Omslag, Birgitta Mattson - Södertörns högskola

10 11
på religio-politiska väckelserörelser samt
relationer religionerna emellan. Forskarna
vid Södertörn spelar en betydelsefull roll
både nationellt och internationellt; bland
annat arrangerade högskolan i april 2007
en stor internationell religionsvetenskaplig
konferens: Religion on the Borders. Inom
profilområdet kommer det under 2008
att finnas två professorer, tio seniora forskare
och sex doktorander. En professorstjänst
i religionsvetenskap kommer att
utlysas under början av 2008.
Genusstudier
Ett femte starkt forskningsområde är
genusstudier. Genomgående tema är
könens villkor och hur kvinnligt och manligt
skapas i dåtid och nutid. Högskolan
har ett stort antal välmeriterade genusforskare
inte bara i ämnet genusvetenskap
utan också i till exempel historia, idéhistoria,
statsvetenskap, religionsvetenskap,
sociologi, litteraturvetenskap,
svenska och etnologi. Ett stort antal forskningsprojekt
finns inom området: till
exempel. genuspolitik, genusvetenskapens
framväxt i Sverige; kvinnorörelsens framväxt
sam feministisk teoriutveckling. Inom
profilområdet finns tre ämnesinriktade
professorer, ett tjugotal seniora forskare
och cirka tjugo doktorander med genusvetenskaplig
inriktning.
I ämnet genusvetenskap finns idag
ingen professor, men väl två docenter och
en doktorand. En professorstjänst i genusvetenskap
kommer att utlysas under början
av 2008.
Kritisk kulturteori och estetik
Ett sjätte starkt forskningsområde är kritisk
kulturteori och estetik. Forskningen inom
detta fält befinner sig i skärningspunkten
mellan en historiskt inriktad reflekterande
teoretisk analys och studier av det samtida.
I en tät integration av forskning och
undervisning studeras estetiska, kulturella
och mediala uttryck ur kontinentalfilosofiska,
samtidsarkeologiska och samtidsestetiska
perspektiv. Som en röd tråd löper
reflektionen över relationen mellan teoretisk
medvetenhet och estetisk, kulturell
och social praxis. Forskningsområdet samlar
några av landets ledande yngre forskare
och har vid sidan av finansiering från
Östersjöstiftelsen även haft en mycket stor
andel externfinansierade projekt. Inom
profilområdet finns för närvarande sex
professorer, 30 seniora forskare och 16
doktorander. En professorstjänst i filosofi
kommer att utlysas under början av 2008.
Miljövetenskap
Ett sjunde forskningsområde som är fakultetsövergripande
är miljövetenskap. Här
studeras interaktionen mellan människan
och naturen i syfte att skapa förståelse
och förutsättningar för en ekologiskt hållbar
social och ekonomisk utveckling.
Forskningen kombinerar samhällvetenskapliga
och naturvetenskapliga angrepps-
sätt och metoder för att nå en fördjupad
empirisk kunskap och teoretisk förståelse
om miljöproblemens orsaker, omfång och
hantering. Inom profilområdet finns en
professor, 18 seniora forskare och 15
doktorander. En professorstjänst i miljövetenskap
har utlysts i december 2007.
Här finns också forskarskolan Environmental
Sciences and Development
Graduate School.
Biovetenskap
Ett åttonde starkt forskningsområde är biovetenskap.
Här finns överlappande tematiska
forskningsinriktningar som tillsammans
överbryggar gränserna, dels mellan
kemi och biologi, dels mellan de laborativa
disciplinerna inom biologi och biologins
mer fältorienterade discipliner. Ett
forskningsprogram i funktionsgenomik studerar
hur informationen i arvsmassan
översätts till biologisk funktion med hjälp
av ett antal modellorganismer (samarbete
med Karolinska Institutet). Molekylär ekologi
utgör ett annat starkt forskningsprogram
som dels använder molekylärbiologiska
metoder för att kartlägga förändringar
i naturliga populationer och dels studerar
de molekylära mekanismerna som
leder till utvecklingen av biologiskt diversitet
i naturen. Inom profilområdet finns nio
professorer, 16 seniora forskare och 38
doktorander. Här finns också en forskarskola
Molecular and Biological Sciences
Graduate School.
Forskning och kvalitet
Dessa forskningsprofiler utgör avgränsbara,
sammanhållna forskarmiljöer där det
finns ett bärande gemensamt forskningsintresse.
Samtidigt är de tillräckligt vida för
att det ska vara möjliga att göra kontinuerliga
anpassningar inom de olika miljöerna.
Det måste också finnas en dynamik som
gör det möjligt att ”öppna” gränserna och
vidga perspektiven. Som vi ser det måste
de starka forskningsområdena kunna förändras,
bland annat beroende av hur
framgångsrika forskarna är i att etablera
nya grupperingar och konkurrera om
externa medel. Vissa profiler kan försvinna
och andra komma till. Profileringen måste
kombineras med procedurer som stimulerar
en dynamisk utveckling av forskningen.
Det finns också exempel på utomordentligt
kvalificerad forskning vid högskolan
som ligger utanför de utpekade fälten;
antingen för att de utgör relativa smala
områden eller för att det inte finns en tillräckligt
stor grupp forskare.
Kvaliteten i forskningen säkras på sedvanligt
vis i och med att grupperna är
med och konkurrerar om externa forskningsmedel
och publicerar sig nationellt
och internationellt. Inom ovan angivna
starka forskningsområden finns omfattande
internationella forskarkontakter. Högskolan
har t.ex. genom CBEES omfattande
samarbete med flera andra framstående
forskarcentra i Östersjö- och Östeuropaområdet
och ett flertal samarbeten med