Omslag, Birgitta Mattson - Södertörns högskola

Företagsekonomi i Sverige (FEKIS) och att delta i såväl nationella som
internationella konferenser inom sina ämnen. De uppmuntras även att
publicera sig i internationella tidskrifter under utbildningen (detta oavsett om
de skriver sin avhandling som sammanläggningsavhandling eller monografi).
Inom områdesmiljön finns mycket god metodkompetens, både vad gäller
kvantitativ metod och statistiska analystekniker och kvalitativa metoder, som
intervjuer, etnografiska studier, historisk-komparativa fallstudier, fallstudier
av mikroprocesser, text- och diskursanalyser mm. Samtliga undervisande
lärare på forskarutbildningen är också forskningsverksamma.
Forskningsförankringen är tydlig på i stort sett samtliga
forskarutbildningskurser, möjligen med undantag för vissa teorikurser som
läses för den ämnesmässiga allmänbildningen och fördjupningen. Ett exempel
är den gemensamma kursen i institutionell teori och organisationsteori, där
forskningen är omfattande inom området. Detsamma gäller metodkurserna,
där de undervisande lärarna själva arbetar med metoderna i fråga. Detsamma
gäller i hög grad de valbara specialkurserna. Genom att även få bekanta sig
med de undervisande lärarnas egen forskning och se hur teorier från
kurslitteraturen kan omsättas i aktuella studier, kan intresset för forskningen
stimuleras ytterligare. Det är också värdefullt för doktoranderna att under
utbildningstiden få inblickar i projektforskning, hur projektansökningar skrivs
och överhuvudtaget i strategier för att kunna ta nästa steg i karriären efter
disputationen.
Vad gäller genusperspektiv i undervisningen är det en naturlig och nödvändig
del av all samhällsvetenskap, men finns särskilt uttalat på enskilda kurser,
som kurserna ”Intersektionell analys” och ”Arbete och genus”, vilka ges av
sociologin. De är idag masterkurser men planeras att omarbetas till
doktorandkurser, vilka även mastersstudenterna kan följa (med skiljd
examination och kravnivå). Ämnet statsvetenskap har tidigare gett kursen
”Gender, Citizenship and the State” och ska med start höstterminen 2010 ge
kursen ”Gender, Power and Politics” (båda på c-nivån).
Överhuvudtaget finns det goda förutsättningar att vidareutveckla olika kurser
för forskarnivån, som masterprogrammens kurser i vetenskapsteori samt
jämförande respektive kvalitativ metod jämte olika temakurser. Av relevans i
sammanhanget är mastersprogrammet med inriktning mot offentlig
förvaltning som är under utveckling. Likaså Europaprogrammets
programspecifika kurs ”Europeisering och institutionell förändring” (idag på c-
nivå), i samarbete mellan en sociolog (Kerstin Jacobsson) och en statsvetare
(Karl Magnus Johansson) och där en företagsekonom föreläser (Bengt
Jacobsson). Detta är exempel på en kurs som skulle kunna vidareutvecklas
och ges för doktorander. Givetvis kommer kravnivån att höjas för att
motsvara kraven på forskarutbildningsnivå.
Handledare, lärare och forskare
Handledarresurserna inom området överskrider med god marginal den gräns
HSV har angett. Initialt finns 29 möjliga handledare (Tabell 1). Vi har räknat
med professorer och docenter samt i tre fall personer som har ansökt om
docentkompetens. Till detta kommer andra disputerade lärare och forskare
(Tabell 2).
Politik, ekonomi och samhällets organisering
21 (51)