Omslag, Birgitta Mattson - Södertörns högskola

Som grund för området Politik, ekonomi och samhällets organisering finns ett
brett institutionellt och organisationsteoretiskt ramverk. Empiriskt kan
studierna röra många olika områden. Företagsekonomer intresserar sig
exempelvis för entreprenörers handlingsutrymmen och den kraft som finns i
institutioner som ekonomistyrning och redovisning. Statsvetare intresserar sig
för på vilket sätt som idéer om demokrati och styrning tar sig olika uttryck i
olika nationella sammanhang, men också hur nya rörelser kan växa fram i
brytningstider mellan olika dominerande idéer. Sociologer intresserar sig för
hur välfärdsstaters organisering styrs av föreställningar och normer men
också avgörs av samhälleliga maktförhållanden, och för hur organiseringen
och regleringen i sin tur påverkar människors levnadsvillkor. Gemensamt
studerar vi hur stater, företag och andra kollektiva och individuella aktörers
handlande både begränsar och möjliggörs av institutioner och organisering,
men också hur denna organisering och detta idéskapande kan styras av
normer, föreställningar och de sociala nätverk som finns i vardagen. Vi
uppmärksammar naturligtvis också icke avsedda konsekvenser av olika
styrförsök samt sådan samhällsförändring som inte är planerad.
Den institutionella sammanlänkningen mellan samhällen, den organisatoriska
sammanflätningen mellan olika samhällssfärer och det mellanmänskliga
rummet utgör således de tre aspekterna av en pågående samhällsförändring
som vi intresserar oss för. Processerna som vi studerar kännetecknas både av
ordning och oordning, samförstånd och konflikt, förändring och kontinuitet,
inkludering och exkludering. De resulterar i påtagliga rumsliga och sociala
asymmetrier: välstånd koncentreras till vissa platser samtidigt som vi ser en
framväxt av nya urbana (etniska) underklasser; vissa regioner växer i styrka
medan andra stagnerar; vi får en bättre hälsa och ökad livslängd för vissa
grupper men inte för alla. Invävdheten och sammanflätningarna ger upphov
till sociala och politiska spänningar, som tar sig uttryck i kamp om resurser
men också i en kamp när det gäller att definiera vad som utgör problem och
möjliga lösningar.
Det finns således inom området en bred gemensam teoretisk föreställning om
idéskapande, organisering och handlande i moderna samhällen. Samtidigt
finns det en stor variation när det gäller dels vilka teorier på ”mellannivå” som
används, dels när det gäller de empiriska fenomen som studeras. Vår
inriktning är å ena sida generell och handlar om att förstå nya former för
nationell, europeisk och globalt reglering, och vilka konsekvenser dessa kan
få, bland annat för demokrati och effektivitet. Å andra sidan är den specifik
och handlar om förändringars drivkrafter, innebörd och konsekvenser inom
specifika politikområden: exempelvis välfärdspolitik, sjukvård, folkhälsa,
arbetsmarknad, integration, migration, kultur, urbanpolitik samt
europapolitik. Genom det samarbete som finns inom området är det möjligt
att låta empiriska studier, som har genomförts inom många olika empiriska
områden, bli en del av en gemensam ambition att skapa en bredare teoretisk
förståelse.
Det kunskapsfält som ovan har beskrivits och som har vuxit fram - Politik,
ekonomi och samhällets organisering - har under senare år utgjort ett starkt
forskningsområde vid Södertörns högskola. Högskolan rymmer idag inom
detta fält både en stor grupp forskare och ett ansenligt kluster av
doktorander, och har goda förutsättningar att bedriva forskarutbildning av
hög kvalitet. Sammantaget står forskarna för såväl en bred kunskap inom
forskningsfältet (området) som en djup specialkunskap inom varje avgränsad
del (ämnena). Initialt kommer utbildningar i företagsekonomi, sociologi och
Politik, ekonomi och samhällets organisering
3 (51)