Omslag, Birgitta Mattson - Södertörns högskola

d.v.s. högskolan har ingen möjlighet att påverka vem medlen tillfaller.
Östersjöstiftelsen fungerar när det gäller projektfinansiering som ett vanligt
forskningsråd (med traditionellt review-förfarande), med undantaget att
medlen som beviljas måste förvaltas av Södertörns högskola.
Beviljandegraden för ansökningarna har under senare år legat på cirka 20
procent. Utöver projektanslagen har stiftelsen kontinuerligt beviljat medel för
planeringsbidrag, publikationsverksamhet samt resor och konferenser.
År 2000 startade högskolan med stöd från stiftelsen forskarskolan BEEGS
(The Baltic and East European Graduate School) och år 2005
forskningscentrumet CBEES (Centre for Baltic and East European Studies)
som BEEGS sedan dess sorterar under. Sedan starten år 2000 har BEEGS
antagit 59 doktorander, varav 34 har examinerats som doktorer i samarbete
med olika lärosäten, framförallt Stockholms universitet. Hälften av dessa (17
stycken) har sin hemvist inom området Politik, ekonomi och samhällets
organisering.
Östersjöstiftelsens medel har använts för att bygga upp en exceptionellt stark
forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning. Stödet från ÖSS har under
åren 2004 till 2009 vuxit och stiftelsens stöd till pågående forskning uppgick
2009 till 205 miljoner kronor. Under 2010 finansierar stiftelsen 50 treåriga
forskningsprojekt vid högskolan. Under senare år har ÖSS dessutom tillskjutit
medel för infrastrukturella satsningar till det som högskolan pekat ut som
varande starka forskningsprofiler, men som inte direkt har Östersjö- och
Östeuropainriktning. Ofta är det profiler där det finns en generell tematisk och
teoretisk ambition och kompetens, som indirekt bidrar till att utveckla
Östersjö- och Östeuropaforskningen.
Externa forskningsmedel vid högskolan uppgår år 2009 till 56 miljoner kronor.
Stödet från de statliga forskningsfinansiärerna (VR, RJ, FAS etc.) under
senare år legat mellan 12 och 13 miljoner kr per år. Denna summa kommer
under de närmaste åren att öka, bland annat eftersom forskargruppen under
Hans Ruins ledning (kopplad till området Kritisk kulturteori) av Riksbankens
Jubileumsfond beviljades ett stort programanslag om totalt 35 miljoner kronor
från och med 2010. Högskolan har också över åren haft ett betydande stöd
från Stockholms Läns Landsting. Detta stöd har minskat i omfattning i och
med att delar av den naturvetenskapliga forskningen håller på att fasas ut.
Högskolans strategi är att öka andelen forskningsanslag från externa
finansiärer. Medlen för att åstadkomma detta är bl.a. utlysningar av
planeringsbidrag men också strategiska satsningar på att låta kvalificerade
miljöer utveckla idéer som kan omsättas i konkurrenskraftiga
forskningsprogram.
Fakultetsmedlen har från 2004 till 2009 stigit från 19 till 28 miljoner kronor.
Dessa medel har fördelats av forsknings- och utbildningsnämnderna för
humaniora, samhällsvetenskap och teknik respektive naturvetenskap samt
lärarutbildningsnämnden. Nämnderna har i sin tur dels fördelat vidare
pengarna till institutioner och ämnen, dels gjort egna strategiska satsningar i
form av utlysta medel för meritering. Inom ämnen och institutioner har
medlen använts bland annat för högre seminarier, konferensresor samt
forskningstid för lärare.
Tack vare stiftelsens medel – men också genom finansiering via externa
anslag och fakultetsmedel – har högskolan inom de områden där man nu
söker examensrättigheter på forskarnivå, byggt upp en omfattande kapacitet
Politik, ekonomi och samhällets organisering
42 (51)