan för
företaget. Målsättningen var att minska kostnaderna med
20%. Det återspeglas i lägre hamnavgifter, ökad utbildning,
marknadsföring och investering. Strukturplanen lade fram
riktlinjer för vårt arbete framåt och det är det vi har arbetat
efter sedan dess. Med en klar målbild från våra ägare och
styrelse, är det alltid enklare för oss. Det finns i alla sådana
dokument många fraser, klyschor och modeord. Det som är
viktigast är hur vi omsätter ord till handling.
“Om du tänker för länge på nästa steg,
kommer du att tillbringa livet på ett ben.”
Det är oftast bättre att försöka och få göra om något
än att inte göra något alls. Där tycker jag att vi har
lyckats. Sjöfartsverket konstaterade den 10 augusti 2005:
Väneruppgörelsen är genomförd !
Satsningarna på nya maskiner och utrustning har varit
lyckade, men här måste vi fortsätta att satsa framåt.
Mobilkranarna har haft en stor påverkan och antalet
ska ökas ännu mer. Styrelsen är informerad och ska ta
beslut i decembermötet. Nya magasin och kopplingar till
kundavtal har gett oss ökad frihet samt framtida arbeten.
Ett nytt pappersmagasin i Karlstad, istället för det gamla
saltmagasinet, är godkänt av styrelsen och skall påbörjas
inom en snar framtid.
Arbetet under många år med att ta mer ansvar för våra
hamnar, maskiner och arbetskamrater har gjort att vår
arbetsmiljö blivit mycket bättre och ser mycket trevligare
ut. Våra kunder har ofta kommenterat detta. Vikten av
att alla följer regler gällande arbetskläder är bra ur både
arbetsmiljö och imagehänsyn. Men, som på alla områden,
här finns mer att göra. I vissa hamnar är inte maskinerna
städade, fel rapporteras inte direkt och några bär inte
arbetskläder. Hjälp varandra att bättra på detta.
ISPS har kommit och har inneburit en del nyheter
i arbetet, men har också gjort att vi kunnat inhägna
våra hamnar och fått gehör för våra arbetsmiljöfrågor
hos hamnägarna. Miljöfrågorna tar en allt större plats i
företaget och kommer att öka i framtiden.
När vi tittar omkring oss ser vi många förändringar i
hamnstruktur, industristruktur, politisk stabilitet både
lokalt, inom Sverige men också utomlands. För att vara
framgångsrika måste vi kontinuerligt anpassa oss till det
som kommer. Det ger stora möjligheter om man är vaken
och beredd att ta steget. Men sitter man stilla och inget gör,
kommer andra att ta över.
Min tid som VD för Vänerhamn AB har varit mycket
intressant och lärorik.
Jag vill tacka er för ert stöd och viljan att testa nytt. Trots
en del olika åsikter, har det alltid funnits med att vi alla
vill göra företaget bättre. Fortsätt med den inställningen
och en spännande framtid väntar er alla.
“Vi ska använda det förflutna som en språngbräda,
inte som en soffa.”
Lycka till och tack!
Greg Campbell
I Vänerhamn
Vänerhamn, Stuvargatan 1, 652 21 Karlstad
Telefon: 054-14 48 60
Internet: www.vanerhamn.se
E-post: vanerhamn@vanerhamn.se
Ansvarig utgivare: Greg Campbell
Text och bild: Personal i Vänerhamn
Redaktör/grafisk form: Cecilia Hellekant, cecilia@c-hit.se
Tryck: Trycktjänst i Karlstad
På omslaget ses Rolf Gustavsson och
Håkan Andersson, Kristinehamn.
2

Nöjda kunder i Otterbäcken
Kontinuerliga mottagningskontroller och framförhållning
vid utlastning gör att arbetet i Otterbäcken
vinner uppskattning från såväl kunder
som chaufförer.
Flera kunder till Otterbäckens
hamn har visat sin uppskattning
för den goda service som
ges i samband med mottagning
och utlastning. Ofta är det Ove
Wikström som utför mottagningskontrollen
och kvalitetssäkrar godset
som hanteras.
Lastbilarna tippar sin last dygnet
runt och det som har kommit under
natten kontrolleras direkt på
morgonen.
– Det får inte finnas något skräp
i materialet som vi tar emot, säger
Ove. Returglaset kontrolleras extra
noga.
– Skulle något vara fel försöker
driftledningen spåra vem som
lämnat det och rapporterar detta
till kunden, berättar Ove.
Förberedelser minskar väntetider
Inom hamnområdet finns bland
annat tre magasin för lagring av
salt i bulk eller på pall, som lastas
ut efter avrop. Gatsten och kantsten
lagras utomhus.
– Vid utlastning av kansten brukar
vi sortera ut och ställa fram
dagen före. Då kan bilen bli las-
tad omgående och
slipper väntetid.
Lastmaskinen ser
jag till att alltid ha
körklar direkt på
morgonen, genom
att tanka, smörja
och putsa rutorna
under dagen.
– Jag brukar inte
växla många ord
med chaufförerna.
De uppskattar
snabbhet och effektivitet
framför
onödigt prat.
Fungerande
kommunikation
När materialet börjar
ta slut brukar
Ove rapportera
till driftkontoret, så att kunden
inte glömmer att beställa hem
mer.
– Det syns ju tydligt för mig eftersom
det är här högarna ligger,
säger han.
Samarbetet med driftledningen
är en viktig länk för att det ska
Ove Wikström utför kvalitetskontroll på glaset innan det godkänns
för att skjutas upp i högen.
bli flyt i verksamheten. Det är
bra när informationen kommer i
god tid, men vi klarar det annars
också.
- Kommunikationen fungerar bra
mellan oss och vi försöker planera
arbetsdagarna tillsammans, avslutar
Ove.
• • •
Moderna fartyg ger säkra oljetransporter på Vänern
Stoc Regina på sitt första besök till Karlstad
TVÅ HELT NYBYGGDA oljetankers trafikerar sedan september
oljehamnarna i Karlstad och Lidköping. Det är rederiet Stoc Tankers,
med bas i Stockholm, som har köpt in fartygen. Stoc Regina
och Stoc Petrea har dubbelt skrov i sidorna och i botten samt är
av Vänermax storlek. Med 87,82 meters längd och 13,35 meters
bredd är marginalen i slussarna mycket små.
I början av september hälsade Vänerhamn Stoc Regina välkommen
till Karlstad, genom att överlämna en sköld med Vänerhamns
emblem till fartygets befälhavare. Med de nya fartygen är
en säker oljetillförsel sjövägen tryggad för många år framöver. • • •
3
3

Projektlastning vid Lambergskajen
En solig dag i mitten av juli lastades en s.k
’projektlast’ på MV Danubia i Karlstads
hamn, för vidare befordran till Hamburg och
med slutdestination Kina. En mycket speciell
hantering eftersom enheterna är mycket
tunga och värdet högt.
Några gånger per år lastar
och förankrar Vänerhamn
denna typ av gods.
Den här gången var lasten producerad
av Metso Paper Karlstad AB.
Företaget har stort förtroende för
Vänerhamns kompetens att hantera
godset, med lyft och fastsurrning.
Björn Wallenius är den som brukar
ansvara för genomförandet av
operationen.
– Vi brukar få en specifikation på
godset och besked om vilken båt
som ska användas med måtten på
lastutrymmet, berättar Björn.
När det börjar närma sig tid för
lastning åker han över till kunden
och tittar på godset. Sedan går de
igenom hur det ska lyftas och var
förankringarna ska fästas.
– Jag brukar förbereda så mycket
så möjligt för den utrustning som
ska lastas och för lyften och surrningen.
Med uppgifter om hur godset ser
ut och vilken båt som ska användas
sätter Björn igång och gör en
s k stuvplan för hur enheterna
ska lastas och var de ska placeras
i lastutrymmet. Det är många års
erfarenhet som kommer till användning.
Han räknar också ut
hur godset ska surras och beställer
nödvändig utrustning.
Går ut med fraktförfrågan
Metso Paper är en ledande leverantör
av tillverkningsutrustning
för pappers- och massaindustrin.
Företaget utvecklar, bygger och
levererar kompletta produktionslinjer
för kunder som i sin tur producerar
papper, kartong och mjukpapper.
Bodil Andreasson jobbar som t.f
skeppningschef på Skeppningsavdelningen
på Metso Paper. Det
är hon och hennes närmaste kollegor
har hand om leveransen av de
färdiga maskindelarna.
– När vi får en order och enheterna
börjar tillverkas, går vi ut
med en fraktförfrågan med hjälp
av en preliminär skeppningsplan,
berättar Bodil.
Det brukar vara 3-4 aktörer som
får chansen att lägga bud på transporten
baserat på den tekniska beskrivningen.
Buden värderas efter
innehåll och pris, varefter den
mest lämpliga väljs ut.
– När vi får besked om exakt
vilken båt som ska användas, vidarebefordrar
vi informationen till
Vänerhamn. Vi tar också kontakt
med SMS Service, som är den firma
som kör tunglyftkranen, säger
Bodil.
Egen kran lyfter 200 ton
Metso Paper Karlstad AB äger
själva den kran som används för de
tyngre lyften, den har en lyftkapacitet
på upp till 200 ton. De tunga
enheterna lastas på Lambergskajen
med tunglyftkran, medan de lättare
körs bort till Wermlandskajen
för lyft med portalkranen.
För lyft och surrning finns det särskilda
normer för hur mycket och
Björn Wallenius diskuterar med styrman om lastningsproceduren innan arbetet påbörjas vid Lambergskajen. Yankee-cylindern väger 142
ton och lyfts ombord med största försiktighet.
4

vilket material som ska användas.
Bland annat ska surrningsöglor
svetsas fast i durken till vilka godset
förankras. Det totala värdet på
godset denna gång är 3,9 miljoner
Euro, så det är viktigt att ingenting
går fel.
Svetsade fästpunkter
Den dag då lastningen ska påbörjas
tar Björn kontakt med fartygsbefäl,
speditörens ombud och försäkringsagenten.
– Lastningen sker alltid i samråd
med fartygsbefälen. Speciellt
viktigt är det att få reda på var
fartygstankarna för dieselolja och
sådant är placerade, eftersom fästpunkterna
svetsas fast, säger Björn.
Lastningen påbörjas och enheterna
körs fram till kajkanten efter
hand. Eftersom tunglyftkranen är
en fast kran måste båten flyttas i
längdled, för att godset ska komma
rätt. Därefter börjar surrningsarbetet.
Det är mycket vajer, kätting
och vantskruv som går åt.
När samtliga parter godkänt surrningen
är arbetet avslutat och fartyget
klart för avgång.
– Det är lite komplicerat ibland,
menar Björn, och tonen parterna
emellan kan bli lite upphettad
stundtals, men alla brukar bli nöjda
i slutändan. Hittills har vi klarat
alla uppdrag med bravur.
– Vi har fått några års erfarenhet
vid det här laget, sen har jag ju
väldigt duktiga medarbetare som är
väl införstådda med hur det ska gå
till, säger Björn med ett leende. Vi
jobbar bra ihop allesamman! • • •
Det krävs mycket surrning för en säker transport
över haven.
Klädgrupp testar arbetskläder
EN SÄRSKILD KLÄDGRUPP har bildats
för att förbättra utbudet av funktionella
arbetskläder inom bolaget. Meningen är
att det ska leda till höjd kvalitet på den
utrustning som används och förenkla
rutinerna vid beställning.
Janne Bergfeldt i Kristinehamn är en av
fyra representanter i klädgruppen.
– Vi har varit och tittat på utbudet av
kläder och skor hos vår leverantör. Där
valde vi ut en lämplig kollektion vinterkläder,
som först ska provas i praktiskt
arbete ute i verksamheten.
– Jag fick bli ”provdocka” eftersom jag
är mycket ute och jobbar till skillnad från
maskinförarna, berättar Janne.
Kläderna kommer att testas under några
veckor och dessutom kommer de att
visas upp på andra håll inom bolaget.
Därefter bestämmer klädgruppen vilka
kläder som ska gälla vid arbete inom
VHAB.
Till våren kommer sommarkläder att
testas med samma tillvägagångssätt.
Synpunkter på kläder och klädval kan
lämnas till klädgruppen, som förutom
Janne består av Lars-Olov Nicklasson, Karlstad,
Roger Wallin, Lidköping samt personalchef
Arne Svensson.
• • •
Helt underställ av
material som andas.
Både långkalsong
och undertröja.
Fleecetröja med
blixtlås hela vägen.
Kraftig byxa i fluoriserande
material med
reflexer.
Finns i hängsle- eller
midjemodell.
Vind- och vattentät
fodrad jacka i fluoriserande
material med
reflexer.
5

Mycket fina resultat i delårsbokslutet
Än en gång visar bokföringen plus. Vårt arbete
har gett en god skörd. Något vi alla på företaget
ska vara stolta över. Den goda kundvården och
de goda investeringarna fortsätter vi med.
Vänerhamn har gjort delårsbokslut per den 31
augusti 2005 och vi kan konstatera att resultatet,
så här långt, uppgår till mycket fina
+8,4 Mkr (4,9 Mkr - 2004).
– Det är glädjande att vi under året lyckats skriva
avtal med ett antal nya kunder. Det är dessa kunder
och ökade godsvolymer från våra befintliga kunder
som har bidragit till att vi har ökat våra intäkter med
10,2 Mkr jämfört med samma period föregående år,
berättar ekonomichef Göran Lidström.
– Med enkel matematik kan vi konstatera att även
kostnaderna ökat, närmare bestämt med 6,7 Mkr
mot föregående år. Även detta följer med de ökade
volymerna, men även på andra faktorer som t ex stigande
energipriser.
– När vi talar om kostnader vill jag påtala vikten av
att använda oss av de avtal vi har med ett antal leverantörer
t ex Svanströms för inköp av kontorsmateriel,
Rydéns för inköp av arbetskläder, manar Göran.
– Det kanske finns tillfällen när någon av oss vid ett
enskilt tillfälle har möjlighet att göra ett inköp till
lägre pris än enligt avtal, men tänk då på att vi inom
avtalet får samlad fakturering samt att ju mer vi handlar
inom avtalet desto mer rabatt får vi på sikt.
Investeringar
– De senaste åren har vi byggt en bra ekonomisk
grund att stå på och det ger oss möjligheter att göra
de investeringar vi och våra kunder önskar.
Hittills i år har företaget investerat 9,2 Mkr. Investeringar
består bland annat av lastmaskiner till
Vänersborg och Kristinehamn, 2 truckar till Vänerterminalen,
koksficka i Vänersborg samt zinkficka i
Otterbäcken.
– Förutom dessa investeringar har vi fortsatt med
ett intensivt underhållsarbete i våra hamnanläggningar
för att göra verksamheten både mer säker och effektiv,
avslutar Göran.
• • •
Ackumulerat resultat (tkr)
Karlstad 5 852
Kristinehamn 772
Otterbäcken 526
Lidköping 808
Vänersborg 449
TOTALT 8 407
Ergonomiska fördelar
med nya motviktstruckar
VÄNERTERMINALEN HAR INVESTERAT i
två nya Kalmar 8 tons motviktstruckar med ställbar
hydrostatisk drift och miljögodkänd ”steg 2”
motor. De är utrustade med pappersaggregat som
har inbyggd automatik för snabbare hantering och
minskad skaderisk. Förarna uppskattar de ergonomiska
fördelarna med vändbar förarplats och ett
elektriskt tvåspakssystem med joysticks av flerfunktions
typ.
3 Biträdande driftchef Andreas Johansson är väldigt nöjd
med den nya investeringen.
6

Kristinehamn
Samspel ger kvalitativa resultat
Varje morgon står det flera lastbilsekipage utanför grinden i
Kristinehamn och väntar på att bli insläppta. De har virkespaket
med sig från sågverken för export till Storbritannien.
Chaufförerna möts oftast
av truck- och maskinförarna
Rolf Gustavsson
och Håkan Andersson, vilka är
de två som huvudsakligen jobbar
på virkesmottagningen och håller
reda på alla paket.
– På morgnarna när jag kör ut
med trucken på virkesplan står
lastbilarna färdiga för lossning,
berättar Rolf. Först ber jag om
fraktsedlarna och kontrollerar att
uppgifterna stämmer mot vad som
ligger på flaket, är det OK börjar
vi lossa.
Ofta är det olika sorters virke i
de olika paketen som måste sorteras
isär och ställas i rätt fack. I det
läget har Rolf god hjälp av Sune
Johansson, som lägger strö mellan
paketen på höjden.
Kontinuerlig kontroll
Mycket tid ägnas åt att räkna in paketen
och se till att allt stämmer
mot listorna. Det gäller också att
hålla ordning på partierna så att
rätt paket sedan kommer med rätt
båt.
Inför en båtlastning går Rolf och
hans kollegor igenom lastningslistorna
för att märka upp de paket
som ska med. En båtlast brukar
vara mellan 300-500 paket och ingenting
får bli fel.
– Vi varskor speditionskontoret
ifall det saknas paket inför en båtlastning.
Det blir ett visst samspel
mellan speditionen och oss på
kajen för att kvalitetssäkra hanteringen,
säger Rolf.
Listan prickas sedan av efter
hand som godset körs fram.
Förändrad arbetsmiljö med åren
Rolf tillhör veteranerna i hamnen
och det har inte gått många dagar
de senaste 40 åren utan att han har
varit på plats:
“Jag började här 1962 och har
jobbat som truckförare i princip
hela tiden. Då, när både lastbilar
och truckar var av mindre dimension,
tog båtlastningen flera dagar
i anspråk. Vi hade också större arbetsstyrka
här i hamnen, eftersom
det var mycket manuellt arbete att
stuva en båt.
Teknikutvecklingen har gått
framåt och vi har fått bättre
truckar och maskiner efter hand.
Den trucken jag kör nu är en Kalmar
10 tons truck från 2003 med
både automatisk växellåda, bra
värme och luftkonditionering. Arbetsmiljön
för oss truckförare har
verkligen blivit mycket bättre genom
åren.”
Kvällsöppen mottagning
Sedan ett knappt år tillbaka är
virkesmottagningen öppen längre
på kvällarna. För Rolf innebär det
att han jobbar eftermiddag-kvälls
skift var fjärde vecka, då de är fyra
som delar på skiftet.
Rolf har alltid trivts med sina arbetsuppgifter
och arbetskamrater.
Något han har förmedlat till sina
två söner, som numera också arbetar
på stuveriet.
– På rasterna träffas vi och de andra
som jobbar här och jag tycker
det är en väldigt god stämning
mellan oss alla, avslutar han. • • •
7

Körning med Sennebogen mobilkran
En av de första frostmorgnarna på
hösten sätter sig Peter Rask i mobilkranen
i Lidköping för att lossa en
båtlast med kol. Luckebasen Göran
Vogler hjälper till och håller kontakten
med besättningen.
ILidköping har man nästan uteslutande
bulkgodshantering, till vilket Sennebogen
passar väldigt bra, tycker Peter.
Det är mest foder, gödning och sten som
hanteras, ibland salt eller som idag, kol.
Skopan som används för dagens kolbåt är
på 5,5 kbm, vilket innebär att det lossas ca
350 ton/timme.
– Det går väldigt smidigt och det blir fulla skopor
varje gång, berättar Peter. Med spakarna kan jag lätt
rotera och styra skopan precis dit jag vill ha den. Dessutom
finns det två videokameror på kranstickan så
att jag på videoskärmar i hytten kan se exakt var skopan
griper.
Utbildning i krankörning
De är 6 kranförare i Lidköping som fått teoretisk
utbildning och praktisk erfarenhet av körning med
hydraulisk vikarmskran.
– Nu har vi fått rutin och känner oss säkra bakom
spakarna. Det är bara att skopa på tills båten är tom,
menar Peter. På slutet brukar vi lyfta ner en Bobcat
som får hjälpa till att skrapa ihop det sista på botten
och i hörnorna. Vi brukar turas om att köra kran och
stå som luckebas.
Lasten blir tätt stuvad med automatok och rotator på vikarmskranen.
Kranförare Peter Rask gillar att lossa bulkgods med Sennebogen.
Det är Peter och Alexander Gustavsson som ansvarar
för underhållet av Sennebogen.
– Vi ser till så att allt är OK. Att serviceintervallerna
följs och att smörjningen fungerar som den ska.
Skopor och andra redskap gås igenom och smörjs
mellan varje båtlast. Det gäller att hålla grejorna i
skick, säger Peter.
Lagom till lunchrasten kl. 13 är det första lastrummet
redan tomt. Lossningen går snabbt med Sennebogen!
Styckegodshantering i Kristinehamn
I Kristinehamns hamn kör man också en Sennebogen
mobilkran. Eftersom det är en annan typ av industrier
runt norra Vänern blir hanteringen av godset annorlunda
än den med bulkgods.
– Här i Kristinehamn har vi mest styckegods och
det kräver mer folk på kajen, förklarar PG (Per-Göran
Aronsson), en av tre kranförare som turas om att köra
mobilkranen.
– Stuvarna hjälper till att slinga och koppla godset
och ser till att det finns tillräckligt med gods framkört
på kajen. Det gäller för oss kranförare att vara
uppmärksamma och försiktiga så att ingen kommer
till skada.
– Å andra sidan behövs det inte något folk i lastrummet
längre, eftersom Sennebogen har automatok,
som jag löser ut från hytten.
Med mobilkranen kan PG själv styra godset till rätt
plats i lastrummet och det blir tätare stuvat.
– Hastigheten på lastningen har fördubblats, det är
sällan vi behöver jobba övertid på kvällarna numera,
avslutar PG med ett leende.
• • •
8