Ladda Sverige - Svensk energi

Svenskarna: 

El – en lösning för klimatet

Innehåll 

Ladda 

Sverige 

El & boende 

El & transporter 

El & jobb 

El – en lösning 

för klimatet 

Det här är en studie om svenskarnas syn på el och klimat. 

Bakgrunden till studien är att samhället står inför en stor 

klimatutmaning där användningen av el kommer att spela en 

betydande roll. 3 000 svenskar har svarat på frågor om el och 

boende, el och transporter samt el och jobb. 

SVENSKARNA: 

“Elanvändningen 

kommer att öka” 

Tre av tio svenskar tror att de kan påverka 

klimatet genom att minska 

elanvändningen hemma. Men bara en 

av tio tror att vi i själva verket kommer 

att använda mindre el i Sverige i framtiden. 

44 procent av svenskarna tror på 

ökad användning av el i framtiden. 

SVENSKARNA: 

”Mer el i transporterna 

bra för klimatet” 

Klimatvänliga transporter är den bästa 

lösningen för att minska koldioxidutsläppen, 

anser svenska folket. Nära 

hälften kan tänka sig att välja bort 

semesterflyget till förmån för tåget. 

Sju av tio vill att den egna kommunen 

ska satsa på elbilar. 

SVENSKARNA: 

”Billig och klimatvänlig 

el kan rädda 

jobben i Sverige” 

El och inte minst priset på el är mycket 

viktigt för industrin och jobben, bedömer 

svenska folket. Två av tre tycker att 

elproduktionen ska byggas ut för att 

kunna stärka svenska företags konkurrenskraft. 

Sid 8-17 

Sid 16-25 

Sid 26-33 

Några av Sveriges främsta experter kommenterar svenskarnas 

svar på frågorna och helt vanliga familjer utvecklar och resonerar 

kring de frågor som ställs i studien. 

Resultaten i den här studien är baserade på en undersökning som 

analysföretaget United Minds har genomfört på uppdrag av Svensk Energi. 

Undersökningen genomfördes i april 2012. Svarsinsamlingen skedde via 

digitala enkäter enligt riksrepresentativa kvoter avseende kön, ålder och 

region. Totalt deltog 3013 personer som är 18 år eller äldre bosatta i Sverige. 

Totalt antal svarande 

3013 

Könsfördelning 

Män 50 % 

Kvinnor 50 % 

Åldersfördelning 

Födda på 80- och 90-talet 26 % 



Födda tidigare 4 % 

2 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 

3

Inledning 

Svensk el – EU :s mest klimatvänliga 

Sex av tio svenskar tror att el som produceras i Sverige generellt 

är mer klimatvänlig än el som produceras i andra länder. 

Samtidigt vet inte tre av tio att så är fallet, trots att den el som 

produceras i Sverige till cirka 95 procent är fossilfri. Svensk el är 

därmed efter norsk el mest klimatneutral i hela Europa. 

De låga utsläppen från elproduktionen i Sverige ger inte bara 

hushållen, utan även industrin, tillgång till el med liten klimatpåverkan. 

Varje kilowattimme el som en fabrik i Sverige 

använder ger till exempel i snitt mindre än en tjugondel av de 

klimatutsläpp som motsvarande elanvändning vid en fabrik i 

Tyskland ger. 1 

1 

Eurelectric/Svensk Energi/SCB 

Hög elanvändning ger låga koldioxidutsläpp 

Jo, du läste rätt. Samtidigt som vi svenskar använder nästan mest el i hela 

EU, har vi också bland de lägsta koldioxidutsläppen. Hur går det ihop 

Svaret ligger i frågan. Det är elanvändningen som är förklaringen. 

Elanvändningen står för cirka en tredjedel av den totala energianvändningen 

i Sverige 1 , men mindre än 3 procent av kolodioxidutsläppen. 

2 

Vi befarar att det finns ett kunskapsglapp mellan fakta och 

svenskarnas syn på el och hur den el som produceras i Sverige 

påverkar klimatet. Det märker vi när vi ställt frågor om el i boendet, 

el i transporterna och el i industrin till 3 000 svenskar. 

Sedan 1970 har elproduktionen och elanvändningen mer än fördubblats. 

3 Samtidigt har den totala energianvändningen under 

samma period stigit med mindre än 10 procent. 4 Vår höga elanvändning 

per person kan delvis förklaras med den höga andelen 

elintensiv industri, något vi delar med Finland. Men den ökade 

elanvändningen har inte lett till ökade utsläpp av växthusgaser. 

Tvärtom har de totala koldioxidutsläppen sedan 1970 nära nog 

halverats. 5 Detta har kunnat ske tack vare att vi i Sverige har mött 

vårt energibehov med el som ger mycket liten klimatpåverkan. 

Sveriges förhållandevis höga elanvändning och låga utsläpp är en 

bra början, men det räcker inte. Vi behöver ytterligare minska utsläppen 

för att komma ner till en utsläppsnivå som är långsiktigt 

hållbar. Och globalt är utmaningarna ännu större. Elens betydelse 

kommer att öka än mer i framtiden. 

Den globala energianvändningen kommer fram till år 2035 att ha 

fördubblas jämfört med 1990. 6 Framför allt växer efterfrågan och 

användningen i de snabbt växande utvecklingsekonomierna utanför 

OECD. Där gör nu människor samma resa från fattigdom 

till välstånd som vi i Sverige gjorde för hundra år sedan. Sedan 

några år har Kina gått om USA och är nu det land i världen som 

använder mest energi. 

I takt med att levnadsstandarden stiger i utvecklingsländer, stiger 

också efterfrågan på energi. Samtidigt övergår användningen från 

enklare och mer primitiva lösningar som småskalig förbränning 

till mer storskalig, effektiv och mer miljövänlig produktion och 

användning av elektricitet. Miljoner människor lämnar ett liv med 

matlagning över öppen eld till ett liv med elspis, kylskåp, elektriskt 

ljus – och renare luft. År 2035 kommer elproduktionen i 

världen att ha tredubblats jämfört med 1990. 7 

Detta är perspektiv som ställer oss inför stora utmaningar, och 

minst lika stora möjligheter. Elens betydelse kommer att öka, och 

Sverige är redan ett exempel på den positiva roll elen kan spela 

i framtiden. 

Ska detta lyckas kommer det att krävas kloka beslut i vårt boende, 

våra transporter och våra jobb. I den här rapporten har vi undersökt 

vad svenska folket tänker och tycker i dessa frågor. 

Kjell Jansson, VD Svensk Energi 

1 

Energiläget 2011 

2 

Elåret 2011 

3,4 

Energiläget 2011 

5 

Ekonomifakta (CDIAC och Energimyndigheten) 

6,7 

IEA, International energy outlook 2011 

Svensk el gör Sverige till 

ett klimatföredöme 

Svensk el – bäst för klimatet 

Den tyska miljöorganisationen German watchs 

'climate change policy index 2012' baserat på 

en sammanvägning av utsläpps-nivåer, utsläppsreduktioner 

och klimatpolitikens inriktning. 

Den tyska miljöorganisationen German watchs 

climate change policy index 2012 baserat på en 

sammanvägning av utsläppsnivåer, utsläppsreduktioner 

och klimatpolitikens inriktning. 

Sverige 

Storbritannien 

Tyskland 

Brasilien 

Frankrike 

Schweiz 

Mexico 

Slovakien 

Danmark 

Belgien 

Portugal 

68,1 

67,4 

67,2 

66,9 

66,3 

65,1 

64,6 

64,0 

63,9 

63,8 

62,9 

På ursprungslistan ligger inga länder på top 3 då organisationen inte 

anser att något land möter deras krav. Sverige ligger dock högst upp, 

på listan som är framtagen av 200 experter från flera länder. 

Svenskarnas elanvändning 

Svenskarnas kommer att elanvändning öka 

kommer att öka 

Tror du att svenskarnas privata elanvändning kommer 

Tror du att svenskarnas användning av el kommer 

att öka eller minska under de kommande tio åren 

att öka eller minska under de kommande åren 

Öka 

44% 

31% 

Varken öka eller minska 18% 

Minska 

Vet ej 

7% 


5

elproduktion är mer klimatvänlig 

Förord 

Hur väl instämmer du i följande påståenden 

- Elproduktionen i Sverige är mer klimatvänlig än 

i de flesta andra länder 

Stämmer 

inte alls 

5% 

Vet ej 

10% 

Stämmer 

mycket bra 

20% 

Att släcka lampan påverkar 

inte koldioxidutsläppen 

Sverige har ett mycket klimatvänligt elsystem, något som långt ifrån alla svenskar 

känner till. Denna studie om svenskarnas syn på el och klimat är därför en 

utmärkt plattform för en bredare diskussion kring den svenska energi- och 

klimatpolitikens utformning, skriver Bengt Kriström, professor i resursekonomi 

vid SLU, och ordförande i regeringens expertgrupp för miljöstudier. 

Fyra av tio känner inte till 

att svensk el är klimatvänlig 

Hur väl instämmer du i följande påståenden 

– Elproduktionen i Sverige är mer klimatvänlig än 

i de flesta andra länder 

Stämmer 

ganska 

dåligt 

22% 

Stämmer 

42% 

ganska bra 

Den studie hos 3 000 svenskar som Svensk Energi genomfört 

illustrerar hur komplexa klimat- och energifrågorna är. Det mest 

tänkvärda är när de svarande bedömer svensk elproduktion i termer 

av dess klimatvänlighet. Bara sex av tio anser att Sverige har 

ett mer klimatvänligt elsystem jämfört med andra länder. Fyra av 

tio vet inte vad som är rätt. Sveriges elsystem är i allt väsentligt 

fritt från fossila bränslen. 

Man kunde kanske ha förväntat sig mer kunskap hos svenskarna 

om vårt elsystem. Exakt vad denna brist på insikt beror på vore 

intressant att studera närmare. 

Vidare finner vi att hushållen tänker minska elanvändningen 

i framtiden (den näst mest planerade åtgärden) för att minska 

växthusgaserna. Eftersom åtminstone koldioxidutsläppen inte 

påverkas alls av vår minskade elanvändning (energisektorn har 

ett utsläppstak och utsläppen kan inte öka totalt sett i EU) reser 

detta ett antal frågor. Att släcka en lampa i Sverige påverkar alltså 

inte koldioxidutsläppen i EU. 

Föreställningen att vi genom att göra åtgärder i energisektorn i 

Sverige kan minska koldioxidutsläppen i EU är dock vida spridd, 

till exempel i beskrivningar av alternativa elproduktionssätt. Det 

förefaller dock orimligt att begära att de svenska hushållen skall 

antas veta vilka sektorer som råkar ingå i den europeiska utsläppshandeln. 

Utsläppshandel är heller inte alldeles lätt att förklara, 

särskilt inte EUs system, då endast en delmängd av alla tänkbara 

aktörer är med i detta system. 

När det gäller jobben och välfärden i en vidare mening har ekonomhistorikerna 

identifierat tre intressanta trender i västvärlden: 

vi blir rikare, äldre och får mer fritid. Med ökad inkomst följer 

också ökad elanvändning och ökat resande. En majoritet av respondenterna 

förutspår också en ökad elanvändning, liksom att 

resandet ökar generellt. 

Ett sätt att bli rikare är att våra företag blir mer konkurrenskraftiga 

och de flesta svarande i undersökningen anser att elpriset 

bör vara konkurrenskraftigt. Här finns det utrymme för en del 

eftertanke, då den alltmer integrerade elmarknaden gör att priset 

på el blir mer internationellt och därmed riskerar att stiga. Den 

elintensiva industrin kan i så fall tappa en konkurrensfördel de 

haft med billig el i Sverige. 

Sammanfattningsvis ger denna studie en utmärkt plattform för en 

bredare diskussion kring den svenska energi- och klimatpolitikens 

utformning, särskilt vad gäller åtgärder som berör hushållen. Den 

ger matnyttig information kring hushållens beteende och attityder 

i energifrågor. Framförallt blottlägger den kunskapsluckor, 

varav vissa inte är så förvånande och kanske skall lämnas därhän, 

medan andra tarvar en mer ingående analys. Det gäller inte minst 

kopplingen mellan klimatpåverkan och det svenska energisystemets 

struktur. 

Bengt Kriström, professor i resursekonomi SLU 

“Man kunde kanske ha förväntat sig 

mer kunskap hos svenskarna om vårt 

elsystem. Vad okunskapen beror på 

vore intressant att studera närmare.“ 

Om Bengt Kriström 

Bengt Kriström är professor i naturresursekonomi vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, forskningsledare 

för Centrum för miljö- och resursekonomi och ordförande 

för Expertgruppen för miljöstudier. Bengt har också flera 

internationella uppdrag, bland annat för Organisationen 

för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), där han 

utreder hushållens beteenden och miljöpolitik. 

GRAFIK 

Sverige har ett mer klimatvänligt 

elsystem jämfört med de flesta 

andra länder. Fyra av tio svenskar 

vet inte att Sveriges elsystem i 

allt väsentligt är fritt från fossila 

bränslen. 


7

El & 

boende 

Tre av tio svenskar planerar att minska sin elanvändning 

– för att på så sätt minska sin påverkan på klimatet. 

Men klimateffekten uteblir eftersom svensk el i stort 

sett är helt koldioxidfri samtidigt som elproduktionen 

ingår i EU :s utsläppshandelssystem. Sedan 1970 har 

hushållens elanvändning nästan fyrfaldigats - men 

koldioxidutsläppen i Sverige har halverats. 

Generellt är viljan att påverka sin elanvändning stor 

bland svenskarna. Allra störst är den bland yngre. Åtta av 

tio födda på 80-och 90-talen kan tänka sig att producera 

sin egen el i framtiden. Fyra av tio svenskar tror att 

elanvändningen generellt kommer att öka. Tre av tio tror 

att de kommer att ha fler elprodukter i hemmen. 

Det framgår när 3 000 svenskar har svarat på frågor om 

el och boende. 

Maria Tropp tillhör generationen som är 

mest positiv till att producera egen el. 


9

El & boende 

Grafik 5 

Främsta åtgärd: byte till mer effektiva elprodukter 

Främsta åtgärd: byte till mer effektiva elprodukter 

Om du skulle göra något för att minska eller effektivisera energianvändningen 

i ditt hem, vilket av följande skulle du göra då 

Om du skulle göra något för att minska eller investera i energianvändningen i ditt hem, vilket 

av följande skulle du göra då 

SVENSKARNA: 

“Elanvändningen kommer att öka” 

Tre av tio svenskar tror att de kan påverka klimatet genom att minska elanvändningen 

hemma. Men bara två av tio tror att vi svenskar i själva verket 

kommer att använda mindre el i framtiden. Nästan hälften av svenskarna 

tror på ökad användning av el. 

Investera 

67% 

Minska 

Övrigt 

22% 

12% 

Byta till mer effektiva elprodukter 41% 

Investera i isolering 14% 

Investera i ny uppvärmningsform 12% 

Minska användningen av elprodukter 15% 

Sänka inomhustemperaturen 7% 

Inte minska eller effektivisera energianvändning 6% 

Vet ej 5% 

Annat 1% 

Viljan att dra ned elanvändningen för att minska utsläppen av 

växthusgaser, trots att det bara har en mycket liten klimateffekt, 

kan bero på kunskapsbrist eller missförstånd. Troligtvis finns en 

önskan om att faktiskt kunna göra något för klimatet. Viljan att 

minska sin elräkning spelar sannolikt också in. Oavsett vilket, bör 

orsaken till kunskapsbristen om el utredas vidare. 

En möjlig förklaring är att det är relativt enkelt att minska elanvändning 

i hemmet utan att ge avkall på bekvämlighet eller rörelsefrihet. 

Att byta ett 15 år gammalt kylskåp ger en stor elbesparing. 

En ny platt-tv använder i snitt 60 procent mindre el än 

en fem år gammal. 1 

Att byta till mer effektiva elprodukter är den överlägset mest 

populära åtgärden för att minska sin elanvändning. Fyra av tio 

(41%) anser att byte till mer energieffektiva produkter är att föredra, 

medan bara var sjunde (15%) föredrar minskad användning 

av elprodukter. 

Den här studien visar dock att svenskarna vet att andra åtgärder 

har större effekt för att minska klimatpåverkan än att minska användning 

av el. Att resa mindre och att ändra sina matvanor anses 

vara mer effektivt för klimatet än att dra ned på el. 

Att sänka inomhustemperaturen och att använda mindre varmvatten 

anses inte vara särskilt effektiva åtgärder för att minska 

energianvändningen, och är inte heller något vi som privatpersoner 

planerar att göra i någon större utsträckning enligt studien. 

Drygt fyra av tio (44%) tror att den privata elanvändningen i sin 

helhet kommer att öka, medan färre än två av tio (18%) tror att 

den kommer att minska. Tre av tio (31%) tror att den kommer 

vara ungefär som idag. 

Bakom tron på ökad användning av el i hemmen ligger sannolikt 

förväntan att antalet elapparater och elfunktioner kommer att bli 

fler. Nästan en av tre svenskar (28%) tror att de om tio år kommer 

att ha flera elapparater än idag, medan bara en av tio (9%) tror att 

de kommer att ha färre apparater. 

1 

Sust-it, electricials energy efficiency website, http://www.sust-it.net 

Mer el minskar utsläppen från boendet 

Utsläppen av växthusgaser har minskat kraftigt från boendesektorn 

i Sverige de senaste decennierna. Samtidigt har de 

svenska hushållens elanvändning nästan fyrfaldigats sedan 1970. 

Förklaringen är att elanvändning ofta innebär en energibesparing 

när det ersätter någon annan form av energianvändning. 

En diskmaskin använder till exempel mindre än en tredjedel av 

den energi det går åt att handdiska samma mängd disk. Och 

en värmepump, till exempel bergvärme, ger en energibesparing 

på 60-70 procent jämfört med oljeeldning. Samtidigt kan bytet 

från oljeldning till värmepump reducera utsläppen på 5 000 kg 

CO2 per år till nära noll. 

Den ökade elanvändningen tillsammans med utbyggnad av 

fjärrvärmen har gjort att oljeeldning som uppvärmningsform 

kunnat fasas ut de senaste decennierna. Fjärrvärmen dominerar 

i flerfamiljshus. I småhus är olika elbaserade lösningar vanligast. 

Det är dels direktverkande el eller elpannor, dels i ökande 

omfattning olika typer av värmepumpar som med viss mängd 

tillförd el utvinner energi från luft, berg eller sjövatten. 

Svenskarna tycker bilen är en klimatbov 

För att minska dina utsläpp, vad tror du är mest effektivt 

Göra färre bilresor 

35% 

Göra färre flygresor 22% 

Förändra dina matvanor 16% 

Minska din användning av hushållsel 8% 

Vet ej 7% 

Ingen av ovanstående 6% 

Sänka inomhustemperaturen hemma 4% 

Använda mindre varmvatten hemma 1% 

Vad av följande planerar du att göra för att minska dina 

utsläpp av växthusgaser de närmaste åren 

Göra färre bilresor 

Minska din användning av hushållsel 

Förändra dina matvanor 

Göra färre flygresor 

Sänka inomhustemperaturen hemma 

Använda mindre varmvatten hemma 

Annat 

Jag planerar inte att minska mina utsläpp 

Vet ej 

35% 

31% 

30% 

19% 

15% 

16% 

3% 

18% 

9% 


11

El & boende – familjer och experter reflekterar över studien>> 

“Oavsett hur anspråkslöst det är 

finns det inget bättre än ens hem.“ 

–- John Howard Payne 

Lars Johansson Bergström, Umeå gör sin egen el 


13

El & boende – fallstudier 

Familjen Tropp-Samuelsson, Linköping 

Bostad: Villa med jordvärme 

Transport: Tre bilar, två bensin och en 

diesel samt cykel 

Jobb: Linköpings universitetssjukhus 

Familjen Johansson Bergström, Umeå 

Bostad: Villa med egenproducerad el 

Transport: Två bilar, en elhybrid och en 

miljödiesel samt cykel 

Jobb: Umeå Energi samt Norrlands 

universitetssjukhus 

Familjen Tropp-Samuelsson, Linköping: 

“Vi funderar inte så mycket på vår 

energianvändning” 

Familjen Tropp-Samuelsson tror inte att de gör mer än svensken i allmänhet för 

att minska sin energianvändning. De har en optimistisk syn på utvecklingen och 

tror att dagens miljöproblem går att lösa genom tekniska innovationer. 

Familjen Johansson Bergström, Umeå: 

”Vi är helt självförsörjande 

på elektricitet” 

Vid havet några mil norr om Umeå bor familjen Johansson Bergström. Huset var tidigare 

en sommarstuga som familjen har byggt om och gjort i det närmaste självförsörjande 

på energi. Sin energi får de från solen, vinden och vattnet. 

Kersti Samuelsson bor tillsammans med Hans Tropp i en villa strax 

utanför Linköping tillsammans med sin yngsta dotter Maria, 22. Huset 

får sin värme genom jordvärme, direkt från tomten. Systemet installerade 

Kersti och Hans för att i första hand skära ned på sina energikostnader. 

De tror att hushållets energianvändning kommer att minska dramatiskt 

den dag då Maria lämnar hemmet för att börja studera på universitetet, 

men några åtgärder för att minska elanvändningen planerar 

de inte i dagsläget. De tror alla att de kommer att använda lika mycket 

energi om tio år som idag. 

– Vi får fler och fler elapparater med åren, samtidigt så blir de ju mer 

och mer effektiva. Jag tror att det går ungefär jämt ut, säger Hans. 

Maria känner sig ibland osäker på vad som är det miljömässigt rätta. 

En ny dator kanske drar mindre energi än den gamla, men samtidigt 

kostar det ju på miljön att producera en ny. 

Kersti och Hans arbetar båda inom sjukvården, Maria arbetar extra i 

väntan på besked från Högskoleverket. Vilken påverkan på miljön deras 

vardagsliv har är inget någon i familjen går omkring och funderar över. 

– Miljömedvetenhet handlar ofta om en viss inställning, och kanske i 

mindre utsträckning om vad människor faktiskt gör för att förändra sitt 

leverne, menar Kersti som inte tror de skulle leva så mycket annorlunda 

om de skulle fundera mer över sin energianvändning. 

Familjen försöker värna om miljön utifrån de praktiska förutsättningar 

som finns. Samtidigt tror de inte att lösningen på dagens miljöproblem 

är att människan tar ett steg bakåt i utvecklingen. Istället tror de alla 

att den tekniska utvecklingen kommer att lösa problemen med utsläpp 

av växthusgaser. 

– Historiskt sett har mänskligheten alltid sett till att reda ut situationen 

– penicillinet är uppfunnet, ozonlagret har vuxit till sig och jag är övertygad 

om att vi kommer att klara även klimathotet, säger Hans Tropp. 

”Historiskt sett har mänskligheten alltid sett 

till att reda ut situationen – penicillinet är 

uppfunnet, ozonlagret har vuxit till sig och 

jag är övertygad om att vi kommer att klara 

även klimathotet” 

En klar dag kan man från familjens veranda 

se timmerfartygen angöra Umeå 

hamn och, lite längre bort i horisonten, 

de kooperativa vindkraftverk som familjen 

äger andelar i. Vindkraften driver den 

värmepump som vintertid hämtar energi 

direkt från havet, via en lång slang som 

förankrats på havsbotten. Under sommarhalvåret 

är det istället solfångare på 

garagetaket som ger familjen energi till 

varmvatten och golvvärme. 

– Du kan alltid ta en soldusch hemma 

hos oss, brukar Lars Johansson säga. Det 

är gratis och bra energi. 

Lars bor tillsammans med sin fru Gunnela 

och sonen Tim, 19 år. De två övriga 

sönerna har flyttat hemifrån. Både Lars 

och Gunnela ser sig som relativt miljömedvetna 

personer. För Tim är energi 

och miljö däremot inget som han funderar 

särskilt mycket över. Samtidigt tror 

han att hans generation har medvetandet 

i ryggraden. 

– Jag kanske inte går omkring och tänker 

på min energianvändning jämt och 

ständigt. Däremot är det ju självklart för 

de flesta unga att inte lämna TV:n på när 

vi inte tittar och att släcka ljuset efter oss 

när vi lämnar ett rum. Det kanske det 

inte var för 30 år sedan, när mina föräldrar 

var unga. 

Att ha ett hem som drivs på grön energi 

är viktigt för Lars och Gunnela. Samtidigt 

är den ekonomiska vinsten också 

stor – familjens totala årliga energikostnader 

brukar ligga omkring 5 000 kronor. 

Intresset är något som kommit naturligt 

för Lars genom sitt arbete på Umeå 

Energi. För Gunnela, som arbetar på 

Norrlands universitetssjukhus, och Tim 

som läser sista året på teaterlinjen, är inte 

energifrågor samma del av vardagen. 

Gunnela får ofta fungera som lite av 

en motvikt till sin makes iver att spara 

energi. Hon tycker exempelvis att det 

kan vara trevligt att tända ett par extra 

lampor för att skapa stämning i hemmet. 

Lågenergilampor då, förstås. 

”Folk tror att det kostar 

en förmögenhet och 

kräver en ingenjörsexamen 

att byta till den 

här typen av elsystem. 

Men det enda som krävs 

är intresse.” 


15

El & boende – experten 

experten: 

“Unga vill ta kontrollen över elen” 

Viljan finns att ta kontrollen över elanvändningen. Störst är den bland yngre. Men 

steget därifrån till att helt ändra ett beteende är stort. Det menar Agneta Persson, 

affärsutvecklare på WSP Group, med över 30 års erfarenhet av energieffektiviseringar för 

bland annat hushåll och boende. 

Ska hushållen påverka sin elanvändning 

finns inget enkelt svar på hur det ska gå 

till, menar Agneta Persson. Det krävs ett 

ökat engagemang på individnivå från var 

och en av oss och det behövs en kombination 

av åtgärder där statliga och internationella 

regleringar förmodligen är de 

mest verkningsfulla följt av utvecklingen 

av ny teknik. 

– Nya produkter har stor betydelse för 

elanvändningen. Lågenergilampor är ett 

sådant exempel och nu även LED-tekniken, 

säger Agneta Persson affärsutvecklare 

på WSP Group. 

Studien som gjorts visar att det finns ett 

stort intresse för att producera sin egen el 

och därmed ta kontrollen över produktion 

och kostnad. Störst är intresset bland 

80- och 90-talister, där 82 procent kan 

tänka sig att producera den egna elen. För 

att ambitionen ska bli verklighet behövs 

tydliga exempel på hur det praktiskt ska 

genomföras, framhåller Agneta Persson. 

– Unga har generellt en större nyfikenhet 

inför ny teknik och teknikutveckling. 

Man ser på framtiden med större tillförsikt 

än äldre och det finns en vilja att göra 

skillnad. 

Elapparaterna i hemmet, kommer enligt 

studien inte bli färre, utan fler. Däremot 

bedömer Agneta Persson att 

marknadspenetrationen för de större 

vitvarorna som kyl, spis, frys har nått sin 

topp sett till antal per hem. 

– Det har skett och kommer att fortsätta 

ske en förflyttning av elanvändningen 

från nytta till nöje. Tidigare hade vi en tv, 

idag har vi tre och dessutom multimediacenter 

med spelkonsoller och en uppsjö 

fjärrkontroller. Förut kokade vi kaffe på 

spisen eller i en bryggare – idag har vi 

flera olika kaffemaskiner, allt efter tycke 

och smak. 

Alla individer har ett ansvar för en beteendeförändring, 

menar Agneta Persson. 

Men stora aktörer som elproducenter har 

genom sitt kunskapsövertag i förhållande 

till enskilda individer ett särskilt ansvar. 

Detsamma gäller större elanvändare, som 

exempelvis SL (Storstockholms Lokaltrafik) 

som genom att visa vilken el-effekt 

ett ändrat resebeteende får kan skapa förändring. 

Ändrade matvanor kan även det 

få betydelse för elanvändningen. 

– Matkedjorna skulle till exempel kunna 

visa hur mycket koldioxid man spar i kronor 

genom att köpa vissa matvaror. En 

sådan tydlig exemplifiering skulle på sikt 

kunna ändra ett beteende, säger Agneta 

Persson. 

”Det sker en förflyttning 

av elanvändningen från 

nytta till nöje. Tidigare 

hade vi en tv, idag tre plus 

ett multimediacenter med 

spelkonsoler och en uppsjö 

fjärrkontroller.” 

Agneta Persson, affärsutvecklare WSP Group. 

Unga: 

“Vi vill spara el för 

klimatets skull” 

Unga svenskar födda på 80- och 

90-talen vill gärna spara på hushållsel 

för klimatets skull i större utsträckning 

än äldre. Samtidigt förutspår de fler 

elprodukter i framtiden än vad äldre 

generationer gör. 

De unga vill minska sin användning av hushållsel som den 

främsta åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser, 

enligt studien. Frågan bör därför ställas hur medvetna unga 

är om att svensk el till 95 procent är fossilfri. 

Samtidigt förutspår flest unga att de kommer ha fler elprodukter 

i framtiden. De unga använder till exempel torktumlare 

och torkskåp något mer än äldre generationer som lufttorkar 

oftare. 

”Unga vill producera egen el i större 

utsträckning än äldre generationer” 

De yngre generationerna har generellt ett större intresse för 

miljöfrågor. De är ofta snabba på att ta till sig nya idéer och 

söka egna lösningar. Det avspeglas sannolikt i den här studien 

genom att 80-och 90-talister är mer positiva än äldre generationer 

till att producera egen el med till exempel solpaneler 

och vindsnurror. 

Fler elprodukter att vänta i hemmen 

Tror du att du kommer att ha fler eller färre elprodukter hemma om tio år 

Yngre mest öppna för egen el 

Skulle du i framtiden kunna tänka dig att producera din egen el 

(t.ex. med solpaneler). 

Ungefär som idag 

Fler 

Färre 

Vet ej 

9% 

6% 

28% 

58% 

80- och 90-talister 




30-talister 

82% 

75% 

62% 

50% 

17

El & boende – ytterligare perspektiv 

Han tror på kraft från ovan 

Kyrkans 3 700 byggnader är utmärkta för att fånga kraften i solen med solpaneler. 

Det säger ärkebiskop Anders Wejryd och väcker liv i debatten om kyrkans solenergiplaner 

som Regeringsrätten hittills satt stopp för. 

Förutom att fånga solenergi förvaltar Svenska kyrkan skog, en 

jättereserv för biobränsle. Och flera stift engagerar sig i vindkraft. 

– Teknikutvecklingen går snabbt. Det kommer inte att dröja länge 

förrän det finns solpaneler som inte påverkar kyrkornas utseende. 

Våra kyrkor har en väldigt bra takresning och de är byggda i 

öst-västlig riktning vilket gör dem utmärkta för ändamålet, säger 

Anders Wejryd. 

– Jag är övertygad att solenergi, biobränsle och vindkraft kommer 

att vara viktiga dellösningar på klimatfrågan. Klarar vi bara 

överföring och lagring av energin, så finns det enorm kraft i solen, 

skogen och vinden. 

Den tyska kyrkan är ett föredöme. För några år sedan startade 

den ett arbete med målet att 100 kyrktak skulle täckas med pane- 

”En mycket viktig sak som politiker i alla länder kan bidra med är att 

sätta ett högre pris på koldioxid, en åtgärd som skulle snabba på den 

globala omställningen till nya energikällor.” 

ler för solceller. Idag räknar man med att mer än 700 kyrkliga 

byggnader i Tyskland har solelpaneler. 

Den svenska kyrkans 900 ekonomiska enheter är självständiga, så 

Anders Wejryds tankar i energi- och klimatfrågor är rekommendationer 

för diskussion i de fristående stiften och församlingarna. 

– Många inom kyrkan vill vara goda förvaltare. Därför tror jag att 

det finns stora möjligheter för att använda taken på kyrkobyggnaderna. 

Men först måste man lösa utseendet på solpanelerna och 

göra det ekonomiskt möjligt att bidra med el i näten. 

Anders Wejryd är engagerad i klimatfrågan sedan många år, då den 

enligt honom är en viktig global rättvisefråga. Wejryd arrangerade 

en interreligiös klimatkonferens, Interfaith Climate Summit, i 

Uppsala för några år sedan. Företrädare för de stora religionerna 

samlades för att tillsammans kunna påverka FN:s klimatarbete, 

särskilt med tanke på klimatmötet i Köpenhamn 2009. 

– Religioner har långa tidsperspektiv, då vi har kommande generationer 

i åtanke. I sådana fall är det nog inte så stor skillnad 

på religionerna. Vi resonerar likartat när det gäller vad som är 

långsiktigt gott för människor. 

Den högsta förvaltningsdomstolen satte stopp för installation 

av solpaneler på kyrkor 2007 för att de skulle minska kyrkornas 

kulturhistoriska värde. Fläckebo kyrka, som var pionjär, installerade 

därför solpanel på en intilliggande byggnad, så att kyrkan 

ändå kunde värmas av solen. 

Svenska kyrkan är också involverad i utbyggnad av vindkraft. 

Lund, Härnösand, Skara, Växjö och Karlstad är några av de stift 

som redan tagit initiativ med vindkraft. Svenska kyrkan förvaltar 

500 000 hektar skog i Sverige, vilket är en enorm reserv 

av biobränsle. Skara stift har även ett biogasprojekt på gång på 

en grisgård. 

– Jag tycker att politikerna borde våga stå upp litet mer för dessa 

långsiktiga frågor. En mycket viktig sak som politiker i alla länder 

kan bidra med är att sätta ett högre pris på koldioxid, en åtgärd som 

skulle snabba på den globala omställningen till nya energikällor. 

Anders Wejryds engagemang i klimatfrågan grundar sig i kyrkans 

viktigaste uppgift, att göra gott. 

– Vi gör inte anspråk på att vara några energiexperter. Men vi 

vill bidra. Vi vill hjälpa till att skapa en bra framtid. Klimatutmaningen 

är en avgörande framtidsfråga för mänskligheten, säger 

Anders Wejryd. 

Majoriteten av svenskarna öppna för egen elproduktion 

Skulle du i framtiden kunna tänka dig att producera egen el 

Ja, absolut 

Ja, troligtsvis 

32% 

40% 

Nej, troligtvis inte 

Ärkebiskop Anders Wejryd tror på el från solen, skogen och vinden. 

Nej, absolut inte 

Vet ej 


19

El & 

transporter 

Under en livstid reser svensken i snitt 30 varv runt jorden och i framtiden vill 

svenskarna resa mer med tåg, hybrid- och elbilar. 

Var fjärde svensk kan tänka sig att ha en elbil inom tio år. Bland yngre är siffran 

högre - en av tre vill ha en elbil inom tio år. Sju av tio svenskar vill att den egna 

kommunen ska satsa mer på elbilar. 

Klimatvänliga transporter är den bästa lösningen för att minska koldioxidutsläppen, 

enligt svenska folket, som kan tänka sig att välja bort flyget för att ta tåget. 

Att ställa bilen säger svensken är den mest effektiva åtgärden för att minska 

utsläppen av växthusgaser. 

Gunnela och Lars Johansson Bergström 

cyklar, kör elhybrid och miljödiesel. 


21

El & transporter 

SVENSKARNA: 

”Mer el i transporterna räddar klimatet” 

Klimatvänliga transporter är den bästa lösningen för att minska koldioxidutsläppen 

anser svenska folket. Nära hälften kan tänka sig att välja bort 

semesterflyget till förmån för tåget. Sju av tio vill att den egna kommunen 

ska satsa mer på elbilar. 

Därför ökar utsläppen från transporter 

Mellan 1990 och 2010 minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser 

med nio procent. Samtidigt ökade transportsektorns 

utsläpp med 32 procent. 1 Den stora ökningen beror på att 

resor och transporter ökar i kombination med fortsatt stor 

användning av fossil energi. Ökad elanvändning inom transporter 

är därför sannolikt en viktig del av lösningen för att 

möta klimatutmaningen. 

Transporter står idag för nära en fjärdedel av all energianvändning, 

men nära en tredjedel av utsläppen. Elanvändningen 

inom transportsektorn (läs: järnvägstransporter) motsvarar 

cirka tre procent av sektorns totala energianvändning. Samtidigt 

står järnvägstransporterna för bara drygt tre promille av 

de totala utsläppen. Övriga 99,7 procent av transportsektorns 

klimatutsläpp kommer från vägtrafiken, sjöfarten och flyget. 2 

1 

Trafikverket, http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Klimat/ 

2 

Energimyndigheten, Naturvårdsverket 

Effektivare energianvändning med el 

Utöver lägre klimatutsläpp och renare luft finns också effektivitetsvinster 

att göra på ökad elanvändning i transportsektorn. 

Huvudförklaringen är enkel: verkningsgraden för en 

förbränningsmotor är i genomsnitt cirka 20 procent medan 

elmotorns är cirka 90 procent. I en förbränningsmotor försvinner 

en stor mängd energi i form av värme, istället för att 

omvandlas till rörelseenergi som driver bilen framåt. 

I verkligheten behöver energiförluster i produktions- och 

distributionsledet också vägas in. Men även i en mer heltäckande 

jämförelse faller eldriften mycket väl ut. I en elbil når 

70 procent av den producerade energin (elen) fram till bilens 

drivhjul. Motsvarande siffra för bensinbilen är mindre än 20 

procent. 

Eldrift av transporter är alltså 3-4 gånger mer effektivt än 

bensindrift. Samma principer gäller inte bara för jämförelse 

av elbilar och bensinbilar. Principen är densamma vid jämförelser 

mellan en buss som går på diesel eller annan förbränning 

i förhållande till spårvagn (som går på el), eller mellan 

elektrifierade tåg och tåg som drivs av ett diesellok – vilket är 

vanligare i vårt grannland Danmark. 

Svenskarna har höga förväntningar på el som en viktig del av 

lösningen för framtidens transporter och för att klara klimatutmaningen. 

Det framgår av svaren från 3 000 svenskar i denna studie. 

I snitt reser varje svensk fyra mil per dag, eller 30 varv runt jorden 

under en livstid. Det är en fyrdubbling på femtio år och i 

framtiden förväntar sig svenskarna att resa ännu mer. Hälften av 

svenskarna tror att vi reser mer om tio år jämfört med idag. Bara 

en av tio tror att vi kommer att resa mindre. 

Även här finns en stark tro på ny och grön teknik för att möta 

klimatutmaningen. Tre av fyra svenskar anser att klimatvänliga 

transportslag och drivmedel är den bästa lösningen för att minska 

koldioxidutsläppen. En av fem svenskar tror på minskat resande 

och färre transporter för att minska utsläppen som den främsta 

lösningen. 

Men svenskarna förefaller vara beredda att göra personliga uppoffringar 

för klimatets skull. Färre bilresor toppar listan över de 

åtgärder flest svenskar planerar att göra, vilket också anses vara 

det mest effektiva man kan göra för att minska utsläppen som 

privatperson. 

Studien visar också att nära hälften av svenskarna kan tänka sig 

att välja bort semesterflyget till förmån för tåget av miljöskäl. 

”En av fyra svenskar tror att de 

skaffar elbil inom tio år” 

När det gäller personbilarna sätter många svenskar sin tro till el 

som lösning för framtiden. Sju av tio svenskar vill att den egna 

kommunen satsar mer på elbilar. En av fyra tror att de själva skaffar 

en elbil inom tio år. 

I väntan på att den rena elbilen ska bli ett konkurrenskraftigt 

alternativ till förbränningsmotorn seglar hybridbilen (elmotor 

och förbänningsmotor) upp som det populäraste alternativet när 

svenska folket listar vilken miljöbil de skulle välja vid ett köp idag. 

Majoriteten tror på ett 

ökat resande 

Tror du att svenskarna generellt kommer 

att resa mer eller mindre om tio år jämfört 

med idag 

Mycket mer 

Något mer 

Oförändrat 29% 

7% 

43% 

Något mindre 10% 

Mycket mindre 2% 

Vet ej 9% 


23

El & transporter – familjer och experter reflekterar över studien>> 

“Vad är det att resa Att byta plats 

Absolut inte! Att resa är att ändra sina 

åsikter och sina fördomar.“ 

–- Anatole France 


25

El & transporter – fallstudier 


“Våra resvanor 

bestäms uteslutande 

av ekonomin” 

I framtiden kan familjen Tropp-Samuelsson 

tänka sig att byta ut någon av sina 

tre bilar mot en miljöbil – så länge priset 

är det rätta. Men i luften kommer de troligen 

att färdas mer än idag. Möjligheten 

för familjen att spendera tid tillsammans 

när barnen har lämnat boet väger tyngre 

än viljan att minska klimathotet. 

Där familjen bor finns små möjligheter till lokaltrafik. Att både 

Kersti och Hans har sin egen bil är mer en nödvändighet än ett 

aktivt val. Den tredje är de på väg att sälja och vid nästa bilköp 

kan familjen tänka sig att köpa en elhybrid eller någon annan, mer 

klimatsmart variant. Det förutsätter dock att ekonomin tillåter. 

– Våra resvanor bestäms uteslutande av ekonomin. Vi väljer det 

färdsätt som är billigast och är det dessutom miljövänligt, är det 

en stor bonus, säger pappa Hans. 

Dottern Maria tror att hon kommer att skaffa sig en egen bil 

den dag hon är klar med studierna och börjar arbeta. Känslan av 

frihet och att inte behöva förlita sig på någon annan än sig själv 

överväger fördelarna med att resa kollektivt tycker hon. 

”Att resa tillsammans är ett sätt för oss 

att spendera tid med våra barn. Det 

är inget vi kommer att göra mindre av 

framöver.” 

Kersti Samuelsson lastar familjens dieselbil. 

Hans och Kersti reser ofta i arbetet och den typen av resande tror 

de kommer att minska i takt med att möjligheterna att arbeta 

på distans ökar. Vissa upplevelser går dock inte att få den digitala 

delen, och de tror inte att de kommer att förändra sättet de 

semestrar på i framtiden. Förra sommaren var hela familjen på 

kryssning i Medelhavet och när dotter nummer två snart flyttat 

hemifrån blir de gemensamma semestrarna ännu viktigare för 

Kersti och Hans. 

– Att resa tillsammans är ett sätt för oss att spendera tid med våra 

barn. Det är inget vi kommer att göra mindre av framöver. Och 

troligtvis inte heller på något annat sätt, säger Kersti. 

För att de skulle ta tåget istället för flyget skulle det krävas att 

förbindelserna förbättrades avsevärt, men i grunden tycker de alla 

att det är ett bekvämare sätt att färdas. 

– Men tyvärr verkar det inte ha hänt så mycket med tåget i Sverige 

sedan i slutet av 1800-talet samtidigt som vägnätet och flygtrafiken 

moderniserats oerhört. När jag var student tog det sex 

timmar att ta tåget mellan Mellerud och Uppsala. Det gör det än 

idag, säger Hans. 


”Vi kan tänka oss att betala 

mer för vårt flygande” 

Familjen Johansson Bergström har två bilar, en elhybrid och en miljödiesel. Men så 

ofta de kan så cyklar eller går de. Utlandsresorna är dock inget de kommer att sluta 

med – behovet av sol under de mörka norrländska vintrarna är för stort. 

Under sommarhalvåret brukar Lars cykla 

till sitt arbete – en resa på 21 kilometer 

enkel väg. Och Gunnela brukar ofta gå 

de två kilometrarna till affären för att 

handla några matvaror. Tim, som varken 

har körkort eller moped, utnyttjar oftast 

lokaltrafiken – om än något motvilligt. 

– Jag vill gärna ha körkort och en egen bil 

en dag, men det är svårt när man lever på 

studiebidrag, säger han. 

Att förlita sig på lokaltrafiken är inte alltid 

det lättaste. Gunnela berättar att den 

lokala busslinjen nyligen slutat att stanna 

vid det stora köpcentrum som ligger mellan 

deras hem och Umeå. 

– Det är inte lika lätt som i storstäderna 

att åka kommunalt här. Det är lätt för politikerna 

i Stockholm att säga att vi bör 

resa mer kollektivt. 

Nästan hälften kan tänka sig att välja 

bort semesterflyget av miljöskäl 

Låt säga att du planerar en flygresa under 

din semester i sommar. Skulle du kunna tänka 

dig att av miljöskäl välja bort flygresan till 

förmån för till exempel tåg 

Lars och Gunnela är nyligen hemkomna 

från en semester i Mexiko. Tim kunde inte 

följa med, en teaterföreställning i skolan 

kom emellan. Men ingen i familjen har 

några planer på att skära ned på sina flygresor 

för att minska sin klimatpåverkan. 

– Bor man så långt norrut som vi behöver 

man lite D-vitamin för att undvika 

vinterdepressioner, menar Tim. 

Familjen klimatkompenserar mer än 

nog genom att vara självhushållande på 

elektricitet, enligt Lars, som dock inte är 

främmande för att börja betala extra för 

sitt flygande i framtiden. 

Ingen i familjen tror att svenskarna 

kommer att förändra sina resemönster i 

någon större utsträckning de närmaste 

åren – istället sätter de sitt hopp till mer 

energieffektiva färdmedel. Lars ser dock 

Ja, absolut 

Ja troligtvis 

29% 

17% 

Vet ej 8% 

Nej , absolut 

inte 11% 

en möjlighet för tågresor och kryssningar 

att öka i popularitet och att lokala upplevelser 

blir vanligare. 

– Se bara på Hurtigrutten, det är en 

enorm naturupplevelse bara några tiotals 

mil bort, på många sätt minst lika bra 

som Kanarieöarna. Sonen Tim har dock 

svårt att se att han skulle välja Norge 

framför något mer avlägset resmål. 

– Miljön i all ära, men man måste leva 

också, konstaterar han. 

”Det är inte lika lätt som i 

storstäderna att åka kommunalt 

här. Det är lätt för politikerna 

i Stockholm att säga att 

vi bör resa mer kollektivt.” 

Nej , troligtvis inte 36% 


27

El & transporter – experten 

Elbilen mest populär bland yngre 

Tror du att du kommer att köpa en 

elbil inom en tioårsperiod 

experten: 

”Det behövs fler klimatvänliga sätt att resa” 

Elbilen är en betydande del av lösningen på klimatutmaningen. Sju 

av tio svenskar vill att deras kommun köper in elbilar. Vad beror det 

på att försäljningen av elbilar inte kommer igång 

80-90- 

talister 

31% 

Ja 

60-70- 

talister 

23% 

40-50- 

talister 

18% 

Ja 

Ja 

– Än så länge är elbilarna för dyra för de vanliga konsumenterna, 

säger Henrik Wingfors, Svensk Energis expert på elfordon. 

På kort sikt handlar det om att demonstrera elbilen och bygga 

laddstationer. 

– Ökad synlighet är en del av omställningen. Det behövs också 

fler incitament för att äga elbil. På litet längre sikt är det inte rimligt 

att miljöbilsdefinitionen tillåter fossila bränslen. Och kommunerna 

måste redan nu planera för sin nyckelroll – nämligen 

att ge plats åt infrastruktur som laddstationer, biogasstationer och 

fungerande kollektivtrafik, säger Henrik Wingfors. 

Klart är att transporter är en betydande energi- och utsläppsutmaning. 

Men att minska resandet skulle vara lösningen tror inte 

svenskarna på. De anger istället mer klimatvänliga transportslag 

och drivmedel som vägen framåt. 

Idag körs över 90 procent av personbilarna på fossila bränslen. 

Regeringen har som mål att fordonsflottan ska vara fossiloberoende 

år 2030. 

Hybridbilen är mest populär bland kvinnor då var fjärde kvinna 

väljer att helst köra en sådan. Detta medan 31 procent av männen 

föredrar diesel. Henrik Wingfors förklarar: 

– Det är väntat att hybriden kommer så högt. Elbil är ett för 

oprövat och dyrt kort. Vi är fortfarande inne i långfärdstänkande 

när det kommer till bil, trots att snittresan är kortare än 5 mil per 

dag och långresorna per år är få. Här överskattar konsumenter 

sina resbehov. Hybridbilen blir därför ett tryggt alternativ. Diesel 

är tryggt och i alla fall lite miljövänligare. 

En annan utmaning är de tunga transporterna. Det finns kapacitetsbrist 

inom järnvägen och att bygga bort flaskhalsar är en 

förutsättning. Ett mer fantasifullt, men billigare alternativ än ny 

järnväg, är att sätta upp kontaktledningar längs motorvägarna för 

ellastbilar. Något som just nu utreds av Trafikverket. 

Inställningen till tåg som alternativ är annars positiv då närmare 

varannan svensk kan tänka sig att byta ut flygresor mot tåg. Något 

motsägelsefullt är 80- och 90-talisterna den grupp som är minst 

benägna att ge upp flyget, trots att de annars är de som är mest 

öppna för beteendeförändringar. 

– Jag är övertygad om att det har med upptäckarlust att göra och 

att yngre generationer till naturen är mer rörliga. Det är inget 

man ska försöka stoppa. Det positiva är att unga gör klokare energival 

i andra sammanhang. 

Kollektivtrafik är en ytterligare pusselbit. En aspekt som lätt 

glöms bort i debatten är skillnaderna mellan landsbygd och storstad. 

I storstaden finns inbyggda tidsincitament. Det vill säga, 

man slipper sitta i bilkö. På orter som inte är lika täta är förhållandena 

ofta de omvända, alltså, det tar längre tid att åka kollektivt. 

– Jag tror på vardagsnära lösningar som mer hjälper än stjälper, säger 

Henrik. Om två personer samåker idag får de totalt sett halva 

milersättningen jämfört med om de hade tagit varsin bil. Det 

finns inget skatteincitament att samåka. Den offentliga sektorn 

kan också göra annat, som inte kostar. I Norge får till exempel 

elbilar köra i bussfilen. 

Men, om allt från personbilar till tunga fraktfordon ska drivas av 

el, kommer då inte behovet av el bli enormt 

– Produktionen kommer inte att behöva ökas märkbart. Utfasningen av den 

klassiska glödlampan innebär en besparing om två TWh per år. Det motsvarar 

670 000 bilar som kör 1500 mil per år. Det är mindre än två procent 

av Sveriges elanvändning. Det tar oss inte hela vägen till målet år 2030, men 

en bra bit i alla fall. 

– År 2030 kommer våra resbehov inte att vara så mycket mer annorlunda 

än idag, men sätten att resa miljövänligt blir fler. Kollektivtrafiken känns 

som om du redan kommit hem: trivsamt, ombonat och bekvämt. Jag hoppas 

också att alla stora städer blir cykelstäder och att även flygplan drivs med 

biobränslen. 

Henrik Wingfors är ansvarig för energieffektivisering och elfordon på Svensk Energi. 

Henrik har tidigare arbetat på Näringsdepartementet med bland annat energieffektivisering 

och miljöfrågor. 

Unga: 

”Gärna resa mer - 

helst klimatvänligt” 

Unga svenskar tror att de kommer 

resa mer i framtiden jämfört med 

äldre generationer. Om tio år kör tre 

av tio unga gärna i en elbil. 

När det gäller synen på framtidens resande utmärker sig den 

yngre generationen födda på 80- och 90-talen i sin tro att de 

kommer resa mer i framtiden. Sex av tio 80- och 90-talister 

tror att de kommer att resa mer om tio år än de gör idag. 

En förklaring till de ungas reseintresse har förstås att göra 

med livssituationen: att vilja resa och upptäcka världen är 

en del av att vara ung. De unga vill gärna resa klimatvänligt. 

45 procent av de som uppger att de är beredda att byta 

bort flygresor mot andra transportsätt, till exempel tåg, av 

miljöskäl. 

De unga har generellt en mer utbredd tro på el som lösning 

när det gäller framtidens färdmedel. Tre av tio unga 

tror att de kommer att köpa en elbil om tio år, fler än äldre 

generationer. 


29

El & jobb 

Nio av tio svenskar tror att priset på el är viktigt för industrin. Drygt hälften av svenskarna anser till och med att priset är ”mycket viktigt”. 

Sju av tio svenskar tycker att elproduktionen ska byggas ut för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Fyra av tio är positiva till att 

bygga ut elproduktionen för att även kunna exportera svensk el. Mer än hälften av svenskarna menar samtidigt att Sverige ska vara ett 

föregångsland och minska koldioxidutsläppen i snabbare takt än omvärlden. 


31

El & jobb 

SVENSKARNA: 

”Billig och klimatvänlig el 

kan rädda jobben i Sverige” 

El och inte minst priset på el är mycket viktigt för industrin och jobben, anser 

svenska folket. Två av tre tycker att elproduktionen ska byggas ut för att 

kunna stärka svenska företags konkurrenskraft. 

De flesta svenskarna (91 %) tror att priset på el är viktigt för industrin. 

Drygt hälften av svenskarna anser till och med att priset 

på el är ”mycket viktigt” för industrin i Sverige. Detta i ett relativt 

pessimistiskt läge, där svenskarna väntar sig att fler svenska 

företag kommer att flytta utomlands och färre utländska företag 

etablerar sig i Sverige. 

Det visar studien som gjorts bland 3 000 svenskar. Vad den mycket 

starka tilltron till billig svensk el för industrin beror på bör 

utredas vidare. 

Tron på elens betydelse verkar djupt rotad hos svenskarna. Två av 

tre tycker att elproduktionen bör byggas ut för att stärka svenska 

företags konkurrenskraft. Fyra av tio är även positiva till en utbyggnad 

av elproduktionen för att kunna exportera svensk el. 

Generellt vill en majoritet av svenskarna att svensk industri ska 

föregå med gott exempel. Fler än varannan, 55 procent, anser 

att industrin i Sverige bör minska koldioxidutsläppen i snabbare 

takt än omvärlden. Tre av tio anser inte att Sverige bör minska 

koldioxidutsläppen snabbare än omvärlden. 

Istummen upp för ren svensk el vid Facebooks etablering i Luleå. 

Det kan finnas risk för att svenskarna har en övertro till betydelsen 

av billig svensk el. Den alltmer internationella elmarknaden 

gör att elpriserna jämnas ut länderna emellan. Det kan skapa en 

besvikelse på effekterna av internationaliseringen av elmarknaden 

och kanske en förväntan på lägre skatt för el för att behålla 

konkurrensfördelen. 

Tre av fyra vill se industrin 

i Sverige växa, även om 

den kräver mycket el 

Vilket av följande stämmer bäst in 

på din uppfattning om hur industrin 

i Sverige bör utvecklas framöver 

Industrin i Sverige 

bör växa även om den 

kräver mycket el 

”Det kan finnas risk för att svenskarna 

har en övertro till betydelsen av billig 

svensk el.” 

73% 

El viktig för traditionell industri… 

Basindustrins företrädare menar att de behöver tillgång till el 

till konkurrenskraftiga priser för att klara sig bra på världsmarknaden. 

Bakgrunden är att skogen, kemin, gruvorna och 

stålet använder nästan 40 TWh elkraft, en fjärdedel av Sveriges 

totala elanvändning, per år. 

Elen är således en stor kostnadspost för den svenska basindustrin, 

som sysselsätter 400 000 svenskar och står för en dryg 

fjärdedel av Sveriges exportintäkter. 

Därför arbetar industrin hårt för att få bygga ut kraftproduktionen, 

även kärnkraften, i Sverige. Tanken är att ökad 

elproduktion ger ett lägre och mer stabilt elpris. 

”Luleå vann etableringen av Facebooks 

datacenter i hård konkurrens. Stabil 

tillgång på el genererad av vattenkraft 

angavs som en viktig orsak till att valet 

föll på just Luleå. ” 

…och ren el för framtidens industri 

Facebook bygger sitt tredje datacenter i Luleå. Det blir företagets 

första i Europa och kommer att serva över 800 miljoner 

Facebookanvändare när det är färdigt 2014. 

Serverhallarna, stora som fyra fotbollsplaner, är den enskilt 

största företagsinvesteringen i Luleå sedan stålverket etablerades 

1940, enligt kommunalrådet. 

Luleå vann etableringen av Facebooks datacenter i hård konkurrens. 

Stabil tillgång på el genererad av vattenkraft angavs 

som en viktig orsak till att valet föll på just Luleå. 

Facebooks nya datacenter i Luleå är resultatet av en megatrend 

i världen där användningen av sociala medier och olika 

former av e-handel växer mycket snabbt. Därför byggs stora 

datacentra på lämpliga platser som kan ta hand om den 

exploderande stora mängd bilder och filmer som skickas via 

internet. 

Facebooks anläggning i Luleå har elbehov jämförbart med 

en mindre stad eller ett stålverk. I Luleås fall kommer det 

nya datacentret ha en effekt på upp till 120 megawatt för att 

driva servrarna. Hur många megawatt-timmar el per år det 

blir är ännu inte känt. 

Vet ej 17% 

Industrin i Sverige bör inte växa 

eftersom den kräver mycket el 10% 


33

El & jobb – familjer och experter reflekterar över studien >> 

“Det som skiljer en människa från 

en annan är inte enbart förmåga… 

det är energi.“ 

–- Thomas Arnold 

(Bild kommer) 


35

El & jobb – fallstudier 

Två av tre är för att bygga ut 

elproduktionen för att stärka 

svenska företags konkurrenskraft 

Stämmer 

mycket bra 

33% 

Stämmer 

ganska 

dåligt 

18% 

Hur väl instämmer du i följande påstående 

– Elproduktionen i Sverige bör byggas ut för att svenska 

företags internationella konkurrenskraft ska öka 

Familjen Tropp-Samuelsson delar svenskarnas syn att el är viktigt för industrin. 

Stämmer 

ganska bra 

33% 

Vet ej 

10% 

Stämmer 

inte alls 

7% 


“Elpriset är viktigt för industrin” 

Frågan om ett lågt elpris är viktigare än en hållbar framtid är ett dilemma som 

delar generationerna i familjen Tropp-Samuelsson. Att elpriset har en avgörande 

inverkan på den svenska tillväxten är de däremot helt överrens om. 

Dottern Maria är inte främmande för att höja elpriserna för 

att få den svenska industrin att producera mindre och därmed 

lindra den påverkan som de har på miljön. Det är inget som 

hon tror skulle ha någon inverkan på henne, åtminstone inte 

på kort sikt. 

Pappa Hans, å sin sida, tycker att vi behöver producera mer el 

än idag för att Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. 

De som vill begränsa energins utbyggnad finner alltid 

argument menar han. 

– Först var det utbyggnaden av vattenkraft i Norrlandsälvarna 

som var farliga, sedan kärnkraft. Nu är det koldioxidutsläppen 

som är boven, säger Hans. 

Att ett lågt elpris är en nyckelfaktor för Sveriges konkurrenskraft 

är de alla eniga om. 

– Det är svårt att utlokalisera vården, säger Kersti. 

Maria, som planerar att bli psykolog, tror att det ekonomiska 

läget i Sverige kommer att vara ungefär som idag när det är dags 

för henne att ta plats på arbetsmarknaden. 

Alla i familjen Tropp-Samuelsson anser att Sverige ligger långt 

fram på miljöområdet. Och det räcker bra så, tycker de. 

– Dramatiska förändringar som sätter vår industri i en dålig 

konkurrenssituation är inte jag beredd att göra, säger Kersti. 

– Ingen kan göra allt själv, och Sverige är ett för litet land för att 

påverka på egen hand, tycker Maria. Jag tycker egentligen inte 

att man ska behöva tänka så om Sverige, att vår insats inte gör 

skillnad. Men det gör jag. 


“Alternativa energikällor är lösningen” 

Medlemmarna i familjen Johansson Bergström har alla en ljus syn 

på Sveriges ekonomiska framtid. Och att landet samtidigt är ett 

föredöme på miljöområdet väcker stolthet. 

– Vi måste ju fortsätta producera för att kunna leva i ett välfärdssamhälle, 

säger Gunnela som svar på frågan om hon tycker att 

Sverige bör höja sina elpriser för att få svensk industri att ställa 

om sin produktion. 

– Lösningen är istället att främja användandet av alternativa energikällor, 

tror Lars. 

Om sin generations ekonomiska framtid vågar sonen Tim inte 

sia allt för mycket, för det är hans kunskaper för låga – men han 

tror ändå att han inte kommer att få det sämre än sina föräldrar 

när han blir äldre. 

– Det oroar mig lite att så många företag lämnar Sverige. Jag har 

lite svårt att se vart nästa Ikea kommer ifrån. 

Både Lars och Gunnela är stolta över att leva i ett land som 

ligger i framkant i energi- och miljöfrågor. De tycker definitivt att 

Sverige bör fortsätta att ligga steget före, även om det innebär att 

miljökraven är hårdare på de svenska företagen än deras utländska 

konkurrenter. 

– Vi har kommit ganska långt, och det tycker jag är oerhört viktigt 

och bra för oss. Jag tror dessutom att det kan bli en konkurrensfördel 

för oss i framtiden, säger Lars innan Gunnela tar vid: 

– Med lågt elpris har våra företag råd att producera och skapa 

arbetstillfällen. Jag ser inte hur det skulle kunna vara dåligt, 

säger Hans. 

Kersti tror att tillverkningsindustrin kommer att lämna Sverige 

i större utsträckning än idag. Men sina egna jobb är de inte 

oroliga för. 

”Först var det utbyggnaden av vattenkraft 

i Norrlandsälvarna som var farliga, sedan 

kärnkraft. Nu är det koldioxidutsläppen 

som är boven.” 

– Samhället har ju blivit bättre och bättre i princip oavbrutet sedan 

vår tideräkning började. Det vore maximal otur om det skulle 

börja vända just nu, säger Tim. 

Tim planerar att bli lärare och är inte orolig för att inte hitta 

jobb. Han tror att det kan bli svårare för de som söker sig till 

tillverkande företag. 

– Jag känner mig faktiskt stolt över det, jag tycker det är jättekul 

att Sverige är en föregångare. 

”Sverige bör fortsätta ligga steget före 

när det gäller miljökrav på företag.” 


37

El & jobb – experten 

experten: 

”Koldioxidfri energi måste vara billigare!” 

Politikerna måste bli bättre på att hjälpa till att göra koldioxidfri 

energi billigare. Då kan vi lösa den stora klimatutmaningen. Det 

menar Sveriges främste energiekonom, professor Lars Bergman, 

avgående rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Yngre inte lika positiva till 

växande elintensiv industri 

Vad är din uppfattning om industrins utveckling 

i Sverige 

Industrin bör inte 

växa, eftersom den 



Industrin bör 

växa, även 

om den kräver 

mycket el 

Industrin bör inte 

växa, eftersom den 



58% 81% 

Industrin bör 

växa, även 

om den kräver 

mycket el 

Lars Bergman har arbetat med frågan om energi och ekonomisk 

tillväxt under hela sin karriär. Han är ordförande i Ingenjörsvetenskapsakademins 

expertgrupp för energipolitiska vägval och 

ordförande i The International Association for Energy Economics 

(IAEE). 

Att el till bra pris är viktigt för jobben, det är Lars Bergman helt 

överens med svenskarna om. Undersökningen i denna studie visar 

att nio av tio svenskar bedömer att elpriset är viktigt för industrin 

i Sverige. 

– Det är helt rätt tänkt när det gäller den elintensiva basindustrin. 

Men svensk basindustri har inte längre några särskilda fördelar av 

ett lågt elpris då priserna sätts på en nordisk och snart nordeuropeisk 

marknad. Även utan denna integration hade svenska elpriser 

närmat sig omvärldens. 

Studien visar även att sex av tio svenskar bedömer att svensk el 

är klimatvänlig. 

– Ja, Sverige har ett av världens mest koldioxidsnåla elsystem. 

Det gäller att klara av att fortsätta ha det så. Men så länge frågan 

om kärnkraften är olöst är det svårt att se hur det ska gå. Kärnkraften 

är extremt känslig och splittrar partierna internt vilket 

gör politikerna handlingsförlamade. Jag tycker att det är brist på 

ledarskap att inte kunna forma opinion och fatta trovärdiga beslut 

om energin, som är så viktig för både ekonomin och klimatet, 

säger Lars Bergman. 

Världens beroende av kol, gas och olja genomsyrar nästan alla 

samhällen. Att ersätta detta under några decennier är en industriell 

omställning som medför kostnader som saknar motstycke. 

– Jag vågar inte ens räkna på det. Det kommer att kosta så mycket 

att lösningen på den här utmaningen ligger i att hitta det som 

kostar minst. Tankesättet är hämtat ur den ekonomiska teorin. 

– Individer, hushåll, företag och organisationer väljer det som kostar 

minst. Om vi med ekonomiska styrmedel hjälper till att göra 

till exempel koldioxidsnåla transporter, uppvärmning och industriproduktion 

billigare, så kommer omställningen att gå snabbt. 

När det blir billigare med koldioxidfri energi så väljer man det. 

– Ingen är egentligen emot det här synsättet, när de ställs inför 

frågan hur vi ska lösa klimatutmaningen. 

Ändå är det svårt att skapa bra incitament och stödsystem, enligt 

Lars Bergman, som ställer två viktiga krav på dem. Åtgärderna 

måste vara långsiktiga och de ska inte vara specifika, utan generella. 

– Tydlighet och långsiktighet är avgörande för stora investeringar. 

Ta kärnkraften till exempel. Jag är övertygad om att eftersatt underhåll 

och driftstopp av kärnkraftverk i Sverige beror på osäkerheten 

kring deras framtid. 

– Det andra misstaget är att fatta beslut om specifika incitament. 

Ta till exempel stödet till etanolbilarna här i Sverige som skapade 

en flotta av törstiga oekonomiska bilar. Generella incitament för 

minskade koldioxidutsläpp är mycket bättre inom alla områden. 

Det ger en dynamisk teknisk utveckling som är snabb. 

Även om Lars Bergman är bekymrad över att den största frågan, 

den om kärnkraften, fortfarande är olöst, så är han optimistisk. 

– Att på kort tid stänga ned kärnkraft eller lägga ned kolanvändningen 

i världen, det går inte. Men att dra ut tidshorisonten och 

sätta upp mycket tydliga ekonomiska incitament för ny teknik, 

det kan gå. 

Professor Lars Bergman är en av Sveriges och världens främsta 

experter på energiekonomi. Han har skrivit avhandling i ämnet, är vice 

ordförande i The International Association for Energy Economics och 

är ordförande i Ingenjörsvetenskapsakademins expertgrupp för energipolitiska 

vägval. Lars Bergman är avgående rektor på Handelshögskolan 

i Stockholm och är inte knuten till något företag eller annat särintresse. 

Unga: 

”Sverige bör vara 

ett föregångsland” 

De unga ser i mindre utsträckning betydelsen 

av el för att skapa jobb och välfärd jämfört 

med äldre generationer. 80- och 90-talister är 

också mest skeptiska till att svensk elproduktion 

är klimatvänlig. 

Inom i stort sett varje fråga i studien minskar den positiva synen på el inom 

industrin ju yngre de tillfrågade är. Det gäller oavsett om frågan handlar 

om elproduktionen ska öka eller minska, byggas ut för att stärka svenska 

företags konkurrenskraft, byggas ut för att exporteras till andra länder eller 

hur viktigt elpriset är för industrin. 

Även när det gäller frågan om svensk elintensiv industri överhuvudtaget 

bör växa går en tydlig ålderstrend. Bara sex av tio 80- och 90-talister 

instämmer i uppfattningen att svensk industri bör växa även om den kräver 

mycket el, medan åtta av tio 30-talister håller med om detta. 

Den ungas högre tveksamhet till el kan sannolikt spåras till att färre unga 

uppfattar svensk el som klimatvänlig. 58 procent av 80- och 90-talisterna 

anser att svensk el är klimatvänlig, jämfört med 67 procent av 30-talisterna. 

De unga anser också i högre utsträckning att Sverige bör vara ett 

föregångsland för att minska koldioxidutsläppen. 


39

Ladda Sverige 

Varje dag, timme och minut producerar, säljer och levererar vi en 

produkt som få människor kan tänka sig att leva utan – el. Trots att 

elen skapar bekvämlighet, trygghet, ljus och bättre livsvillkor, och trots 

att elen i många fall anses vara den bästa lösningen för att möta 

klimatutmaningen, är både elen och elföretagen ofta ifrågasatta. 

Ladda Sverige är ett initiativ från Svensk Energi - elbranschens samlade 

röst – med syfte att sprida kunskap om el och elanvändning. 

Projektets uttalade mål är att de flesta svenskar på några års sikt ska 

känna till att svensk el produceras på ett klimatneutralt sätt och att el 

är en bra lösning för många av samhällets behov. 

Ett första steg är att ta reda på hur de privata elanvändarna ser 

på sin elanvändning, och hur de ser på elens roll för att möta 

klimatutmaningen. Resultatet presenteras i den här studien som 

bygger på intervjuer med 3 000 svenska elanvändare våren 2012. 

Tydligt är att det finns ett stort behov av kunskap. Vi är övertygade om 

att ökad kunskap om elens roll skapar både nöjdare och mer medvetna 

elanvändare samt främjar utvecklingen mot ett hållbart samhälle. 

Malin Thorsén, projektledare Ladda Sverige 

Tel: 08 – 677 25 00 

E-post: malin.thorsen@svenskenergi.se 

40 LADDA SVERIGE 

Svensk Energi – 101 53 Stockholm • Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 

Tel: 08 – 677 25 00 • Fax: 08 – 677 25 06 

E-post: info@svenskenergi.se • Hemsida: www.svenskenergi.se

Ladda Sverige - Svensk energi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?