Omslag, Birgitta Mattson - Södertörns högskola

I praktiken har vi således redan inom de tre ämnena haft en forskarutbildning
med ansenlig storlek inom det område där vi nu söker examensrättigheter. I
hög grad har doktoranderna kommit att verka i en mångvetenskaplig
samhällsvetenskaplig miljö. Vi kan också nämna att det finns ett omfattande
samarbete också med andra delar av högskolan, bl.a. med forskare vid det
Samtidshistoriska Institutet. Samarbetet såväl inom området som mellan
området och andra delar av högskolan passar väl in i den strävan efter
mångvetenskaplighet som har varit en ledstjärna för forskningen alltsedan
högskolans etablering.
Inom området pågår för närvarande 40 externt finansierade forskningsprojekt
(se avsnitt 4 för en redovisning). Omfattande ämnesövergripande samarbete
har funnits inom ramen för flera av dessa. Bland sådana mångvetenskapliga
projekt där forskare från de i området ingående ämnena samverkar kan
nämnas: Östersjöstater i ett nytt Europa som leds av Bengt Jacobsson
(företagsekonomi); Nationella mobiliseringsstrategier och transnationellt
nätverkande: Sociala rörelser i Öst och Väst som leds av Kerstin Jacobsson
(sociologi); Nya röster, gamla rötter. Populismens dilemma i det utvidgade
Europa som leds av Ann-Cathrine Jungar (statsvetenskap); Fungerande
grannskap i segregerade städer som är en fortsättning av en forskning om
Storstadssatsningen och leds av Apostolis Papakostas och Sven Hort
(sociologi).
Också inom ramen för CBEES (Centre for Baltic and East European Studies)
som är ett forskningscentrum vid högskolan har ett samarbete mellan de tre
disciplinerna pågått sedan några år tillbaka. Ett av tre teman vid CBEES har
utformats som ett samarbete mellan de här aktuella ämnena. Temat har
kallats The Social Landscapes of the Political och ordnar seminarier,
konferenser, bjuder in gästprofessorer, rymmer postdoktorer, stimulerar
ansökningar etc. när det gäller processer som - i vid mening - är kopplade till
de baltiska ländernas och Östeuropas tilltagande invävdhet i europeiska och
västerländska politiska och ekonomiska institutioner och samarbeten. Temat
söker bidra till teoretiska diskussioner om konsekvenserna för såväl stater och
andra organisationer som individer av globalisering och europeisering. Detta
stämmer väl in i den övergripande teoretisering som finns inom området.
En stor del av forskningen inom området bedrivs med empiri hämtad från
länderna runt Östersjön och det forna Östeuropa. Det har visat sig mycket
fruktbart att utveckla generella teorier om förändring, stabilitet, organisering,
omreglering, entreprenörskap, politikens former och innehåll samt
människornas vardagsliv och villkor mot en fond av de
transformationsprocesser som pågår inom den regionen. En forskargrupp
inom området (SCOHOST) studerar exempelvis utvecklingen när det gäller
sociala, demografiska och hälsoförhållanden inom Östersjöområdet.
Förändringarna i de post-sovjetiska samhällena i Öst- och Centraleuropa kan
ur ett teoretiskt perspektiv utgöra en skola för alla blivande samhällsvetare,
ett slags naturliga laboratorier där institutionella förändringar, nya
organiseringsformer och förändrade villkor för möten mellan människor kan
studeras i all sin komplexitet.
Utöver varje enskilt ämnes eget utbildningsutbud förekommer betydande
samverkan mellan två eller samtliga tre av ämnena inom området inom
ramen för olika kurser och utbildningsprogram. På grundnivå finns
samarbeten inom följande kandidatprogram:
Politik, ekonomi och samhällets organisering
5 (51)