pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster - Svensk energi
04.01.2015 • Views
Share Embed Flag

pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster - Svensk energi

pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster - Svensk energi

pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster - Svensk energi

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
svenskenergi.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Elåret<br />

2008

3<br />

12<br />

17<br />

18<br />

21<br />

34<br />

38<br />

41<br />

Året som gick<br />

Elmarknaden<br />

Sveriges totala <strong>energi</strong>tillförsel<br />

Elanvändningen<br />

Elproduktion<br />

Miljö – klimatet fortsatt i fokus<br />

Skatter, avgifter och elcertifikat<br />

(år 2009)<br />

Elnät<br />

© <strong>Svensk</strong> Energi – Swedenergy – AB<br />

Grafisk form: formiograf<br />

Tryck: Exakta, 2 500 ex, april 2009<br />

Foto: Hans Blomberg, morguefile, Siemens, Lars Magnell,<br />

Osram, Static!, E.ON, Electrolux, Interactive Institute

Året som gick<br />

År 2008 inleddes med välfyllda nordiska vattenmagasin. I Sverige minskade<br />

därefter fyllnadsgraden kraftigt på grund av den torra sommaren<br />

och hösten i fjällen. Även exportbegränsningar från Norge tärde på de<br />

svenska magasinen och vid årets slut var de svenska vattennivåerna<br />

klart lägre än normalvärdet. För Norden som helhet var dock nivåerna<br />

nära normalvärdet. Ändå kunde Sverige nettoexportera 2 TWh. Värt att<br />

notera är också vindkraftens fortsatt starka tillväxt under året.<br />

Den 23 januari 2008 presenterade<br />

EU-kommissionen sitt gröna paket som anger<br />

hur de så kallade 20-procentsmålen ska<br />

uppnås.<br />

Tabell 1<br />

Preliminär elstatistik för år 2008, TWh<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi och SCB<br />

Tillförsel 2008* 2007 Ändring<br />

från<br />

TWh TWh 2007<br />

Vattenkraft 68,4 65,6 4,3 %<br />

Vindkraft 2,0 1,4 39,9 %<br />

Kärnkraft 61,3 64,3 –4,7 %<br />

Övrig värmekraft 14,3 13,7 4,4 %<br />

Elproduktion<br />

totalt 146,0 145,0 0,7 %<br />

Netto Import/ –2,0 1,3<br />

export**<br />

Elanvändning<br />

inom landet 144,0 146,4 –1,6 %<br />

Temperaturkorrigerad<br />

elanvändning<br />

147,0 149,0 –1,3 %<br />

* Preliminär uppgift <strong>Svensk</strong> Energi<br />

** Negativa värden är lika med export<br />

Import blev export<br />

<strong>Svensk</strong> produktion i vattenkraften hamnade<br />

trots den torra sommaren på<br />

68,4 TWh (65,6 år 2007) – en ökning med<br />

4 procent. Det är cirka 5 procent högre än<br />

medelvärdet för åren 1950–2000.<br />

Vindkraftsproduktionen hamnade<br />

mycket nära 2,0 TWh, en ökning med<br />

40 procent från föregående år.<br />

Kärnkraften gav knappt 61,3 TWh –<br />

en minskning med knappt 5 procent jämfört<br />

med år 2007.<br />

Övrig värmekraft svarade för 14,2 TWh<br />

(13,7).<br />

Den totala årsproduktionen i Sverige<br />

uppgick till 146 TWh – en ökning<br />

med 0,7 procent. Den totala elanvändningen<br />

slutade på drygt 144 TWh, en<br />

liten nedgång främst beroende på en<br />

högre prisnivå än året före och försämrad<br />

konjunktur. 2007 års nettoimport på<br />

1,3 TWh vändes till en nettoexport av<br />

2,0 TWh. Även Norden nettoexporterade<br />

el under år 2008 – cirka 1,5 TWh, jämfört<br />

med 2,5 TWh nettoimport år 2007.<br />

Ett kabelbrott på två kablar mellan<br />

Sydnorge och Sverige i början av maj<br />

reducerade överföringskapaciteten under<br />

återstoden av året. Detta innebar att billig<br />

kraftproduktion låstes in i södra Norge<br />

med mycket låga priser som följd. Samtidigt<br />

bidrog ökade priser på bränslen och<br />

utsläppsrätter till att elpriserna steg i övriga<br />

nordiska prisområden, varför prisskillnaderna<br />

inom Norden – och inom Norge –<br />

tidvis var mycket stora. Det genomsnittliga<br />

systempriset på Nord Pool uppgick till drygt<br />

43 öre per kWh. Motsvarande pris i Tyskland<br />

var nästan 50 procent högre.<br />

Statkraft växte<br />

Statkraft AS och E.ON AG genomförde<br />

en bytesaffär som gjorde Statkraft till<br />

Europas största producent av förnybar<br />

<strong>energi</strong>, samtidigt som Statkraft blev Sveriges<br />

fjärde största elproducent. Koncernens<br />

totala produktionskapacitet ökade med<br />

cirka 2 500 MW. Affären genomfördes<br />

för att lösa ut Statkraft som ägare i E.ON<br />

Sverige (före detta Sydkraft).<br />

Den 8 januari 2009 slutförde Statkraft<br />

AS och E.ON AG affären. Statkrafts 44,6<br />

procent av aktierna i E.ON Sverige och<br />

ett svenskt vattenkraftverk byttes mot 40<br />

vattenkraftverk och fem fjärrvärmeanläggningar<br />

i Sverige, två gaskraftverk och<br />

11 vattenkraftverk i Tyskland, ett vattenkraftverk<br />

i Storbritannien liksom aktier i<br />

E.ON AG. Utöver detta fick Statkraft ett<br />

strukturerat gaslagerkontrakt och ett elleveransavtal.<br />

Det totala värdet av bytesaffären motsvarar<br />

4 495 miljoner Euro. Tillgångarna<br />

bytte ägare 31 december 2008.<br />

Gröna paketet<br />

Den 23 januari år 2008 presenterade EUkommissionen<br />

sitt gröna paket som angav<br />

hur de så kallade 20-20-20-målen ska<br />

uppnås. Dessa mål innebär:<br />

Växthusgasutsläppen ska reduceras<br />

med 20 procent till år 2020 (jämfört<br />

med nivån år 1990).<br />

Förnybara <strong>energi</strong>källor ska främjas. År<br />

2020 ska de svara för 20 procent av<br />

<strong>energi</strong>användningen inom EU.<br />

20 procent effektivare <strong>energi</strong>användning<br />

ska uppnås till år 2020.<br />

Året som gick<br />

ELÅRET 2008 | 3

År 2020 ska <strong>energi</strong>användningen vara<br />

20 procent effektivare.<br />

Statkraft AS och E.ON AG genomförde en bytesaffär som gjorde Statkraft till Europas största<br />

producent av förnybar <strong>energi</strong>, samtidigt som Statkraft blev Sveriges fjärde största elproducent.<br />

Det gröna paketet innehåller förslag till hur<br />

klimat- och förnybarhetsmålen ska fördelas<br />

länderna emellan. I stort sett alla politiska<br />

grupperingar i Europaparlamentet bemötte<br />

det gröna paketet positivt. Sveriges åtagande<br />

blev en minskning med 17 procent<br />

av växthusgasutsläppen som ligger utanför<br />

handeln med utsläppsrätter från 2005-års<br />

nivå – det handlar främst om transporter<br />

men även jordbruk och fastigheter.<br />

I Sverige ska dessutom andelen förnybar<br />

<strong>energi</strong> av den totala <strong>energi</strong>mixen öka<br />

med 6 procentenheter till 49 procent år<br />

2020.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi uppmärksammade<br />

risken för konflikter mellan förnybarhetsmålet<br />

och klimatmålet. Föreningen anser<br />

att det senare måste vara överordnat. En<br />

bibehållen och utvecklad kärnkraft är<br />

exempelvis positivt från klimatsynpunkt<br />

men kan motverkas av förnybarhetsmålet.<br />

Transportområdet utpekades speciellt. Där<br />

behövs nya tekniker – som elfordon – samt<br />

mer biobaserade bränslen och övergång av<br />

godstransporter från lastbil till järnväg.<br />

Regeringen tog flera initiativ under året<br />

och tillsatte bland annat ett vetenskapligt<br />

4 | ELÅRET 2008<br />

råd för klimatfrågor, en kommission för<br />

hållbar utveckling och en parlamentarisk<br />

klimatberedning.<br />

Den svenska Klimatberedningen presenterade<br />

i februari sin slutrapport, <strong>Svensk</strong><br />

klimatpolitik, SOU 2008:13. Beredningen<br />

lämnade förslag till mål för klimatpolitiken<br />

på kort, medellång och lång sikt.<br />

En handlingsplan för att uppnå målet till<br />

år 2020 ingick också, liksom förslag till<br />

svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna.<br />

Resultatet från dessa och andra initiativ<br />

ligger till grund för den klimatproposition<br />

som regeringen presenterade i mars 2009.<br />

Vattenkraften allt viktigare<br />

I november konstaterade Energimyndigheten<br />

i rapporten ”Vattenkraften och elsystemet”<br />

att produktionsmålet för vattenkraften<br />

i Sverige kan behöva höjas. Rapporten<br />

analyserade målkonflikten mellan EU:s<br />

vattendirektiv om god vattenstatus till år<br />

2015 och EU:s förnybarhetsmål. Det av<br />

riksdagen fastställda produktionsmålet för<br />

vattenkraften på 66 TWh per år behöver<br />

troligen höjas enligt myndigheten för att<br />

förnybarhetsmålet ska kunna uppnås.<br />

Detta med tanke både på vattenkraftens<br />

funktion som <strong>energi</strong>- och som reglerkraftkälla<br />

i elsystemet.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi pekade under året på<br />

vikten av nordisk samordning och på<br />

behovet av tillräcklig reglerkraft för att<br />

möta vindkraftutbyggnaden. Vattenkraften<br />

har här en mycket viktig roll för att kunna<br />

möta detta behov. Det behövs förutsättningar<br />

för att kunna öka vattenkraftens<br />

reglerförmåga, menade <strong>Svensk</strong> Energi.<br />

Även kraftvärmen växer<br />

Eltillskottet från kraftvärmesektorn i Sverige<br />

under åren fram till och med år 2015<br />

bedömdes i en branschgemensam rapport<br />

bli 9 TWh om alla kända projektplaner<br />

förverkligas. Rapporten gjordes i samarbete<br />

mellan <strong>Svensk</strong> Energi, <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme,<br />

Skogsindustrierna och SVEBIO och presenterades<br />

i april. Planerna visar cirka<br />

7 TWh från <strong>energi</strong>sektorn och 2 TWh<br />

från massa- och pappersindustrin. Totalt<br />

handlar det om cirka 50 byggnadsprojekt<br />

inom fjärrvärmen och ett 20-tal projekt<br />

inom massa- och pappersindustrin.

Enligt <strong>Svensk</strong> Energis investeringsenkät kommer medlemsföretagen att investera motsvarande<br />

300 miljarder kronor under de kommande 10 åren, två tredjedelar satsas i elproduktion och en<br />

tredjedel i elnätsöverföring.<br />

Måste gå snabbare<br />

Branschens företag visade i handling att de är<br />

beredda att satsa, den svenska elbranschens<br />

investeringar uppgick under år 2008 till<br />

cirka 35 miljarder kronor. Elbranschen är<br />

därmed en tung investerare.<br />

Riksdagens mål är att produktionen<br />

av el från förnybara <strong>energi</strong>källor ska öka<br />

med 17 TWh från 2002 års nivå fram till<br />

år 2016. För att uppfylla EU-kraven om<br />

49 procent förnybar <strong>energi</strong> i Sverige måste<br />

den förnybara kraftproduktionen byggas<br />

ut ytterligare, vilket förutsätter att kvoterna<br />

i elcertifkatssystemet ökar.<br />

Enligt <strong>Svensk</strong> Energis investeringsenkät<br />

kommer medlemsföretagen att investera<br />

motsvarande 300 miljarder kronor under de<br />

kommande 10 åren, under förutsättning att<br />

tillståndsprocesser med mera kan effektiviseras.<br />

Två tredjedelar satsas i elproduktion och<br />

en tredjedel i elnätsöverföring. Inom elproduktionen<br />

hamnar hälften av investeringarna<br />

inom vindkraften, medan den andra hälften<br />

fördelas ungefär lika mellan kraftvärme, vattenkraft<br />

och kärnkraft. När det gäller nät<br />

så måste såväl stamnät som regionnät och<br />

lokalnät förstärkas eller byggas helt <strong>nytt</strong>.<br />

När det gäller investeringar i kraftsystemet<br />

måste ett antal frågor besvaras. Först och<br />

främst måste tillståndsprocesserna påskyndas<br />

rejält. Att få tillstånd att bygga ett<br />

kraftverk eller en kraftledning tar ofta flera<br />

år. Sverige hinner inte bygga ut i den takt<br />

som politiken förutsätter.<br />

Ett annat orosmoln är bristen på personal.<br />

Energibranschen redovisar ett nyanställningsbehov<br />

på 1 000 personer om året<br />

för att klara nysatsningar och pensionsavgångar.<br />

Samtidigt får alldeles för få personer<br />

teknisk utbildning inom <strong>energi</strong>- och<br />

elektroteknik. Det totala behovet handlar<br />

om att nyrekrytera minst 7 000 personer<br />

med olika utbildningsprofil till år 2014.<br />

Kompromiss om utsläppsrätterna<br />

Under slutförhandlingarna om EU:s<br />

utsläppshandel gick Polen i täten för några<br />

länder som oroas över takten i klimatarbetet.<br />

Främst gäller detta att elproducenterna<br />

ska behöva köpa alla sina utsläppsrätter<br />

redan från år 2013 och vilka konsekvenser<br />

en sådan ordning skulle få för elpris och<br />

den egna industrins konkurrenskraft.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi har länge krävt full auktionering<br />

av utsläppsrätter från år 2013.<br />

För halvdussinet nya EU-medlemmar med<br />

Polen i spetsen ska en stegvis övergång ske<br />

fram till år 2020. Därefter gäller full auktionering<br />

för alla. Harmoniseringen är då<br />

ett faktum och alla aktörer behandlas lika.<br />

Till den 17 december lyckades det franska<br />

ordförandeskapet sy ihop en kompromiss<br />

som Europaparlamentet godkände.<br />

Europeiskt elcertifikatssystem<br />

Regeringen inledde i juni diskussioner med<br />

Norge om att utvidga elcertifikatssystemet,<br />

vilket välkomnades av såväl <strong>Svensk</strong> Energi<br />

som <strong>Svensk</strong> Vind<strong>energi</strong>. Föreningarna ser<br />

detta som ett förhoppningsvis första steg<br />

i processen mot att skapa ett europeiskt<br />

elcertifikatssystem. Det svenska systemet<br />

har fungerat mycket bra och innebär att<br />

den mest kostnadseffektiva förnybara<br />

elproduktionen byggs ut först.<br />

Ett utvecklat elcertifikatssystem, där<br />

fler länder ingår skulle ge mer förnybar el<br />

för pengarna.<br />

Såväl <strong>Svensk</strong> Energi som <strong>Svensk</strong> Vind<strong>energi</strong><br />

menar att det system som redan<br />

finns i Sverige hittills visat sig leda till en<br />

Året som gick<br />

ELÅRET 2008 | 5

<strong>Svensk</strong> Vind<strong>energi</strong> efterlyser konkreta ändringar i elcertifikatssystemet och ett separat stödsystem för<br />

havsbaserad vindkraft. <strong>Svensk</strong> Energi anser dock att det inte finns behov av ett särskilt stöd för den<br />

havsbaserade vindkraften.<br />

effektiv utbyggnad av förnybar el. Det är<br />

därför lämpligt att bygga vidare på det i så<br />

hög grad som möjligt. Det norsk-svenska<br />

initiativet lägger nu grunden för att den<br />

stora investeringsvolymen på 300 miljarder<br />

kronor ska kunna ske på ett effektivare<br />

sätt. Föreningarna tryckte på vikten av att<br />

det nya systemet verkligen ger tydligare<br />

investeringsförutsättningar och minskar<br />

osäkerheten för investerare.<br />

<strong>Svensk</strong> Vind<strong>energi</strong> efterlyser konkreta<br />

ändringar i elcertifikatssystemet och ett<br />

separat stödsystem för havsbaserad vindkraft.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi anser dock att det<br />

inte finns behov av ett särskilt stöd för den<br />

havsbaserade vindkraften.<br />

Nätanslutningsutredningen i mål<br />

Den så kallade nätanslutningsutredningen<br />

startade på våren 2007, ledd av KTHprofessorn<br />

i elkraftteknik Lennart Söder.<br />

Utredningen behandlade villkoren för<br />

anslutning av anläggningar för förnybar<br />

elproduktion med mera till elnätet.<br />

Utredningens slutbetänkande (SOU<br />

2008:13) i februari år 2008 togs emot positivt<br />

av <strong>Svensk</strong> Energi. Några av de hinder som<br />

funnits mot storskaliga tillskott av förnybar<br />

elproduktion – främst vindkraft – föreslogs<br />

på flera viktiga punkter undanröjas.<br />

6 | ELÅRET 2008<br />

Utredningen föreslår bland annat upprättandet<br />

av en fond med syfte att jämna ut<br />

anslutningsavgiften vid nyanslutning till<br />

kraftnätet. Den producent, som ansluter<br />

sig först, slipper därmed som tidigare<br />

drabbas av hela anslutnings- och förstärkningskostnaden.<br />

Genom att fonden går in<br />

och tar merkostnaden, slipper elnätskunderna<br />

i ett område, som satsar offensivt på<br />

vindkraftutbyggnad, att drabbas av dessa<br />

kostnader.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi välkomnar också förslaget<br />

att ta bort den reducerade nättariffen<br />

för producenter upp till 1 500 kW.<br />

Elbranschen ser också positivt på förslag<br />

att skapa enhetliga regler för produktionsanläggningar,<br />

när det gäller anslutning<br />

och inmatningstariff. Även de förenklingar<br />

som föreslås när det gäller mätning<br />

av inmatningen från mindre anläggningar<br />

är bra. De skapar bland annat bättre marknadsmöjligheter<br />

för solceller.<br />

Subventioner av förnybar elproduktion<br />

måste dock ske på ett sätt som gör<br />

att nätkunder inom samma nätområde<br />

inte drabbas orättvist. <strong>Svensk</strong> Energi anser<br />

att det redan existerande svenska elcertifikatssystemet<br />

är ett bra sätt. Systemet är<br />

teknikneutralt och medför att de mest<br />

kostnadseffektiva investeringarna blir<br />

genomförda först genom att producenten<br />

väger in även nätkostnaden i sina bedömningar.<br />

Det sänker den totala kostnaden.<br />

Förslaget att begränsa tariffen för<br />

inmatning av ny elproduktion till 3 öre per<br />

kWh är enligt <strong>Svensk</strong> Energi principiellt<br />

fel då det kostnadsmässigt drabbar övriga<br />

elnätskunder inom området. Beräkningar<br />

visar att kunder i vissa mindre elnätsföretag<br />

tvingas bära ökningar av nättariffen med<br />

åtskilliga ören per kWh. Subventionerna<br />

av vindkraften borde bäras solidariskt av<br />

alla elkunder i landet.<br />

Utredaren föreslår också administrativa<br />

förenklingar för linjekoncessionerna.<br />

Så länge det inte drabbar ledningarnas<br />

funktion eller marknadens funktion är<br />

det mycket positivt, menar <strong>Svensk</strong> Energi.<br />

Möjlighet för tillkommande kunder att<br />

ansluta sig till ledningarna samt att ledningarna<br />

juridiskt är skilda från produktionsbolaget<br />

är dock grundläggande på en<br />

avreglerad marknad.<br />

Ny elnätsreglering<br />

År 2012 införs en helt ny reglering för<br />

elnätsverksamheten efter ett besked från<br />

Energimarknadsinspektionen i december.<br />

Regleringen baseras på <strong>energi</strong>nätsutredningens<br />

första delbetänkande (SOU

Elcertifikatssystemet är konstruerat så att den billigaste anläggningen kommer in först i systemet.<br />

2007:99) men Näringsdepartementet har<br />

tagit till sig av <strong>Svensk</strong> Energis kritik, bland<br />

annat rörande kapitalbasen. I slutet av<br />

januari 2009 meddelade Energimarknadsinspektionen<br />

att nät<strong>nytt</strong>omodellen inte<br />

längre ska tillämpas.<br />

Som sista land i Europa övergår Sverige<br />

därmed från prövning i efterhand av elnätstariffernas<br />

skälighet (”ex post”) till förtida<br />

prövning (”ex ante”). Därmed sattes<br />

punkt för åratal av tvister. Regeringens<br />

proposition om den nya regleringen kom<br />

först i början av år 2009. Riksdagsbeslutet<br />

väntas senare under våren.<br />

Den rådande tillsynsverksamheten,<br />

som grundas på den omtvistade nät<strong>nytt</strong>omodellen,<br />

blev ohanterlig och olycklig.<br />

Tillsynen av tarifferna för år 2003 hamnade<br />

i en juridisk långbänk. Med nät<strong>nytt</strong>omodellen<br />

som grund yrkade Energimarknadsinspektionen<br />

ursprungligen att ett 20-tal<br />

elnätsföretag skulle återbetala 664 MSEK<br />

till sina kunder. Samtliga elnätsföretag<br />

överklagade till länsrätten. Risken fanns<br />

att det kunde dröja till år 2013 eller 2014,<br />

innan det juridiska ansvaret retts ut.<br />

Under de senaste årens hantering har<br />

myndigheten avskrivit en hel del av kraven<br />

efter dialog med berörda elnätsföretag.<br />

Strax före jul 2008 presenterade Energimarknadsinspektionen<br />

förlikningar med<br />

kvarvarande företag. Berörda företag åtog<br />

sig att betala 140 MSEK och fick samtidigt<br />

klart för sin del med tarifferna för hela<br />

perioden 2003-2008.<br />

Tidigt under år 2009 fortsatte myndighetens<br />

dialog med uttagna företag i<br />

2004-2007 års tillsyn med målsättningen<br />

att nå en motsvarande uppgörelse och<br />

därmed rensa bort gamla ärenden inför<br />

den nya regleringen. Den kommande<br />

elnätsregleringen har tagits fram inom<br />

Energinätsutredningen som letts av <strong>Svensk</strong><br />

Kärnbränslehanterings informationschef<br />

Sten Kjellman.<br />

I början av år 2009 presenterade Energinätsutredningen<br />

sitt delbetänkande,<br />

”Nya nät för förnybar el” (SOU 2009:2).<br />

Utredningen lämnade bland annat följande<br />

förslag:<br />

En särskild nätkoncession för produktionsområde<br />

med flera kraftverk, med<br />

kravlättnader för bland annat anslutningen<br />

av uttagskunder.<br />

Undantag från krav på nätföretagens<br />

rapportering och information. Kravlättnaderna<br />

föreslås gälla utan krav på<br />

ansökan för ledningar eller ledningsnät<br />

som matar in förnybar el.<br />

Möjligheten till samlad mätning för<br />

flera anläggningar för elproduktion. En<br />

sådan möjlighet förutsätts kunna leda<br />

till påtagliga kostnadsminskningar.<br />

En förenklad tillståndsprövning<br />

avseende bland annat kravet på upprättande<br />

av miljökonsekvensbeskrivningar<br />

inför utbyggnad av elnätet.<br />

Flaskhalsar och prisområden<br />

Vid de nordiska <strong>energi</strong>ministrarnas möte<br />

i Umeå i september beslöts att påskynda<br />

utvecklingen av en gränslös nordisk<br />

elmarknad. Det är viktigt för försörjningstryggheten.<br />

Det nordiska samarbetet<br />

framhålls också som föredöme när det<br />

gäller utvecklingen av en gemensam europeisk<br />

elmarknad.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi hade gärna sett ett<br />

beslut om en gemensam nordisk systemoperatör,<br />

eller ett närmande mellan<br />

<strong>Svensk</strong>a Kraftnät och norska Statnett,<br />

men gladdes samtidigt åt ministrarnas<br />

fokus på ett nordiskt perspektiv, där även<br />

de nordiska regeringarna och tillsynsmyndigheterna<br />

inkluderas. Ett förstärkt samarbete<br />

över gränserna är en förutsättning<br />

för att nå målet om en framtida gemensam<br />

nordisk slutkundsmarknad.<br />

Ministrarna beslöt samtidigt att upp-<br />

Året som gick<br />

ELÅRET 2008 | 7

Energimarknadsinspektionen menar att med en fortsatt utveckling av elmarknaden, och en större<br />

flexibilitet i förbrukningen, är det möjligt att stegvis avveckla den nuvarande effektreserven till<br />

vintern 2019/2020.<br />

dra åt de nationella systemansvariga myndigheterna<br />

att starta processen med att dela<br />

in det gemensamma nordiska börsområdet<br />

i ytterligare prisområden. <strong>Svensk</strong> Energi<br />

anser att en eventuell uppdelning av Sverige<br />

i prisområden dock inte får ske till priset av<br />

en försämrad konkurrens, med tillhörande<br />

negativa effekter för kunderna.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi betonar därför att den<br />

så kallade Pakken – de fem redan beslutade<br />

stamnätsinvesteringarna – kommer<br />

på plats så snabbt som möjligt. När dessa<br />

förstärkningar av det nordiska stamnätet<br />

är genomförda begränsas behovet av fler<br />

prisområden.<br />

Avveckling av effektreserven<br />

I maj presenterade <strong>Svensk</strong>a Kraftnät (SvK)<br />

sin prognos över effektbalansen. Den<br />

indikerade bättre marginaler i kraftsystemet.<br />

Jämfört med vintern före hade den<br />

tillgängliga effekten ökat med cirka 430<br />

MW. Det gav enligt SvK en ökad marginal<br />

vid såväl en normal vinter som vid en<br />

så kallad tioårsvinter (sträng kyla), trots<br />

minskade importmöjligheter.<br />

8 | ELÅRET 2008<br />

SvK reviderade dock effektbalansen i<br />

oktober. Begränsningar i kärnkraften och<br />

i stamnätets överföringsförmåga medförde<br />

att den tidigare marginalen reduceras från<br />

5 100 MW till 4 000 MW under en normalvinter.<br />

För en tioårsvinter innebär de<br />

nya beräkningarna att ett överskott på 600<br />

MW byts till ett underskott på 100 MW.<br />

Den tillfälliga lagen om en centralt upphandlad<br />

effektreserv upphör i mars 2011<br />

efter att slutdatum förlängts i tre år. Enligt<br />

denna ansvarar SvK för att en effektreserv<br />

om högst 2 000 MW finns tillgänglig.<br />

I december redovisade Energimarknadsinspektionen<br />

sitt förslag till långsiktig<br />

lösning av effektfrågan. Myndigheten<br />

menar att med en fortsatt utveckling av<br />

elmarknaden, och en större flexibilitet i<br />

förbrukningen, är det möjligt att stegvis<br />

avveckla den nuvarande effektreserven till<br />

vintern 2019/2020.<br />

Konkurrensen på elmarknaden<br />

Regeringen tog tidigt på året initiativ till att<br />

försöka lösa upp samägandet inom svensk<br />

kärnkraft i samförstånd med kraftföretagen.<br />

Jan Magnusson, tidigare generaldirektör<br />

för <strong>Svensk</strong>a Kraftnät, och departementsrådet<br />

Eva Agevik utsågs till förhandlare<br />

med uppdrag att finna lösningar på samägandet.<br />

Bakgrunden är Konkurrensverkets<br />

återkommande varningar om risken<br />

för konkurrensbegränsande informationsutbyte<br />

mellan delägarna. Enligt Konkurrensverket<br />

borde samägandet om möjligt<br />

helt lösas upp och nuvarande reaktorer<br />

fördelas mellan ägarföretagen.<br />

Kärnkraftsägarna förklarade sig senare<br />

på året vara positiva till en förhandling om<br />

samägandet. En förhandlingslösning skulle<br />

ha redovisats våren 2009, utredarens uppdrag<br />

har emellertid förlängts.<br />

Den svenska basindustrins projektbolag<br />

BasEl fortsatte under året att studera förutsättningarna<br />

för att bygga egen kärnkraft<br />

för att minska kostnaderna för el. Inspirationen<br />

kommer från Finlands kärnkraftssatsning<br />

och det samarbete som sker där<br />

mellan stora elanvändare och kraftindustrin<br />

där. Basindustrin i Sverige satsar redan på<br />

vindkraft inom vindkraftsbolaget VindIn.<br />

EU:s <strong>energi</strong>ministrar blev på försom-

EU:s <strong>energi</strong>ministrar blev på försommaren överens i en fråga kring unbundling – åtskilt ägande av elnät och elhandel/produktion. En kompromiss<br />

ledde till att elnät och elproduktion föreslås få ingå i samma <strong>energi</strong>koncern. Huvudalternativet i kommissionens förslag är dock fortfarande fullständig<br />

ägaråtskillnad. Bilden föreställer EU:s <strong>energi</strong>kommissionär Andris Piebalgs.<br />

maren överens i en fråga kring unbundling<br />

– åtskilt ägande av elnät och elhandel/<br />

produktion – i förhandlingar kring kommissionens<br />

tredje marknadspaket. En<br />

kompromiss ledde till att elnät och<br />

elproduktion föreslås få ingå i samma<br />

<strong>energi</strong>koncern. Huvudalternativet i kommissionens<br />

förslag är dock fortfarande<br />

fullständig ägaråtskillnad. Frågan avgörs<br />

i EU-parlamentet troligen under våren<br />

2009.<br />

EU-kommissionen stämde under hösten<br />

Sverige i EG-domstolen för otillräcklig<br />

åtskillnad mellan eldistribution och produktion<br />

i integrerade kraftföretag. Kommissionen<br />

anser att elmarknadsdirektivet från<br />

år 2003 inte genomförts fullt ut i nationell<br />

lagstiftning. Sverige hävdade i ett svar att<br />

den funktionella åtskillnaden uppnås i hög<br />

grad av den svenska bolagsrätten. Energimarknadsinspektionen<br />

har fått i uppdrag av<br />

regeringen att analysera vilka ändringar som<br />

krävs för att uppfylla kommissionens krav.<br />

Sverige stämdes även för att elnätsavgifter<br />

granskas i efterhand, vilket ska upphöra år<br />

2012 med den kommande nya regleringen.<br />

Elbilar och laddhybrider<br />

EU:s krav på <strong>energi</strong>effektivisering, minskade<br />

utsläpp av koldioxid och större andel<br />

förnybar <strong>energi</strong> har öppnat för utvecklingen<br />

av elbilar och laddhybridbilar. En<br />

laddhybridbil har både en bränsledriven<br />

motor och en elmotor som kan laddas i<br />

eluttaget eller i en laddstolpe.<br />

Konsumenternas intresse för elhybridfordon<br />

och rena elfordon ökade också<br />

under året. I Japan, som ligger långt<br />

framme i utvecklingen, fanns över 500 000<br />

hybridfordon år 2008. Totalt har det sålts<br />

över en miljon elhybrider i världen, de<br />

flesta av Toyota.<br />

Fördelen med elhybriderna är dels<br />

att förbränningsmotorn körs på ett mer<br />

<strong>energi</strong>effektivt sätt, dels att <strong>energi</strong>n vid<br />

inbromsningar kan tas tillvara. Hybriddrift<br />

ger lägre bränsleförbrukning och<br />

minskade utsläpp av koldioxid.<br />

En fördel med eldrift är att koldioxidutsläppen<br />

från elproduktionen ligger<br />

under EU:s utsläppstak. På detta sätt flyttas<br />

utsläpp från den icke-handlande sektorn<br />

till den handlande.<br />

I dagens elhybrider används nickelmetallhydridbatterier,<br />

som dock har låg <strong>energi</strong>lagringsförmåga.<br />

Utvecklingen pågår mot<br />

lättare och samtidigt <strong>energi</strong>tätare litiumjonbatterier.<br />

Hittills har livslängden, säkerheten<br />

och priset varit begränsande faktorer<br />

för dessa batterier.<br />

Mycket forskning och utveckling<br />

görs idag i Japan, USA, Europa och Kina<br />

kring litiumjonteknologin för fordon<br />

och flera fabriker planeras för tillverkning<br />

av batterierna. Mycket talar för att<br />

litiumjonbatterier och laddhybridfordon<br />

finns kommersiellt tillgängliga omkring år<br />

2010-2011.<br />

Elbilsprogram<br />

En analys av Elforsk visar att det skulle<br />

räcka med drygt 600 000 laddhybrider för<br />

att sänka koldioxidutsläppen från personbilar<br />

med 20 procent i Sverige. Fordonsflottan<br />

skulle då bara förbruka cirka<br />

1,5 TWh el (cirka en procent av Sveriges<br />

årsproduktion).<br />

Elforsk – de svenska elföretagens forsknings-<br />

och utvecklingsbolag – visade detta<br />

Året som gick<br />

ELÅRET 2008 | 9

De svenska elföretagen spelar en viktig roll när det gäller omställningen av personbilstrafiken från konventionella bränslen till eldrift.<br />

räkneexempel i samband med ett program<br />

som startade under 2008 för att gynna<br />

utvecklingen av laddhybridfordon i Sverige.<br />

Programmet ska pågå till år 2010 och<br />

består av flera delprojekt bland annat kring<br />

infrastrukturfrågor, laddningsteknik, styrmedel<br />

och upphandlingsfrågor. Ett 20-tal<br />

elföretag deltog under året i satsningen.<br />

De svenska elföretagen spelar en viktig<br />

roll när det gäller omställningen av personbilstrafiken<br />

från konventionella bränslen<br />

till eldrift. Detta genom en väl fungerande<br />

infrastruktur för både dygnsladdning och<br />

snabbladdning av elfordon. Infrastrukturen<br />

finns redan genom elnäten och bilarna<br />

drar inte mer el än en vanlig diskmaskin<br />

eller dammsugare vid laddning.<br />

För att påskynda processen startade<br />

Elforsk en dialog med <strong>Svensk</strong> Energi, Power<br />

Circle, Test Site Sweden (TSS) och Sustainable<br />

Innovation (Sust) om utökad samverkan<br />

baserad på visionen 600 000 laddhybrider<br />

och elfordon till år 2020. Grupperingen har<br />

skissat på en konkret handlingsplan och ett<br />

antal projektidéer under arbetsnamnet ”Sustainable<br />

Mobility Platform”.<br />

10 | ELÅRET 2008<br />

Syftet med Sustainable Mobility Platform<br />

är att påskynda utvecklingen och introduktionen<br />

av laddhybrider och elfordon och<br />

förbereda utbyggnaden av infrastrukturen<br />

för laddning för att undvika flaskhalsar.<br />

Samverkan gäller framförallt demonstrationsprojekt<br />

och demoflottor, informationsinsamling<br />

och kunskapsspridning samt<br />

kundundersökningar och utvärderingar.<br />

Ett inledande mål har satts till att 5 000<br />

laddhybrider och elfordon samt tillhörande<br />

laddningsinfrastruktur ska demonstreras<br />

vid ett 50-tal demosajter före år 2011.<br />

(I slutet av år 2008 fanns cirka 10 demoprojekt<br />

etablerade via Power Circle).<br />

Under året undersöktes också svenska<br />

politikers och allmänhetens syn på elfordon.<br />

De politiska partierna visar stor<br />

tilltro till elfordon och det finns en klar<br />

vilja att satsa på el som alternativ till fossila<br />

bränslen i bilarna.<br />

Allmänhetens kunskaper om elfordon<br />

undersöktes som en del i Synovates årliga<br />

opinionsmätning åt <strong>Svensk</strong> Energi. Tusen<br />

personer i åldern 16 år och uppåt tillfrågades.<br />

De viktigaste slutsatserna:<br />

De flesta visste vad en laddhybridbil är.<br />

En klar majoritet såg miljöfördelar<br />

med laddhybridbilen.<br />

En av fem ville redan byta till ett helt<br />

eller delvis eldrivet fordon.<br />

Nöjdare elkunder<br />

Elbranschens insatser för att återställa förtroendet<br />

hos kunder och allmänhet börjar<br />

ge resultat. I slutet av året presenterades<br />

mätningar från Synovate och <strong>Svensk</strong>t Kvalitetsindex<br />

som visar på rejäla framsteg.<br />

<strong>Svensk</strong>t Kvalitetsindex bedömde att<br />

andelen nöjda elkunder mellan åren 2007<br />

och 2008 ökade med cirka 720 000 personer.<br />

Även Synovates mätningar visade på<br />

stora förändringar. Minst en miljon fler<br />

kunder hade lämnat sin negativa inställning<br />

till svårlästa elfakturor.<br />

Elbranschens kundoffensiv, branschprojektet<br />

som inleddes år 2004, handlade<br />

mycket om att rätta till fel inom<br />

elbranschen så att det blir enkelt och bra<br />

för elkunderna. Med stöd av ny lagstiftning<br />

och nya branschrekommendationer<br />

har allt fler kundprocesser börjat fungera

Elbranschens kundoffensiv, branschprojektet som inleddes år 2004, handlade mycket om att rätta<br />

till fel inom elbranschen så att det blir enkelt och bra för elkunderna.<br />

riktigt bra – till exempel leverantörsbyten.<br />

Innan kundoffensiven som projekt avvecklas<br />

vid halvårsskiftet 2009, återstår två viktiga<br />

frågor:<br />

Införandet av EMIX (EnergiMarknadens<br />

InformationsväXel) i april<br />

2009. EMIX är det elektroniska nav<br />

som hanterar och kvalitetssäkrar det<br />

ökande flödet av bland annat mätvärden<br />

mellan landets 164 elnätsföretag<br />

och 119 elhandelsföretag. EMIX<br />

borgar för kvalitet och säkerhet, men<br />

också för en gemensam effektiv framtida<br />

systemutveckling.<br />

Reformen den 1 juli 2009 med<br />

månadsvis avläsning för alla kunder.<br />

I första steget är det lagens krav på<br />

månadsvis avläsning som branschföretagen<br />

måste klara. Vissa medlemmar har valt<br />

att gå längre för att även klara exempelvis<br />

timavräkning. <strong>Svensk</strong> Energis roll har hela<br />

tiden varit att samordna och inspirera i<br />

arbetet med mätarbyten inför den 1 juli<br />

2009. Vid slutet av år 2008 var ett 60-tal<br />

elnätsföretag helt klara med mätarutbyten<br />

och fungerande kommunikation.<br />

Höjda el<strong>energi</strong>skatter<br />

Skattenivåerna för år 2009 fastställdes i<br />

november av finansdepartementet (SFS<br />

2008:853). Energi- och koldioxidskatten<br />

är indexreglerad.<br />

El<strong>energi</strong>skatten höjdes till 28,2 öre per<br />

kWh (från 27 öre), i vissa Norrlandskommuner<br />

till 18,6 öre per kWh (från 17,8<br />

öre). För industriell verksamhet i tillverkningsprocessen<br />

etc blev el<strong>energi</strong>skatten<br />

även efter indexuppräkning 0,5 öre per<br />

kWh, det vill säga ingen höjning jämfört<br />

med året före.<br />

I november kom ett betänkande från<br />

Energieffektiviseringsutredningen med<br />

förslaget att höja produktionsskatterna<br />

med 1 miljard kronor. Att finansiera ökad<br />

<strong>energi</strong>effektivisering med bland annat en<br />

miljard kronor i ökad produktionsskatt<br />

på kärnkraft och vattenkraft mottogs med<br />

förvåning av <strong>Svensk</strong> Energi.<br />

Den ökade skattebelastningen riskerar<br />

att negativt påverka det offensiva investeringsprogram<br />

i klimateffektiv <strong>energi</strong>produktion<br />

som elbranschen är mitt inne i.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi anser dock att det finns<br />

utrymme för stor <strong>energi</strong>effektivisering i<br />

samhället. Många <strong>energi</strong>företag arbetar<br />

redan med att hjälpa sina kunder att effektivisera<br />

<strong>energi</strong>användningen och fler företag<br />

håller på att etablera verksamhet för att<br />

hjälpa sina kunder.<br />

Utredningen har sitt ursprung i ett<br />

EU-direktiv där tanken är att det ska<br />

finnas en marknad för <strong>energi</strong>tjänster så att<br />

kunderna kan upphandla dessa tjänster i<br />

konkurrens. <strong>Svensk</strong> Energi ansåg att EUkommissionen<br />

har helt rätt i denna ansats<br />

i direktivet och att vi redan har en sådan<br />

marknad i Sverige. Marknaden behöver<br />

dock vidareutvecklas.<br />

Året som gick<br />

ELÅRET 2008 | 11

Elmarknaden<br />

Tillgången till en neutral marknadsplats är grundläggande<br />

för en väl fungerande elmarknad. Prisbildningen<br />

på Nord Pools spotmarknad och<br />

finansiella marknad utgör basen för elhandeln på<br />

den nordiska elmarknaden. Utöver handeln på<br />

Nord Pools marknader kan köpare och säljare<br />

även träffa bilaterala avtal, där dock priset på Nord<br />

Pool utgör en viktig referens.<br />

Genom att agera på spotmarknaden kan aktörerna<br />

planera den fysiska balansen inför morgondagen,<br />

medan de på den finansiella marknaden<br />

kan prissäkra framtida volymer.<br />

Nya börsrekord<br />

På den nordiska elbörsen Nord Pool sker dels kortsiktig fysisk<br />

timhandel med el för nästkommande och innevarande dygn,<br />

dels finansiell handel. Den fysiska handeln, vilken sker på<br />

Elspot respektive Elbas, ger aktörerna en möjlighet att handla<br />

sig i balans i sina åtaganden som elhandelsföretag eller elproducent.<br />

Den finansiella handeln, även kallad terminsmarknaden,<br />

ger en indikation på spotprisets långsiktiga utveckling<br />

genom möjligheter till handel upp till fem år framåt i tiden.<br />

Den finansiella handeln är också ett instrument för att hantera<br />

risker. Vidare kan bilaterala avtal stämmas av via Nord Pool.<br />

Omsättningen på den fysiska marknaden ökade under 2008<br />

till rekordnivån 299 TWh (se diagram 1), vilket kan jämföras<br />

med 292 TWh året före. Detta motsvarar knappt 75 procent<br />

av den totala elanvändningen i Norden. Handelsvolymen på<br />

terminsmarknaden ökade till en ny rekordnivå på 1 407 TWh<br />

från 1 060 TWh året före. Den totala volymen på clearingen<br />

ökade till 2 577 TWh från 2 369 TWh.<br />

År 2008 präglades dels av ökade internationella bränslepriser,<br />

dels av kabelbrotten i Oslofjorden, vilket bidrog till stora<br />

svängningar i elpriserna samt till stora prisskillnader mellan<br />

södra Norge och övriga Norden (se diagram 2). De ökade<br />

bränslepriserna, och ökade priser på utsläppsrätter bidrog till<br />

en kraftig ökning av elpriserna från maj till september. Under<br />

våren skadades två kablar i Oslofjorden, och dessutom uppstod<br />

ett transformatorfel på den stora HVDC-kabeln mellan<br />

Norge och Danmark. I kombination med god tillrinning<br />

låstes på så sätt kraftproduktion in i södra Norge och priserna<br />

där sjönk tidvis till under 10 öre per kWh. Samtidigt steg<br />

priserna i övriga Norge och resten av Norden till över 50 öre<br />

per kWh. I takt med stigande bränslepriser steg senare elpriset<br />

för att i mitten av september överstiga 70 öre per kWh i hela<br />

Norden, medan priserna i södra Norge fortfarande låg drygt<br />

10 öre lägre.<br />

I september drabbades världen av finanskrisen med återverkningar<br />

på såväl bränslepriser som industriproduktion och<br />

elpriserna sjönk för att avsluta året kring 40 öre per kWh.<br />

Förhållandevis milt väder och framförallt minskad aktivitet<br />

inom industrin har inneburit en kraftigt minskad efterfrågan<br />

på el vilket även in på år 2009 satte sin prägel på elpriset. Det<br />

genomsnittliga spotpriset i område Sverige för år 2008 blev<br />

49,2 öre per kWh, vilken kan jämföras med 28,0 öre per kWh<br />

år 2007 och 44,5 öre år 2006.<br />

12 | ELÅRET 2008

Minskad efterfrågan på fossila bränslen medförde även en<br />

minskad efterfrågan på utsläppsrätter. Efter en topp under<br />

sommaren på nästan 30 euro per ton, sjönk priset under<br />

hösten för att i december närma sig 10 euro per ton.<br />

Kontinentpriser styrande<br />

Historiskt sett har elpriset på den nordiska elmarknaden i<br />

första hand varit beroende av nederbörden. Tillgången till<br />

billig vattenkraft i det nordiska kraftsystemet har varit avgörande<br />

för i vilken utsträckning som annan och dyrare produktionskapacitet<br />

har tagits i bruk. Efterhand som den nordiska<br />

efterfrågan ökat, har också behovet av att ta i drift koleldade<br />

kondenskraftverk i framförallt Danmark och Finland ökat.<br />

Liten nederbörd eller låga temperaturer innebär ett högre<br />

ut<strong>nytt</strong>jande av kolkraft, medan det omvända gäller under år<br />

med god tillrinning och höga temperaturer. Detta påverkar i<br />

sin tur det genomsnittliga priset över året.<br />

I takt med ett ökat elutbyte med länderna utanför Norden<br />

har kraftpriserna på kontinenten blivit alltmer styrande i<br />

Norden. Detta innebär även att priserna i Norden påverkas<br />

av andra faktorer som till exempel knappare marginaler i den<br />

europeiska kraftbalansen, köldknäppar på kontinenten och<br />

vattentillrinningen i Spanien. Diagram 3 visar utvecklingen<br />

av spotpriser i Norden respektive Tyskland.<br />

Elpriset på kontinenten och i Norden är i stor utsträckning<br />

beroende av produktionskostnaderna i koleldade kondenskraftverk.<br />

Under år 2008 ökade bränslekostnaderna drastiskt.<br />

Dels ökade kolpriset som en följd av ökad efterfrågan på kol i<br />

Asien, men även på grund av trängseleffekter i utskeppningen.<br />

Dels ökade fraktkostnaderna som en följd av brist på tonnage<br />

och högre oljepriser.<br />

Införandet av handelssystemet för utsläppsrätter den 1 januari<br />

2005 innebär att priset på utsläppsrätter måste adderas<br />

till produktionskostnaderna i elproduktion baserad på fossila<br />

bränslen. På så sätt får priset på utsläppsrätter en direkt påverkan<br />

på såväl spotpriset som terminspriserna på el.<br />

Av diagram 4 framgår att priset på utsläppsrätter har en<br />

tydlig påverkan på terminspriset på Nord Pool, medan kopplingen<br />

till spotpriset varierar. Detta beror främst på tillrinningen<br />

och tillgången till magasin i vattenkraften. Under<br />

perioder med hög tillrinning finns exempelvis inte alltid möjlighet<br />

att spara på vattnet, utan producenterna blir tvungna<br />

att producera eller spilla vatten, vilket får en direkt påverkan<br />

på spotpriset.<br />

Prissvängningar på utsläppsrätter<br />

Generellt kan ett pris på 10 euro per ton koldioxid sägas medföra<br />

drygt 7 öre per kWh på elpriset på Nord Pool. Under året<br />

har variationerna i utsläppspriset varit stora, bland annat som<br />

en följd av de stora prisrörelserna för råvaror.<br />

Beroende på den stora andelen fossilbaserad kraft i Tyskland<br />

är kopplingen mellan det tyska spotpriset och priset på<br />

utsläppsrätter betydligt starkare. I diagram 6 redovisas skillnaden<br />

mellan spotpris och terminspris på Nord Pool och<br />

EEX, samt priset på utsläppsrätter. I takt med ökade priser på<br />

utsläppsrätter, ökar också skillnaden i spotpris mellan Nord<br />

Pool och EEX, till det nordiska spotprisets fördel.<br />

Den stora tillgången på vattenkraft i Norden medför generellt<br />

sett ett lägre pris jämfört med i Tyskland. Differensen<br />

skulle kunna uppskattas till prisskillnaden mellan terminskontrakten<br />

på respektive börs, vilken i februari 2009 uppgick<br />

till drygt 13 öre per kWh för helåret 2010.<br />

Året Elmarknaden som gick<br />

ELÅRET 2008 | 13

Prisområden<br />

Systempriset på Nord Pool är det pris som gäller i hela börsområdet<br />

om det inte uppstår några överföringsbegränsningar. Det<br />

finns dock fysiska begränsningar i alla elnät, varför det kan finnas<br />

tillfällen där överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppfylla<br />

marknadens önskemål om handel mellan olika områden.<br />

För att hantera överföringsbegränsningar är Nord Pools<br />

börsområde indelat i sju så kallade elspotområden. Norge är<br />

indelat i tre områden, Danmark i två medan Sverige och Finland<br />

utgör egna prisområden. Om överföringskapaciteten inte<br />

är tillräcklig för att uppnå samma pris i hela börsområdet beräknas<br />

separata områdespriser. Flera elspotområden kan bilda ett<br />

gemensamt prisområde, men även utgöra separata sådana. Sverige<br />

utgör ytterst sällan ett eget prisområde. Trots problem med<br />

överföringskapaciteten var Sverige ett separat prisområde färre<br />

än 20 timmar under år 2008 och under 2006 i en timme.<br />

Tabell 2 visar områdespriser sedan omregleringen år 1996.<br />

Prisområdet Kontek ger tillträde till spothandel i Tyskland på<br />

det nät som kontrolleras av Vattenfall Europe Transmission.<br />

Prisskillnaderna mellan de olika prisområdena är i första hand<br />

beroende på vilken produktionskapacitet som finns i respektive<br />

område. Skillnader i pris uppstår i synnerhet vid större variationer<br />

i tillgången till vattenkraft, vilket även återspeglas i systempriset.<br />

Ovanligt låg eller hög tillrinning ökar också frekvensen för<br />

uppkomsten av olika prisområden. Under år med god tillrinning<br />

kommer priset att vara lägst i Norge och därefter i Sverige, medan<br />

det omvända gäller i perioder av sämre tillrinning.<br />

Strukturaffärer<br />

Bytesaffären mellan E.ON och Statkraft slutfördes under året<br />

och från årsskiftet 2008/09 är E.ON ensam ägare av E.ON<br />

Sverige. I en affär med det sammanlagda värdet av 4 495 miljoner<br />

euro har Statkraft i utbyte fått tillgångar i svensk och<br />

tysk vattenkraft, som gör Statkraft till det största kraftbolaget<br />

i Europa inom förnybar <strong>energi</strong>. Resterande del av affären<br />

utgörs av aktier i E.ON AG. När avtalet gjordes upp i juli i<br />

fjol motsvarade det värdet av cirka 2,5 procent av aktierna<br />

räknat på den dåvarande aktiekursen kring 42 euro. Senare<br />

föll aktiekursen kraftigt vilket innebar att Statkraft istället<br />

erhöll en ägarandel på 4,17 procent och blev därmed näst<br />

största ägare i E.ON.<br />

Vattenfall och Göteborg Energi beslöt under 2008 att<br />

dela upp det gemensamägda elhandelsbolaget Plus<strong>energi</strong> med<br />

360 000 kunder. Delningen gav Göteborg Energi en större<br />

andel av kunderna, cirka 210 000, som kommer att föras<br />

över i det nybildade elhandelsbolaget Göteborg Energi<br />

Din El AB. Resterande cirka 150 000 kunder tas över av Vattenfalls<br />

elhandel. Affären ska vara genomförd senast den 1<br />

april 2009.<br />

Efter köp från Norsk Hydro, utgjorde Hydro Energi sedan<br />

1 december ett fristående dotterbolag till Dala Kraft. Samtidigt<br />

ändrades namnet till Enkla Elbolaget. Genom köpet<br />

övertog Dala Kraft 75 000 kunder och tillsammans med<br />

befintliga 100 000 kunder blev Dala Kraft därmed Sveriges<br />

sjunde största elhandelsbolag. Hydro Energi har en försäljning<br />

på 1,2 TWh och Dala Kraft 2,3 TWh per år. Affären<br />

innebär ingen sammanslagning, men bolagen delar på administration<br />

och portföljförvaltning. Tanken är att Enkla Elbolaget<br />

ska växa och utvecklas under eget varumärke och bland<br />

annat utlovades branschens enklaste faktura.<br />

Under året sade Umeå Energi upp ett elhandelsavtal med<br />

Vattenfall för att inleda ett samarbete med analys- och rådgivningsbolaget<br />

Markedskraft. I stället för att köpa både el och<br />

balansansvar från Vattenfall kommer Umeå Energi i fortsätt-<br />

Tabell 2<br />

Genomsnittliga områdespriser på Nord Pool, SEK/MWh<br />

Källa: Nord Pool<br />

Oslo Stockholm Finland Jylland Själland Kontek System<br />

2008 378,53 491,55 490,54 541,49 545,09 613,56 431,23<br />

2007 238,23 280,13 277,83 299,88 305,54 338,90 258,54<br />

2006 455,65 445,38 449,59 408,98 449,33 460,28 449,79<br />

2005 270,57 276,45 283,67 346,38 314,33 562,37 272,48<br />

2004 268,33 256,29 252,58 262,88 258,76 263,94<br />

2003 338,74 332,99 322,22 307,45 335,87 334,86<br />

2002 242,78 252,35 249,28 232,89 261,24 245,90<br />

2001 213,02 210,93 210,74 219,29 217,32 213,62<br />

2000 102,13 120,42 125,82 138,66 107,95<br />

1999 115,27 119,42 120,04 118,40<br />

1998 122,16 120,49 122,62 122,68<br />

1997 148,62 143,77 145,95<br />

1996 266,14 260,01 263,02<br />

14 | ELÅRET 2008

ningen att köpa el på Nord Pool via Markedskraft och själv<br />

vara balansansvariga gentemot <strong>Svensk</strong>a Kraftnät.<br />

Uppsala El köptes av Telge Energi. Uppsala El startade verksamheten<br />

2005 och har 18 000 elkunder. Uppsala El kommer<br />

att drivas vidare i nuvarande form med eget varumärke. Telge<br />

Energi har drygt 150 000 kunder.<br />

Nässjö Affärsverk, Östkraft och Norra Smålands Energi<br />

aviserade en gemensam satsning på en större vindkraftsanläggning<br />

på småländska höglandet. Östkraft köper 40 procent<br />

i ett vindkraftsbolag som namnändras till Höglandsvind.<br />

Nässjö Affärsverk är majoritetsägare med 51 procent, medan<br />

Norra Smålands Energi har 9 procent.<br />

Under året presenterade Ernst & Young rapporten ”Elhandelsbolagens<br />

strategiska agenda”. Enligt denna ligger vinstmarginalen<br />

i den svenska elhandeln på låga tre procent varför man<br />

framöver förväntar sig en våg av konsolidering med stora bolag<br />

som vinnare. Man ser en utveckling i två steg där lokala aktörer<br />

köps upp av regionala för att i ett steg senare köpas upp för att<br />

ingå i nationella bolag. Utvecklingen motiveras dels av minskad<br />

tolerans mot dålig lönsamhet, dels som en fortsatt effekt av teknisk<br />

utveckling och kostnadseffektiva system, vilket anses gynna<br />

de stora bolagen, som får stora skalfördelar av sina investeringar.<br />

Studien visar också att elhandelsbolagen inte tror särskilt<br />

mycket på branschöverskridande allianser med till exempel<br />

telefoni och försäkring. Uppfattningen är snarare att elhandelsbolagen<br />

kommer att fokusera på sin kärnverksamhet och<br />

bara söka strategiska samarbeten med näraliggande verksamheter.<br />

För att klara överlevnaden pekas tre faktorer ut som<br />

avgörande för elhandeln: effektivare kundhantering, sänkta<br />

kostnader och förbättrad kundservice.<br />

Vid årsslutet var 164 elnätsföretag och 117 elhandelsföretag<br />

medlemmar i <strong>Svensk</strong> Energi (se diagram 7).<br />

Ökad kundrörlighet<br />

Sedan april år 2004 sammanställer SCB statistik månadsvis<br />

bland annat över kundernas byten av elhandelsföretag, och<br />

hur kunderna är fördelade mellan olika avtalstyper. Detta<br />

framgår av diagram 8 och 9.<br />

Hittills har det varit svårt att dra några egentliga slutsatser<br />

då tidsserien över byten varit kort. Detta då möjligheten att<br />

byta elhandelsföretag är beroende av tidigare tecknade avtal<br />

och kunder med fleråriga avtal inte haft möjlighet att byta.<br />

Under år 2007 ökade dock bytesfrekvensen märkbart för<br />

att fortsatt vara hög under år 2008. I genomsnitt uppgick antalet<br />

byten till drygt 37 000 per månad, varav hushållskunder<br />

drygt 33 000, vilket kan jämföras med ett genomsnitt sedan<br />

starten på 33 800 respektive 28 375. Räknat i volym uppgick<br />

genomsnittet under 2008 till drygt 1 000 GWh totalt, varav<br />

cirka 270 GWh avser hushållskunder. För hela mätperioden<br />

är motsvarande siffror 963 respektive 269 GWh.<br />

Under år 2008 har andelen kunder med normalprisavtal,<br />

det vill säga kunder som inte gjort ett aktivt val, fortsatt att<br />

minska. Samtidigt måste det dock hållas för sannolikt att en<br />

del av dessa medvetet inte gjort något val. Floran av avtalsformer<br />

har efterhand vuxit och de nyare formerna passar inte in<br />

i den historiska mallen, till exempel avtal med kombinationer<br />

av fasta och rörliga priser. Sedan januari 2008 redovisar SCB<br />

bland annat dessa i kategorin ”Övriga”.<br />

Konsumentpriset på el<br />

Konsumentpriset på el varierar mellan olika kundkategorier,<br />

mellan stad och landsbygd och mellan länderna i Norden.<br />

Det beror på varierande distributionskostnader, skillnader i<br />

beskattning, subventioner, statliga regleringar och elmarknadens<br />

struktur.<br />

Elmarknaden<br />

ELÅRET 2008 | 15

Hushållens elpris kan principiellt sägas bestå av tre komponenter:<br />

Ett elhandelspris för el, den del av elräkningen som påverkas<br />

genom konkurrens.<br />

En elnätsavgift, priset för nättjänst, det vill säga överföring<br />

av el.<br />

Skatter och avgifter, det vill säga elskatt, moms och avgifter<br />

till myndigheter.<br />

Exemplet i diagram 10 visar elprisutvecklingen (villa med<br />

elvärme) för avtalsformen ”rörligt pris”, en av många avtalsformer.<br />

En iakttagelse är att 1970 gick 7 procent av elpriset<br />

till staten i skatt. I januari år 2007 var siffran 45 procent i<br />

form av elskatt, moms och elcertifikat. Det bör noteras att<br />

pålagor i producentledet också utgör en del av elhandelspriset,<br />

t ex kostnaderna för utsläppsrätter.<br />

16 | ELÅRET 2008

Sveriges totala <strong>energi</strong>tillförsel<br />

Energitillförseln<br />

Sveriges <strong>energi</strong>behov täcks dels av importerad <strong>energi</strong> – främst<br />

olja, kol, naturgas och kärnbränsle – dels av inhemsk <strong>energi</strong> i<br />

form av vattenkraft, ved och torv samt restprodukter i skogsindustrin<br />

(bark och lutar). Energitillförselns utveckling efter<br />

1973 visas i diagram 11. De största förändringarna mellan<br />

1973 och 2008 är att oljans andel i <strong>energi</strong>tillförseln sjunkit<br />

från 71 till drygt 25 procent och att kärnkraften ökat från<br />

1 till drygt 35 procent. Den totala <strong>energi</strong>tillförseln i Sverige<br />

år 2008 uppgick preliminärt till 574 TWh, att jämföra med<br />

587 TWh året före. 1<br />

Energianvändningen<br />

En fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster i samhället<br />

har historiskt medfört att efterfrågan på <strong>energi</strong> ökar. I diagram<br />

12 visas tillförd <strong>energi</strong> i relation till bruttonationalprodukten<br />

(kWh per BNP-krona). Tidigare har den svenska statistiken<br />

inte räknat in omvandlingsförlusterna i kärnkraftverken.<br />

1<br />

Här bortses från nettoimport av el, bunkring för utrikes sjöfart<br />

samt användning för icke <strong>energi</strong>ändamål.<br />

Numera tillämpas det internationellt vanliga beräkningssättet<br />

som utgår från bränslets <strong>energi</strong>innehåll. Det kan konstateras<br />

att <strong>energi</strong>användningen beräknad enligt den äldre svenska<br />

beräkningsmetoden sjunkit sedan 1973, medan den först de<br />

senaste åren börjat falla enligt den internationella metoden.<br />

I absoluta tal har <strong>energi</strong>användningen hos slutanvändarna<br />

varit relativt konstant sedan 1973. Samtidigt har användningen<br />

i förhållande till BNP-utvecklingen minskat med<br />

nästan 40 procent. Detta beror dels på att användningen av<br />

de förädlade <strong>energi</strong>formerna el och fjärrvärme ökat, dels på<br />

att användningen effektiviserats. Oljans andel av <strong>energi</strong>användningen<br />

har sjunkit markant inom industri och bostäder,<br />

service med mera, medan oljeberoendet är fortsatt stort i<br />

transportsektorn.<br />

Enligt den preliminära statistiken från SCB minskade den<br />

slutliga <strong>energi</strong>användningen med 1,3 procent till 395 TWh<br />

år 2008. Medan fjärrvärmeanvändningen ökade med 2,5<br />

procent minskade användningen av el med 2 procent. Likaså<br />

minskade användningen av oljeprodukter med 1,5 procent<br />

och användningen av biobränslen och torv med mera med<br />

1,0 procent.<br />

Året Elmarknaden som gick • Sveriges totala <strong>energi</strong>tillförsel<br />

ELÅRET 2008 | 17

Elanvändningen<br />

Den totala elanvändningen inklusive överföringsförluster och<br />

stora elpannor i industri och värmeverk uppgick preliminärt<br />

till 144,0 TWh år 2008, att jämföra med 146,4 TWh år<br />

2007.<br />

Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh totalt,<br />

varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus.<br />

Vid en jämförelse mellan två år måste därför hänsyn tas till<br />

temperaturvariationer mellan åren. Den temperaturkorrigerade<br />

elanvändningen uppgick år 2008 preliminärt till<br />

147,0 TWh, vilket kan jämföras med 149,0 år 2007.<br />

Elanvändningens utveckling är starkt beroende av tillväxten<br />

i samhället. I diagram 13 visas utvecklingen från år 1970.<br />

Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare än<br />

bruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 berodde<br />

detta till stor del på ökad elvärmeanvändning. Sedan år 1993<br />

har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP.<br />

Elanvändningen industrin<br />

Av diagram 14 framgår att elanvändningen inom industrin<br />

ökade kraftigt mellan åren 1982 och 1989, vilket förklaras av<br />

en långvarig högkonjunktur. Devalveringen år 1982 gav den<br />

elintensiva basindustrin, främst massa- och pappersindustrin,<br />

goda förutsättningar att expandera. Under lågkonjunkturen<br />

och strukturomvandlingen i början på 1990-talet sjönk sedan<br />

elanvändningen. Vid halvårsskiftet 1993 inträffade en vändning<br />

fram till och med år 2000. De tre följande åren minskade<br />

industrins elanvändning, dels beroende på en långsammare<br />

ekonomisk utveckling, dels som en följd av högre elpriser.<br />

Därefter har elanvändningen i industrin ökat i måttlig takt.<br />

I diagram 15 illustreras hur industrins specifika elanvändning,<br />

uttryckt som kWh per krona förädlingsvärde, har<br />

utvecklats sedan år 1970. Sedan 1993 har industrins elanvändning<br />

i förhållande till förädlingsvärdet minskat kraftigt.<br />

Det beror på den heterogena industristrukturen i Sverige, där<br />

ett fåtal branscher står för en stor del av elanvändningen, se<br />

tabell 3. Från år 1993 har tillväxten i varuproduktionen varit<br />

störst i framför allt verkstadsindustrin. Produktionsvärdet i<br />

verkstadsindustrin har under perioden mer än fördubblats<br />

medan dess elanvändning ökat med mindre än tio procent.<br />

I den <strong>energi</strong>intensiva industrin har produktionen ökat med<br />

knappt 50 procent, samtidigt som elanvändningen ökat med<br />

nästan 20 procent.<br />

Elanvändning servicenäringarna<br />

Elanvändningen i servicenäringarna (bland annat kontor,<br />

skolor, affärer, sjukhus) steg kraftigt under 1980-talet. Det<br />

var främst belysning, ventilation, kontorsutrustning samt<br />

extra komfortelvärme som ökade. Denna ökning berodde på<br />

en kraftig standardhöjning vid renovering, ombyggnad och<br />

nybyggnation av servicenäringarnas lokaler samt på det starkt<br />

ökande antalet apparater, som till exempel datorer. Under<br />

slutet på 1980-talet var tillskottet av nya byggnader betydande.<br />

Under lågkonjunktu ren i början av 1990-talet byggdes<br />

få nya hus, vilket tillsammans med effektivare apparater med-<br />

18 | ELÅRET 2008

fört att elanvändningen, exklusive stora elpannor, avstannat<br />

på nivån 33 till 34 TWh per år. De senaste årens höga elpriser<br />

har bidragit till att elanvändningen minskat något.<br />

Merparten av lokalsektorns byggnader värms med fjärrvärme.<br />

Elvärme som huvudsaklig uppvärmningsform används<br />

till cirka 9 procent av byggnadsytan. Eftersom el ofta också<br />

används som komplement till andra uppvärmningsformer,<br />

svarar elvärmen för cirka 20 procent av den totala uppvärmnings<strong>energi</strong>n.<br />

I kategorin servicenäring ingår också tekniska servicetjänster,<br />

till exempel fjärrvärmeverk, vattenverk, gatu- och<br />

vägbelysning samt järnvägar. Även för dessa var tillväxten<br />

betydande under 1980-talet. Då tillkom till exempel de stora<br />

värmepumparna i fjärrvärmeverken som år 2000 använde<br />

drygt 2 TWh el. Högre elpriser har bidragit till att den årliga<br />

användningen inom denna sektor sedan år 2003 ligger under<br />

0,5 TWh.<br />

Elanvändning bostäder<br />

Bostadssektorn omfattar småhus, jordbruk, flerbostadshus<br />

och fritidshus. El till jordbruksdriften hänförs till service.<br />

Elanvändning, exklusive elvärme har haft en jämn ökningstakt<br />

sedan 1960-talet, med undantag för oljekrisen 1973/74,<br />

och en tillfällig sparkampanj under 1980/81 då ökningen<br />

tillfälligt bröts.<br />

Användningen av hushålls- och driftel i flerbostadshus har<br />

ökat stadigt. Detta beror dels på att antalet bostäder ökat, dels<br />

på ökad apparatstandard. Ökningstakten har dock minskat de<br />

senaste åren. Det är idag i huvudsak i samband med renovering<br />

av äldre flerbostadshus och det faktum att hushållen skaffar<br />

fler apparater – till exempel diskmaskiner, frysskåp eller<br />

hemdatorer – som elanvändningen ökar. För alla bostadstyper<br />

År 1970 gick 7 procent av elpriset<br />

till staten i skatt. I januari år 2007<br />

var den siffran 45 procent.<br />

gäller dock att byte av äldre apparater, till exempel kylskåp<br />

och tvättmaskiner, till modernare och <strong>energi</strong>snålare motverkar<br />

ökningen. Diagram 16 visar hur hushållselen fördelas.<br />

Elvärme svarar för 30 procent av uppvärmnings<strong>energi</strong>n i<br />

bostadssektorn, framförallt i småhusen. Under perioden 1965<br />

till 1980 byggdes ett stort antal småhus med direktverkande<br />

elvärme. Efter 1980 har flertalet nybyggda småhus försetts<br />

med vattenburen elvärme. För att minska oljeberoendet efter<br />

den andra oljekrisen i början av 1980-talet konverterades ett<br />

mycket stort antal småhus från oljepanna till elpanna under<br />

åren 1982 till 1986. De senaste åren har antalet värmepumpar<br />

ökat kraftigt, vilket minskat behovet av inköpt <strong>energi</strong> för<br />

uppvärmning och varmvatten i bostäderna.<br />

Det naturliga valet vid nybyggnad och konvertering i flerbostadshus<br />

har varit fjärrvärme där sådan funnits tillgänglig.<br />

Utanför fjärrvärmeområdena har dock elvärme installerats,<br />

främst vid nybygge. Elvärme som komplement till andra uppvärmningsformer<br />

är också mycket vanligt, cirka 4 procent av<br />

byggnadsytan i flerbostadshus är i huvudsak elvärmd.<br />

I tabell 3 redovisas antalet abonnemang och genomsnittlig<br />

elanvändning för olika kategorier inom bostadssektorn. I<br />

tabellen saknas bostäder inom jordbruk, skogsbruk och dylikt,<br />

då elanvändningen för boende inte går att särskilja från den<br />

bedrivna verksamheten.<br />

Elanvändningen<br />

ELÅRET 2008 | 19

Tabell 3<br />

industrins elanvändning fördelad på branscher åren 2000–2008, TWh<br />

Källa: SCB<br />

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />

prel.<br />

Gruvor 2,6 2,5 2,6 2,6 2,5 2,6 2,5 2,7 2,9<br />

Livsmedelsindustri 3,0 2,8 2,7 2,5 2,4 2,4 2,4 2,6 2,6<br />

Textil- och beklädnadsindustri 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2<br />

Trävaruindustri 2,3 2,2 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1<br />

Massa- och pappersindustri, grafisk industri 24,1 23,2 23,4 23,2 23,6 24,2 24,5 24,6 23,2<br />

Kemisk industri 7,6 7,7 7,7 8,0 7,9 7,6 7,4 7,3 7,8<br />

Jord- och stenvaruindustri 1,2 1,4 1,2 1,1 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2<br />

Järn-, stål- och metallverk 8,2 7,9 7,8 7,5 8,6 8,5 8,4 8,4 7,8<br />

Verkstadsindustri 7,5 7,6 7,4 6,9 7,0 6,9 7,4 7,0 7,0<br />

Småindustri, hantverk och övrigt 1,0 1,2 1,0 0,9 0,7 1,0 1,5 1,8 1,6<br />

SUMMA, inkl avkopplingsbara elpannor 57,8 57,1 56,4 55,3 56,2 56,7 57,7 57,9 56,4<br />

Tabell 4<br />

Antalet abonnemang och genomsnittlig elanvändning i bostäder år 2007<br />

Källa: SCB<br />

Antal abonnemang GWh MWh/ab<br />

Småhus med användning > 10 MWh 1 084 747 19 634 18,1<br />

Småhus med användning högst 10 MWh 844 255 5 488 6,5<br />

Flerbostadshus, direktleverans med användning > 5 MWh 136 152 1 130 8,3<br />

Flerbostadshus, direktleverans med användning högst 5 MWh 1 965 487 4 324 2,2<br />

Flerbostadshus, kollektivleveranser 9 136 537 58,8<br />

Fritidsbostäder 443 679 2 307 5,2<br />

Totalt, bostäder enligt ovan 4 483 456 33 420 7,5<br />

Andel av totalt antal abonnemang 86,3% 24,7% 28,6%<br />

Totalt antal abonnemang 5 194 196 135 559 26,1<br />

20 | ELÅRET 2008

Elproduktion<br />

Elproduktionen i Sverige domineras av koldioxidfri vattenkraft<br />

och kärnkraft. Vindkraftverk har byggts i accelererande<br />

takt de senaste åren och el från vindkraft uppgår idag till 1,5<br />

procent av den totala elproduktionen. Värmekraft eldad med<br />

fossil- och biobränslen svarar för mellan 5 och 10 procent av<br />

elproduktionen, varav den förnybara andelen har ökat stadigt<br />

de senaste åren.<br />

Den sammanlagda elproduktionen inom landet uppgick<br />

år 2008 till 146,0 TWh (145,0 året före), en ökning med<br />

knappt 1 procent jämfört med föregående år.<br />

Sveriges elproduktion åren 1951-2008 fördelad på kraftslag<br />

visas i diagram 17.<br />

Den nordiska elmarknaden och elutbyten mellan grannländerna<br />

är en förutsättning för Sveriges elförsörjning. Sveriges<br />

elproduktions sammansättning skiljer sig från den i grannländerna,<br />

som också de har olika elproduktionsförutsättningar<br />

sinsemellan, se diagram 18 nedan. Norden har länge samarbetat<br />

genom att <strong>nytt</strong>ja ländernas olika produktionsmöjligheter.<br />

Vid goda vattenkraftsår kan Finland och Danmark tack vare<br />

import av vattenkraftsel minska sin kondenskraftsproduktion<br />

och omvänt bidra med kondenskraft under torrår när vattenkraften<br />

inte ger lika mycket.<br />

Sverige beslutade under 1960-talet att utveckla kärntekniken<br />

och genom detta vägval kunde fossilbaserad (kol, olja)<br />

kondenskraft fasas ur systemet. Kärnkraft och kraftvärme<br />

tillsammans med stora delar av vattenkraften är idag baskraft<br />

i den svenska elförsörjningen. Vattenkraften har förutom baskraftfunktionen<br />

också en annan viktig roll som reglerkraft.<br />

Med reglerbar vattenkraft menas att lagra vatten i magasin för<br />

att vid senare tillfälle när behovet av kraft är större tappa av<br />

magasinen. Reglerbarheten i vattenkraften är olika vid olika<br />

tidpunkter på året, när till exempel tillrinningarna är stora<br />

i systemet är möjligheterna små att reglera vattenkraften.<br />

Största reglerbarheten uppstår normalt under vintertid när<br />

tillrinningarna är lägre. Reglerbarheten begränsas också av<br />

hur snabbt man behöver förändra produktionen från en dag<br />

till en annan, då vattnets gångtider i de långdragna svenska<br />

vattendragen måste beaktas.<br />

Om Sverige år 2020 har 20 TWh vindkraft kommer det<br />

att få stor påverkan på hur denna produktion ska tas hand om.<br />

Från <strong>energi</strong>synpunkt är detta inte något problem då årsprofilen<br />

för produktion stämmer väl överens med profilen för elanvändning<br />

(se diagram 22). Utmaningen ligger däremot i det korta<br />

perspektivet timmar upp till några dygn. 20 TWh vindkraft<br />

motsvaras av cirka 8 000 MW installerad effekt (se tabell 5) som<br />

är spridd över hela Sverige. Trots sammanlagringseffekt kan man<br />

ändå räkna med att effekten kommer att pendla mellan 5 och 80<br />

procent, det vill säga 400–6 400 MW i steg om 400–1 000 MW<br />

per timme. Ett utmärkande drag för vindkraften är att den inte<br />

har en stabil effektnivå utan nästan alltid kommer att leda till<br />

någon slags motreglering i något annat kraftslag. Detta är i sig<br />

ingen nyhet då elanvändning också varierar timme för timme<br />

och med större effektsteg dock med den skillnaden att den är<br />

enklare att prognostisera på kort och lång sikt.<br />

Året Elanvändningen som gick • Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 21

Vilka möjligheter har Sverige att klara denna motreglering<br />

av vindkraften Genom elspothandel (dygnet innan) tas ett<br />

första steg då tillgång och efterfrågan sätter priser som leder<br />

till åtgärder att öka eller minska i annan elproduktion än<br />

vindkraften. Nästa steg är reglerkraftmarknaden (inom driftdygnet).<br />

Där hanteras prognosmissar för elproduktion och<br />

elanvändning och andra störningar. Inom landet har vi under<br />

stora delar av året möjlighet att motreglera med vattenkraft.<br />

Vädret styr elproduktionen<br />

Vädret har stor betydelse för Sveriges elförsörjning. Temperaturen<br />

påverkar elanvändningen, framför allt när det gäller<br />

uppvärmningen av bostäder och andra lokaler.<br />

Nederbördens storlek, och därmed tillrinningen till vattenmagasin<br />

och vattenkraftstationer, är avgörande för vattenkraftsproduktionen.<br />

Med ökad mängd vindkraft får även vindens<br />

variationer större betydelse. Det finns en viss korrelation mellan<br />

nederbördsmängder och hur mycket det blåser.<br />

År 2008 blev det sjunde året i följd med varmare väder<br />

än normalt, med rekordmild januari och februari. Början av<br />

mars fortsatte värmen för att övergå i kyligare väder och en bit<br />

in i april växte snötäcket till i Norrland. I slutet av april kom<br />

dock värmen och snösmältningen i gång och i början av maj<br />

kulminerade vårfloden med mycket höga flöden. Sommaren<br />

bjöd på ett ganska typiskt väder, det vill säga växlande. Hösten<br />

och förvintern var vädermässigt också ganska normala medan<br />

december var betydligt varmare än normalt. December blev<br />

varmare än normalt och då speciellt i den nordligaste delen<br />

av landet, med högre genomsnittstemperatur i förhållande till<br />

det normala (1961–1990). Slutresultatet för hela landet gav<br />

1,5 grader högre årsmedeltemperatur och nederbörden var<br />

något högre än normalt frånsett några mindre områden.<br />

Tillrinning och magasin<br />

Tillrinningen för år 2008 blev 62,6 TWh (ej spillkorrigerad),<br />

och låg därmed under medelvärdet för de senaste 57 åren.<br />

Årstillrinningens variation i förhållande till normaltillrinningen<br />

för perioden 1952–2008 visas i diagram 19.<br />

Tillrinningens variation under år 2008 visas i diagram 20.<br />

Det grå fältet visar tillrinningen med en sannolikhetsgrad på<br />

mellan 10 och 90 procent. Det är 10 procents sannolikhet att<br />

tillrinningen blir större än den övre gränsen och 90 procents<br />

sannolikhet att den blir större än den undre gränsen för det<br />

grå fältet. Den tunnare svarta kurvan anger normalårstillrinningen<br />

(50 procents sannolikhet) och den gröna kurvan visar<br />

årets verkliga tillrinning veckovis.<br />

Som framgår av diagram 19 var tillrinningen under vintern<br />

och fram till vårfloden över medelvärdet. Vårfloden startade<br />

vid normal tidpunkt och fick ett hastigt förlopp vecka<br />

19 med mycket höga tillrinningar (näst högsta noteringen för<br />

denna vecka under de senaste 57 åren). Vårflodens volym blev<br />

ganska normal. I norra delen av Sverige blev nederbördsmängden<br />

lägre än vanligt under sommaren och därmed blev tillrinningarna<br />

under medelvärdet. Från att vårfloden kulminerade<br />

och 20 veckor i sträck var tillrinningarna under normalt och<br />

räknat i <strong>energi</strong> motsvarade det cirka 10 TWh. Utfallet med<br />

både högre och lägre tillrinningar än normalt resulterade i en<br />

tillrinnings<strong>energi</strong> om cirka 3 TWh mindre än medelvärdet för<br />

de senaste 57 åren.<br />

Fyllnadsgraden för landets samlade reglermagasin framgår<br />

av diagram 21. Den var vid årets början drygt 70 procent,<br />

vilket är över medelvärdet för jämförelseperioden 1950–2007.<br />

På grund av den milda vintern och högre snösmältning än<br />

normalt fortsatte fyllnadsgraden att ligga högre än medelvärdet<br />

fram till början av vårfloden. Som lägst var magasinens<br />

Tabell 5<br />

Installerad effekt i landets kraftstationer, MW<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

2008-12-31 2009-12-31*<br />

Vattenkraft 16 195 17 000<br />

Vindkraft 1 021 8 000<br />

Kärnkraft 8 938 10 000<br />

Övrig värmekraft 8 027 10 500<br />

- kraftvärme, industri 1 194 1 800<br />

- kraftvärme, fjärrvärme 2 955 5 200<br />

- kondens 2 271 1 500<br />

- gasturbiner m.m. 1 607 2 000<br />

Totalt 34 181 45 500<br />

*Uppskattat scenario 2009-03-17<br />

22 | ELÅRET 2008

fyllnadsgrad nere under 25,5 procent, vilket är några procentandelar<br />

högre än normalt värde. Jämför också med år 2003 då<br />

nivån vände vid mycket låga 8 procent.<br />

Vårfloden startar inte samtidigt i hela landet. Därför kan<br />

de samlade magasinen inte tömmas under vårflodstid, då det<br />

samtidigt finns magasin som antingen är på väg att fyllas eller<br />

tömmas. Vid årsskiftet 2008/2009 var fyllnadsgraden 54 procent,<br />

vilket är 5 till 6 procent lägre än medelvärdet mycket<br />

på grund av det låga tillrinningarna under sommaren och<br />

början av hösten.<br />

Sammanfattningsvis kan vattenåret 2008 rubriceras som<br />

ganska normalt, varm vinter med tillrinningar större än<br />

normalt, med en spetsig vårflod, nederbördsfattig sommar i<br />

avrinningsområden i norr samtidigt som rekord slogs i andra<br />

delar av Sverige.<br />

Modernisering av kraftstationer<br />

Vattenkraftsproduktionen i landet blev under året 68,4 TWh<br />

(65,6 år 2007), 4 procent mer än året före och cirka 105 procent<br />

av normalårsproduktionen. Vattenkraften svarade under<br />

året för 47 procent av den totala elproduktionen i Sverige.<br />

Vattenkraftens produktion, fördelad på landets huvudälvar,<br />

framgår av tabell 6. De fyra största älvarna – Luleälven, Umeälven,<br />

Ångermanälven inklusive Faxälven, samt Indalsälven<br />

– svarade tillsammans för 64 procent av vattenkraftsproduktionen.<br />

Den vattenvolym som maximalt kan lagras, om regleringsmagasinen<br />

ut<strong>nytt</strong>jas till fullo, motsvarade vid slutet av<br />

år 2008 <strong>energi</strong>mängden 33,7 TWh – oförändrat jämfört med<br />

år 2007. Elproduktionsförmågan under normal år i landets<br />

vattenkraftstationer är 65 TWh, baserad på beräkningar med<br />

underlag för tillrinningarna åren 1950–2000.<br />

Inga större vattenkraftstationer har tillkommit under året.<br />

Däremot pågår omfattande reinvesteringsprogram i befintliga<br />

vattenkraftstationer. Nedan beskrivs några exempel på anläggningar<br />

där arbeten pågår.<br />

Vattenfall AB är mitt uppe i ett omfattande investeringsprogram<br />

och planerar att förnya ett 30-tal av sina vattenkraftstationer<br />

fram till år 2013. Dessutom arbetar de med att förbättra<br />

miljösäkerheten i sina vattenkraftverk och förstärka dammarna.<br />

Konkret pågår ett kraftverksbygge i övre delen av Umeälven<br />

med stationsnamnet Abelvattnet. Kraftverket beräknas vara<br />

klart under år 2009 med effekten 4,6 MW. Vattenfall AB har<br />

också påbörjat ombyggnationen av Akkats kraftverk i Lule älv<br />

som beräknas pågå under fem år. Ombyggnaden innebär bland<br />

annat att det gamla aggregatet på 150 MW byts ut mot två<br />

aggregat på 75 MW vardera. Den gamla inloppstunneln blir<br />

kvar och en ny tilloppstunnel byggs. Maskinhallen byggs ut för<br />

att rymma det extra aggregatet.<br />

E.ON investerar cirka 1,5 miljarder kronor i dammsäkerhetshöjande<br />

åtgärder på dammarna i Storfinnforsen och Ramsele<br />

i Faxälven under 2008 till 2015. Efter vidtagna åtgärder<br />

är dammarna i bättre skick än när de byggdes och redo för<br />

ytterligare cirka 100 års drift.<br />

Vid årets slut var den installerade effekten i landets vattenkraftsstationer<br />

cirka 16 200 MW. Förutom de två tidigare<br />

nämnda kraftstationerna har många mindre kraftverk tillkommit<br />

under året. I tabell 7 finns mer detaljerad information<br />

över den installerade effekten i vattenkraften per vattendrag.<br />

Tabell 6<br />

Vattenkraftsproduktion<br />

Fördelning på älvar år 2008, TWh<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Älv<br />

Produktion netto<br />

Lule älv 16,9 (13,9)<br />

Skellefte älv 4,9 (4,4)<br />

Ume älv 7,4 (8,1)<br />

Ångermanälven 6,9 (7,8)<br />

Faxälven 3,4 (4,1)<br />

Indalsälven 9,1 (10,3)<br />

Ljungan 2,0 (1,7)<br />

Ljusnan 3,7 (3,0)<br />

Dalälven 5,1 (3,8)<br />

Klarälven 1,8 (1,5)<br />

Göta älv 2,1 (1,8)<br />

Övriga älvar 5,1 (5,2)<br />

Total produktion 68,4 (65,6)<br />

(2007 års värden inom parentes)<br />

Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 23

Vindkraft gav över 2 TWh<br />

Vindkraftverkens bidrag till elproduktionen under år 2008<br />

var 1 995 GWh, vilket är cirka 40 procent mer än föregående<br />

år, och 1,5 procent av landets elproduktion under året.<br />

Under året tillkom drygt 100 nya vindkraftverk och vid<br />

slutet av år 2008 fanns 1 080 vindkraftverk i landet med en<br />

effekt större än 50 kW vardera. Tillskottet under år 2008 blev<br />

236 MW och 3 MW skrotades och vid slutet av år 2008 fanns<br />

cirka 1021 MW i installerad vindkraftseffekt. Vindkraften<br />

har de senaste åren byggts ut med cirka tio procent per år<br />

men ökade betydligt mer det senaste året. I Tabell 8 finns de<br />

större vindkraftsparkerna med uppgift om förändringar under<br />

år 2008. I diagram 22 visas de senaste årens utveckling.<br />

Medelvärdet för elproduktion från vindkraft varje månad<br />

under åren 2002 till och med år 2008 visar hur väl vindkraftsproduktionen<br />

matchar elanvändningens profil under året, se<br />

diagram 23. Elproduktionen blir lite högre i slutet av året<br />

eftersom alla nytillkommande verk under året då räknas in i<br />

produktionen.<br />

I en framtid med ökad vindkraftsproduktion krävs ett<br />

större samspel med andra kraftslag och elutbyten med grannländer.<br />

Det är framförallt i det korta perspektivet (timmar,<br />

upp till några dygn) som vindkraften behöver samplaneras<br />

med annan elproduktion, där vattenkraften får en nyckelroll.<br />

Kärnkraft – år 2008 med defekta styrstavar<br />

Kärnkraftsproduktionen i Sverige blev under året 61,3 TWh<br />

(64,3 året före). Tabell 9 visar kärnkraftverkens <strong>energi</strong>tillgänglighet<br />

och produktion för åren 2004–2008 samt total produktion<br />

per reaktor från idrifttagningen.<br />

Medelvärdet av <strong>energi</strong>tillgängligheten under året blev för<br />

de tio svenska reaktorerna 82,3 procent. Det kan jämföras<br />

med 75 procent som är ett genomsnittsvärde för världens<br />

kärnkraftverk av motsvarande typer. Vid årets början var den<br />

installerade kärnkraftseffekten i landet 9 063 MW och vid<br />

årets slut 8 938 MW. Förutom sedvanliga smärre justeringar<br />

av installerad effekt så redovisas fortsättningsvis samma effekt<br />

som är anmäld till Nord Pool. Detta medförde en större<br />

minskning på grund av två olika redovisningsmetoder.<br />

Barsebäck<br />

Under de kommande åren kommer Barsebäck att vara i servicedrift,<br />

det vill säga i ett läge där ägarna förvaltar anläggningen<br />

på säkraste sätt, fram till dess att man kan riva den. Enligt<br />

plan kommer rivningen tidigast att starta runt år 2020.<br />

Forsmark<br />

Forsmark producerade totalt 21,0 TWh och stod för 14 procent<br />

av den svenska elproduktionen år 2008.<br />

Oskarshamn<br />

Sammanlagt blev den totala elproduktionen 15,1 TWh.<br />

Oskarshamns Kraftgrupp, OKG, stod därmed för nära 10<br />

procent av den svenska elproduktionen år 2008.<br />

Trots att <strong>energi</strong>tillgängligheten vid såväl Oskarshamn 1<br />

som 2 tillhörde de bästa i landet, så blev den totala årsproduktionen<br />

två procent lägre än 2007. Den främsta anledningen<br />

till att årsproduktionen blev lägre under 2008 än under föregående<br />

år står att finna i det oplanerade stilleståndet på 92<br />

Tabell 7<br />

Vattenkraft, installerad effekt den 31 december<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Effekt, MW<br />

Vattendrag 2006 2007 2008<br />

Övre Norrland 7 172 7 177 7 143<br />

Lule älv 4 233 4 234 4 196<br />

Pite älv 50 50 50<br />

Skellefte älv 1 026 1 026 1 026<br />

Rickleån 10 10 10<br />

Ume älv utom Vindelälven 1 753 1 754 1 758<br />

Öreälven 3 6 6<br />

Gideälv 70 70 70<br />

Moälven 6 6 6<br />

Nätraån 12 12 12<br />

Smååar 9 9 9<br />

Mellersta och nedre<br />

6 108 6 114 6 124<br />

Norrland<br />

Ångermanälven inkl<br />

2 581 2 581 2 590<br />

Faxälven<br />

Indalsälven 2 094 2 100 2 100<br />

Ljungan 600 600 600<br />

Delångersån 16 16 16<br />

Ljusnan 813 813 814<br />

Smååar 4 4 4<br />

Gästrikland, Dalarna och 1 276 1 289 1 291<br />

Mälarlandskapen<br />

Gavleån 24 24 25<br />

Dalälven 1 136 1 147 1 148<br />

Eskiltunaån 8 9 9<br />

Arbogaån 33 33 33<br />

Hedströmmen 8 8 8<br />

Kolbäcksån 54 55 55<br />

Nyköpingsån 5 5 5<br />

Smååar 8 8 8<br />

Sydöstra Sverige 407 412 416<br />

Vättern-Motala ström 161 162 163<br />

Emån 19 19 19<br />

Alsterån 7 8 8<br />

Ronnebyån 13 14 14<br />

Mörrumsån 20 20 21<br />

Helgeån 34 35 35<br />

Lagan 133 133 133<br />

Smååar 20 21 23<br />

Västsverige 1 217 1 218 1 221<br />

Nissan 55 55 55<br />

Ätran 68 68 68<br />

Viskan 26 26 27<br />

Upperudsälven 25 25 25<br />

Byälven 72 72 72<br />

Norsälven 126 126 126<br />

Klarälven 388 388 388<br />

Gullspångsälven 128 128 128<br />

Tidan 7 7 8<br />

Göta älv 300 300 300<br />

Smååar 22 23 24<br />

Hela riket 16 180 16 210 16 195<br />

24 | ELÅRET 2008

Tabell 8<br />

Vindkraftsparker 2008<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Installerad effekt MWel<br />

Anläggning Ägare 2008 Totalt<br />

Lillgrund Vattenfall AB 110<br />

Bodön 1-14 Bodön Vindkraftpark +35 35<br />

Bliekevare Vind Bliekevare Vind AB +32 32<br />

Röbergsfjället A-B Röbergsfjället Vind AB 16<br />

Säliträdberget 1-8 Säliträdberget Vind AB +16 16<br />

Hud 1-6 Rabbalshede Kraft AB +15 15<br />

Lövstaviken Falkenberg kommun 12<br />

Fjällberget 1-7 Stena Renewable +2 12<br />

Hedbodberget Vind Hedbodberget Vind AB +12 12<br />

Odarslöv Flera +7 11<br />

Aapua 1-7 Flera 11<br />

Utgrund Vattenfall AB 11<br />

Hornsberget 1-5 Jämtkraft 10<br />

Högbergets 1-5 Dala Vind AB +10 10<br />

Istad 1-5 Istad Wind Power Management AB 10<br />

Långåvålen Agrivind AB 10<br />

Yttre Stengrund Vattenfall AB 10<br />

Övriga ej namngivna +107 681<br />

Tagna ur drift (malpåse, skrotade eller sålda) –3 –3<br />

Summa +233 1 021<br />

Tabell 9<br />

Kärnkraftverkens <strong>energi</strong>tillgänglighet och produktion<br />

Källa: OKG, Ringhalsgruppen, Forsmarks Kraftgrupp<br />

Summa prod.<br />

Netto- Energitillgänglighet Produktion från idrifttagning<br />

effekt 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 t o m 2008<br />

Block MW I drift % % % % % TWh TWh TWh TWh TWh TWh<br />

Barsebäck 1 (600) 1975 92,7<br />

Barsebäck 2 (600) 1977 91,1 99,6 4,6 1,9 111,5<br />

Forsmark 1 972 1980 97,5 85,8 76,5 81,3 81,4 8,0 7,3 6,7 7,0 7,0 197,2<br />

Forsmark 2 916 1981 97,0 94,9 72,3 85,7 79,7 8,0 7,8 6,0 7,5 6,9 192,9<br />

Forsmark 3 1 170 1985 89,4 96,6 94,3 88,2 69,7 9,0 9,9 9,6 9,0 7,1 210,8<br />

Oskarshamn 1 473 1972 87,6 79,8 51,3 64,1 88,3 3,5 3,3 2,1 2,6 3,5 89,2<br />

Oskarshamn 2 590 1974 89,1 88,7 79,7 77,7 88,7 4,6 4,7 4,1 4,0 4,5 139,1<br />

Oskarshamn 3 1 152 1985 93,0 86,5 96,7 89,5 71,4 9,3 8,6 9,5 8,8 7,1 205,7<br />

Ringhals 1 859 1976 90,1 84,0 89,8 81,4 62,0 6,5 6,1 6,5 6,0 4,5 165,4<br />

Ringhals 2 886 1975 90,4 78,3 91,4 85,0 79,6 6,8 5,8 6,8 6,4 5,7 179,9<br />

Ringhals 3 985 1981 93,9 91,1 81,6 66,7 88,5 7,5 7,2 6,6 6,0 7,6 172,1<br />

Ringhals 4 935 1983 92,0 91,3 90,8 90,8 91,0 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 168,6<br />

8 938 92,3 88,4 84,6 83,3 82,3 75,0 69,8 1 65,0 64,3 61,3 1 925,1<br />

1<br />

Summan är hämtad från SCB och överensstämmer inte med summan av delvärden för respektive block.<br />

Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 25

dygn vid O3 med anledning av konstaterade defekter i styrstavarna.<br />

O3 återstartade den 1 januari 2009, och kommer<br />

enligt planerna att stängas av igen den 1 mars 2009. Då inleds<br />

ett omfattande arbete med säkerhetshöjande åtgärder och en<br />

effektökning med 20 procent.<br />

Ringhals<br />

Ringhals producerade drygt 25,2 TWh el under 2008. Det<br />

motsvarar cirka 17 procent av Sveriges elproduktion under<br />

året. Den genomsnittliga tillgängligheten (produktionsförmågan)<br />

uppgick till 81 procent, vilket var en svag förbättring<br />

jämfört med föregående år. År 2008 var därmed Ringhals<br />

nionde bästa produktionsår hittills. För Ringhals 3 och 4 var<br />

produktionen den högsta någonsin för ett enskilt år.<br />

Totalt för Ringhals nådde produktionen 81 procent av<br />

anläggningens maximala kapacitet. Produktionsresultatet<br />

blev lägre än planerat när året startade. Ringhals hade en del<br />

tekniska problem som förlängde årets revisionsavställningar<br />

främst på Ringhals 1 och 2. Den 5 januari 2009 återstartades<br />

Ringhals 1 efter en lång revision som förlängdes av flera tillkommande<br />

åtgärder.<br />

Bränslebaserad elproduktion ökade något<br />

Fossila bränslen är olja, kol och naturgas. Även torv brukar<br />

räknas som fossilt bränsle, men har fått en särställning i Sverige.<br />

Till biobränslen räknas skogsbränslen, <strong>energi</strong>skog, ettåriga<br />

grödor, jordbruksavfall samt returlutar (en biprodukt som<br />

bildas när träflis kokas till pappersmassa i cellulosaindustrin).<br />

Att elda med biobränslen har den miljömässiga fördelen att<br />

växterna binder lika mycket koldioxid när de lever och växer<br />

som de senare avger vid förbränning. Förutsatt att den balansen<br />

råder, bidrar inte biobränslena till växthuseffekten.<br />

År 2008 uppgick elproduktionen i övrig värmekraft (fossila<br />

bränslen och biobränslen) till 13,5 TWh (13,2 året före),<br />

motsvarande drygt 9 procent av den totala elproduktionen i<br />

Sverige. Av detta producerades 7,2 TWh (7,1) i kraftvärmeanläggningar<br />

i fjärrvärmesystem och 6,3 TWh (6,1) i industriell<br />

kraftvärme (mottryck).<br />

Diagram 24 och 25 visar installerad effekt och produktion<br />

uppdelade på bränslen som har ut<strong>nytt</strong>jats i kraftvärmeverk<br />

i fjärrvärmesystem respektive vid mottrycksproduktion<br />

i industrin. Den installerade effekten (diagram 24) är som<br />

huvudregel bestämd av vilket det huvudsakliga bränslet är i<br />

anläggningen. Energistatistiken kan vara något missvisande<br />

beroende på hur bränslet delas upp mellan el- och värmeproduktion.<br />

Före elcertifikatens införande hamnade en större del<br />

av de fossila bränslena på elkraftsproduktion. Med andra ord<br />

blir trenderna förstärkta av att statistikuppgiftslämnare har<br />

fått andra styrmedel att ta hänsyn till.<br />

I kondenskraftverk och gasturbiner, som enbart levererar<br />

el, producerades 0,5 TWh (0,8) år 2008.<br />

Elva nya kraftvärmeanläggningar tillkom under år 2008.<br />

Två av dessa har ägare som inte tidigare har haft elproduktion.<br />

Reduktionen av installerad effekt, som det framgår i<br />

diagram 24, kan bero på att befintliga anläggningar antingen<br />

har annat bränsle än det ursprungliga eller att de har lagts i<br />

malpåse. Tabell 10 visar vilka tillskott och andra förändringar<br />

som ägde rum under året. Några större anläggningar är under<br />

byggnad och väntas komma i drift under år 2009, exempelvis<br />

Öresundverket (440 MWel), Dåva 2 (30 MWel) och Riskulla<br />

(23 MWel).<br />

Inom svensk skogsindustri har de tidigare omfattande<br />

investeringarna i nya turbiner och generatorer minskat.<br />

Anläggningar som blev klara år 2009 var endast Aspa bruk, i<br />

26 | ELÅRET 2008

Tabell 10<br />

övrigt har två pappersbruk med elproduktion lagts ned under<br />

året, se tabell 11.<br />

Installerad effekt<br />

Den installerade effekten i landets alla kraftstationer var vid<br />

slutet av året 34 181 MW (exklusive reservdieslar i sjukhus<br />

och vattenverk m m), fördelad på de olika kraftslagen enligt<br />

tabell 12, eller fördelad på bränslen enligt tabell 13. Den<br />

totalt installerade effekten fördelas på vattenkraft 47 procent,<br />

vindkraft 3 procent, kärnkraft 26 procent och övrig värmekraft<br />

24 procent.<br />

Tabell 13, som visar bränslen, blir en aning missvisande<br />

eftersom huvudbränslet noteras för hela effekten, medan det<br />

i verkligheten används flera olika bränslen samtidigt i många<br />

anläggningar.<br />

All installerad vattenkraftseffekt kan inte ut<strong>nytt</strong>jas samtidigt,<br />

på grund av hydrologiska begränsningar med mera. Den<br />

fysiska elöverföringen från Norrland till Mellan- och Sydsverige<br />

kan också under vissa delar av året medföra begränsningar.<br />

Viss effekt måste dessutom reserveras för att reglera<br />

frekvensen på elnätet och för att kunna klara störningar.<br />

För att trygga effektbehovet i varje ögonblick och undvika<br />

brist måste alltid reservkraft finnas, minst motsvarande effekten<br />

i landets största aggregat. Utlandsförbindelserna gör att<br />

grannländerna snabbt kan hjälpa varandra vid störningar.<br />

Av tabell 14 framgår också hur den installerade effekten<br />

i landets kraftstationer är fördelad på medlemsföretagen i<br />

<strong>Svensk</strong> Energi och övriga företag.<br />

Förnybar elproduktion<br />

Diagram 26 visar att andelen förnybar elproduktion i form<br />

av vatten, vind samt värmekraft med biobränslen är drygt 50<br />

Nya kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmenät år 2008<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Anläggning Ägare Installerad effekt MWel<br />

Boden värmeverk Bodens Energi +5<br />

Bäckelund Borlänge Energi +7<br />

Turbingatan Halmstad Energi och Miljö AB +3<br />

Filen 2 Lidköpings Värmeverk AB +3<br />

Storuman Skellefteå Kraftt AB +8<br />

Strängnäs Strängnäs Energi AB +9<br />

Sjölunda 2 SYSAV, Sydskånes<br />

avfallsaktiebolag +20<br />

Katrineholm Tekniska Verken i Linköping AB +5<br />

Eldaren Tidaholms Energi AB +2<br />

Lillsjöverket Uddevalla Energi AB +8<br />

Hörneborg Öviken Energi AB +40<br />

Övriga ej namngivna förändringar +6<br />

Tagna ur drift (malpåse, skrotade eller sålda) –44<br />

Summa +72<br />

Tabell 11<br />

Nya kraftvärmeanläggningar i industriprocess år 2008<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Anläggning Ägare Installerad effekt MWel<br />

Wargöns bruk Holmen –8<br />

Aspa bruk Munksjö AB +16<br />

Aspa bruk Munksjö AB –13<br />

Norrsundet Stora Enso –25<br />

Summa –30<br />

Tabell 12<br />

Installerad effekt i landets kraftstationer, MW<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

2007-12-31 2008-12-31<br />

Vattenkraft 16 209 16 195<br />

Vindkraft 788 1 021<br />

Kärnkraft 9 063 8 938<br />

Övrig värmekraft 8 005 8 027<br />

- kraftvärme, industri 1 224 1 194<br />

- kraftvärme, fjärrvärme 2 883 2 955<br />

- kondens 2 298 2 271<br />

- gasturbiner m.m. 1 600 1 607<br />

Totalt 34 065 34 181<br />

Tillskott +443 +414<br />

Bortfall –186 –298<br />

Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 27

Tabell 13<br />

Installerad effekt i landets kraftstationer, fördelad på bränslen, MW<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

2007-12-31 2008-12-31<br />

Kärnkraft 9 063 8 938<br />

Fossil kraft 5 119 5 093<br />

Förnybar kraft 19 883 20 150<br />

- vattenkraft 16 209 16 195<br />

- avfall 242 282<br />

- biobränslen 2 644 2 652<br />

- vindkraft 788 1 021<br />

Totalt 34 065 34 181<br />

Tillskott +443 +414<br />

Bortfall –186 –298<br />

Tabell 14<br />

Medlemsföretagens krafttillgångar i Sverige, MW, 1 januari 2009<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Företagsnamn Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig värmekraft Summa<br />

Vattenfall AB 7 930 4 600 162 1 074 13 766<br />

E.ON Sverige AB 1 779 2 593 21 1 626 6 019<br />

Fortum Power and Heat AB 3 128 1 637 0 994 5 759<br />

Statkraft Sverige AB 1261 0 0 1 1 262<br />

Skellefteå Kraft AB 674 61 2 77 814<br />

Mälar<strong>energi</strong> AB 57 0 0 513 570<br />

Göteborg Energi AB 0 0 4 308 312<br />

Jämtkraft AB 211 0 11 46 268<br />

Tekniska Verken i Linköping AB 91 0 0 170 261<br />

Holmen Energi AB 252 0 0 0 252<br />

Umeå Energi AB 153 0 10 15 178<br />

Öresundskraft AB 3 0 0 156 159<br />

Karlstads Energi AB 24 47 0 34 105<br />

LuleKraft AB 0 0 0 90 90<br />

Sundsvall Elnät AB 0 0 0 74 74<br />

Växjö Energi AB 0 0 0 50 50<br />

Sollefteåforsens AB 49 0 0 0 49<br />

Borås Elnät AB 12 0 0 34 46<br />

Jönköping Energi Nät AB 20 0 0 23 43<br />

Övik Energi AB 0 0 0 40 40<br />

Gävle Energi AB 15 0 1 23 39<br />

Eskilstuna Energi & Miljö AB 0 0 0 39 39<br />

Lunds Energikoncernen AB (publ) 0 0 2 26 28<br />

Övriga medlemskoncerner 118 0 28 169 315<br />

Summa 15 777 8 938 241 5 582 30 538<br />

ICKE MEDLEMSFÖRETAG<br />

<strong>Svensk</strong>a Kraftnät 0 0 0 640 640<br />

Södra Cell 0 0 0 235 235<br />

Billerud 0 0 0 150 150<br />

Stora Enso 0 0 0 145 145<br />

SCA 0 0 0 97 97<br />

Holmen 0 0 0 90 90<br />

Övriga 418 0 780 1 178 2 376<br />

Totalt Sverige 16 195 8 938 1 021 8 027 34 181<br />

28 | ELÅRET 2008

procent i Sverige. Andelen koldioxidfri elproduktion blir 97<br />

procent om kärnkraften läggs till. Då återstår bara 3 procent<br />

som ut<strong>nytt</strong>jar fossilbränsle eller annat bränsle inom svensk<br />

elproduktion. Dessa 3 procent är svåra att reducera, då bränslet<br />

främst används i gasturbiner, kondenskraftverk och som<br />

stödbränsle vid uppstart av kraftvärmeanläggningar. De båda<br />

förstnämnda tillhör kategorin störnings- och effektreserv.<br />

Elproducenterna<br />

Totalt äger staten cirka 42 procent av den installerade elproduktionskapaciteten,<br />

utländska ägare cirka 40 procent, kommuner<br />

cirka 11 procent och övriga cirka 7 procent, se diagram<br />

27. Diagram 28 visar att den tidigare trenden att det utländska<br />

ägandet ökat har brutits och att det snarare är kommunalt<br />

och övrigt ägande som ökar.<br />

Förvärv och samgåenden har successivt minskat antalet<br />

större elproducenter de senaste 20 åren. Elproduktionen har<br />

genom denna strukturrationalisering blivit starkt koncentrerad.<br />

De fem största elföretagen i Norden, med elproduktion i<br />

Sverige, svarade år 2008 för cirka 128,3 TWh eller 87,9 procent<br />

av Sveriges totala elproduktion.<br />

I de produktionssiffror som anges i tabell 15 är minoritetsandelar<br />

inte inräknade och arrenderad elproduktion medräknad<br />

endast hos det företag som disponerar produktionen.<br />

Tabell 16 visar samma företag i ett nordiskt perspektiv. Deras<br />

andel av den totala nordiska elproduktionen blir då 50,1 procent.<br />

Elbalansen<br />

Elbalansen vecka för vecka under åren 2006 till 2008 redovisas<br />

i diagram 29 och 30. Produktionen är uppdelad på vattenkraft,<br />

vindkraft, kärnkraft och övrig värmekraft. Utvecklingen<br />

sedan år 2004 framgår av tabell 17.<br />

Diagram 29 visar hur elproduktionen fördelas över de<br />

senaste tre åren för att täcka behovet inom landet och hur Sveriges<br />

elutbyte netto med grannländerna varierat under året.<br />

Differensen mellan förbrukningen och summa elproduktion<br />

visar nettoflödet av el till Sverige (när elanvändningen är större<br />

än den sammanlagda produktionen) respektive nettoflödet av<br />

el från Sverige (när den sammanlagda produktionen är större<br />

än elanvändningen).<br />

Vattenkraft ut<strong>nytt</strong>jas förhållandevis jämnt under året<br />

genom att vattenmagasinen fylls på under våren och sommaren<br />

och den i magasinen lagrade <strong>energi</strong>n ut<strong>nytt</strong>jas under<br />

vintern fram till nästa vårflod. Revisionsavställningarna vid<br />

kärnkraftverken förläggs till sommaren då elanvändningen är<br />

låg. Övrig värmekraft utgörs nästan helt av kraftvärme, med<br />

huvuddelen av produktionen under vintern då fjärrvärmebehovet<br />

är stort.<br />

Totalt år 2008 svarade vattenkraften för 47 procent av<br />

elproduktionen, vindkraften för knappt 1,5 procent, kärnkraften<br />

för 42 procent och övrig värmekraft för knappt 10<br />

procent.<br />

Diagram 30 visar hur elproduktionen fördelades över<br />

året för att täcka behovet på den nordiska elmarknaden.<br />

Den största skillnaden i produktionsmixen jämfört med den<br />

svenska mixen är den stora andelen övrig värmekraft och förhållandevis<br />

mer vindkraft i Norden.<br />

Den högsta elanvändningen per timme år 2008 inträf-<br />

Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 29

Tabell 15<br />

De största elproducenterna i Sverige – produktion i Sverige 1996–2008, TWh<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008<br />

Vattenfall 71,3 75,6 69,3 70,3 70,4 63,8 64,4 66,0<br />

E.ON 26,5 33,3 30,4 30,9 33,9 30,0 31,9 29,8<br />

Sydkraft 24,7 30,4 27,2 28,5<br />

Graninge 1,8 2,9 3,2 2,4<br />

Fortum, Sverige 25,5 29,1 27,8 24,5 24,0 27,1 26,0 27,9<br />

Birka Energi 21,4<br />

Stockholm Energi 10,4 11,1<br />

Gullspång Kraft 9,8 11,3<br />

Stora Kraft 5,3 6,7 6,4<br />

Skellefteå Kraft 2,2 2,7 2,9 3,4 3,1 3,1 3,4 3,3<br />

Statkraft Sverige 1,2 1,3 1,3<br />

Summa 125,5 140,7 130,4 129,1 131,4 125,2 127,0 128,3<br />

Andel av total 92,3% 91,2% 91,9% 90,1% 88,3% 89,2% 87,6% 87,9%<br />

Total produktion 136,0 154,2 141,9 143,3 148,8 140,4 145,0 146,0<br />

Produktion helägd, delägd med avdrag till minoritetsägare samt avdrag och tillskott för ersättningskraft.<br />

Tabell 16<br />

De största elproducenterna i Sverige – produktion i Norden 1996–2008<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi och Nordel<br />

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008<br />

Vattenfall 71,3 70,6 70,9 68,3 72,7 73,5<br />

Fortum 25,1 46,5 50,7 51,8 49,3 49,9<br />

Statkraft - - 26,2 38,6 35,8 41,9<br />

E.ON 26,5 30,9 34,0 30,1 32,4 30,2<br />

Skellefteå Kraft 2,2 3,5 3,5 3,5 3,9 3,8<br />

Summa 125,1 151,5 185,3 192,3 194,1 199,3<br />

Andel av total 35,1% 39,6% 48,9% 50,8% 48,8% 50,1%<br />

Total produktion 356,1 364,1 383,5 382,8 379,2 383,9 397,3 397,5<br />

Produktion helägd, delägd med avdrag till minoritetsägare samt avdrag och tillskott för ersättningskraft.<br />

Tabell 17<br />

El<strong>energi</strong>balans åren 2004–2008, TWh Netto, enligt SCB<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi och SCB<br />

2004 2005 2006 2007 2008*<br />

Produktion inom landet 148,8 155,0 140,3 145,0 146,0<br />

Vattenkraft 60,1 72,0 61,1 65,6 68,4<br />

Vindkraft 0,9 0,9 1,0 1,4 2,0<br />

Kärnkraft 75,0 69,8 65,0 64,3 61,3<br />

Övrig värmekraft 12,9 12,3 13,3 13,7 14,3<br />

Kraftvärme industri 4,9 5,0 5,5 6,1 6,3<br />

Kraftvärme fjärrvärme 7,1 6,6 6,9 7,1 7,2<br />

Kondens 0,9 0,7 0,9 0,5 0,8<br />

Gasturbin, diesel m m 0,01 0,02 0,01 0,03 0,02<br />

Pumpkraft –0,06 –0,05 –0,05 –0,03 –0,03<br />

Elanvändning inom landet 146,7 147,6 146,3 146,3 144,0<br />

Nätförluster 11,1 12,4 11,0 10,7 11,0<br />

El från grannländerna 15,6 14,6 20,5 18,5 15,6<br />

El till grannländerna (-) –17,7 –22,0 –14,4 –17,2 –17,6<br />

Netto utbyte med grannländer ** –2,1 –7,4 6,1 1,3 –2,0<br />

* Preliminär uppgift <strong>Svensk</strong> Energi, **Negativa värden är lika med export<br />

30 | ELÅRET 2008

fade den 23 januari mellan kl 17 och 18 och uppgick till cirka<br />

24 500 MWh/h. Det kan jämföras med det högsta värdet året<br />

före på 26 300 MWh/h.<br />

Den vägda dygnsmedeltemperaturen i landet var den<br />

23 januari -3,0 o C, vilket är 1,5 grader varmare än normalt.<br />

Elanvändningens dygnsprofil för den 23 januari framgår av<br />

diagram 31. Som en jämförelse presenteras två typdygn, för<br />

vinter och sommar.<br />

Elanvändningen på vardagarna har i allmänhet två effekttoppar,<br />

en på morgonen vid 8-tiden och en på eftermiddagen<br />

vid 17-tiden. På grund av elvärmen får temperaturen stor<br />

inverkan på elanvändningen i Sverige. Elanvändningen under<br />

en vintervardag är dubbelt så stor som under en lördag eller<br />

söndag på sommaren.<br />

Den ökning av elanvändningen, som en varm sommar<br />

betyder – genom större användning av fläktar och kylaggregat,<br />

ökad bevattning m m – är ännu så länge obetydlig jämfört<br />

med vad en kall vintermånad medför i ökad elanvändning för<br />

uppvärmning.<br />

Elutbyten<br />

Efter avregleringen av den svenska elmarknaden år 1996 redovisas<br />

de svenska elutbytena med grannländerna som fysikaliska<br />

(uppmätta) värden per land. Denna redovisning innebär<br />

Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 31

Tabell 18<br />

Årsvärde för Sveriges utbyten med olika länder år 2008<br />

Källa: <strong>Svensk</strong>a Kraftnät<br />

TWh Till Sverige Från Sverige<br />

Danmark 1,8 (2,5) 6,7 (5,1)<br />

Finland 4,2 (3,7) 3,9 (4,2)<br />

Norge 9,0 (11,1) 2,4 (3,8)<br />

Polen 0,1 (0,2) 2,1 (1,9)<br />

Tyskland 0,5 (0,9) 2,5 (2,2)<br />

Summa 15,6 (18,4) 17,6 (17,2)<br />

(2007 års värden inom parentes).<br />

Tabell 19<br />

Årsvärde för Nordens elutbyten med olika länder år 2008<br />

Källa: Nordel<br />

TWh<br />

+ Till/ – Från Norden<br />

Estland 2,2 (1,9)<br />

Nederländerna –3,1 (0,0)<br />

Polen –1,9 (–2,0)<br />

Ryssland 11,1 (10,4)<br />

Tyskland –9,8 (–7,6)<br />

Summa –1,5 (2,7)<br />

(2007 års värden inom parentes).<br />

32 | ELÅRET 2008

att summan av nettoutbytet per timme och utbytespunkt<br />

redovisas. <strong>Svensk</strong>a Kraftnät svarar för redovisningen.<br />

Figur 1 visar det svenska stamnätet med överföringskapaciteter<br />

i MW mot respektive grannland. Eftersom det kan<br />

finnas begränsningar i det anslutande nätet kan kapaciteterna<br />

för utlandsförbindelserna variera i storlek beroende på i vilken<br />

riktning elkraften går. Bilden är schematisk, i verkligheten har<br />

Sverige ett flertal förbindelser med respektive land.<br />

År 2008 uppgick elflödet till Sverige från grannländerna<br />

till 17,6 TWh (17,2 året före). Elflödet från Sverige minskade<br />

till 15,6 TWh (18,4 året före), vilket resulterade i ett nettoutflöde<br />

på 2,0 TWh (nettoinflöde 1,3 året före), se tabell 18.<br />

Elflödena för år 2008 visar att Sverige hade ett varierat in- och<br />

utflöde under året, se vidare diagram 32.<br />

I figur 2 visas det svenska stamnätet inplacerat i det nordiska<br />

transmissionsnätet. Med denna utvidgning ökar också<br />

antal grannländer, med förbindelser till Ryssland, Estland<br />

och under år 2008 även Nederländerna. Förbindelsen med<br />

Ryssland har varit och är idag enkelriktad med export till det<br />

nordiska området. Beroende på hur den ryska elmarknaden<br />

utvecklar sig är det dock tänkbart att elkraften kan gå i bägge<br />

riktningarna i framtiden.<br />

Inom Norden ökade elproduktionen i Sverige och Norge<br />

under år 2008, främst tack vare vattenkraften. Utbytet mellan<br />

Norden och andra länder resulterade i ett nettoinflöde på<br />

cirka 2,7 TWh, se tabell 19.<br />

Elproduktion<br />

ELÅRET 2008 | 33

Miljö – klimatet fortsatt i fokus<br />

Under 2008 har klimatfrågan varit fortsatt i fokus på miljöområdet.<br />

Detta har märkts inte minst av den snabba och<br />

målmedvetna processen kring EU:s klimat- och <strong>energi</strong>paket.<br />

Den 23 januari 2008 lade EU-kommissionen fram följande<br />

förslag:<br />

Mål för EU:s klimatpolitik fördelat per medlemsstat. EU<br />

ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent<br />

mellan 1990 och 2020. Sverige ska minska sina utsläpp i<br />

den icke-handlande sektorn med 17 procent mellan 2005<br />

och 2020.<br />

Reviderat regelverk för EU:s utsläppshandelssystem för<br />

perioden 2013–2020. Den handlande sektorn i EU ska<br />

sammanlagt minska sina utsläpp med 21 procent mellan<br />

2005 och 2020.<br />

Regelverk för transport och lagring av koldioxid.<br />

Mål för förnybar <strong>energi</strong>. EU:s andel förnybar <strong>energi</strong> ska år<br />

2020 vara 20 procent. Sveriges andel förnybar <strong>energi</strong> ska<br />

år 2020 vara 49 procent att jämföra med dagens nivå på<br />

43 procent.<br />

Den 18 december 2008 antogs förslaget till <strong>energi</strong>- och klimatpaket,<br />

vilket innebar att parlamentet och ministerrådet<br />

enats om detta paket.<br />

Osäkerhet om klimatavtal<br />

Med Barack Obama som ny president finns stora förhoppningar<br />

att även USA tar del i ett framtida globalt klimatavtal.<br />

Ett sådant kan komma att ingås när parterna i FN:s klimatkonvention<br />

träffas i Köpenhamn i december 2009.<br />

Internationellt samarbete är centralt för att lösa klimatproblemet.<br />

Det årliga mötet i FN:s klimatkonvention hölls<br />

under året i polska Poznan. På mötet enades om ett arbetsprogram<br />

fram till ovannämnda klimatmöte i Köpenhamn. Programmet<br />

omfattar åtminstone 8 veckors förhandlingsmöten.<br />

I Poznan beslöts om en fond för anpassningsåtgärder ur vilken<br />

länder kan söka bidrag.<br />

Det är dock mycket arbete som återstår innan ett globalt<br />

klimatavtal kan vara på plats och det är långt ifrån säkert att<br />

man lyckas till år 2009. Sverige får en viktig position i detta<br />

arbete som ordförande i EU hösten 2009.<br />

Den svenska regeringen har valt att prioritera klimatet<br />

som en av de viktigaste frågorna såväl nationellt som under<br />

det svenska ordförandeskapet i EU. I februari 2008 kom den<br />

parlamentariska klimatberedningen med sitt betänkande.<br />

Under våren 2009 lade regeringen fram en klimatpolitisk<br />

proposition.<br />

Luftföroreningar omdiskuterat<br />

Under 2008 har även luftföroreningsfrågorna varit aktuella.<br />

Kommissionens förslag att revidera IPPC-direktiv, som<br />

reglerar bland annat utsläppen av kväveoxider, svaveldioxider<br />

och partiklar har stött på stort motstånd från <strong>energi</strong>- och<br />

industriföretag. Det skulle bli mycket kostsamt att genomföra<br />

den föreslagna förändringen vilken i förlängningen också<br />

34 | ELÅRET 2008

skulle leda till höjda elpriser. Vidare arbetar EU-kommissionen<br />

på ett <strong>nytt</strong> så kallat takdirektiv som reglerar motsvarande<br />

utsläpp som IPPC-direktivet, men på medlemsstatsnivå. Mål<br />

för utsläpp år 2020 ska ställas upp. Det är i dagsläget oklart<br />

när detta direktiv kan komma att läggas fram. Utsläppen av<br />

kväveoxider kan komma att bli svårhanterligt för Sverige.<br />

Elens miljöfrågor<br />

All utvinning, omvandling och användning av <strong>energi</strong> påverkar<br />

miljön. Från förbränning av bränslen släpps bland annat<br />

koldioxid, svaveldioxid och kväveoxid ut. Men även kraftslag<br />

som inte har någon förbränning, som vattenkraft och vindkraft,<br />

påverkar miljön i närområdet. Exempelvis förändrar<br />

vindkraftverk längs kusten landskapsbilden och vattenkraftverken<br />

orsakar ändrade och oregelbundna vattenflöden som<br />

påverkar den biologiska mångfalden, floran i strandzonen,<br />

samt fiskars vandringsmöjligheter.<br />

Miljöarbete har alltid varit en naturlig del av elbranschens<br />

ansvarstagande, men sker idag under mer strukturerade<br />

former än tidigare. I princip alla bolag inom elbranschen<br />

är certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001,<br />

vilket gör att miljöfrågorna tas om hand systematiskt för att<br />

minska påverkan på miljön. Elproduktionen i Sverige har<br />

låg miljöpåverkan av emissioner, då den allra största andelen<br />

elproduktion kommer från kärnkraft och vattenkraft, som<br />

inte har några förbränningsrelaterade utsläpp.<br />

Nedan visas utvecklingen av några förbränningsrelaterade<br />

utsläpp från elproduktion. Beräkningen av utsläppen utgår från<br />

elproduktionsdata per bränsle som sedan med hjälp av genomsnittliga<br />

verkningsgrader i anläggningarna räknas om till total<br />

tillförd mängd bränsle i anläggningarna. Därefter appliceras emissionsfaktorer<br />

på bränslemängderna för att få fram totala utsläpp.<br />

Försurning och svaveldioxid<br />

Försurning räknas till de mer regionala miljöproblemen och<br />

nedfall av svavel är den främsta orsaken till försurning av<br />

svenska marker och vattendrag. De skandinaviska jordarna<br />

har sämre förmåga att hantera försurning och därför uppmärksammades<br />

försurningen tidigt i Sverige. Svaveldioxid är<br />

en gränsöverskridande luftförorening och cirka 90 procent av<br />

nedfallet i Sverige kommer från Centraleuropa och Storbritannien.<br />

Utsläppen av svaveldioxid i Sverige har minskat drastiskt<br />

från den högsta nivån år 1970, som var 925 000 ton. År 2007<br />

var utsläppen i Sverige (se diagram 33) knappt 33 000 ton,<br />

vilket är lägre än det miljömål på 50 000 ton som satts upp<br />

för år 2010. Av svavelutsläppen kommer cirka 70 procent från<br />

förbränning av olja och kol. De fåtal el- och värmeproducerande<br />

anläggningar som fortfarande använder kol eller olja,<br />

har installerat avsvavlingsanläggningar eller använder idag<br />

lågsvavlig olja. Dessa används dessutom primärt för topplast<br />

när effektbehovet är stort. Ungefär 4 procent av svaveldioxidutsläppen<br />

i Sverige kommer från elproduktion.<br />

Övergödning och kväveoxider<br />

Kvävenedfall över mark leder i första hand till att kväveälskande<br />

växter gynnas och att exempelvis blåbär och lingon<br />

trängs undan. I Sverige orsakar kvävenedfallet än så länge<br />

mycket små läckage till vattendragen. Kväveoxider är en<br />

gränsöverskridande luftförorening och endast cirka 17 procent<br />

av nedfallet har inhemskt ursprung.<br />

Utsläppen av kväveoxider leder också till att marknära<br />

ozon bildas. Denna form av ozon orsakar dels skador på<br />

träd och grödor för några miljarder kronor per år, dels hälsoproblem.<br />

De ozonhalter som finns i Sverige har till stor del<br />

Miljö – klimatet fortsatt i fokus<br />

ELÅRET 2008 | 35

utländsk härkomst genom kväveoxidnedfall från Tyskland,<br />

Storbritannien och Polen. Det krävs därför internationellt<br />

samarbete för att komma till rätta med övergödningsproblemen.<br />

Här spelar luftvårdskonventionen och olika direktiv<br />

inom EU en stor roll, bland annat de pågående förhandlingarna<br />

kring IPPC-direktivet och det pågående arbetet med att<br />

se över det så kallade ”takdirektivet”.<br />

Kväveoxidutsläppen i Sverige (se diagram 34) har minskat<br />

på senare år, men det har visat sig vara svårare att minska dessa<br />

än att minska svavelutsläppen. År 2007 var de totala svenska<br />

kväveoxidutsläppen 165 000 ton och målet till år 2010 är<br />

att de ska minska till 148 000 ton. Aktuella prognoser visar<br />

på att utsläppen av kväveoxider kommer att uppgå till drygt<br />

150 000 ton 2010 och 120 000 ton till år 2020. Av utsläppen<br />

härstammar merparten från trafiken, främst person- och lastbilar<br />

men också arbetsmaskiner och fartyg. De flesta el- och<br />

värmeproduktionsanläggningar har installerat reningsanläggningar<br />

för kväveoxid och därför härstammar idag endast cirka<br />

1 procent av utsläppen från elproduktion.<br />

Klimatpåverkan och växthusgaser<br />

En del gaser i jordens atmosfär har en förmåga att släppa<br />

igenom solens strålar och samtidigt absorbera den värmestrålning<br />

som jorden avger. Denna så kallade växthuseffekt är ett<br />

naturligt fenomen. Tack vare den är jordens medeltemperatur<br />

plus 15 grader och inte minus 18 grader, vilket vore fallet om<br />

värmen inte kunde stanna kvar i atmosfären.<br />

De ökade mänskliga utsläppen av växthusgaser leder dock<br />

till en förändring av atmosfärens kemiska sammansättning<br />

som påverkar dess strålningsbalans.<br />

Det finns både naturliga och naturfrämmande växthusgaser,<br />

som alla har olika stark påverkan på klimatet. Uppmärksamheten<br />

har framförallt riktats mot koldioxid eftersom<br />

halten koldioxid i atmosfären har ökat kraftigt. Före industrialiseringen<br />

var koldioxidhalten i atmosfären cirka 280 ppm<br />

(parts per million = 1 miljondel). Sedan dess har den stigit till<br />

cirka 380 ppm. Förbränning av fossila bränslen som olja, gas<br />

och kol samt avskogning är de huvudsakliga orsakerna till att<br />

koldioxidhalten i atmosfären ökar.<br />

Sverige har relativt sett låga utsläpp av växthusgaser, år<br />

2007 totalt 65,4 Mton (Megaton = miljoner ton) CO 2<br />

-ekvivalenter,<br />

medan utsläppen i början av 1970-talet var över 100<br />

Mton per år. Skillnaden förklaras främst i att el från kärnkraft<br />

minskat oljeanvändningen drastiskt. Sverige har, med sina<br />

drygt 7,1 ton koldioxidekvivalenter per capita och år, låga<br />

utsläpp i jämförelse med andra industriländer (se diagram<br />

35). Genomsnittet i EU är cirka 10,4 ton per capita och år.<br />

Klimatfrågan är global och måste lösas på den nivån. De<br />

svenska utsläppen av koldioxidekvivalenter är 0,2 procent av<br />

de årliga utsläppen i världen. År 1992 undertecknades ramkonventionen<br />

om klimatförändringar som sedan ledde fram<br />

till Kyotoprotokollet år 1997. Kyotoprotokollets åtagandeperiod<br />

löper mellan åren 2008 och 2012. Enligt Kyotoprotokollet<br />

ska industriländerna minska sina utsläpp med drygt 5<br />

procent jämfört med 1990 års nivåer. Sverige har sedan 1990<br />

minskat sina utsläpp med 9 procent. EU enades i slutet av<br />

2008 om nya mål för klimatpolitiken. Utsläppen av växthusgaser<br />

ska minska med 20 procent mellan 1990 och 2020. I<br />

den icke-handlande sektorn ska utsläppen minska med 10<br />

Klimatfrågan är global och måste<br />

lösas på den nivån.<br />

Koldioxidutsläppen från kärnkraften<br />

ur ett livscykelperspektiv<br />

uppgår till cirka 3 gram per kWh.<br />

Motsvarande siffror för kolkraft är<br />

800 gram koldioxid per kWh.<br />

procent mellan 2005 och 2020 i hela EU och i Sverige ska<br />

motsvarande utsläpp minska med 17 procent. I den handlande<br />

sektorn ska utsläppen minska med 21 procent mellan 2005<br />

och 2020. I det fall ett <strong>nytt</strong> internationell klimatavtal sluts<br />

kommer EU:s mål till 2020 att skärpas så att utsläppen ska<br />

minska med 30 procent. Detta är EU:s inspel till de internationella<br />

klimatförhandlingarna och stora förhoppningar finns<br />

att parterna till FN:s klimatkonvention ska kunna besluta om<br />

ett post-Kyotoavtal i Köpenhamn under hösten 2009.<br />

Av de svenska koldioxidutsläppen kommer ungefär två<br />

miljoner ton från elproduktion under ett normalår. Detta<br />

motsvarar drygt 3 procent av de totala utsläppen av koldioxid.<br />

Vid torrår ökar utsläppen till cirka tre miljoner ton (5<br />

procent).<br />

I diagram 36, som visar utsläppen av växthusgaser, ingår<br />

även andra växthusgaser omräknade till koldioxidekvivalenter.<br />

Vattenkraftens miljöfrågor<br />

Vattenkraften har historiskt spelat en mycket stor roll för<br />

utvecklingen av Sveriges välfärd och svarar idag för nästan<br />

hälften av den svenska elproduktionen under normalårsförhållanden.<br />

Vattenkraften blir allt viktigare som momentan effektreserv<br />

och för att stabilisera frekvensen i hela elsystemet.<br />

Vattenkraften skonar miljön från utsläpp av bland annat<br />

försurande ämnen och dithörande konsekvenser för mark och<br />

vatten. Samtidigt innebar den tidiga utbyggnaden av vattenkraften<br />

en påverkan på biotoper och arter, lokalt och regionalt.<br />

Störst allmänt intresse har i detta sammanhang riktats<br />

mot fisk och fiskefrågor.<br />

År 2000 inleddes ett forskningsprogram, finansierat av<br />

vattenkraftsföretagen och staten, med syfte att ge underlag<br />

till miljöförbättringar i de utbyggda vattendragen. En hel del<br />

resultat av detta forskningsprogram finns redan redovisade.<br />

Dessa förväntas börja omsättas i miljöförbättrande åtgärder, i<br />

första hand för fisk.<br />

36 | ELÅRET 2008

Miljöinsatser som innebär förändrade flödesvillkor kan leda<br />

till ekonomiska, juridiska, tekniska och andra miljömässiga<br />

problem både för berörda företag och för samhället. Det är<br />

således fråga om en balansgång mellan olika aspekter.<br />

Sådana insatser kräver djupgående analyser innan de<br />

genomförs och ska följas av omfattande utvärderingar.<br />

De nationella miljömålen, EU:s ramdirektiv för vatten<br />

samt frågor om biologisk mångfald betyder mycket för det<br />

fortsatta arbetet med vattenkraftens miljöfrågor i befintliga<br />

och nya anläggningar.<br />

Kärnkraftens miljöfrågor<br />

Elproduktion med kärnkraft ger, till skillnad från fossila<br />

bränslen, i princip inga utsläpp till luften. Samtidigt innebär<br />

ut<strong>nytt</strong>jande av kärnkraft ett ansvarstagande för det använda<br />

radioaktiva kärnbränslet som måste förvaras avskilt från den<br />

omgivande miljön under mycket lång tid. Säkerhetstänkandet<br />

i kärnkraftverk är mycket viktigt eftersom haverier, transportolyckor,<br />

med mera skulle kunna få stora konsekvenser.<br />

Kärnkraftens miljöfrågor kan delas upp i:<br />

Bränsleförsörjning<br />

Brytning, konvertering och anrikning av uran till svenskt<br />

reaktorbränsle sker i huvudsak utomlands. Tillverkning av<br />

bränsleelement sker i en bränslefabrik. I Sverige finns en<br />

fabrik för tillverkning av bränsle i Västerås.<br />

Uranet till de svenska reaktorerna köps från urangruvföretag<br />

på världsmarknaden bland annat i Australien och<br />

Kanada. Anrikningstjänsterna till det svenska reaktorbränslet<br />

köps på världsmarknaden i första hand från Frankrike, Holland<br />

och Storbritannien. I Sverige förbrukas cirka 2 000 ton<br />

uran årligen. Detta medför givetvis långväga transporter som<br />

ger upphov till utsläpp som påverkar vårt klimat. Urangruvorna<br />

ger liksom annan gruvbrytning lokala miljöeffekter och<br />

arbetsmiljöproblem. En urangruva måste ha en väl dimensionerad<br />

ventilation. Den maximalt tillåtna radonhalten i<br />

gruvorna ligger på samma nivå som i svenska bostäder. I alla<br />

moderna gruvor har man satsat på omfattande skydd för den<br />

yttre miljön och arbetsmiljön i enlighet med de normer som<br />

utarbetas av myndigheter.<br />

Drift<br />

De radioaktiva utsläpp vid reaktordrift till omgivningen som<br />

förekommer är mycket små och noggrant övervakade. Enligt<br />

tillsynsmyndigheterna bör dessa ej vara större än att de ger<br />

en stråldos på max 0,1 mSv. 2001 utgjorde stråldoserna till<br />

allmänhet i de flesta anläggningars närhet mindre än 1 procent<br />

av referensvärdet. Koldioxidutsläppen från kärnkraften<br />

ur ett livscykelperspektiv uppgår till cirka 3 gram per kWh.<br />

Motsvarande siffror för kolkraft är 800 gram koldioxid per<br />

kWh. Vatten- och vindkraft släpper ut mellan 5 och 10 gram<br />

per kWh.<br />

De svenska kärnkraftverken är så kallade kondenskraftverk.<br />

Varmvattensutsläpp (spillvärme) sker vid driften. Detta<br />

påverkar några kvadratkilometer stora områden utanför<br />

utsläppspunkten. Det är möjligt att <strong>nytt</strong>iggöra spillvärmen<br />

i till exempel ett fjärrvärmesystem. Detta diskuteras för de<br />

kommande utbyggnaderna i Finland.<br />

Risken för olyckor i samband med driften är mycket små.<br />

I en amerikansk rapport från 1975 angavs risken för härdsmälta<br />

i den tidens reaktorer vara 1 gång per 10 000 reaktorår.<br />

Internationellt kräver man numera att nybyggda reaktorer ska<br />

vara konstruerade och drivas så att risken för härdsmälta är<br />

mindre än en gång på 100 000 reaktorår. Den svenska kärnsäkerhetsutredningen<br />

från 2003 konstaterade att förutsatt att<br />

anläggningar moderniseras och underhålls finns det ingenting<br />

som säger att äldre reaktorer har en sämre förmåga än de yngre<br />

att bibehålla säkerheten.<br />

Avfall<br />

Våra svenska kärnkraftverk producerar elektricitet, men också<br />

radioaktivt avfall. Om de tio reaktorer som fortfarande är i<br />

drift kommer att användas i uppemot 60 år så kommer hela<br />

det svenska kärnavfallet att ha en volym som motsvarar drygt<br />

en tredjedel av idrottsarenan Globen i Stockholm. Använt<br />

kärnbränsle måste slutförvaras och avskiljas från den omgivande<br />

miljön i uppemot 100 000 år. Under de första 30 åren<br />

mellanlagras bränslet. Då minskar radioaktiviteten med 90<br />

procent. Mellanlagring av använt kärnbränsle finns i Oskarshamn<br />

sedan 1985. SKB planerar att bygga ett slutförvar som<br />

isolerar bränslet under lång tid – 100 000 år. Slutförvaret ska<br />

placeras i det svenska urberget, som är mycket stabilt och har<br />

funnits i mer än en miljard år. Det enda som kan transportera<br />

radioaktiva ämnen från förvaret är grundvattnet. Flera barriärer<br />

förhindrar dock detta. Det första är en kopparkapsel<br />

där det radioaktiva ämnet förvaras. Det andra är bentonitlera<br />

som skyddar kapseln mot rörelser och den tredje barriären är<br />

urberget som fungerar som ett filter.<br />

Under 2009 kommer SKB att bestämma sig för plats för<br />

slutförvar av använt kärnbränsle. Under 2010 kommer en<br />

ansökan om tillstånd för detta att lämnas.<br />

Vindkraftens miljöfrågor<br />

Vindkraften är en ren och miljövänlig <strong>energi</strong>källa utan utsläpp<br />

till naturen under driften. Den lämnar inget miljöfarligt avfall<br />

efter sig och marken är lätt att återställa. Vindkraftens miljöfrågor<br />

handlar mest om förväntade negativa effekter på<br />

landskapsbilden, det vill säga estetiska aspekter som är svåra<br />

att bedöma objektivt. Likaså har bullerstörningar och visuella<br />

effekter tagits upp.<br />

Bland tänkbara negativa ekologiska effekter har främst<br />

nämnts skador och störningar på fiskars lek- och uppväxtområden,<br />

samt effekter av infraljud i vatten och av elektromagnetiska<br />

fält runt kablar. Negativa effekter på sälar av ljud<br />

och strålning samt kollisionsrisker om vindkraftverk placeras<br />

i områden med fågelsträck är andra tänkbara effekter. Forskning<br />

pågår, men preliminära resultat tyder på att riskerna i de<br />

flesta fall är överdrivna.<br />

I det nya förslag till planeringsmål för vindkraften som<br />

Energimyndigheten presenterade i december 2007 anges att<br />

det bör planeras för 20 TWh på land och 10 TWh vindkraft<br />

till havs. Planeringsmålet utgör ett förslag i regeringens <strong>energi</strong>proposition<br />

som lades fram den 17 mars 2009.<br />

ELÅRET 2008 | 37<br />

Miljö – klimatet fortsatt i fokus

Skatter, avgifter och elcertifikat<br />

(år 2009)<br />

Elförsörjningens totala belastning av skatter och avgifter<br />

I elförsörjningen tas skatter och avgifter ut på ett flertal sätt<br />

och hårdare än för andra delar av det svenska näringslivet. För<br />

år 2009 beräknas skatter och avgifter som är speciella för elförsörjningen<br />

till följande (exklusive moms), se tabell 20.<br />

Inklusive moms beräknas det totala skatte- och avgiftsuttaget<br />

från elsektorn uppgå till cirka 40 miljarder kronor år<br />

2009.<br />

Till detta kommer den politiskt beslutade handeln med<br />

utsläppsrätter, som också är en del av elpriset.<br />

Fastighetsskatt<br />

Alla slag av elproduktionsanläggningar belastas med en generell<br />

industriell fastighetsskatt. Fastighetsskatten på vattenkraftverk<br />

höjdes från och med år 2008 från 1,2 procent till 1,7 procent av<br />

taxeringsvärdet på fastigheten (byggnad + mark, lag om statlig<br />

fastighetsskatt (1984:1052)). Tillsammans med den tillfälliga<br />

höjningen av skatten med 0,5 procent under taxeringsåren<br />

2007–2011 uppgår därmed fastighetsskatten på vattenkraftverk<br />

till totalt 2,2 procent under 2008. Fastighetsskatten på<br />

vindkraftverk sänktes från 0,5 procent till 0,2 procent från och<br />

med den 1 januari 2007. För övriga elproduktionsanläggningar<br />

är fastighetsskatten oförändrad, det vill säga den uppgår till 0,5<br />

procent av taxeringsvärdet för fastigheten.<br />

Kärnkraft<br />

El producerad i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984<br />

och var från början en produktionsskatt. Under år 2000<br />

omformades den till en effektskatt. Det innebär att skatten<br />

baseras på reaktorernas termiska effekt. Skatten är således<br />

oberoende av hur mycket el som produceras. Effektskatten<br />

uppgår från den 1 januari 2008 till 12 648 kr per MW och<br />

månad, vilket motsvarar i genomsnitt cirka 5,5 öre/kWh. Om<br />

en reaktor varit ur drift under en sammanhängande period av<br />

mer än 90 dygn, får avdrag göras med 415 kronor per MW<br />

för det antal kalenderdygn som överstiger 90.<br />

För kärnkraftsproducerad el tas också ut en avgift på 0,3<br />

öre per kWh enligt den så kallade Studsvikslagen, för att täcka<br />

kostnader för Studsviks tidigare verksamhet.<br />

För att finansiera framtida kostnader för slutförvar av<br />

använt kärnbränsle uttas en avgift som är individuell för varje<br />

kärnkraftsanläggning. Dessa avgifter motsvarar cirka 0,8 öre<br />

per kWh som ett vägt genomsnitt för svensk kärnkraft från<br />

den 1 januari år 2009. Dessutom måste reaktorinnehavarna<br />

ställa säkerheter till staten – individuella för varje verk – om<br />

sammanlagt 27,64 miljarder kronor för år 2009.<br />

Skattesatser vid användning av fossila bränslen<br />

Enligt lagen om skatt på <strong>energi</strong> utgår ingen skatt (det vill säga<br />

Tabell 20<br />

Skatteuttag från elsektorn år 2009<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Miljoner kr<br />

Fastighetsskatt på elproduktionsanläggningar 3 000<br />

Kärnkraftsskatt och Studsviksavgift 4 500<br />

Vissa avgifter för myndigheters finansiering 300<br />

Skatt på fossila bränslen 100<br />

Energiskatt på el 20 000<br />

Summa 27 900<br />

Tabell 21<br />

Skatteuttag från elsektorn år 2009<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

Energiskatt<br />

Koldioxidskatt<br />

Lätt eldningsolja * 8,0 öre/kWhbr 797 SEK/m 3 30,4 öre/kWhbr 3 007 SEK/m 3<br />

Tung eldningsolja * 7,4 öre/kWhbr 797 SEK/m 3 28,1 öre/kWhbr 3 007 SEK/m 3<br />

Kol 4,5 öre/kWhbr 339 SEK/ton 34,9 öre/kWhbr 2 617 SEK/ton<br />

Naturgas 2,4 öre/kWhbr 258 SEK/1000m 3 20,9 öre/kWhbr 2 252 SEK/1000m 3<br />

* Råtallolja använd för <strong>energi</strong>ändamål beskattas med en särskild <strong>energi</strong>skatt som motsvarar den sammanlagda <strong>energi</strong>- och koldioxidskatt som tas ut på lågbeskattad<br />

eldningsolja, det vill säga 797 + 3007 = 3 804 SEK/m3. Med eldningsolja avses här olja som är försedd med märkämnen.<br />

38 | ELÅRET 2008

avdrag får göras) på bränsle som förbrukats för framställning<br />

av skattepliktig el. Vid fossilbränsleeldad kondenskraftsproduktion<br />

hänförs emellertid schablonmässigt 5 procent av<br />

elproduktionen till obeskattad intern elförbrukning, varför<br />

5 procent av tillfört bränsle beskattas. Vid fossilbränsleeldad<br />

kraftvärmeproduktion hänförs 1,5 procent av bränslet för<br />

elproduktion till intern elförbrukning och beskattas.<br />

Full koldioxidskatt uppgår från den 1 januari 2009 till 105<br />

öre/kg koldioxid. Biobränslen och torv beskattas inte.<br />

Svavelskatt utgår med 30 kronor per kg svavel på utsläpp av<br />

svaveldioxid vid förbränning av fasta fossila bränslen och torv.<br />

För flytande bränslen är skatten 27 kronor per kubikmeter för<br />

varje tiondels viktprocent svavel i bränslet överstigande 0,05<br />

procent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 procent men inte<br />

0,2 procent, sker en avrundning till 0,2 procent.<br />

Kväveoxidavgift utgår med 50 kronor per kg kväveoxider<br />

(räknat som NO 2<br />

) vid användning av pannor och gasturbiner<br />

med en <strong>nytt</strong>iggjord <strong>energi</strong>leverans som är större än 25<br />

GWh per år. Merparten av inbetalda avgifter återbetalas till de<br />

avgiftsskyldiga i proportion till deras andel av den <strong>nytt</strong>iggjorda<br />

<strong>energi</strong>n.<br />

Skattesatserna för <strong>energi</strong> och koldioxid har anpassats till<br />

den årliga indexuppräkningen enligt lagen (1994:1776) om<br />

skatt på <strong>energi</strong>. Index har höjts med cirka 4,1 procent. I tabell<br />

21 visas de skattesatser som tillämpas vid användning av fossila<br />

bränslen för år 2009.<br />

Kraftvärmebeskattning<br />

Bränsle för el- respektive värmeproduktion i kraftvärmeverk<br />

fördelas i beskattningssammanhang i proportion till respektive<br />

slag av produktion. För det bränsle som hänförs till värmeproduktion<br />

medges för närvarande en skattenedsättning med<br />

hela <strong>energi</strong>skatten och med 85 procent av koldioxidskatten.<br />

Avdragsreglerna är därmed desamma som för tillverkningsindustrin,<br />

inklusive industriella så kallade mottrycksanläggningar.<br />

Vid samtidig användning av flera bränslen får vid<br />

beskattning inte turordningen mellan bränslena längre väljas<br />

fritt utan i stället har regler om proportionering införts.<br />

För industri- och kraftvärmeanläggningar som ingår i<br />

systemet för handel med utsläppsrätter har regeringen tidigare<br />

föreslagit en koldioxidskattenedsättning i ett andra steg<br />

med ytterligare cirka 7 procent. Skattenivån skulle då utgöra<br />

EU:s minimiskattenivå för olja enligt Energiskattedirektivet<br />

och inte respektive bränsles minimiskattenivå. I regeringens<br />

proposition En sammanhållen klimat- och <strong>energi</strong>politik (prop<br />

2008/09:162) föreslås att det andra steget skjuts upp till den 1<br />

januari 2011. Samtidigt föreslås införandet av en <strong>energi</strong>skatt<br />

om 2,5 öre per kWh, men enbart när det gäller kraftvärmen.<br />

Avfallsförbränningsskatt<br />

Den 1 juli 2006 infördes en avfallsförbränningsskatt på den<br />

fossila delen av hushållsavfall som förbränns. Den fossila<br />

andelen anses uppgå till 12,6 procent. Energiskatt skall betalas<br />

med 155 SEK/1 000 kg fossilt kol och koldioxidskatt med<br />

3 709 SEK/1 000 kg fossilt kol för år 2008. I regeringens<br />

proposition En sammanhållen klimat- och <strong>energi</strong>politik (prop.<br />

2008/09:162) föreslås att skatten slopas från den 1 januari<br />

2010.<br />

Vindkraft<br />

Den som yrkesmässigt levererar el som framställts i Sverige<br />

i ett havsbaserat vindkraftverk får göra ett avdrag för en del<br />

av <strong>energi</strong>skatten på el. Avdraget uppgår till 12 öre per kWh<br />

under 2009 för att sedan upphöra vid utgången av det året.<br />

Avdragsrätten upphör när den sammanlagda produktionen<br />

i vindkraftverket uppgår till 20 000 kWh per installerad kW<br />

enligt elgeneratorns märkeffekt.<br />

DIAGRAM 37<br />

Elskattens* (<strong>energi</strong>skatten på el) utveckling sedan 1951.<br />

Källa: SCB och Energimyndigheten<br />

öre/kWh Öre/kWh<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

Skatt+moms<br />

Skatt<br />

0<br />

1951 1983 1993 1997 2001 2006 2008<br />

*För vissa kommuner i norra Sverige är <strong>energi</strong>skatten lägre<br />

DIAGRAM 37<br />

Konsumtionsskatter på el<br />

Energiskatten på el i vissa kommuner i norra Sverige sänktes<br />

med 3 öre per kWh från och med 2008 sedan EU-kommiss-<br />

Elskattens* (<strong>energi</strong>skatten på el) utveckling sedan 1951.<br />

Källa: ionen SCB givit och Energimyndigheten<br />

sitt godkännande.<br />

Vid konsumtion av el utgår <strong>energi</strong>skatt enligt följande från<br />

1 januari 2009:<br />

öre/kWh<br />

35<br />

20<br />

Skatt+moms<br />

Skatt<br />

a) 0,5 öre/kWh för el som förbrukas i industriell verksamhet,<br />

30<br />

i tillverkningsprocessen eller i yrkesmässig växthusodling.<br />

b) 18,6 öre/kWh för annan el än som avses under a) och som<br />

25<br />

förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige.<br />

c) 28,2 öre/kWh för el som förbrukas i övriga fall.<br />

Energiskattens 15 utveckling framgår av diagram 37. Den tidigare<br />

reduceringen för el som förbrukas inom el-, gas-, värme-<br />

eller 10vattenförsörjning höjdes från och med den 1 januari 2006<br />

till motsvarande hushållens nivå. Beskattning infördes på<br />

5<br />

elhandlarnas egenförbrukning av el. Samtidigt slopades också<br />

de förhöjda <strong>energi</strong>skatterna på el, som under vinterhalvåret<br />

0<br />

förbrukas år år 1951 år 1975 år 1977 i år 1979 större år 1983 år 1984 år 1989 år elpannor. 1990 år 1993 år 1994 år 1995 år 1996 år 1997 Anledningen år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 till År 2006 År förändringarna<br />

2007 2008<br />

är att EU:s <strong>energi</strong>skattedirektiv inte längre tillåter särregler i<br />

dessa fall. För jordbruks-, skogs- och vattenbruksnäringarna<br />

medges återbetalning av <strong>energi</strong>skatt för skillnaden mellan det<br />

Skatter, avgifter och elcertifikat<br />

ELÅRET 2008 | 39

etalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen<br />

0,5 öre/kWh. Återbetalning medges för den del av<br />

skillnaden som överstiger 500 kronor per år. Om ersättningen<br />

överstiger 500 kr för ett kalenderår medges återbetalning med<br />

hela beloppet.<br />

En lag om program för <strong>energi</strong>effektivisering (PFE) trädde<br />

i kraft den 1 januari 2005. Lagen innebär att <strong>energi</strong>intensiva<br />

företag som använder el i tillverkningsprocessen ges möjlighet<br />

till skattebefrielse genom att delta i ett femårigt program för<br />

<strong>energi</strong>effektivisering.<br />

Elkunderna betalar även avgifter för vissa myndigheters<br />

finansiering. Sammanlagt betalar en högspänningskund 3 577<br />

kronor och en lågspänningskund 54 kronor i elsäkerhets-,<br />

nätövervaknings- och beredskapsavgifter år 2009.<br />

Elcertifikat<br />

År 2003 infördes elcertifikatssystemet, ett <strong>nytt</strong> stödsystem för<br />

att öka användningen av förnybar el. Systemet ersatte tidigare<br />

stödsystem för förnybar elproduktion.<br />

Målet med elcertifikatssystemet är att öka den årliga elproduktionen<br />

från förnybara <strong>energi</strong>källor med 17 TWh år 2016<br />

jämfört med 2002 års nivå. Hittills bedöms systemet ha frambringat<br />

cirka 9 TWh förnybar el.<br />

Grundprincipen för systemet är att producenter av förnybar<br />

el får ett elcertifikat av staten för varje MWh som producerats.<br />

Samtidigt har elhandelsföretagen en skyldighet att införskaffa<br />

en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin försäljning och<br />

användning av el, så kallad kvotplikt. År 2008 var kvotplikten<br />

0,163 eller 16,3 procent. Genom försäljningen av elcertifikat<br />

får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen.<br />

Därigenom ökar de förnybara <strong>energi</strong>källornas möjlighet<br />

att konkurrera med icke förnybara <strong>energi</strong>källor.<br />

De <strong>energi</strong>källor som har rätt att tilldelas elcertifikat är<br />

vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, sol<strong>energi</strong>, geotermisk<br />

<strong>energi</strong>, våg<strong>energi</strong> samt torv i kraftvärmeverk.<br />

När systemet infördes var det elanvändarna (kunderna)<br />

som var kvotpliktiga. Elhandelsföretagen ombesörjde dock<br />

hanteringen av kvotplikten för huvuddelen av sina kunder och<br />

hade rätt att ta ut en avgift för detta. Under år 2006 gjordes<br />

en utvärdering av elcertifikatssystemet och det har lett till att<br />

en del förändringar i systemet infördes från och med den 1<br />

januari 2007. Syftet är att förenkla, effektivisera och renodla<br />

systemet. En av förändringarna är att kvotplikten flyttas från<br />

kunderna till elhandelsföretagen. Som en följd av detta försvinner<br />

det tidigare kravet på att särredovisa kostnaden för<br />

elcertifikat separat på fakturan. Fortsättningsvis ska kostnaden<br />

för elcertifikat vara en del av det totala elpriset, vilket innebär<br />

att det blir lättare för kunderna att jämföra olika elhandelsföretags<br />

priser.<br />

Totalt beräknas elkonsumenterna betala cirka 3 600 miljoner<br />

kronor för elcertifikat under år 2008.<br />

Frikraft (avtal mellan fastighetsägare och elproducent där<br />

den förra upplåter fallrätt i utbyte mot elkraft från elproducenten)<br />

samt el som används som hjälpkraft vid elproduktion<br />

är undantagen kvotplikt. Även förlustel som krävs för att<br />

upprätthålla elnätets funktion är undantagen kvotplikt. Elintensiva<br />

företag är undantagna kvotplikt för el som används i<br />

tillverkningsprocesser, medan övrig elanvändning i företaget är<br />

kvotpliktig.<br />

Från och med år 2007 definieras ett företag som elintensivt<br />

om elanvändningen uppgår till 40 MWh per miljon kronor<br />

av företagets totala försäljningsvärde från produkter och<br />

varor. Tidigare var det SNI-koderna som gav vägledning.<br />

Energimyndigheten har genomfört en översyn av begreppen<br />

<strong>energi</strong>- och elintensiva företag och föreslår en ny definition<br />

av elintensiv industri som grund för undantag från kvotplikt<br />

i elcertifikatssystemet. Rapporten publicerades i början av<br />

januari 2008. Den har remissbehandlats och är nu föremål<br />

för beredning inom regeringen.<br />

Utsläppshandeln<br />

EU:s system för handel med utsläppsrätter startade 1 januari<br />

2005. Syftet med handeln är att länder och företag ska få<br />

möjlighet att välja mellan att genomföra utsläppsminskande<br />

åtgärder i det egna landet/företaget eller att köpa utsläppsrätter<br />

som då ger utsläppsminskningar någon annanstans. På så<br />

sätt ska de minst kostsamma åtgärderna genomföras först, så<br />

att den totala kostnaden för att uppfylla Kyotoprotokollet blir<br />

så låga som möjligt.<br />

Den första handelsperioden, som var en försöksperiod,<br />

löpte mellan åren 2005 och 2007. Priset på utsläppsrätter har<br />

varierat kraftigt hittills, med en topp sommaren 2005 på drygt<br />

30 euro per ton. Under år 2007 har priset varit under 1 euro<br />

per ton, vilket beror på att alltför många utsläppsrätter funnits<br />

i systemet. En annan orsak är att utsläppsrätterna som gällde<br />

för försöksperioden inte går att flytta till nästa handelsperiod.<br />

Nu har nästa omgång startat (2008–2012). Från och med<br />

2011 kommer även flygoperatörerna att inkluderas i handelssystemet.<br />

I december 2008 kom EU-parlamentet och ministerrådet<br />

överens om ett reviderat regelverk för handelsperioden<br />

2013–2020. Ett totalt tak har beslutats som motsvarar 10 procents<br />

minskning av utsläppen mellan 2005 och 2020. Vidare<br />

kommer auktionering att användas som tilldelningsmetod<br />

i kraftsektorn, med vissa undantag. För industrin kommer<br />

utsläppsrätterna initialt att delas ut gratis men en successiv<br />

övergång till auktionering kommer att ske.<br />

40 | ELÅRET 2008

Elnät<br />

Det svenska elnätet kan delas in i tre nivåer – lokala<br />

elnät, regionala elnät och stamnät. De flesta elanvändare<br />

är anslutna till ett lokalt elnät, som i sin tur<br />

är anslutet till ett regionalt elnät. De regionala elnäten<br />

är anslutna till stamnätet. Det finns 164 lokala<br />

elnätsföretag i Sverige.<br />

Storleken på dessa företags elnät varierar<br />

mycket. Det minsta företaget har ungefär 3 km ledning,<br />

medan det största har mer än 115 000 km.<br />

De lokala elnäten brukar delas upp i lågspänning (400/230<br />

V) och högspänning (oftast 10–20 kV). Den totala ledningslängden<br />

för lågspänningsnäten i Sverige är drygt 297 000 km.<br />

Av detta är 85 000 km luftledning och 212 000 km jordkabel.<br />

Det lokala högspänningsnätet, även kallat mellanspänningsnätet,<br />

består av 109 000 km luftledning och 73 000 km<br />

jordkabel. Till lågspänningsnätet är 5,2 miljoner elanvändare<br />

anslutna och till högspänningsnäten 6 500.<br />

Regionnätet ägs till stor del av tre företag. Ledningslängden<br />

är cirka 33 000 km. Det svenska stamnätet ägs av affärsverket<br />

<strong>Svensk</strong>a Kraftnät och består huvudsakligen av 400<br />

kV- och 220 kV-ledningar. Den totala ledningslängden är<br />

cirka 15 000 km. Totalt omfattar det svenska elnätet 527 000<br />

km, varav 285 000 km är jordkabel. Om det gick att sträcka<br />

ut det svenska elnätet i en enda lång ledning skulle den räcka<br />

mer än tretton varv runt jorden.<br />

Leveranssäkerheten i det svenska elnätet ligger på 99,98<br />

procent.<br />

Drifthändelsestatistik (DARWin)<br />

Under de senaste åren har insamlingen av driftstörningsstatistik<br />

blivit allt mer heltäckande och tillförlitlig. När det gäller<br />

DARWin-statistiken omfattar den nu över 110 elnätsföretag,<br />

vilket motsvarar över 90 procent av kundunderlaget.<br />

Rapporteringen till Energimarknadsinspektionen är inte<br />

lika detaljerad som DARWin (man rapporterar bara de uträknade<br />

nyckeltalen) men den omfattar alla elnätsföretag. Problemet<br />

är att det blir en stor osäkerhet vid beräkning av ett<br />

nationellt medelvärde av dessa (ett litet elnätsföretags siffra<br />

väger lika tungt som det stora elnätsföretagets). Trots denna<br />

osäkerhet ger det en bra jämförelse mellan olika år.<br />

Under 2007 avslutade Energimarknadsinspektionen ett<br />

arbete med att ta fram nya föreskrifter för avbrottsrapportering<br />

som bland annat innehåller en mer detaljerad årlig rapportering<br />

av elavbrott per kund.<br />

Den positiva trenden som konstaterades för år 2004 ”förstördes”<br />

av stormen Gudrun år 2005. År 2005 måste därför<br />

räknas som lite av ett förlorat år vid studium av de statistiska<br />

trenderna, särskilt när det gäller kundavbrottstiden. Värdena<br />

för år 2006 är tillbaka på i stort sett normala nivåer. Det som<br />

höjer avbrottstiderna en aning jämfört med 2004 är snöstormen<br />

som främst drabbade Jämtland i oktober samt en del<br />

kvarvarande svagheter i näten sedan Gudrun.<br />

Tabell 22 visar nyckeltal för driftstörningar för år 2008.<br />

Tillsyn av nättariffer<br />

Lokalnät<br />

Under 2008 avslutades tillsynen av 2003 års tariffer genom<br />

att Energimarknadsinspektionen och de aktuella elnätsföretagen<br />

vid förhandlingar kom överens om nättarifferna för hela<br />

perioden 2003–2008.<br />

I början av 2009 avskrev Energimarknadsinspektionen<br />

de flesta ärenden (alla utom sex) som rörde tarifferna 2004–<br />

2006. Förhandlingar inleddes i början av 2009 mellan Energimarknadsinspektionen<br />

och de sex återstående företagen om<br />

hur skäligheten ska bedömas.<br />

Regionnät<br />

Energimarknadsinspektionen arbetade med att utveckla en<br />

modell för hur tillsyn av regionnätstariffer kan göras. Några<br />

beslut om att något elnätsföretags regionnätstariffer skulle<br />

vara oskäliga fattades inte 2008.<br />

Framtidens elnätsreglering<br />

Energinätsutredningens betänkande, med förslag till hur en<br />

reglering av elnätsföretagens intäkter ska kunna ske i förväg,<br />

skickades på remiss av Näringsdepartementet.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi välkomnade i sitt remissvar huvuddelarna<br />

av utredningens förslag och anser att förslaget om att införa<br />

reglering i förhand med fyraåriga regleringsperioder, liksom<br />

anpassningen till verkliga nät och det större hänsynstagandet<br />

till elnätsföretagens verkliga situation innebär möjligheter till<br />

en tydligare och mera förutsägbar reglering än dagens.<br />

<strong>Svensk</strong> Energi framhåller några viktiga områden där förslaget<br />

kan förbättras. Det första gäller beräkningen av kapitalbasen.<br />

Utredaren har föreslagit att denna skall reduceras<br />

med hänsyn till anläggningsdelarnas ålder. Om detta skulle<br />

bli regeringens förslag vill <strong>Svensk</strong> Energi kraftfullt understryka<br />

utredarens förslag om ett kapitalbasgolv på 50 procent<br />

av nuanläggningsvärdet, då <strong>Svensk</strong> Energi ser detta som helt<br />

avgörande för möjligheten att införa den nya nätregleringen.<br />

Vidare anser <strong>Svensk</strong> Energi att utredarens förslag kan<br />

förbättras genom att avbrottsersättning räknas in bland de<br />

påverkbara kostnaderna, eftersom risknivån för framför allt<br />

mindre elnätsföretag annars kan bli så stor att deras existens<br />

hotas.<br />

Vidare anser <strong>Svensk</strong> Energi att snabbheten i den juridiska<br />

prövningen av regleringsärenden är väsentlig och att en lämplig<br />

väg att uppnå detta vore att ge marknadsdomstolen rollen<br />

som prejudicerande instans.<br />

Näringsdepartementet bearbetade utredningens förslag<br />

och lämnade en lagrådsremiss och proposition i början av<br />

2009.<br />

Anslutningsfrågan<br />

Arbetet med anslutningsavgifter har fortgått under 2008.<br />

Antalet prövningsärenden hos Energimarknadsinspektionen<br />

ELÅRET 2008 | 41<br />

Skatter, avgifter och elcertifikat • Elnät

och i domstolarna blev ohanterligt många vilket inledningsvis<br />

ledde till att kammarrätten vilandeförklarade ett stort antal<br />

ärenden i väntan på praxis från Regeringsrätten.<br />

Energimarknadsinspektionen påbörjade under hösten ett<br />

projekt med målsättningen att ta fram en ny schablonmodell<br />

för prövning av anslutningsavgifter och därmed möjliggöra<br />

hanteringen av den stora mängden prövningsärenden. <strong>Svensk</strong><br />

Energi har lämnat underlag till Energimarknadsinspektionens<br />

arbete och deltagit i referensgruppsmöten.<br />

I väntan på Energimarknadsinspektionens projekt har<br />

samtliga domstolar vilandeförklarat alla ärenden. Projektet<br />

beräknas vara avslutat under våren 2009. Förväntningarna på<br />

projektet är stora och resultatet kan även komma att påverka<br />

den framtida regleringen.<br />

Mätarfrågan<br />

<strong>Svensk</strong> Energi genomförde två enkätundersökningar för att<br />

följa installationen av fjärravlästa mätsystem. Från den 1<br />

juli 2009 ska alla elmätare läsas av minst månadsvis. Detta<br />

innebär i praktiken att elmätarna måste fjärravläsas. I enkätundersökningarna<br />

frågades både om hur många mätare som<br />

monterats och till hur många fungerande kommunikation<br />

finns. Ytterligare en enkätundersökning genomfördes i början<br />

av 2009. Slutsatser från denna är, när det gäller installation<br />

av mätare, att elnätsföretagen ligger i fas med planeringen.<br />

Mätare var installerade i 92 procent av alla mätpunkter den<br />

1 januari 2009.<br />

När det gäller kommunikationen med mätarna ligger<br />

elnätsföretagen i fas med planering. Till 79 procent av alla<br />

mätpunkter fanns fungerande kommunikation 1 januari<br />

2009.<br />

Kvaliteten på de insamlade mätvärdena är bra – 99 procent<br />

är godtagbart.<br />

Markfrågor<br />

Elnätsföretagens verksamhet påverkas i allt högre grad av<br />

markfrågor i form av ökade krav. Under 2008 har branschen<br />

fortsatt arbetet med att skapa goda förutsättningar för elnätsföretagen<br />

att bygga ut elnätet.<br />

Utredningen om expropriationslagens ersättningsbestämmelser<br />

lämnade sitt slutförslag under november 2008. Förslagen<br />

innebär ett flertal förändringar som, om de beslutas av<br />

riksdagen, kommer att innebära högre kostnader för till exempel<br />

ledningsägare och andra infrastrukturbyggare i samband<br />

med markåtkomst.<br />

Ledningsdragning i landets tätorter sker regelmässigt i gatumark.<br />

Det handlar om ledningar för el, fjärrvärme och fjärrkyla,<br />

gas, vatten och avlopp samt ledningar för telefon, kabel-TV och<br />

bredband. Mellan <strong>Svensk</strong> Energi, <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme, <strong>Svensk</strong>a<br />

Gasföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting har<br />

under en längre tid förts diskussioner om vilka villkor och<br />

principer som bör gälla för förläggning av sådana ledningar<br />

inom kommunal allmän platsmark. En gemensam information<br />

mellan de tre branschföreningarna och kommunsidan arbetades<br />

fram under 2008. Arbetet med att ta fram ett avtalsförslag<br />

för elnätsföretagen pågår och väntas bli färdigt under 2009.<br />

Kund<br />

<strong>Svensk</strong> Energi har kommit överens med Konsumentverket om<br />

nya allmänna avtalsvillkor för konsumenter. De nya avtalsvillkoren<br />

börjar gälla 1 juli 2009. I villkoren har hänsyn tagits till<br />

mätarreformen 1 juli 2009. I de nya villkoren har strävan varit<br />

att förenkla och använda kundoffensivens begrepp så långt<br />

som möjligt.<br />

Tabell 22<br />

De mest intressanta nyckeltalen för driftstörningar i lokalnätet som varat i över 3 minuter för år 2008<br />

Källa: <strong>Svensk</strong> Energi<br />

2008 SAIFI SAIDI CAIDI ASAI<br />

Eget nät<br />

Avbrottsfrekvens<br />

antal/år<br />

Kundavbrottstid<br />

min/år<br />

Kundavbrottstid<br />

min/år<br />

Tillgänglighet<br />

%<br />

Totalt antal<br />

avbrott<br />

Totalt antal<br />

kundavbrott<br />

24 kV 0,35 58,43 168,36 99,99 5 000 1 659 830<br />

12 kV 0,82 231,53 282,02 99,96 20 675 3 926 784<br />

<strong>Svensk</strong> Energi – Swedenergy – AB<br />

101 53 Stockholm • Besöksadress: Olof Palmes Gata 31<br />

Tel: 08 – 677 25 00 • Fax: 08 – 677 25 06<br />

E-post: info@svensk<strong>energi</strong>.se •Hemsida: www.svensk<strong>energi</strong>.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!