Memoria - förteckning över en minnesvärd ... - Blekinge museum

MEMORIA
Förteckning över en minnesvärd skriftserie med hemort i Växjö
Under åren 1986-2005 utgavs Memoria-serien av Willy Jönsson. Det har alltså gått två decennier
sedan Willy Jönsson, som då var lärare vid Bergundaskolan, tog initiativ till Kulturföreningen
Memorias serie med häften där en rad personer – flertalet med anknytning till Växjö – skänker oss
minnebilder ur sina liv och sin verksamhet.
Inom ramen för det bibliografiprojekt som jag arbetar med för Länsbibliotek Sydost och Växjö
bibliotek har jag nu förtecknat de olika skrifterna. En översiktlig redovisning ges av serien varefter
de olika häftena förtecknas i tidsföljd. Den nummerbeteckning som står först gäller för uppgifterna
i denna förteckning.
När det första numret av Memoria sändes ut skrev Willy Jönsson i ett följebrev:
”Förutom att intressera för stunden har MEMORIA mer långtgående syften. Vi hoppas att
MEMORIA-artiklarna på sikt ska forma sig till ett värdefullt, lokalt kulturdokument, där många
växjöbor efterhand ska komma till tals, var och en från sina utgångspunkter.”
Låt mig bara med facit i hand så här långt efteråt konstatera – Visst blev det så!
För mig har det varit en fascinerande och omtumlande upplevelse att i ett svep göra en resa genom
alla dessa häften – personer från gångna år har plötsligt blivit högst levande och påtagliga och ofta
har jag undrat ”Hur gick det sen”.
Några av de tidigaste titlarna innehåller en önskan och en uppmaning: ”Detta vill jag inte glömma”
– detta får vi inte glömma.”
Dessa ord får bli motto för min förteckning med en förhoppning att den ska bidra till att Memoriaseriens
mångskiftande innehåll inte försvinner i glömskan. Det är nämligen kulturhistoria med både
lokal och personlig förankring - här ryms en hel värld.
Sven-Erik Årenäs, en av författarna i serien, skrev i sitt bidrag att han med glädje och stolthet följt
Memorias tillkomst och utveckling. Sina rader tillägnade han de elever på Bergundaskolan som
arbetat med Memoriaprojektet under Willy Jönssons inspirerande ledning.
Jag gör detsamma – mina rader ägnas huvudpersonen och hans medhjälpare. Välkommen att ta del
av de olika häftena men lyssna först till Willy Jönsson som berättar om hur Memoria föddes.
Olle Wingborg
1

FRÅN PEDAGOGISK IDÉ
TILL ETABLERAD SKRIFTSERIE
Läsåret 1985-86 – efter att under tjugo år haft förmånen att få arbeta som högstadielärare på
Bergundaskolan i Växjö – kände jag behov av förnyelse. Formad av de yrkesmässiga misstag som
jag naturligtvis gjorde som nyutbildad och stimulerad av mer lyckosamma grepp började jag känna
mig säker i min ansvarsfulla roll som vägledare åt unga mänskor.
Om jag ska tillåta mig att nämna två förebilder för min yrkesutövning, så blir det min egen mor och
biskopen Esaias Tegnér – den senare främst i rollen som skolman. Båda hade de mycket kloka
synpunkter på hur man ska förhålla sig till barn och ungdomar, synpunkter som jag kunnat ta till
mig och ta med mig ut i arbetslivet och omsätta i praktiken. ”Man ska aldrig skratta åt barn”,
kunde min mor säga och ibland också ”Man ska inte vara för klok, när man talar med barn” och
menade då - liksom Tegnér - att man som vuxen aldrig ska behandla barn och ungdomar ur någon
slags von-oben-attityd. ”Förhållandet mellan lärare och elev måste huvudsakligen vara
kärleksfullt”, säger Tegnér vid Växjö-gymnasiets avslutning i juni 1830, och i ett annat
sammanhang talar han om vikten av att med hänsyn till ungdomarnas förmåga visa dem tillit och
respekt och därmed öka deras självförtroende.
Man kan då undra vad min yrkesbana har med Memoria-projektet att göra. Jo, för att finna fortsatt
stimulans – både för egen del och för ungdomarnas – började jag alltså efter två decennier i yrket
söka en pedagogisk form som kunde vidga verksamheten och skapa kontakt även med världen
utanför klassrummet. Den viktigaste utgångspunkten för mina tankar var erfarenheten att barn och
ungdomar i gemen besitter långt större kapacitet och vilja att göra nytta i det kulturella kretsloppet
än att enbart sitta i sin bänk och böja verb eller redovisa den kemiska sammansättningen av vatten.
Det gäller bara att försöka locka fram deras förmåga och välkomna den positiva kreativitet de kan
visa - om de får chansen.
Vid den här tidpunkten hade jag blivit svensklärare för en trevlig och studiemotiverad grupp
trettonåringar. Mina tankar på att försöka något utöver det vanliga blev därför alltmer intensiva och
självklart skulle det tilltänkta projektet ha stark anknytning till min undervisning i svenska. Så en
dag – när jag arbetade med en liten minnesskrift för en privat stiftelse – slog min idé ut i full blom:
Varför inte starta ett seriöst och utåtriktat kulturprojekt – ge ut en liten tidskrift med memoarens
kännetecken, där ungdomarna skulle vara med och ta ansvar på alla nivåer i tillblivelseprocessen.
Lärorikt, omväxlande och stimulerande för intresset kring kultur och kulturarv och naturligtvis
berikande för ungdomarnas språkliga mognad, tänkte jag för mig själv. Sen dröjde det en bit in på
vårterminen 1986 innan jag var beredd att presentera min ide´ för ungdomarna och – vilket nu
måste erkännas – jag var ganska nervös och spänd inför deras reaktioner. Men allt gick bra och jag
blev både överraskad och rörd över den respons de visade.
Därefter gick allt ganska snabbt. Vi skulle ge ut en tidskrift med namnet Memoria, latin för minne
eller hågkomst, för att på sätt markera inriktningen på de texter som skulle presenteras. Som
medverkande skribenter skulle vi bjuda in ett antal personer med anknytning till Växjö. Tidskriften
skulle komma ut med 8-10 nummer per år. Två eller tre av ungdomarna skulle dessutom ta en
intervju med medverkande skribenter och redovisa denna intervju inför övriga gruppen. Till detta
skulle vi också – om möjligheter gavs – årligen ordna någon form av utställning med kulturell
anknytning. Ambitionerna var alltså högt ställda!
2

Redan från början var det också självklart att verksamheten skulle vara ideell i den meningen att
ingen enskild person skulle ha någon ekonomisk ersättning för sina arbetsinsatser, vilket också
skulle gälla medverkande skribenter. Trots den ideella inriktningen kom dock verksamheten att
omsätta en del pengar och eftersom en skolklass inte kan fungera som juridisk person så bildades
Kulturföreningen Memoria som administrativ ram för verksamheten. Detta skedde den 7 april
1986.
Så kunde vi köra igång på allvar. Genom brev till ett femtiotal mer eller mindre kända växjöbor
försökte vi sälja vår idé och alla svarade positivt utom en, som avböjde medverkan med
motiveringen att jag inte brukar medverka i skoltidningar!! Därmed hade vi säkrat utgivningen för
lång tid framöver.
Givetvis har Memoriaprojektet under årens lopp genomgått förändringar i takt med att nya
generationer ungdomar – och därmed också nya idéer - kommit in i sammanhanget. Bland annat
har föreningen sedan 1995 – under ledning av Ulf Lindstrand och Gerold Fransson - drivit en
omfattande scen- och musikverksamhet för ungdomar. Livsnerven i verksamheten har dock hela
tiden varit skriftserien, som nu är nedlagd men som fått ett värdigt avslut på initiativ av Olle
Wingborg och genom hans professionella arbete med föreliggande sammanställning. Ett varmt
tack!
Jag vill också framföra mitt personliga tack till alla unga och äldre medarbetare, till alla
bidragsgivare, till tryckeri-personal och andra stöttepelare och inte minst till alla medlemmar som
varit med år efter år och gjort det hela meningsfullt. Tyvärr blir ett kollektivt tack av den här typen
postumt i åtskilliga fall.
Ett särskilt tack vill jag också rikta till mina tidigare chefer, rektorerna Sven-Erik Årenäs, Folke
Rylow och Torbjörn Lindqvist, som under de år det hela varade uppmuntrade och stod ut med mina
- delvis resurskrävande – kulturella utsvävningar!
Det är med ödmjuk tacksamhet jag ser tillbaka och kan glädja mig åt förmånen att ha fått vara
spindel i nätet och på det här sättet fått lämna mitt bidrag till Växjö-bygdens kulturliv.
Willy Jönsson
3

Memoria-serien
Memoria. Utg. av Kulturföreningen Memoria. Ansvarig utgivare: Willy Jönsson. Växjö 1986-
2005. Årg. 1(1986)-20(2005). - De olika häftena redovisas i tidsföljd. De citat som återges har
hämtats antingen ur författarens eller redaktionens text. De redaktionella uppgifter som rör
skribenterna är av naturliga skäl ej jämt helt aktuella.
- Som bilaga till Memoria-serien utkom: Reflex (1994-2000). Memorias särskilda skriftserie med
texter skrivna av ungdomar. Flertalet med titeln "Unga tankar".
Reflex har utkommit enligt följande: 1994, april, september, oktober, november. - 1995, nr 1-5,
hösten 1995. - 1996, nr 1-6. - 1997, nr 1-4. - 1998, nr 1-3. - 1999, nr 1. - 2000, nr 1, november
2000.
Detaljerade uppgifter om utgivningen av Reflex finns på s. 56 ff. i: Återblick. Memoria 15 år.
Växjö 2000. (Kulturföreningen Memoria. 2000:8.) Detta häfte innehåller dessutom utförliga
uppgifter om Memoria-seriens publikationer. För de aktuella häftena innehåller de i flera fall
utförligare uppgifter än vad som finns i denna förteckning.
Kulturföreningen Memoria har utgivit ytterligare titlar, bl.a. följande: Som är från evighet. Om
trygghetsgrunder och oroshärdar i Pär Lagerkvists liv och diktning (1991). Av Willy Jönsson. -
Tannåkers ros (1993). Av Jan Schönebeck. - Pär Lagerkvist idag (2003). Av Elin Lagerkvist. -
Dessutom ett häfte utan titel som återger original ur Kungl. bibliotekets Lagerkvistsamling och som
1990 sänts ut som julhälsning till skolpersonalen vid Bergunda skola.
5

Memoria-seriens innehåll
1 Tornehed, Stig Detta vill jag inte glömma. Stig Tornehed berättar. Växjö 1986. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 86:april.) - Med tidiga minnesbilder av äldre släktingar och
traditionsbärare. "De gamlas berättelser har gett mig upplevelser som jag burit med mig genom
livet."
2 Rydh, Sven-Eric. Dagboksblad. En brevväxling med Vilhelm Moberg. Sven-Eric Rydh berättar.
Växjö 1986. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 86:maj.) - Berör tillkomsten av Sven-Eric Rydhs bok
"Strövtåg i Vilhelm Mobergs stenrike" (1985).
3 Beijbom, Ulf. Detta vill jag inte glömma. Ett minne från Sydaustralien. Ulf Beijbom berättar.
Växjö 1986. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 86:aug.) - Besök hos invandrare i Australien.
4 Söderlind, Folke. Min barndoms fantastiska frihet. Folke Söderlind berättar. Växjö 1986. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 86:sept.) - Tidiga minnesbilder berättade för barnbarnet David.
5 Hillerdal, Gunnar. Möte med Karl Barth. Gunnar Hillerdal berättar. Växjö 1986. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 86:okt.) - En afton i juli 1953 träffade Gunnar Hillerdal
teologiprofessorn Karl Barth. - "Den kvällen glömmer jag aldrig. Jag bevarar den som ett dyrbart
och rikt minne av detta sekels kanske störste tänkare."
6 Thornell, Isa. Barndomstid i Växjö. Isa Thornell berättar. Växjö 1986. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 86:nov.) - "Min barndom vill jag inte glömma, och ju äldre jag blir ju mer tänker jag på
den. Det är för att den var så ljus och lycklig."
7 Göthe, Kjell. Människor jag mött. Kjell Göthe berättar. Växjö 1986. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 86:dec.) - "Som journalist har jag mött säkert tusen människor i skilda situationer och
skilda miljöer över hela världen. - Nu ska du få träffa några av dem jag mött i Kronobergs län."
8 Jönsson, Willy "Jag gaf honom en hyfvel." Om Pär Lagerkvist och hans vänskap med Karl
William Svensson. Willy Jönsson berättar. Utg. av Kulturföreningen Memoria. Växjö 1986. 16 s.
(Julmemoria. Kulturföreningen Memoria. [Julnummer.] 1986.) - Endast denna utgåva har
beteckningen "Julmemoria". - "De anteckningar som i väsentlig mening ger oss upplysningar om
Pär Lagerkvists inre upplevelse av vänskapen med Karl William, finner vi i den dagbok som kallas
´Unga tankar´ och som innehåller anteckningar fr.o.m. december 1906."
9 Cavallin, Thor. Soldat och präst. Thor Cavallin berättar. Växjö 1986. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 87:jan.) - "Ovanligt har mitt liv varit, genom att det omfattar verksamhet både som
officer och präst. Därför nu några minnen härifrån."
10 Wirdenäs, Arne. Detta får vi inte glömma. Arne Wirdenäs berättar. Växjö 1987. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 87:feb.) - Om minnen från ungdomstiden samt om vikten av att aldrig
glömma diktaturstaternas ogärningar.
11 Bertland, Gustaf. Möten med Vilhelm Moberg. Gustaf Bertland berättar. Växjö 1987. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 87:mar.) - Bl.a. om ett möte med Vilhelm Moberg då Gustaf Bertland
var redaktör för Växjöbladet.
6

12 Larsson, Lars-Olof. Pehr Gunnar Vejde - en man att minnas. Lars-Olof Larsson berättar. Växjö
1987. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 87:apr.) - "Pehr Gunnar Vejde, folkskollärare och filosofie
hedersdoktor vid Lunds universitet, är en man som inte ska glömmas så länge det finns människor
som frågar efter sina rötter och söker litteratur om Växjöbygdens historia." - P.G. Vejde föddes
1885 och avled 1966.
13 Ekbrant, Inge. Filmtokig i Växjö. Inge Ekbrant berättar. Växjö 1987. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 87:maj.) - Berör bl.a. Växjö filmstudio. "Att ha lyckats inspirera till att filmstudion kom
igång igen är fortfarande något som jag räknar mig till godo, tycker att åtminstone det har jag
lyckats åstadkomma."
14 Wingborg, Olle. Att upptäcka Sverige. Olle Wingborg berättar. Växjö 1987. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 87:aug.) - Bl.a. om Svenska turistföreningens resehandböcker.
"Resehandböckerna har inte enbart ett samlarintresse för mig. Genom dem upplever jag på nytt min
barndoms och ungdoms resor men jag inspireras även till nya resor i gamla fotspår."
15 Angser, Martin. En gammal skolpojkes minnen. Martin Angser berättar. Växjö 1987. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 87:sep.) - Bl.a. om skolgången i Asa 1918-1921. "Asa har alltid varit
något av min andra hembygd. Min enkla skildring blir därför koncentrerad dit ..."
16 Dominique, Ingvar. Växjö hantverksungdomsgille 1937-1957. Växjö 1987. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 87:okt.) - "Växjö hantverksungdomsgille blev det andra i landet och
bildades den 23 oktober 1937."
17 Cronqvist, Theodor. En färgstark lärare som jag minns. Theodor Cronqvist berättar. Växjö
1987. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 87:nov.) - "I många år tjänstgjorde jag vid läroverket i
Karlshamn. Till de många trivsamma lärarna där hörde Lorentz Gyzander (1888-1960)."
18 Nordmark, Helny. Född på Gotland. Helny Nordmark berättar. Växjö 1987. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 87:dec.) - "Nu ska jag berätta om hur det var att växa upp på Gotland
på 20-och 30-talen. Fröjel ligger på Gotlands västkust 4 mil söder om Visby."
19 Setterlind, Bo. Diktardrömmar. Bo Setterlind berättar. Växjö 1988. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1988:1.) - Ända sedan jag debuterade som poet har jag drömt om olika kollegor. Jag vet
inte, vad sådana drömmar betyder, det får framtiden uppenbara. Här har jag valt ut tre på försök."
Rör Evert Taube, Hjalmar Gullberg och Harry Martinson. - På insidan av omslaget foto med
följande text: "Mitt födelsehus, 1923. Det var från detta hus i nuvarande Högstorp i Växjö, som jag
den 24 augusti 1923 började min vandring i världen."
20 Tingberger, Per-Evert. Alla dessa orglar! Per-Evert Tingberger berättar. Växjö 1988. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1988:2.) - Dikter om orglar. "Jag har på detta annorlunda sätt velat
berätta om orglar i allmänhet och smålandsorglar i synnerhet." Ur innehållet: Växjödomkyrkans
orgel (s. 4).
21 Högstedt, Carin. Vägen till böckerna. Carin Högstedt berättar. Växjö 1988. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1988:3.) - "Vad lärde mig barndomens läshunger, begäret efter jakten
på något att läsa - Jo, betydelsen av biblioteksverksamheten."
7

22 Eilert, Eric. Möten med Grundtvig och Tegnér. Eric Eilert berättar. Växjö 1988. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1988:4.) - Rör förutom Grundtvig och Tegnér även domprosten i
Växjö Vilhelm Gustaf Wetter (1813-1892).
23 Jonasson, Stig. Små bitar av mitt 40-tal. Stig Jonasson berättar. Växjö 1988. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1988:5.) - "Stig Jonasson är mångsidigt kulturintresserad. På olika sätt
har han arbetat för att få jazzmusiken accepterad som konstart."
24 Mossberg, Curt. Sommarresor 1945. Curt Mossberg berättar. Växjö 1988. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1988:6.) - Om Curt Mossbergs engagemang i humanitärt
flyktingarbete.
25 Wickbom, Kaj. Filmmöten i Berlin. Kaj Wickbom berättar. Växjö 1988. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1988:7.) - Om möten med filmstjärnor och regissörer i Västberlin.
26 Nettervik, Ingrid. "Att dikta är att ljuga sig fram till sanningen." Möte med Vilhelm Moberg.
Ingrid Nettervik berättar. Växjö 1988. 7 s. (Kulturföreningen Memoria. 1988:8.) - Ingrid Nettervik
om sina möten med Vilhelm Moberg. - "Vid ett tillfälle liknade han sig vid en stor småländsk
risbuske, men han sa det på ett sådant vis att hans stolthet över att var smålänning klart lyste
igenom."
27 Hultman, Lars. 40-talets Växjö. En småstadsidyll. Växjö 1988. 8 s. (Kulturföreningen Memoria.
1988:9.) - "När man ser tillbaka på åren i slutet av 40-talet och jämför med dagens Växjö, finner
man ganska snart, att Växjö på den tiden inte var mycket mer än småstadsidyllen, som sov sin
törnrosasömn."
28 Frank, Bo. Min första tågluffning. Bo Frank berättar. Växjö 1988. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1988:10.) - Ur texten om Bo Frank på häftets baksida: "Född 17 september 1954.
Flyttade till Växjö från västkusten 1964. Studentexamen vid Katedralskolan i Växjö 1973."
29 En bild ur min levnad. Motto: Bilden behöver oss! Utställning på Smålands museum. Arrangör:
Kulturföreningen Memoria. Växjö 1989. 56 s. (Kulturföreningen Memoria. Extranr.) - "Katalogen
Du håller i din hand innehåller biografiska notiser om de personer som medverkar med en bild i vår
utställning. Avsikten med dessa notiser är att ge dig som utställningsbesökare ytterligare en
dimension av dem som döljer sig bakom bild och bildtext. Vi tror också att katalogen har ett
dokumentärt egenvärde och därför kan bli intressant läsning för någon som i en avlägsen framtid
återfinner utställningsmaterialet i någon skrubb. Som Du ser är de biografiska notiserna mycket
olika i omfång. Det har sin enkla förklaring. När vi frågat våra medverkande lite om deras livsväg,
så har en del berättat lite mer än andra. Redaktionen är tacksam för denna omväxling, eftersom
materialet därigenom precis passade in på det antal sidor vi tänkt oss."
- Biografiska uppgifter om följande: Jan-Erik Anderbjörk. – John Andersson. – Sven-Åke
Andersson. – Martin Angser. – Sture Arnell. – Mats Aronsson. – Armando Bartolich. – Gustaf
Bertland. – Lars-Ola Borglid. – Birgitta Bornholm. – Sven-Gunnar Carlsson. – Sven H. Carlsson. –
Thor Cavallin. – Halvard Claesson. – Theodor Cronqvist. – Eric Dacke. – Ingvar Dominique. –
Anna Carolina Edholmer. – Stefan Edman. – Eric Eilert. – Inge Ekbrant. – Lars-Åke Engblom. –
Kerstin Erixon. – Barbro Fellinger. – Bo Frank. – Ewert Gunnarsson. – Curt Gustafsson. – Bernt
Gröön. – Carl-Gösta Gyllenswärd. – Kjell Göthe. – Margareta Göthe-Dahlgren. – Kerstin Hallberg.
– Solveig Hammrbäck. – Janne Hegborn. – Gunnar Hillerdal. – Roy Himsel. – Lars-Åke Hult. –
Lars Hultman. – Carin Högstedt. – A-G Johansson. – Stig Jonasson. – Martin Järnek. – Willy
8

Jönsson. – Karl-Axel Kalin. – Alma Klingmark. – Josef Kruglhuber. – Lars-Olof Larsson. – Anita
Liepe. – Karl Lindblom. – Erik Lindgren. – Rune Lindgren. – Georg Lücklig. – Willy Läth. –
Sylvia Mang-Borenberg. – Birger Midholt. – Curt Mossberg. – Ragnar Munther. – Hans Månsson.
– Ingrid Nettervik. – Annie Nilsson. – Eskil Nilsson. – Peter Nilsson. – Helny Nordmark. – Asta
W. Olsson. – Lage Pernveden. – Kerstin Polback. – Kerstin Posse. – Rune Rydén. – Åke Rydén. –
Sven-Eric Rydh. – Cathrine Rydström. – Leif Sandberg. – Per-Axel Sandberg. – Eva Selling. – Bo
Setterlind. – Knut Sitell. – Agne Staav. – Cedron Strand. – Birgitta Stribe. – Birger Ström. –
Margareta Strömstedt. – Bo Sundberg. – Sven-Gunnar Sundberg. – Sune Svantesson. – Sigrid
Svensson. – Åke Svensson. – Folke Söderlind. – Dick Söderlund. – Per-Evert Tingberger. – Lars
Thor. – Isa Thornell. – Olle Thornell. – Stig Tornehed. – Birgitta Wadsworth. – Rolf Wenander. –
Anders Wicén. – Hans Wieslander. – Kaj Wickbom. – Sten Wickbom. – Ture Vickhoff. – Greta
Winton. – Arne Wirdenäs. – Eva Åhman. – Sven-Erik Årenäs.
30 Strömstedt, Margareta. På spaning efter en 40-talsgymnasist. Margareta Strömstedt berättar.
Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1989:1.) - "Den gymnasist jag spanar efter kom till
Växjö på eftermiddagen den 24 augusti 1947 med tåg från Moheda via Alvesta. Hon bar på en
gammal brun resväska i pressad papp: ena låset hade gått sönder så väskan var ombunden med ett
grovt snöre. Från stationen tog hon vägen över järnvägsbron, sen gick hon för första gången Södra
Järnvägsgatan ner till Vallgatan, den gata som skulle bli hennes dagliga gata i tre år."
31 Wenander, Rolf. Idyll och revolution. Minnen från 60-talets Lund. Rolf Wenander berättar.
Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1989:2.) - Minnen från studentlivet i Lund under det
oroliga 60-talet.
32 Svensson, Åke. Mina nya vänner. Åke Svensson berättar. Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1989:3.) - Släkthistoria med anknytning till ett järnkors på ödekyrkogården i
Dänningelanda. - "Min första, ensamma stund vid järnkorset knöt samman nu och då. Jag fick nya
vänner som levt för längesedan, men ändå hade förmågan att forma mitt sinne till något delvis nytt.
Det som förut varit ett tomrum fylldes av ny kunskap, visserligen bräcklig och utan detaljer, men
ändå en klar visshet. Där stod jag och fick vara med om att själva livet ändrade sig och blev rikare.
Det rustades med en ny kvalitet: det kändes som om skosulorna växte fast i marken. Mellangärdet
ändrade läge och hämtade näring, och kanske ny trygghet, ur blotta kunskapen. En bred ström gick
genom kroppen och värmde inifrån. Den ingav känslan av att vara hemma."
33 Himsel, Roy. Oj, vilken cirkus! Roy Himsel berättar. Växjö 1989. 7 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1989:4.) - "Cirkusmänniskors livsstil i sin speciella form är ett stycke kultur. Redan vid
tanken på cirkuslivet finns det lite av äventyr, frihet och kanske lite romantik med i bilden. Men
denna ytliga blick på cirkuslivet har ganska lite med den hårda verkligheten att göra. Den moderna
cirkusen är nomadliv, äventyr, men disciplinerat äventyr. Cirkusen är frihet men organiserad
frihet."
34 Kalin, Karl-Axel. Reseminnen. Karl-Axel Kalin berättar. Illustrerad av Erik Palmér. Växjö
1989. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1989:5.) - "Karl-Axel Kalin har vid sidan av sin
lärargärning företagit omfattande resor i Europa, Afrika, Asien och Nordamerika och skrivit ett
hundratal artiklar därom huvudsakligen för Smålandsposten."
35 Dacke, Eric. Färgstarka uppdrag. Eric Dacke berättar. Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1989:6.) - Eric Dacke, målarmästare och konservator, anställdes av Växjö kommun.
Restaureringen av Teleborgs slott blev hans mest omfattande arbete. "Teleborgs slott blev för mig
9

nästan som ett andra hem. Där tillbringade jag sammanlagt drygt tre år av mitt yrkesverksamma
liv."
36 Nilsson, Annie. Landskapsmiljöer i minnets ljus. Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen Memoria.
1989:7.) - Minnesbilder från bl.a. Öland och Bohuslän.
37 Klingmark, Alma. Möten med sociala verkligheter. Alma Klingmark berättar. Växjö 1989. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1989:8.) - Alma Klingmark har varit lärare i bl.a. Härlunda och
Näshult. 1946 tillträdde hon en tjänst vid seminariets övningsskola i Växjö där hon var verksam till
sin pensionering. Hon berättar om sin uppväxt och sitt engagemang i samhällsfrågor. - "För mig har
politiken varit ett sätt att leva, att leva i samhällets mitt, följa med vad som händer - eller inte
händer - på den plats där jag hade min tillvaro."
38 Årenäs, Sven-Erik. Ett halvsekel i skolan. Några minnesanteckningar. Sven-Erik Årenäs
berättar. Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1989:9.) - Om uppväxten i Gårdsby socken,
utbildningen och tjänsten som lärare och skolledare i Bergunda. - Dessutom tacksamhet inför
Memoriaprojektet: "Jag tillägnar därför mina rader de elever, som arbetar eller har arbetat med
Memoriaprojektet på Bergundaskolan under Willy Jönssons inspirerande ledning. Med glädje och
stolthet har jag följt Memorias utveckling från den första idén till en etablerad kulturskrift med
riksprofil. Med tacksamhet för det som uträttats önskar jag Kulturföreningen Memoria en god
framtid."
39 Edman, Stefan. Galen i klarinett. Växjö 1989. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1989:10.) - "Ja,
jag drömde om att bli yrkesmusiker en gång ... Det fanns bara musik i huvet på mig dessa år. Och
jag var galen i klarinetten. - Nu vilar klarinetten i sin dammiga låda, sorgligt nog. - Visserligen har
jag som senior fått äran spela med i jazzgrupper som då och då utvecklats på den fantastiska
musiklinjen på min ´egen´ härliga folkhögskola. Och visserligen satt jag ett år med i Växjö
Orkesterförening. Men än har det inte på allvar vårats för min gamla klarinett."
40 Wirdenäs, Arne. Torpardikter. [Ny utg.] Växjö 1990. 31 s. (Kulturföreningen Memoria.
1990:1.) - Bilder: Anne Marie Nilsson. - "Torpardikter är en varm hyllning till torpstugornas folk. -
Torpardikter är tidigare utgiven i två upplagor och då av Riksförbundet för hembygdsvård. Sedan
många år är den dock slutsåld och när Memoria nu fått överta utgivningsrätten, så behövdes det inte
lång tid för ett beslut om en nyutgåva. Vi hoppas den ska falla våra läsare i smaken och ge upphov
till sköna läsestunder." – Se även nr 104, 108, 146.
41 Wickbom, Sten. Från Östra folkskolan till residenset. Sten Wickbom berättar. Växjö 1990. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1990:2.) - "I mitt bidrag till Memoria skall jag berätta kring några
bilder. Bilderna representerar tre delar av mitt liv; barndomen och skolåren, livslång vänskap och
en mycket intressant period av yrkeslivet."
42 Nilsson, Yngve. Själen och viljan. Antecknat om Pär Lagerkvist. Växjö 1990. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1990:3.) - "Själv föddes jag alltså i den gamla gård som Pär berättar
om i ´Gäst hos verkligheten´ och i många andra berättelser och dikter. - Självklart har mitt och Pärs
gemensamma ursprung gjort att jag läst hans böcker med större intresse än många andra människor
och på ett eller annat sätt har jag kunnat känna igen Pär i det mesta jag läst."
43 Andersson, John. Mina drömmars Evedal. Växjö 1990. 8 s. (Kulturföreningen Memoria.
1990:4.) - Minnesbilder från Evedal där Johan Andersson, född 1914, växte upp. Han berör bl.a.
Hjärtats saga med text av Alfred Hedenstierna som tonsattes av Wilhelm Åström. "Hjärtats saga
10

publicerades första gången i Smålandsposten den 18 augusti 1886 med två strofer. Alla kanske inte
vet att den tredje strofen, som senare blev den första, tillkom först 1895. Skogens källa som omtalas
i dikten låg vid åskanten på den vackra promenadvägen mellan Växjö och Evedal." - Som
illustration bl.a. tecknat vykort från sekelskiftet: Evedal från sjösidan med ångaren Thor i
förgrunden.
44 Nilsson, Christer. På spaning efter Samuel Stenvall. Växjö 1990. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1990:5.) - På jakt efter uppgifter om Samuel Stenvall (1847-1918) som spred
plymouthbrödernas budskap. Med anknytning till bl.a. Fridhem på Gotland.
45 Anderbjörk, Jan Erik. Trettiofem år som landsantikvarie. Av Jerker Anderbjörk. Växjö 1990. 8
s. (Kulturföreningen Memoria. 1990:6.) - Anderbjörk verkade som landsantikvarie i Kronobergs
län 1939-1975. Under nästan tjugo år var han dessutom Sveriges radios ombud i Växjö och i
Kronobergs län.
46 Christoffersson, Ingvar. Arvet från skogen. Växjö 1990. 8 s. (Kulturföreningen Memoria.
1990:7.) - Ingvar Christoffersson, född 1924, var biologilärare i Ljungby men arbetade även som
naturskribent och ägnade sig bl.a. åt viltforskning och naturvård. "Utan arvet från skogen och den
brokiga skara människor jag lärt känna under tidigare år hade det säkert inte blivit så mycket
jaktvård, naturvård och praktiskt tillämpad biologi som det blivit för min del."
47 Klarström, Birgitta. PN Perssons manufakturaffär. Växjö 1990. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1990:8.) - I Växjö startades P N Perssons manufaktur- och klädeshandel år 1898.
"Kundkretsen bestod, förutom av stadens familjer, även av köptrogna landsbygdsbor, som handlade
rejält och kontant, vilket alltid gav en viss kassarabatt."
48 Swärdenhem, Björn. Lillejul vid Kronobergs regemente. Växjö 1990. 8 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1990:9.) - "Officerskårens Lillejul vid Kronobergs regemente är tema för min berättelse.
- Spexet har under åren haft många olika former. I regel är det små sketcher, som beskriver
vardagen med de yngres ögon."
49 Larsson, Lars J. I den röde mannens spår. Växjö 1990. 8 s. (Kulturföreningen Memoria.
1990:10.) - Lars J. Larsson berättar om sina kontakter med indianer, både i litteraturen och i
levande livet, samt om sitt intresse för utdöende indianspråk.
50 Rovinsky, Robert Thomas. "East side, west side." Minnesbilder från ett annat liv. Växjö 1991. 7
s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:1.) - Minnesglimtar av Robert Thomas Rovinsky, uppvuxen i
USA och senare lektor vid Marks gymnasieskola. Pär Lagerkvist behandlade han i sin avhandling:
Pär Lagerkvist's development as a dramatist (1972).
51 Stamming, Sture. Lågan och askan. Växjö 1991. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:2.) -
Sture Stamming berättar om sitt liv och sitt författarskap, bl.a. om "Heta låga" (1980) som handlar
om en våldsam skogsbrand.
52 Lindgren, Rune. Länsskolnämnden in memoriam. Växjö 1991. 8 s. (Kulturföreningen Memoria.
1991:3.) - Länsskolnämndens verksamhet summeras inför dess nedläggning. "Det som nu inträffar
är att vi blir överflödiga då kommunerna får skolresurserna direkt och skall vara ensamma
huvudmän för skolan. Detta är förståeligt och accepteras. Vad vi däremot inte accepterar är att vår
nuvarande verksamhet nedvärderas."
11

53 Stribe, Birgitta. Åttmänningar. Växjö 1991. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:4.) -
Barndomsminnen från sommarlov hos släktingar i Bergslagen.
54 Persson, Ellinor. Ögonstenar. Dikter av Ellinor Persson och Görel Åkesdotter. Teckningar: Åsa
Nilsson. Växjö 1991. [16] s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:5.) - "Ellinor Persson har skrivit
dikter sen ett par år tillbaka och ibland fått dem publicerade i olika tidningar. Ellinor tycker det är
viktigt att man i sitt skrivande inte låser sig fast för mycket i sig själv, och därför hämtar hon ofta
sin inspiration i andra människors problem och tankar. - För Görel Åkesdotter är skrivandet ett sätt
att leva, och hon tycker det är viktigt att hennes själ, hennes innersta finns i de dikter hon skriver."
55 Adolfsson, Sven. Amerikas Småland. Växjö 1991. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:6.) -
Om småländska utvandrare från bl.a. Furuby som skapade Amerikas Småland.
56 Sandahl, Dagny. Minnesbilder. Växjö 1991. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1991: 7.) - Dagny
Sandahl, som blev provinsialläkare i Moheda, berättar minnen från uppväxten i bl.a. Markaryd och
Slätthög.
57 Augustsson, Stig. Dikten och diktaren. Växjö 1991. 8 s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:8.) -
Stig Augustsson kommenterar sitt diktande och återger några av sina dikter. - "Och jag inbillar mig
att mina dikter kan utgöra ett substitut eller uttryck för andras tankar och därmed ge bidrag till ökad
förståelse, ökat samförstånd, kanske ökad samhörighet." - Se även nr 142.
58 Gustavsson, Lisa. I livets backspegel. Växjö 1991. 7 s. (Kulturföreningen Memoria. 1991:9.) -
Lisa Gustavsson berättar om sina fosterföräldrar, sin uppväxt på Tuvan och sitt liv som kokerska. –
59 Svensson, Åke. Toner i öde rymd. Om Karl-Birger Blomdahl. Växjö 1991. 16 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1991:10.) - Karl-Birger Blomdahl (1916-1968) föddes i Växjö. "Här
hade han sin första bostad blott ett par stenkast från det badhus där han helt säkert lärde sig simma.
Idag utgör badhuset en del av Växjö konserthus, och den stora bassängsalen har döpts till Karl-
Birger Blomdahlssalen. - Adressen var Nygatan 16. Husets plats intas numera av
Försäkringskassans kontor. På väggen sitter sedan 75-årsdagen av Karl-Birger Blomdahls födelse
en minnesplatta, som avtäcktes av hans maka Eva den 19 oktober 1991."
60 Rydh, Sven-Eric. Peder Sjögren - en småländsk krigsreporter. Växjö 1992. 8 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1992:1.) - 1909 flyttade familjen Sjögren till Växjö och bosatte sig på
Sandgärdsgatan 28. - "Ingen i Braås eller Växjö har idag några minnen av Peder Sjögren, en av de
märkligaste gestalterna i svensk 40-talslitteratur. Han fick sedermera De nios pris och många
stipendier för sitt författarskap. - När smålänningar talar om sina författare nämns av någon
anledning sällan Peder Sjögren. Anledningen till glömskan är nog att han i bara en av tiotalet
romaner, Elis, förlägger handlingen till Småland, till en glasbruksmiljö i moderns födelsebygd, till
Österviks glasbruk i Lenhovda. - Enda gången han skildrat sin barndoms stad, Växjö, är så vitt jag
kunnat finna i en beställningsartikel - en dubbelsida i tidningen Expressen med jätterubriken Växjö
ser ut som ett stekt ägg ..." En del av innehållet i denna artikel återges av Sven-Eric Rydh som även
berör den biografi över Sjögren som planerades av Peter Ejewall. (Denna fick följande titel: Det för
mig ytterst intressanta mysteriet jag. En bok om Peder Sjögren. 1993. - Av Peter Ejewall finns
dessutom: Peder Sjögren. En bibliografi. 1979.)
61 Lundgren, Ann. Kärlekens gömmor. Dikter. Växjö 1992. 7 s. (Kulturföreningen Memoria.
1992:2.) - "Ann Lundgren har skrivit dikter sedan hon var ganska liten. ´Mitt innersta lever genom
mina dikter´ säger hon."
12

62 Lindström, Gustav-Adolf. Om boktryckarsläkten Lindström. Av Gustav-Adolf Lindström och
Walter Lindström. Växjö 1992. 7 s. (Kulturföreningen Memoria. 1992:3.) - "Föreliggande uppsats
är utdrag ur ett antal krönikor, som Elof Lindströms äldste son Walter (1898-1961) skrev under
åren 1942-1958, sammanställda och utökade av yngste sonen Gustav-Adolf 1992." - Med
anknytning till bl.a. Moheda och Åseda samt Växjö med Lindströms Tryckeri. "Sedan 1927 är
företaget inrymt i fastigheten Sandgärdsgatan 1, mitt emot domkyrkan."
63 Faith-Ell, Age. I dur och moll. Växjö 1992. 7 s. (Kulturföreningen Memoria. 1992:4.) - Minnen
från bl.a. flickskolan i Växjö och utbildningen i Stockholm och Wien.
64 Lindqvist, Birgit. På sångens vingar. Växjö 1992. 7 s. (Kulturföreningen Memoria. 1992:5.) -
"Med tyngdpunkten i minnet av modern [Ingeborg Nilsson], som i dagarna skulle ha fyllt 90 år,
berättar Birgit Lindqvist - dels i rent dokumentär form och dels i novellform - om bekymmer och
glädjeämnen i en kantorsfamilj på 1920- och 30-talen." - Med anknytning till bl.a. Asa och Öja.
65 Hillerdal, Gunnar. Möten med författare. Till minnet av Bo Beskow och Arne H. Lindgren.
Växjö 1992. 11 s. (Kulturföreningen Memoria. 1992:6.) - Gunnar Hillerdal berättar personligt om
sina möten och kontakter med konstnären Bo Beskow och författaren Arne H. Lindgren.
66 Ruuth-Petersson, Ann Mari. Från IM till ÖD. Diakoni med visioner. Växjö 1992. 11 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1992:7.) - Ann Mari Ruuth-Petersson berättar om hur hon inspirerades
av budskapet från ÖD - Öppna dörren - och startade verksamhet i Växjö. "Nu för tiden tror jag de
flesta människor i Växjö vet vad Ekebo är - inte bara Östrabo och Västrabo ... att det är Den Öppna
Dörrens hem, en vit villa i lummig trädgård bakom Skogslyckans församlingshem."
67 Mossberg, Curt. Som ledare för flyktingarbete i Österrike. Växjö 1992. 7 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1992:8.) - "Många fler kuvade och okuvade människor lever sitt stilla liv i mitt minne.
Och de tillhör olika socialgrupper. Många beklämmande miljöer dyker också upp för mitt inre
seende. Men en bestående lärdom från åren i Österrike och från andra sammanhang på skilda håll i
världen är att det finns mänsklig storhet och godhet även i den största misär. Att komma hem till
ordnade förhållanden och ett överflöd av icke nödvändiga ting beredde länge stora svårigheter.”
68 Besökstid. Växjö lasarett 225 år. Red. Willy Jönsson. Växjö 1992. 18 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1992:9.) - Ur Willy Jönssons inledning: "Det här Memoria-numret ska ses som ett enkelt
tack till alla som arbetar eller har arbetat på Växjö lasarett, ett tack från oss andra, som så lätt blir
hjälplösa."
69 Hillerdal, Gunnar. Med rötter i medeltiden. Växjö gymnasium 350 år. Schola Wexionensis. Utg.
av Kulturföreningen Memoria i samarbete med Växjöstudenternas förbund och
Gymnasieförvaltningen. Växjö 1992. 79 s. (Kulturföreningen Memoria 1992:10.) - Inledning av
Willy Jönsson. - Med följande huvudavdelningar: Från katedralskola till katedralskola. - Från
prästutbildning och latinmetodik till en gymnasieskola för alla. - Sockengång, djäknestall, stut,
pennalism - och ett glatt kamratliv. - Stiftets lärda skola - det kulturella arvet.
70 Jönsson, Willy. Samtal med jorden. Växjö 1993. 7 s. (Kulturföreningen Memoria. 1993:1.) - "I
föreliggande text leker Willy Jönsson (utifrån ett antal Lagerkvist-citat) med tanken, att processen
mot en bättre värld måste starta med att var och en sopar rent vid egen dörr." - Som bilaga ett
extranummer: Schönebeck, Jan. Tannåkers ros. Växjö 1993. 7 s. (Skrivet och skrönat.)
13

71 Knutsson, Christer. Johan Forsander. Arbetsmyra i Tegnérs skugga. Växjö 1993. 11 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1993:2.) - Johan Forsander (1795-1866) verkade bl.a. som
domkyrkosyssloman. - "I Växjös kulturliv skulle Johan Forsander lämna flera spår. 1831 togs
initiativet till bildandet av ett läsesällskap i Växjö där han skulle bli den drivande kraften under de
cirka tio år detta bestod. - Naturhistorien var Johan Forsanders stora passion men det fanns ändå ett
stort utrymme för historien och fornkunskapen. Inte minst vittnar de omfattande
manuskriptsamlingarna i Växjö landsbibliotek om detta. - Efter hans död skänktes hans manuskript
omfattande 25 bundna volymer och ett stort antal smärre manuskript tillsammans med hans
omfattande och mycket värdefulla bibliotek som bestod av 4000 bundna volymer till
stiftsbiblioteket."
72 Nilsson, Christer. Porträtt av en musiker tecknat av Christer Nilsson. Växjö 1993. 19 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1993:3.) - Om musikern Carl Johan Bergmarker (1914-1990). Härvid
berörs bl.a. Växsjöskolornas musikkår.
73 Tornehed, Stig. Förstamajblomman 85 år i Växjö. Växjö 1993. 7 s. (Kulturföreningen Memoria.
1993:4.) - Om förstamajblomman som skapades av Beda Hallberg. "Det är genom henne världens
äldsta filantropiska blomma får sin historia." - Ur innehållet: Förstamajblomman kom till Växjö
1908.
74 Läth, Willy. Den som alltid säger nej, går miste om mycket kul. Växjö 1993. 19 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1993:5.) - Willy Läth berättar om de utställningar han i samverkan
med bl.a. Ulf Beijbom arrangerat för Utvandrarnas hus.
75 Gustafsson, Ingemar. En vandring på Tegnérkyrkogården. Växjö 1993. 19 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1993:6.) - "På kyrkogården finns så mycket av vår historia, där gravvårdarna är blad i
bygdens historiebok som kan berätta om de människor som levde och verkade där. För många av
oss är kyrkogården en fast punkt i tillvaron, där vi kan finna samhörighet med tidigare släkten." -
Berör gravvårdar över bl.a. följande: Esaias Tegnér, Uno von Angerstein, Håkan Sjögren, Marie
Cederschiöld, Carl August Hjelmberg, Sven Magnus Ringh, Anders Braun, Christina Nilsson.
76 Lagerkvist, Elin. Pär Lagerkvist och vår tid. Växjö 1993. 15 s. (Kulturföreningen Memoria.
1993:7.) - "Det har ibland antytts att Pär Lagerkvist har blivit ett slags monument, respekterad som
klassiker, men att tiden gått ifrån honom. Därför vill jag lyfta fram sådant ur hans författarskap som
jag uppfattar som aktuellt just nu, ibland mer aktuellt än när det skrevs." - Kulturföreningen
Memoria har även utgivit följande skrift av Elin Lagerkvist: Pär Lagerkvist idag. Växjö 2003. 7 s.
77 Eilefors, Jonna. Nattens skuggor. Dikter. Växjö 1993. 19 s. (Kulturföreningen Memoria.
1993:8.) - "Att skriva dikter har för Jonna Eilefors blivit ett sätt att bearbeta svåra minnen och
försöka uppnå större själslig harmoni. Diktskrivandet har också hjälpt henne att formulera sig
hoppfullt kring framtiden."
78 Tingberger, Per-Evert. Urbefolkning. Växjö 1994. 6 s. (Kulturföreningen Memoria. 1994:1.) -
Dikter med anknytning till samernas liv. - "Under barndomstiden och i tidiga ungdomsår bodde jag
endast någon kilometer från en dalgång, där samernas rajder drog fram vår och höst."
79 Samuelsson, Sven. Härifrån till evigheten. En linje i Birger Sjöbergs utveckling. Växjö 1994.
41 s. (Kulturföreningen Memoria. 1994:2.) - "I detta ovanligt fullmatade Memoria-häfte försöker
han [Sven Samuelsson] blotta ´nerven´ i Birger Sjöbergs diktning." - I avsnittet "Levnadsslutet"
berörs Birger Sjöbergs besök i Växjö 1929 där han den 30 april avled på stadshotellet.
14

80 Ljusnande framtid. Sjutton ungdomar om livet och världen. Växjö 1994. 28 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1994: 3.) - "Föreliggande texter är skrivna av gymnasister och
högstadielever, representanter för den majoritet av ungdomar som vill se en värld av kärlek och
skönhet, fri från övergrepp på människor och natur. Vissa texter har formen av debattartiklar medan
andra visar upp skönlitterära kännetecken."
81 Schlecker, Märta. Elin Wägner i Berg. Växjö 1994. 15 s. (Kulturföreningen Memoria. 1994:4.)
- I artikeln berörs bl.a. Bergs hembygdsförening och dess hembygdsgård som har ett Elin
Wägnerrum med möbler från Lilla Björka.
82 Cronqvist, Theodor. Läkare i Växjö. 1. Växjö 1994. 19 s. (Kulturföreningen Memoria. 1994:5.)
- Tidigare utgivning: Läkare i Växjö. [Växjö] 1990. 40 s. - Med följande innehåll: Eric Samuel
Wennberg - uppskattad läkare i Växjö på 1800-talet. - Doktorerna [August Edward och Henri]
Goldkuhl i Växjö. - Växjöläkaren Emil Lindell - berömd Linnékännare. - Överläkare [Sigurd]
Sjövall gjorde den första hjärtoperationen på en skottskadad i Sverige.
83 Carlberg, Carl-Eric. Varje liv - en del av vår kultur. Växjö 1994. 11 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1994:6.) - Carl-Eric Carlberg berättar om sin uppväxt med anknytning till bl.a. Växjö och
Tjureda. - "Från år 1970 är han radioproducent, anställd vid Utbildningsradion men med diverse
inhopp i Sveriges radio, där han under ett par år var programledare för ´Vardags´. Vid sidan av sina
yrkesuppgifter är han ålderman i Smålands Gille och sekreterare i I 11 Kamratförening."
84 Cronqvist, Theodor. Läkare i Växjö. 2. Växjö 1994. 17 s. (Kulturföreningen Memoria. 1994:7.)
- Tidigare utgivning: Läkare i Växjö. [Växjö] 1990. 40 s. - Med följande innehåll: Jack Adams-Ray
- kirurg och gluntsångare. - På skolläkare [Gotthard] Gussarssons tid. - Yelverton Tegner - läkare
och studentsångare. - Eric och Rut Grubb - välkänt läkarpar i vår tid. - Carl Wallerström "plockade
bort en blindtarm på 15 minuter". - Axel Bergstrand - en kulturpersonlighet i vår stad. - En populär
barnläkare. [Rurik Thelin.]
85 Sandahl, Dag. I väntan på memoarer från Moheda. Växjö 1994. 15 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1994:8.) - "Jag växte upp i Moheda, flyttade dit på mitt sjunde år och därifrån på mitt
nittonde, 12 år och 3 månader bodde jag i Posthuset. Det är inte någon lång tid också om det var
avgörande viktiga år i mitt liv. Där formades jag. De där åren var på sitt sätt viktigare än den halva
livstid jag varit präst på ett och samma ställe, lång tid i känslan av att vara utlokaliserad. Det tar tid
att bli hemma när man är vuxen. I varje fall för mig."
86 Gyllenswärd, Carl-Gösta. Tankar kring ett gammalt fotografi. Växjö 1995. 19 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1995:1.) - Om släkten Gyllenswärd med anknytning till bygden kring
Ljungby med bl.a. Bolmsö, Ryssby och Tutaryd.
87 Grubb, Rune. Vid Helgasjöns strand. Växjö 1995. 12 s. (Kulturföreningen Memoria. 1995:2.) -
"Alltsedan treårsåldern har jag haft den stora förmånen att få framleva mina somrar vid Helgasjöns
strand inom Växjö kommun." - Rune Grubb förmedlar några glimtar om flora och fauna från en
strandbrink vid Helgasjön.
88 Tingberger, Per-Evert. Minnen från underjorden. Växjö 1995. 10 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1995:3.) - Per-Evert Tingberger som är uppvuxen i Malmberget berättar om gruvarbete
och gruvarbetarnas förhållanden.
15

89 Nordmark, Carl-Axel. Nygatan i mitt hjärta. Minnen av människor och miljöer kring en gata i
Växjö. Växjö 1995. 15 s. (Kulturföreningen Memoria. 1995:4.) - "När far och mor gifte sig 1917
flyttade de in i Nygatan 16 och där föddes, som nämnts, jag själv och mina tre syskon, liksom
senare mina egna tre äldsta söner."
90 Järnek, Martin. Bilar är också kultur. Växjö 1995. 19 s. (Kulturföreningen Memoria. 1995:5.) -
"Martin Järnek berättar här några bilminnen från barn- och ungdomstiden och om hur det är att ha
gamla bilar som hobby."
91 Tarras-Wahlberg, Nils. Minnenas söta vatten. Växjö 1995. 14 s. (Kulturföreningen Memoria.
1995:6.) - Nils Tarras-Wahlberg har varit lärare i biologi och naturkunskap i bl.a. Värnamo. Här
ger han minnesglimtar från sitt liv med ekologisk inriktning.
92 Gustafsson, Bertil. Under oroliga beredskapsår. Några episoder berättade av Bertil Gustafsson.
Växjö 1995. 19 s. (Kulturföreningen Memoria. 1995:7.) - Rör beredskapstiden med anknytning till
bl.a. Kronobergshed.
93 Posse, Kerstin. Osorterat komihåg - mest tåg. Växjö 1995. 15 s. (Kulturföreningen Memoria.
1995:8.) - Om tågresor - både från Lessebo till Växjö under skoltiden och med den transsibiriska
järnvägen till Khabarovsk vid Amurfloden.
94 Nilsson, Christer. Växjö lägerskola - uppgång och fall. Växjö 1996. 14 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1996:1.) - Bl.a. om lägerskolan i Skrea som blev en institution i Växjös skolverksamhet.
- "Det var roliga år att jobba med lägerskolan. Det var en positiv verksamhet, och jag vet att lärare
och elever som varit på lägerskola har minnen med sig för livet ..."
95 Mossberg, Curt. Några människor jag gärna minns. Växjö 1996. 11 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1996:2.) - Curt Mossberg berättar om några människor han mött och som han gärna vill
minnas. Människor både på hemmaplan och ute i världen med ett starkt engagemang i humanitära
frågor.
96 Jansson, Kjell. Klassresan som inte blev av. Växjö 1996. 23 s. (Kulturföreningen Memoria.
1996:3.) - Om uppväxten i Gåvetorp och Grimslöv samt om verksamheten som journalist.
Tidningshistorik som bl.a. berör Växjöbladet och den dramatiska nedläggningen 1986 av
Kronobergaren som sexdagarstidning.
97 Wieslander, Hans. Episoder. En återvändares bekännelser. Växjö 1996. 23 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1996:4.) - "Med Växjö som utgångspunkt i världen följer några intryck och episoder." -
Ett avsnitt i skildringen med denna rubrik: "Varför blev det en universitetsfilial i Växjö"
98 Magnusson, Sten. Flykt och förändring. På rundtur med en klassresenär. Växjö 1996. 27 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1996:5.) - "Jag har valt att kalla mitt alster idag Flykt och Förändring,
därför att det är just det som hela mitt liv handlar om."
99 Jönsson, Fridolf. Minnesglimtar från uppväxtåren. Växjö 1996. 22 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1996:6.) - Fridolf Jönsson berättar om uppväxten i Södra Vi socken. "För Memorias
läsare och naturligtvis också för våra barn och barnbarn skriver jag ner några minnen från
barnaåren. Det ska vara så nyttigt att uppliva minnen från barnaåren. Jag vill inte dikta. Men det
blir förstås ett urval."
16

100 Stribe, Birgitta. Miss Cooper - och andra. Växjö 1996. 14 s. (Kulturföreningen Memoria.
1996:7.) - "De tre berättelserna bygger på minnen från ett skotskt skolhem, en svensk
mellandagsrea och ett tågbyte i Alvesta. Jag har tagit mig friheten att lägga till, dra ifrån och
dramatisera en smula; det är ju så man brukar behandla sina minnen."
101 Didoff, Lennart. Anders Didoff, konstnär, ritlärare. Av Lennart Didoff och Per Newman.
Växjö 1996. 13 s. + [7] pl.-s. (Kulturföreningen Memoria. 1996:8.) - Anders Didoff föddes i Öved
1843 och dog i Växjö 1912. - "Ända sen minnesutställningen över Anders Didoff i Växjö konsthall
på nyåret 1993 har Memoria-redaktionen närt en ivrig önskan att vid tillfälle få presentera denne
växjöbo för våra läsare. Denna önskan har nu gått i uppfyllelse, då två av Anders Didoffs barnbarn,
kusinerna Lennart Didoff och Per Newman i samarbete, har ställt material till förfogande för ett
nummer i vår serie." - Med bilder av det Didoffska huset och hemmet på Klostergatan 15.
102 Mossberg, Inger. Gula gänget. Växjö 1997. 10 s. (Kulturföreningen Memoria. 1997:1.) - En
berättelse med anknytning till läroverket i Växjö - om ett stängsel som ifrågasätts och en
övergångsmarkering i gult. Tiden är tidigt 60-tal.
103 Gustafsson, Ingemar. De vita medaljongerna. Om Bertel Thorvaldsens verk på svenska
kyrkogårdar. Växjö 1997. 14 s. (Kulturföreningen Memoria. 1997:2.) - Ingemar Gustafsson om sin
inventering av de vita porslinsmedaljonger för gravvårdar som skapats av Bertel Thorvaldsen
(1770-1844) från Danmark. - Berör bl.a. Tegnérkyrkogården i Växjö.
104 Wirdenäs, Arne. Samspel. D. 1. Illustrationer: Gerold Fransson. Växjö 1997. 35 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1997:3.) - Ur förord av Östen Toft: "Det är för mig en stor glädje att få
presentera ett urval av Arne Wirdenäs´ dikter - här under rubriken Samspel. Under en lång tid har
jag samlat hans dikter, som publicerats i tidningar och tidskrifter, och inför hans 60-årsdag för
några år sedan sammanställde jag ett urval av dessa. Tillsammans med författaren har jag nu
genomarbetat detta urval och lagt till några mer näraliggande diktepos." - På grund av omfånget
delas dikterna upp i två utgåvor, Samspel 1 och Samspel 2. – Se även nr 40, 108, 146.
105 Enqvist, Ilona. Fasornas värld. Växjö 1997. 23 s. (Kulturföreningen Memoria. 1997:4.) - "I
detta nummer av Memoria berättar Ilona Enqvist sina svåra minnen från det judiska ghettot i
Debrecen, den oerhörda grymheten under dödsmarschen från Budapest till koncentrationslägret
Ravensbrück och vidare till Bergen-Belsen, där hon och hennes olyckskamrater äntligen mötte
befrielsen." - Som bilaga till Memoria 1997:4: Brev till Ilona. (Reflex 1997:3.) Ungdomars brev till
Ilona efter att ha tagit del av hennes upplevelser.
106 Berg, Karl Allan. Nåa tåjet kom te å lite aent. Av Karl Allan Berg genom sonen Bengt Berg.
Växjö 1997. 19 s. (Kulturföreningen Memoria. 1997:5.) - "Som en postum hedersbetygelse åt Karl
Allan Berg, som ända från ungdomstiden ägnade en stor del av sin fritid åt att skriva, rita och måla
kring de kulturföreteelser han mötte på den småländska landsbygden, kommer detta Memorianummer
att uppta några exempel ur den omfattande manussamling han lämnade efter sig.” - Häftet
med berättelser på dialekt ges ut i samverkan med Öja hembygdsförening.
107 Petersson, Gunvor. Kanske var det bättre förr Några skolminnen. Växjö 1997. 18 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1997:6.) - Gunvor Petersson berättar om uppväxten i Bergs socken
med byskolan i Matkull och senare om tiden i realskolan i Alvesta.
17

108 Wirdenäs, Arne. Samspel. D. 2. Illustrationer: Christina Lindsten, Greger Petersson. Växjö
1997. 35 s. (Kulturföreningen Memoria. 1997:7.) - Innehåller förteckning över dikterna i de bägge
delarna. - Se nr 40, 104, 146.
109 Hagberg, Gunnar. Kirurgi ur ett annorlunda perspektiv. Växjö 1997. 23 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1997:8.) - "Gunnar Hagberg är starkt engagerad i humanitära frågor och har som läkare -
främst i Röda Korsets regi - varit på uppdrag i främmande länder åtta gånger. Om sina erfarenheter
berättar han i föreliggande nummer av Memoria."
110 Lindvåg, Anita. Se tillbaka. Några minnesfragment och tidsbilder. Växjö 1998. 23 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1998:1.) - "I föreliggande Memoria-nummer berättar Anita Lindvåg
gripande om sin mors och mormors liv och ger oss därvid ett lärorikt och kulturhistoriskt intressant
stycke kvinnohistoria."
111 Axelsson, Maria. Doften av en dikt. Dikter. Växjö 1998. 19 s. (Kulturföreningen Memoria.
1998:2.) - "Att läsa en diktsamling skall inte vara som att läsa vilken bok som helst. Den ska ge
något, det ska gå att läsa mellan raderna, man skall kunna känna på orden och dofterna som
kommer."
112 Bengtsson, Hannelore. I skuggan av ett krig. En berättelse om vägen mot ett bättre liv. Växjö
1998. 148 s. (Kulturföreningen Memoria. 1998:3/4.) - Om barndomen och ungdomstiden i
Tyskland. "Jag har fått möjlighet att färdas tillbaka i tid och rum till barndomens smultronställen,
som jag bär inom mig. Men barndomsåren och ungdomstiden präglades också av annat än glada
och sorglösa dagar." - Se även nr 136, 144.
113 Ekbrant, Inge. England. Ett kärleksfullt förhållande. Växjö 1998. 14 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1998:5.) - Inge Ekbrant var tidigare journalist i Växjö. "I föreliggande nummer berättar
han om sitt förhållande till England och belyser, med hjälp av personliga minnesbilder, det London
har känner sen fyra decennier."
114 Wicén, Anders. Var så god och skölj! Något om tandläkekonstens historia i Växjö och världen.
Växjö 1998. 23 s. (Kulturföreningen Memoria. 1998:6.) - Om tandläkekonstens äldre historia och
om tandvård i Växjö årtiondena kring sekelskiftet. Dessutom en personlig skildring av det egna
yrkesvalet.
115 Jönsson, Willy. Var ända in i Hälsingland ligger Kårböle En frimärkssamlares funderingar.
Växjö 1998. 27 s. (Kulturföreningen Memoria. 1998:7.) - "I föreliggande nummer av Memoria
berättar Willy Jönsson i kåserande stil om sitt liv som frimärkssamlare och om frimärkssamlandet
som en kulturhistoriskt intressant och givande fritidssysselsättning." Med anknytning till bl.a.
Växjö.
116 Med spår av oro. Antologi med texter av Mona Andréasson, Helene Dahl, Elina Johansson,
Susanne Josefsson, Lina Larsson, Helena Nilsson, Fredrik Sjöholm, Maja Söderberg. Växjö 1998.
23 s. (Kulturföreningen Memoria. 1998:8.) - "I början av hösten 1998 kontaktade Memoriaredaktionen
samtliga högstadieskolor och gymnasier i Kronobergs län och inbjöd till en liten
litterär tävling för ungdomar. Gensvaret blev över förväntan, vilket tyder på att många av dagens
ungdomar gärna uttrycker sig i skrift. Efter mycket arbete och svåra val bland alla fina bidrag som
kommit in har juryn nu valt ut ett antal, som gått till ´final´ i vår tävling". - Ytterligare texter i nästa
nummer.
18

117 Med känsla och medkänsla. Antologi med texter av Victoria Ciceri, Jenny Damberg, Paula
Lindberg, Emmie Pettersson, Maria Thörn, Pia Tjäder, Jimmy Westerberg. Växjö 1999. 23 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1999:1.) - "I början av hösten 1998 kontaktade Memoria-redaktionen
samtliga högstadieskolor och gymnasier i Kronobergs län och inbjöd till en liten litterär tävling för
ungdomar. - Några av de utvalda texterna har redan publicerats - i Memoria nr 8 1998 - och i
föreliggande häfte finns nu de som inte fick plats förra gången."
118 Sitell, Knut. Instrumentens drottning. Något om orglar. Växjö 1999. 18 s. (Kulturföreningen
Memoria. 1999:2.) - En kulturhistorisk exposé av orgeln genom tiderna.
119 Lindvåg, Anita. Hanna i krigets år. En halvdokumentär från Tornedalen. Foto: Anders
Bäckström. Växjö 1999. 43 s. (Kulturföreningen Memoria. 1999:3/4.) - "Föreliggande berättelse
har Anita Lindvåg kallat en halvdokumentär, eftersom många händelser är autentiska, dock
placerade i en fiktiv story. Själv uppvuxen i Tornedalen har hon varit mycket noga med detaljerna
och gjort efterforskningar i bland annat Haparandabladet för åren 1939-1945."
120 Runhager, Ingvar. Amnesty i Växjö. En Amnestygrupp berättar. Av Ingvar Runhager, Börje
Schlecker och Märta Schlecker. Växjö 1999. 19 s. (Kulturföreningen Memoria. 1999:5.) - "Vid
många tillfällen har vi ensamma eller tillsammans med andra varit ute och demonstrerat med plakat
och inlägg. En sådan demonstration mot dödsstraffet genomfördes 1989. Vi samlades då på
Lyckans höjd på Gamla norr, där Växjös gamla avrättningsplats låg, och marscherade sedan till
podiet på Storgatan, där kända Växjöbor som Stefan Edman, Olle Wingborg, Kristina Thulesius
och Janne Lundvall framförde sina synpunkter på varför de var emot dödsstraff."
121 Carlberg, Carl-Eric. Mitt livs historier. Växjö 1999. 15 s. (Kulturföreningen Memoria.
1999:6.) - Carl-Eric Carlberg har varit folkskollärare i Malmö. Han skriver att "Mitt livs historier"
ska handla om något av det han mött under sina sexton år som lärare. "Det har gett mängder av
roliga minnen av slagfärdiga kolleger eller elever."
122 Rydgård, Ada. Ett år på Huseby. Kammarjungfrun berättar. Växjö 1999. 43 s.
(Kulturföreningen Memoria. 1999:7/8.) - "I detta nummer av Memoria berättar Ada Rydgård om
händelser på Huseby och Nöbbeled så som hon upplevde dem under sitt år på Huseby." - Se även
nr 145.
123 I lagens namn. Polisen i Växjö 150 år. Under redaktion av Bernt-Åke Solverius och Lars
Wrammert. Växjö 2000. 79 s. (Kulturföreningen Memoria. 2000:1/2.) - "Det finns flera syften med
den här boken. Ett är att med text och bilder, enkelt och översiktligt, historiskt spegla utvecklingen
av polisorganisationen i Växjö stad genom åren och beskriva polisernas arbetsvillkor och
förhållanden i övrigt." - Ur innehållet: Ljust och mörkt - poler i polisarbetet. - Pionjärtiden -
historisk återblick. - Egentlig ordningsmakt - om personal och arbetsuppgifter i Växjös äldsta
polisorganisation. - Klädd för tjänst - om polismannens utrustning. - Från torftig vaktlokal till
modernt polishus. - Bov och byling - om brott och polisiärt arbete. - Medmänniska - om polisens
kurativa arbetsuppgifter. - Med sikte mot framtiden - funderingar inför 2000-talet. - Personregister.
124 Nilsson, Annie. Det gamla poesialbumet. Växjö 2000. 15 s. (Kulturföreningen Memoria.
2000:3.) - "Det var först kring sekelskiftet 1900 som ordet poesialbum blev vanligt. Tidigare hade
man haft två benämningar - minnesbok eller stambok."
125 Källstrand, Karl-Axel. Iakttagelser och funderingar. Några brev från en väg- och
vattenbyggare. Växjö 2000. 26 s. (Kulturföreningen Memoria. 2000:4.) - Personliga betraktelser
19

om framtid och utveckling. "Vidunderligt att några ögonblick vara medveten om sin del i helheten,
tillfällen då lyckan över livets gåva känns överväldigande, då glädjen över att vara till i ett fragment
av evigheten uppfyller kroppens celler."
126 Virdebrant, Carl-Erik. Den ovissa vägen ut. Växjö 2000. 15 s. (Kulturföreningen Memoria.
2000:5.) - Om den slitsamma studievägen via bl.a. Hermods och högskolestudier till en tjänst i
skolöverstyrelsen. "Jag vill påstå att jag därmed nått slutet på ´Den ovissa vägen ut´ i enlighet med
rubriken för den här berättelsen. Denna var, som fallet ofta är i Småland, både stenig och krokig. -
Man kan också se denna väg som en resa mellan två jobb - från jordbruksarbetare till tjänsteman i
SÖ."
127 Klingberg, Carl. Naturen och kulturen. Poler i mitt liv. Växjö 2000. 19 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2000:6.) - Minnesbilder från bl.a. uppväxten i Västergötland, universitetsstudierna i Lund
och tiden som lektor i biologi vid folkskoleseminariet och Lärarhögskolan i Växjö.
128 Wieslander, Lisbeth. Do you speak English Om mitt och familjens liv med engelskan och det
anglosaxiska. Växjö 2000. 22 s. (Kulturföreningen Memoria. 2000:7.) - Minnesbilder från ett
omväxlande liv med undervisning i engelska och kontakter med den anglosaxiska världen.
129 Återblick. Memoria 15 år. Växjö 2000. 83 s. (Kulturföreningen Memoria. 2000:8.) - Detta
häfte ger detaljerade uppgifter om Memoria-serien fram till år 2000. - Ur innehållet: Inledningsord
av Willy Jönsson. - Stadgar. Styrelseledamöter och övriga funktionärer. - Utgivna nummer i
Memoriaserien. S. 12-20. - Medarbetare i Memoria 1986-2000. Korta presentationer. S. 21-27. -
Personregister för Memoria 1986-2000. S. 28-55. - Reflex. - Utställningar. - Scen- och
musikverksamhet. - Medlemsförteckning.
130 Carlberg, Carl-Eric. Småland i Malmö. Ett åttioårsjubileum. Växjö 2001. 20 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2001:1.) - "Smålands Gille i Malmö har i skrivande stund cirka 250
medlemmar och glädjande nog verkar det som om intresset för den småländska hembygden ökar."
131 Fohlin, Helena. Guillain-Barré. Närkamp med en ovanlig sjukdom. Växjö 2001. 18 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2001:2.) - "I detta nummer av Memoria berättar Helena Fohlin
personligt och öppet om sin kamp mot den ovanliga sjukdomen Guillain-Barré, som årligen drabbar
endast 1-2 personer av 100.000."
132 Löfkvist, Viola. Bokstavslek. Växjö 2001. 21 s. (Kulturföreningen Memoria. 2001:3.) -
Minnesbilder av Viola Löfkvist från bl.a. Helsingborg och Sturkö och från tiden i Växjö och Öjaby
som blev hennes hemort under drygt 40 år. Under merparten av den tiden var hon anställd på
Södras huvudkontor i Växjö. – Se nr 136 rörande häftets beteckning.
133 Nilsson, Marianne. Den blomstrande mässhaken. Växjö 2001. 21 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2001:4.) - Om Marianne Nilssons arbete med liturgiska textilier och bårtäcken samt
utsmyckningar för kyrkorum och församlingshem. "I föreliggande nummer av Memoria berättar
hon personligt om sitt konstnärskap och om de kulturhistoriska utgångspunkterna för sitt
skapande." – Se nr 136 rörande häftets beteckning.
134 Sandström, Göran. Idrottsföreningen Baltic. Om en ungdomsklubb i 1930-talets Växjö. Växjö
2001. 24 s. (Kulturföreningen Memoria. 2001:5.) - Göran Sandström presenterar Idrottsföreningen
20

Baltic, verksam i Växjö mellan 1934 och 1938. Genom utdrag ur föreningens medlemsblad,
"Baltics Veckoblad" och senare "Vi och Vårt", får vi insyn i klubbens verksamhet.
135 Gustafsson, Karl-Fredrik. Ett liv med många identiteter. Växjö 2001. 22 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2001:6.) - Karl-Fredrik Gustavsson har under 40 år verkat i olika positioner inom
skogsindustrin i Sverige och Kanada - hela tiden med stort miljöengagemang. Själv reumatiker har
han varit aktiv inom Växjö Reumatiker-förening och handkapprörelsen.
136 Bengtsson, Hannelore. Stilla dig tanke! Dikter av Hannelore Bengtsson. Växjö 2001. 78 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2001:7/8.)- [Häftet har i själva verket följande beteckning: 2001:3/4.
Dessa nummer har emellertid tilldelats andra häften i serien. Här betecknas det därför i enlighet
med Libris notering: 2001:7/8.] - "När jag skriver mina dikter fylls jag av tacksamhet över att jag
har fått förmågan att uttrycka mina tankar i ord. Än mer tacksam är jag över att språket, som inte är
mitt modersmål, gett mig så mycken glädje och tar så stor plats i mitt liv. Min första beröring med
Sverige var människor som värnade om det svenska språket. Det är dem jag har att tacka!" – Se
även nr 112, 144.
137 Johansson, Gunilla. Hovs livs. En handlares livsverk. Växjö 2002. 21 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2002:1.) - "Detta är berättelsen om min far Yngve Svensson, som under sitt
yrkesverksamma liv byggt upp familjeföretaget Hovs Livsmedel. Jag som berättar är Gunilla
Johansson dotter till Yngve. Historien som följer är inte bara berättelsen om Yngves liv utan också
en berättelse om livsmedelshandelns utveckling från småskalighet till kedjeägda supermarkets."
138 Astrid Lindgren till minne. Barn och ungdomar om en älskad sagoberätterska. Teckningar av
Ilon Wikland och Ingrid-Vang Nyman. Växjö 2002. 31 s. (Kulturföreningen Memoria. 2002:2.) -
Vittnesbörd av barn och ungdomar om vad Astrid Lindgrens böcker betytt för dem. "Mellan
avdelningarna med de yngre barnens kortare utsagor och de äldre ungdomarnas lite fylligare texter
redovisar Anita Lindvåg delar av en intervju, som hon gjorde med Astrid Lindgren 1980, för en
avhandling om Elsa Olenius."
139 André, Sven. Till Yukio Mishima och andra dikter. Växjö 2002. 18 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2002:3.) - "De dikter som följer nedan är inte ´japansk lyrik skriven av en svensk´. Inga
av dem följer några japanska versmått. Några av dem är starkt influerade av japansk litteratur jag
läst, andra inte. Men - eftersom den japanska kulturen är den som påverkat mig allra mest, så finns
det nog lite av ´Den Uppgående Solens Land´ i varje dikt."
140 Löfkvist, Ture. En stigfinnare i bilvärlden. Om min far A. G. Löfkvist. Växjö 2002. 19 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2002:4.) - Amandus Gotthard Löfkvist (1983-1966), född i Uråsa
socken, startade företaget Hälsingborgs Automobilverkstäder (senare namnändrat till AB Habil).
Han öppnade även ett företag i Växjö, Bilfirma A G Löfkvist, som ursprungligen låg invid
Oxtorget.
141 Beijbom, Ulf. Albert. Ulf Beijbom berättar. Växjö 2002. 15 s. (Kulturföreningen Memoria.
2002:5.) - Om jungmannen Albert Beijbom, Ulf Beijboms farbror, som 1918 rymde från sin båt i
New York och blev bofast i Amerika. 1946 på tillfälligt återbesök i barndomens Sollefteå. 17 år
senare mötte Ulf honom på nytt, denna gång i New York och fick lyssna till hans livshistoria. - "Jag
är nu lika gammal som Albert den där ärggröna decembermorgonen när han mötte mig i New York.
- I sanning var detta uppbrottets och roderomläggandets tid! Från vad och till vad visste jag förstås
inte då. Men den reslige mannen med det undflyende leendet och den spörjande blå blicken tycktes
21

på något sätt ha anat sig till mitt livsäventyr. En sak kunde han dock inte föreställa sig - att det var
han som satt igång det hela."
142 Augustsson, Stig. Fem liv. Stig Augustsson berättar. Växjö 2002. 21 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2002:6.) - Stig Augustsson berättar om sitt liv som tidnings- och radiojournalist, bl.a. vid
regionalradion i Växjö och slutligen som Eko-redaktionens reporter för Småland och Öland. -
"Hederlighet, att framträda med öppet visir och visa vederbörlig respekt är kungsord som jag gärna
predikar för dagens journalister och ledningar för massmedia. Att inte låta brådskan och ambitionen
att komma först gå ut över saklighet och mänskligt tänkande." - Se även nr 57.
143 Holmberg, Kristina. Ensam är svag. Noveller. Av Kristina Holmberg och Frida Karlsson.
Växjö 2003. 30 s. (Kulturföreningen Memoria. 2003:1.) - Kristina Holmbergs och Frida Karlssons
berättelser visar enligt Willy Jönsson hur bra det kan bli för en ensam människa, om hon får lite
hjälp på traven och hur illa det kan gå om hon inte får det stöd hon behöver för att hitta den godhet
som trots allt finns inom henne.
144 Bengtsson, Hannelore. I morgon i en annan värld. Växjö 2003. 148 s. (Kulturföreningen
Memoria. 2003:2/3.) - "Hannelore Bengtsson har tidigare medverkat i Memoria-serien, nämligen i
nr 3-4 1998, då hon berättade om sin barn- och ungdomstid i Tyskland ... Föreliggande bok är en
fristående fortsättning av barndomsskildringen. Här berättar hon om sina första år i Sverige, men
låter också läsaren, i mycket personliga texter, möta några livsöden inom den egna familjekretsen."
– Se även nr 112, 136.
145 Rydgård, Ada. Kvinnovardag på Huseby. Växjö 2003. 52 s. (Kulturföreningen Memoria.
2003:4/5.) - "I detta nummer av Memoria berättar Ada Rydgård om Husebykvinnornas liv i vardag
och helg på herrgården, i torpen och i husen utefter Bruksgatan från år 1880 till 2003." - Se även nr
122.
146 Wirdenäs, Arne. Svärmors klipp. Dikter av Arne Wirdenäs. Växjö 2003. 20 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2003:6.) - Ett antal dikter samlade av Arne Wirdenäs svärmor Nanny
Karlsson. - "Återkommande motiv i Arne Wirdenäs diktning är det livgivande havet, den
roskapande insjön och närheten mellan människor - så också i det urval av dikter som finns i detta
häfte." – Se även nr 40, 104, 108.
147 Nilsson, Christer. Inte bara musik. Samtal med Ingmar Nordström. Växjö 2003. 192 s. - Med
CD-skiva. (Kulturföreningen Memoria. 2003:7/8.) - "Ingmar har spridit glädje med sin musik inte
bara i Växjö och Småland utan i hela vårt land. 1955-91 var han kapellmästare för Ingmar
Nordströms - som under 60-, 70- och 80-talen var en av Sveriges populäraste dansorkestrar. Nu
fyller han våra kyrkor runt om i landet, då han tillsammans med Sanna Nielsen och Bert Månsson
framför framlidne Växjö-biskopen Jan Arvid Hellströms ´dansbandsmässa´ Människan och
skapelsen eller spelar tillsammans med Ingemar Hedberg och Sven-Åke Norrman." - På s. 183-192:
Musiker i Ingmar Nordströms orkester 1955-1991. - Diskografi. - Personförteckning.
148 Klasander, Håkan. Bultarnas gymnastik- och idrottsförening. Växjö 2004. 43 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2004:1/2.) - "I det här numret av Memoria ska ni få möta en del gamla
Bultar, dvs manliga seminarister, som gick på dåvarande Folkskoleseminariet i Växjö under tiden
från sent 1940-tal och ett par årtionden framåt. Jag ska beskriva en gren av verksamheten på
seminariet som blomstrade och gav Växjö ett särdeles gott renommé. Det var idrottsverksamheten,
som bedrevs inom Bultarnas Gymnastik- och Idrottsförening."
22

149 Aronsson, Peter. Historiens närvaro. Växjö 2004. 15 s. (Kulturföreningen Memoria. 2004:3.) -
"I detta nummer av Memoria om Peter Wieselgren och Håkan Palm berättar Peter Aronsson om hur
både kända och mindre kända personer får ett andra liv när vi låter deras minne ta ny gestalt i våra
handlingar och tankar. - "Jag har mött deras öden snett från sidan. De har inte varit centrala i min
forskning, men utgjort några av alla de små uppdrag som ofta stimulerar mer än de stora, genom att
de inte är så långsiktiga och tungrodda projekt."
150 Palmqvist, Svea. TBC-spökets era. Minnen från min barndomstid på 1930-talet. Växjö 2004.
23 s. (Kulturföreningen Memoria. 2004:4.) - Svea Palmqvist flyttades under de tidiga
barndomsåren runt till olika institutioner på grund av sjukvårdens rädsla att hon skulle ha TBC.
Hons minns bland annat vistelsen 1937 på Sanatoriet Lugnet och tiden på Vartorps barnhem 1938.
151 Ur minnets fatabur. Wivi Magnusson, Märta Almqvist, Carin Holma och Maj Idemark
berättar. Växjö 2004. 18 s. (Kulturföreningen Memoria. 2004:5.) - "I detta och följande nummer av
Memoria låter vi några kvinnor, som under det gångna året gemensamt deltagit i en skrivarcirkel,
komma till tals och berätta något ur sitt minnes fatabur."
152 Människor, miljöer, minnen. Birgit Johansson, Vera Kraft, Ingalill Lundgren, Gunvor
Wegman och Inga Österberg berättar. Växjö 2004. 27 s. (Kulturföreningen Memoria. 2004:6) -
Som en fortsättning på förra utgåvan Ur minnets fatabur presenterar vi ytterligare fem korta
berättelser vars innehåll kan väcka egna minnen till liv."
153 Öja kyrka 150 år. Jubileumsskrift. Utgiven i samarbete mellan Öja församling och
Kulturföreningen Memoria. Öja 2004. 60 s. (Kulturföreningen Memoria. 2004:7/8.) - Innehåll:
Förord. Av Janåke Hansson. - Öja sockens kyrkor. Av Willy Jönsson. - Rundvandring i Öja kyrka.
Av Janåke Hansson. - Gamla tiders likfärder. Av Kurt Gustafsson. - De har sitt liv där, liksom vi ...
Av Willy Jönsson. - Series Pastorum. Av Janåke Hansson. - Öja missionssykrets. Av Margareta
Ericsson. - Barn- och ungdomsverksamhet. Av Christina Glimsjö. - Musiken i Öja församling. Av
Karin Severin Johansson. - Att vara kyrkvärd. Av Janåke Hansson. - Vänförsamling S:t Simon. Av
Janåke Hansson. - Öja församlings arbetslag 2004. - Bildkällor.
154 Grubb, Allan. Möten med Mellanöstern. Några minnesanteckningar. Växjö 2005. 24 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2005:1.) - "Allan Grubb ger en personlig återblick på sin och
familjens vistelser i olika delar av världen - främst Mellanöstern.
155 Lindqvist, Charlotte. Utflykt till Lilla Grå. Växjö 2005. 13 s. (Kulturföreningen Memoria.
2005:2.) - "Genom sin blandning av exotiskt klingande namn och benämningar med företeelser
som är välkända i vår kultur blir hennes texter fantasieggande och tolkningsbara."
156 Memoro sa´ Lillagårdsvätten. Nedtecknat av Marianne Nilsson. Växjö 2005. 73 s.
(Kulturföreningen Memoria. 2005:3/4.) - "Alltsedan barndomen har det gamla bondesamhället med
sina sagor, sägner och skrönor om tomtar, troll och vättar haft en given plats i Mariannes hjärta."
23

Författar- och personregister
(med hänvisning till förteckningens nummer)
Adams-Ray, Jack 84
Adolfsson, Sven 55
Almqvist, Märta 151
Anderbjörk, Jan Erik (Jerker) 29, 45
Andersson, John 29, 43
Andersson, Sven-Åke 29
André, Sven 139
Andréasson, Mona 116
Angerstein, Uno von 75
Angser, Martin 15, 29
Arnell, Sture 29
Aronsson, Mats 29
Aronsson, Peter 149
Augustsson, Stig 57, 142
Axelsson, Maria 111
Barth, Karl 5
Bartolich, Armando 29
Beijbom, Ulf 3, 74, 141
Bengtsson, Hannelore 112, 136, 144
Berg, Bengt 106
Berg, Karl Allan 106
Bergmarker, Carl Johan 72
Bergstrand, Axel 84
Bertland, Gustaf 11, 29
Beskow, Bo 65
Blomdahl, Karl-Birger 59
Borglid, Lars-Ola 29
Bornholm, Birgitta 29
Braun, Anders 75
Bäckström, Anders 119
Carlberg, Carl-Eric 83, 121, 130
Carlsson Sven H. 29
Carlsson, Sven-Gunnar 29
Cavallin, Thor 9, 29
Cederschiöld, Marie 75
Christoffersson, Ingvar 46
Ciceri, Victoria 117
Claesson, Halvard 29
Cronqvist, Theodor 17, 29, 82, 84
Dacke, Eric 29, 35
Dahl, Helene 116
Damberg, Jenny 117
Didoff, Anders 101
Didoff, Lennart 101
24

Dominique, Ingvar 16, 29
Edholmer, Anna Carolina 29
Edman, Stefan 29, 39, 120
Eilefors, Jonna 77
Eilert, Eric 22, 29
Ejewall, Peter 60
Ekbrant, Inge 13, 29, 113
Engblom, Lars-Åke 29
Enqvist, Ilona 105
Ericsson, Margareta 153
Erixon, Kerstin 29
Faith-Ell, Age 63
Fellinger, Barbro 29
Fohlin, Helena 131
Forsander, Johan 71
Frank, Bo 28, 29
Fransson, Gerold 104
Glimsjö, Christina 153
Goldkuhl, August Edward 82
Goldkuhl, Henri 82
Grubb, Allan 154
Grubb, Eric 84
Grubb, Rune 87
Grubb, Rut 84
Grundtvig, N. F. S. 22
Gröön, Bernt 29
Gullberg, Hjalmar 19
Gunnarsson, Ewert 29
Gussarsson, Gotthard 84
Gustafsson, Bertil 92
Gustafsson, Curt 29
Gustafsson, Ingemar 75, 103
Gustafsson, Karl-Fredrik 135
Gustafsson, Kurt 153
Gustavsson, Lisa 58
Gyllenswärd, Carl-Gösta 29, 86
Gyzander, Lorentz 17
Göthe, Kjell 7, 29
Göthe-Dahlgren, Margareta 29
Hagberg, Gunnar 109
Hallberg, Beda 73
Hallberg, Kerstin 29
Hammarbäck, Solveig 29
Hansson, Janåke 153
Hedenstierna, Alfred 43
Hegborn, Janne 29
Hellström, Jan Arvid 147
Hillerdal, Gunnar 5, 29, 65, 69
Himsel, Roy 33, 29
Hjelmberg, Carl August 75
25

Holma, Carin 151
Holmberg, Kristina 143
Hult, Lars-Åke 29
Hultman, Lars 27, 29
Husberg, Sofie 124
Högstedt, Carin 21, 29
Idemark, Maj 151
Jansson, Kjell 96
Johansson, A-G 29
Johansson, Birgit 152
Johansson, Elina 116
Johansson, Gunilla 137
Johansson, Karin Severin 153
Jonasson, Stig 23, 29
Josefsson, Susanne 116
Järnek, Martin 29, 90
Jönsson, Willy 8, 29, 68, 69, 70, 99, 115, 129, 153
Kalin, Karl-Axel 29, 34
Karlsson, Frida 143
Karlsson, Nanny 146
Klarström, Birgitta 47
Klasander, Håkan 148
Klingberg, Carl 127
Klingmark, Alma 29, 37
Knutsson, Christer 71
Kraft, Vera 152
Kruglhuber, Josef 29
Källstrand, Karl-Axel 125
Lagerkvist, Elin 76
Lagerkvist, Pär 8, 42, 50, 70, 76
Larsson, Lars J. 49
Larsson, Lars-Olof 12, 29
Larsson, Lina 116
Liepe, Anita 29
Lindberg, Paula 117
Lindblom, Karl 29
Lindell, Emil 82
Lindgren, Arne H. 65
Lindgren, Erik 29
Lindgren, Rune 29, 52
Lindqvist, Birgit 64
Lindqvist, Charlotte 155
Lindsten, Christina 108
Lindström, Gustav-Adolf 62
Lindström, Walter 62
Lindvåg, Anita 110, 119, 138
Lundgren, Ann 61
Lundgren, Ingalill 152
Lundvall, Janne 120
Lücklig, Georg 29
26

Läth, Willy 29, 74
Löfkvist, Amandus Gotthard 140
Löfkvist, Ture 140
Löfkvist, Viola 132
Magnusson, Sten 98
Magnusson, Wivi 151
Mang-Borenberg, Sylvia 29
Martinson, Harry 19
Midholt, Birger 29
Moberg, Vilhelm 2, 11, 26
Mossberg, Curt 24, 29, 67, 95
Mossberg, Inger 102
Munther, Ragnar 29
Månsson, Bertil 147
Månsson, Hans 29
Nettervik, Ingrid 26, 29
Newman, Per 101
Nielsen, Sanna 147
Nilsson, Anne Marie 40
Nilsson, Annie 29, 36, 124
Nilsson, Christer 44, 72, 94, 147
Nilsson, Christina 75
Nilsson, Eskil 29
Nilsson, Helena 116
Nilsson, Ingeborg 64
Nilsson, Marianne 133, 156
Nilsson, Peter 29
Nilsson, Yngve 42
Nilsson, Åsa 54
Nordmark, Carl-Axel 89
Nordmark, Helny 18, 29
Nordström, Ingmar 147
Nyman, Ingrid-Vang 138
Olenius, Elsa 138
Olsson, Asta W. 29
Palm, Håkan 149
Palmér, Erik 34
Palmqvist, Svea 150
Pernveden, Lage 29
Persson, Ellinor 54
Petersson, Greger 108
Petersson, Gunvor 107
Pettersson, Emmie 117
Polback, Kerstin 29
Posse, Kerstin 29, 93
Ringh, Sven Magnus 75
Rovinsky, Robert Thomas 50
Runhager, Ingvar 120
Ruuth-Petersson, Ann Mari 66
Rydén, Rune 29
27

Rydén, Åke 29
Rydgård, Ada 122, 145
Rydh, Sven-Eric 2, 29, 60
Rydström, Cathrine 29
Samuelsson, Sven 79
Sandahl, Dag 85
Sandahl, Dagny 56
Sandberg, Leif 29
Sandberg, Per-Axel 29
Sandström, Göran 134
Schlecker, Börje 120
Schlecker, Märta 81, 120
Schönebeck, Jan 70
Selling, Eva 29
Setterlind, Bo 19, 29
Severin Johansson, Karin 153
Sitell, Knut 29, 118
Sjöberg, Birger 79
Sjögren, Håkan 75
Sjögren, Peder 60
Sjöholm, Fredrik 116
Sjövall, Sigurd 82
Solverius, Bernt-Åke 123
Staav, Agne 29
Stamming, Sture 51
Stenvall, Samuel 44
Strand, Cedron 29
Stribe, Birgitta 29, 53, 100
Ström, Birger 29
Strömstedt, Margareta 29, 30
Sundberg, Bo 29
Sundberg, Sven-Gunnar 29
Svantesson, Sune 29
Svensson, Karl William 8
Svensson, Sigrid 29
Svensson, Yngve 137
Svensson, Åke 29, 32, 59
Swärdenhem, Björn 48
Söderberg, Maja 116
Söderlind, Folke 4, 29
Söderlund, Dick 29
Tarras-Wahlberg, Nils 91
Taube, Evert 19
Tegnér, Esaias 22, 75
Tegner, Yelverton 84
Thelin, Rurik 84
Thor, Lars 29
Thornell, Isa 6, 29
Thornell, Olle 29
Thorvaldsen, Bertel 103
28

Thulesius, Kristina 120
Thörn, Maria 117
Tingberger, Per-Evert 20, 29, 78, 88
Tjäder, Pia 117
Toft, Östen 104
Tornehed, Stig 1, 29, 73
Wadsworth, Birgitta 29
Wallerström, Carl 84
Wegman, Gunvor 152
Vejde, Pehr Gunnar 12
Wenander, Rolf 29, 31
Wennberg, Eric Samuel 82
Westerberg, Jimmy 117
Wetter, Vilhelm Gustaf 22
Wicén, Anders 29, 114
Wickbom, Kaj 25, 29
Wickbom, Sten 29, 41
Vickhoff, Ture 29
Wieselgren, Peter 149
Wieslander, Hans 29, 97
Wieslander, Lisbeth 128
Wikland, Ilon 138
Wingborg, Olle 14, 120
Winton, Greta 29
Virdebrant, Carl-Erik 126
Wirdenäs, Arne 10, 29, 40, 104, 108, 146
Wrammert, Lars 123
Wägner, Elin 81
Åhman, Eva 29
Åkesdotter, Görel 54
Årenäs, Sven-Erik 29, 38
Åström, Wilhelm 43
Österberg, Inga 152
29