Omslag, Birgitta Mattson - Södertörns högskola

eglering och organisering. Förklaringar till sådana förändringar brukar knytas
till fenomen som globalisering, transnationalisering och europeisering. Vi
studerar hur det offentliga, företagsamheten, frivilligsfären och andra
verksamheter i allt högre grad har kommit att vävas in ett komplext växelspel
med internationella, transnationella och globala institutioner. Vi ser en ökning
av utbyten och beroenden över traditionella gränser, men vi ser också nya
gränsdragningar. Invävdheten förändrar villkoren för stater och företag, men
också för andra kollektiva och individuella aktörer. Idéer om hur marknader
ska organiseras och regleras liksom hur stater och välfärdssystem ska
utformas sprids i många olika sammanhang och får konsekvenser för
nationella och lokala praktiker. Vi studerar hur sådana idéer skapas,
propageras och sprids och vad som händer när de möter sammanhang där
andra idéer tidigare har varit dominerande. Vad händer i ”översättningen”
mellan det gamla och det nya Får vi en ökad grad av likformighet i reglering,
organisering och praktiker i olika sammanhang, eller uppstår nya slags
kombinationer Sker förändringarna mest på ytan eller genomsyrar de också
de vardagliga praktikerna
För det andra studerar vi vilka organisatoriska former som invävdheten och
de institutionella förändringarna har resulterat i. Hur organiseras företag,
stater, frivilligorganisationer och hur ser sammanflätningarna ut mellan stater
(eller delar av stater), företag, frivilligorganisationer och medborgare Stor
medvetenhet finns om att de flesta organisationer både är komplexa och
fragmenterade. Till exempel kan delar av stater ha flitiga utbyten med delar
av andra stater, men däremot svaga kontakter med andra delar av den egna
staten. Också andra organisationer (som företag, frivilligorganisationer,
akademier etc.) är för det mesta höggradigt fragmenterade och svårstyrda. Vi
studerar framväxten av nya former för styrning, organisering och reglering,
dvs. det som ofta brukar gå under namnet ”governance”. Vi studerar de
tekniker för ledning, ekonomistyrning och redovisning som används i såväl
offentliga som privata organisationer. Vi studerar utbyten mellan
organisationer med olika dominerande logiker. Vi studerar hur det
ekonomiska, politiska, sociala och privata möts och opererar i komplicerade
och ibland tämligen förbryllande kombinationer, med konsekvenser såväl för
det offentligas funktionalitet som för människornas vardagsliv.
För det tredje studerar vi det mellanmänskliga rummet och dess
sammanflätning med institutioner och organisationer, i såväl ekonomi och
politik som i arbets- och vardagsliv. Här rör det sig om immateriella
tillgångar, som tillit, och sociala relationer och interaktioner, dvs. det som
utgör det sociala livets ”mjuka vävnad” i form av normer, gemensamma
föreställningar, sociala nätverk och socialt kapital. Inom samhällsvetenskapen
har det skett en påfallande utveckling inom detta fält. Många har talat om ett
paradigmskifte vars innebörd är att det mellanmänskliga rummet intagit en
central plats i framväxande teoretiska paradigm och som förklaringsfaktor
såväl för politiska och ekonomiska institutioners och organisationers
handlingsförmåga som för människors hälsotillstånd och välbefinnande. Våra
studier visar att det är viktigt att studera på vilket sätt som agerande
människor emellan (vare sig dessa är entreprenörer, politiker, aktivister,
mellanchefer, barn, föräldrar, lobbyister, spärrvakter, forskare, konstnärer,
gräsrotsbyråkrater eller något annat) både påverkas av och kan påverka
organisering och idéskapande inom ett område. Vi studerar således samhället
på flera olika sammanflätade plan: det institutionella, det organisatoriska och
det mellanmänskliga.
Politik, ekonomi och samhällets organisering
2 (51)