Omslag, Birgitta Mattson - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

Ansökan från Södertörns högskola om examensrätt på forskarnivå för området 

Politik,ekonomi och samhällets organisering 

Södertörns högskola startades 1996 och har nu ca 12 000 studenter per år. Högskolan bedriver utbildning och forskning 

inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Här finns också en lärarutbildning med interkulturell profil. 

År 2009 hade högskolan 55 professorer och runt 100 doktorander. Under 2009 var Södertörns högskolas totala omslutning 

613 miljoner kronor och forskningsvolymen uppgick till ca 290 miljoner kronor. 

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå 

nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden 

mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. En viktig profil är Östersjö- och Östeuropaforskning.

Dnr 352/40/2010 

Förord 

I Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi betonas 

ambitionen att erhålla examensrätter på forskarnivå för högskolans starka 

forskningsprofiler. Strategin ligger väl i linje med den strävan som har funnits 

sedan högskolans start om att bygga upp en universitetskultur. 

Södertörns högskola ansöker nu om rätt att utfärda generell examen på 

forskarnivå inom fyra områden: 

- historiska studier 

- kritisk kulturteori 

- miljövetenskapliga studier 

- politik, ekonomi och samhällets organisering 

Inom dessa områden finns en omfattande forskning av hög kvalitet, goda 

handledarresurser, många doktorander och en väl fungerande infrastruktur. 

Det finns en stabil och långsiktig finansiering av forskning och 

forskarutbildning. 

Södertörns högskola står väl rustad att på egen hand bedriva 

forskarutbildning. Verksamheten har en sådan kvalitet och omfattning att 

utbildning på forskarnivå kommer att kunna bedrivas på hög vetenskaplig 

nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar. 

Ingela Josefson 

Rektor

Innehållsförteckning: 

1. Område och forskarutbildningsämnen…………………………………s. 1 

2. Område för examensrätt…………………………………………………s. 1-11 

Inriktningen av området - Samarbetet inom området - Utvecklingen av 

området 

3. Högskolans kvalitetsarbete…………………………………………..s. 11-17 

Tidigare erfarenheter - Organisation för kvalitet - Anordnande och 

avveckling av forskarutbildningar - Allmän studieplan och individuella 

studieplaner - Avslutning 

4. Forskarutbildningsmiljö……………….……………………………….s. 17-39 

Forskarutbildningen och integreringen av doktoranderna i miljön - 

Handledare, lärare och forskare - Doktorander - Forskningsproduktion, 

forskningens inriktning och bidrag till forskarutbildningen - 

Doktorandrekrytering, studiesocial miljö m.m. 

5. Handledarresurser …………………………………………………..… s. 39-42 

Högskolans strategi avseende långsiktig handledarförsörjning - 

Högskolans arbete för att säkerställa en god handledning 

6. Ekonomi………………………………………………………………….….s. 41-44 

7. Infrastruktur……………………………………………………………....s. 44-49 

Bevakning av forskningsfronten - Spridning och synliggörande av 

forskningsresultat - Exemplet forskarskolan BEEGS - Arbetsplatser, 

kommunikation och IT-infrastruktur 

8. Jämställdhet………………………………………………………………..s. 49-51

Tabeller: 

1. Handledarresurser inom området innevarande läsår 

2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området 

3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen 

avlagda av doktorander som finansierats av högskolan 

4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår 

finansieras av högskolan 

Bilagor: 

A. Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi 

B. Allmänna studieplaner för de tre ämnen som söker fullständiga 

examensrättigheter 

C. Avtal med andra lärosäten gällande forskarutbildning 

D. CV för möjliga handledare 

E. Publikationsförteckningar för möjliga handledare 

F. CV för övriga disputerade lärare och forskare 

G. Publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare och forskare 

H. Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i 

områdets forskarutbildningsämnen de senaste fem åren av doktorander knutna 

till Södertörns högskola 

I. Preliminära kursplaner för områdets och ämnenas obligatoriska kurser 

J. Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskola

1. Område och forskarutbildningsämnen 

Södertörns högskola ansöker om examensrätt för området Politik, ekonomi 

och samhällets organisering. Inom ramen för det beviljade området vill vi 

utfärda doktors- och licentiatexamina i tre forskarutbildningsämnen: 

företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. 

Vi kommer i det som följer att redogöra för områdets inriktning, omfattning 

och avgränsning (avsnitt 2), högskolans kvalitetsarbete (avsnitt 3), 

forskarutbildningsmiljön (avsnitt 4), handledarresurser (avsnitt 5), ekonomi 

(avsnitt 6), infrastruktur (avsnitt 7) och jämställdhet (avsnitt 8). Därutöver 

redovisas information om området i ett antal tabeller och bilagor. 

2. Område för examensrätt 

Många har omvittnat att politiken, agerandet på marknader och människors 

vardagsliv i hög grad är sammanflätade med varandra i moderna samhällen. 

För att förstå samhällsförändring är det nödvändigt att inte enbart studera 

vad som händer inom exempelvis politiken eller på marknader, utan också 

vad som händer i mötet mellan olika institutioner. Vi behöver också studera 

hur stater, marknader och frivilligsektorn konkret är organiserade, och hur 

sammanflätningen mellan organisationer inom dessa olika samhällssfärer ser 

ut. Sociala relationer och möten mellan människor styrs i hög grad av 

föreställningar, normer och resurser som är skapade inom ramen för 

existerande institutioner och organisationsformer. Inom området Politik, 

ekonomi och samhällets organisering studeras de förändringar och 

sammanflätningar som sker i det moderna samhällets institutioner, i dess 

organisering och i människornas vardag. 

Inriktningen av området 

Forskningsfältet Politik, ekonomi och samhällets organisering har under 

senare år utgjort ett starkt forskningsområde vid Södertörns högskola, och 

det är ett område som framförallt har utvecklats i ett växelspel mellan 

ämnena företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Samhällets 

organisering, legitimering och reglering i vid mening har stått i fokus. 

Forskarna vid högskolan inom detta fält har studerat många olika slags 

organisationer (stater, byråkratier, internationella organisationer, företag, 

frivilligorganisationer etc.) och dessa organisationers relationer både till 

varandra och till människors levnadsvillkor. Studierna har skett på tre olika 

sammanflätade samhälleliga plan: det institutionella, det organisatoriska och 

det mellanmänskliga. 

För det första har vi sett en expansion men också en förändring av 

institutioner som demokrati, marknader och välfärdsstater, med åtföljande 

Politik, ekonomi och samhällets organisering 

1 (51)

eglering och organisering. Förklaringar till sådana förändringar brukar knytas 

till fenomen som globalisering, transnationalisering och europeisering. Vi 

studerar hur det offentliga, företagsamheten, frivilligsfären och andra 

verksamheter i allt högre grad har kommit att vävas in ett komplext växelspel 

med internationella, transnationella och globala institutioner. Vi ser en ökning 

av utbyten och beroenden över traditionella gränser, men vi ser också nya 

gränsdragningar. Invävdheten förändrar villkoren för stater och företag, men 

också för andra kollektiva och individuella aktörer. Idéer om hur marknader 

ska organiseras och regleras liksom hur stater och välfärdssystem ska 

utformas sprids i många olika sammanhang och får konsekvenser för 

nationella och lokala praktiker. Vi studerar hur sådana idéer skapas, 

propageras och sprids och vad som händer när de möter sammanhang där 

andra idéer tidigare har varit dominerande. Vad händer i ”översättningen” 

mellan det gamla och det nya Får vi en ökad grad av likformighet i reglering, 

organisering och praktiker i olika sammanhang, eller uppstår nya slags 

kombinationer Sker förändringarna mest på ytan eller genomsyrar de också 

de vardagliga praktikerna 

För det andra studerar vi vilka organisatoriska former som invävdheten och 

de institutionella förändringarna har resulterat i. Hur organiseras företag, 

stater, frivilligorganisationer och hur ser sammanflätningarna ut mellan stater 

(eller delar av stater), företag, frivilligorganisationer och medborgare Stor 

medvetenhet finns om att de flesta organisationer både är komplexa och 

fragmenterade. Till exempel kan delar av stater ha flitiga utbyten med delar 

av andra stater, men däremot svaga kontakter med andra delar av den egna 

staten. Också andra organisationer (som företag, frivilligorganisationer, 

akademier etc.) är för det mesta höggradigt fragmenterade och svårstyrda. Vi 

studerar framväxten av nya former för styrning, organisering och reglering, 

dvs. det som ofta brukar gå under namnet ”governance”. Vi studerar de 

tekniker för ledning, ekonomistyrning och redovisning som används i såväl 

offentliga som privata organisationer. Vi studerar utbyten mellan 

organisationer med olika dominerande logiker. Vi studerar hur det 

ekonomiska, politiska, sociala och privata möts och opererar i komplicerade 

och ibland tämligen förbryllande kombinationer, med konsekvenser såväl för 

det offentligas funktionalitet som för människornas vardagsliv. 

För det tredje studerar vi det mellanmänskliga rummet och dess 

sammanflätning med institutioner och organisationer, i såväl ekonomi och 

politik som i arbets- och vardagsliv. Här rör det sig om immateriella 

tillgångar, som tillit, och sociala relationer och interaktioner, dvs. det som 

utgör det sociala livets ”mjuka vävnad” i form av normer, gemensamma 

föreställningar, sociala nätverk och socialt kapital. Inom samhällsvetenskapen 

har det skett en påfallande utveckling inom detta fält. Många har talat om ett 

paradigmskifte vars innebörd är att det mellanmänskliga rummet intagit en 

central plats i framväxande teoretiska paradigm och som förklaringsfaktor 

såväl för politiska och ekonomiska institutioners och organisationers 

handlingsförmåga som för människors hälsotillstånd och välbefinnande. Våra 

studier visar att det är viktigt att studera på vilket sätt som agerande 

människor emellan (vare sig dessa är entreprenörer, politiker, aktivister, 

mellanchefer, barn, föräldrar, lobbyister, spärrvakter, forskare, konstnärer, 

gräsrotsbyråkrater eller något annat) både påverkas av och kan påverka 

organisering och idéskapande inom ett område. Vi studerar således samhället 

på flera olika sammanflätade plan: det institutionella, det organisatoriska och 

det mellanmänskliga. 


2 (51)

Som grund för området Politik, ekonomi och samhällets organisering finns ett 

brett institutionellt och organisationsteoretiskt ramverk. Empiriskt kan 

studierna röra många olika områden. Företagsekonomer intresserar sig 

exempelvis för entreprenörers handlingsutrymmen och den kraft som finns i 

institutioner som ekonomistyrning och redovisning. Statsvetare intresserar sig 

för på vilket sätt som idéer om demokrati och styrning tar sig olika uttryck i 

olika nationella sammanhang, men också hur nya rörelser kan växa fram i 

brytningstider mellan olika dominerande idéer. Sociologer intresserar sig för 

hur välfärdsstaters organisering styrs av föreställningar och normer men 

också avgörs av samhälleliga maktförhållanden, och för hur organiseringen 

och regleringen i sin tur påverkar människors levnadsvillkor. Gemensamt 

studerar vi hur stater, företag och andra kollektiva och individuella aktörers 

handlande både begränsar och möjliggörs av institutioner och organisering, 

men också hur denna organisering och detta idéskapande kan styras av 

normer, föreställningar och de sociala nätverk som finns i vardagen. Vi 

uppmärksammar naturligtvis också icke avsedda konsekvenser av olika 

styrförsök samt sådan samhällsförändring som inte är planerad. 

Den institutionella sammanlänkningen mellan samhällen, den organisatoriska 

sammanflätningen mellan olika samhällssfärer och det mellanmänskliga 

rummet utgör således de tre aspekterna av en pågående samhällsförändring 

som vi intresserar oss för. Processerna som vi studerar kännetecknas både av 

ordning och oordning, samförstånd och konflikt, förändring och kontinuitet, 

inkludering och exkludering. De resulterar i påtagliga rumsliga och sociala 

asymmetrier: välstånd koncentreras till vissa platser samtidigt som vi ser en 

framväxt av nya urbana (etniska) underklasser; vissa regioner växer i styrka 

medan andra stagnerar; vi får en bättre hälsa och ökad livslängd för vissa 

grupper men inte för alla. Invävdheten och sammanflätningarna ger upphov 

till sociala och politiska spänningar, som tar sig uttryck i kamp om resurser 

men också i en kamp när det gäller att definiera vad som utgör problem och 

möjliga lösningar. 

Det finns således inom området en bred gemensam teoretisk föreställning om 

idéskapande, organisering och handlande i moderna samhällen. Samtidigt 

finns det en stor variation när det gäller dels vilka teorier på ”mellannivå” som 

används, dels när det gäller de empiriska fenomen som studeras. Vår 

inriktning är å ena sida generell och handlar om att förstå nya former för 

nationell, europeisk och globalt reglering, och vilka konsekvenser dessa kan 

få, bland annat för demokrati och effektivitet. Å andra sidan är den specifik 

och handlar om förändringars drivkrafter, innebörd och konsekvenser inom 

specifika politikområden: exempelvis välfärdspolitik, sjukvård, folkhälsa, 

arbetsmarknad, integration, migration, kultur, urbanpolitik samt 

europapolitik. Genom det samarbete som finns inom området är det möjligt 

att låta empiriska studier, som har genomförts inom många olika empiriska 

områden, bli en del av en gemensam ambition att skapa en bredare teoretisk 

förståelse. 

Det kunskapsfält som ovan har beskrivits och som har vuxit fram - Politik, 

ekonomi och samhällets organisering - har under senare år utgjort ett starkt 

forskningsområde vid Södertörns högskola. Högskolan rymmer idag inom 

detta fält både en stor grupp forskare och ett ansenligt kluster av 

doktorander, och har goda förutsättningar att bedriva forskarutbildning av 

hög kvalitet. Sammantaget står forskarna för såväl en bred kunskap inom 

forskningsfältet (området) som en djup specialkunskap inom varje avgränsad 

del (ämnena). Initialt kommer utbildningar i företagsekonomi, sociologi och 


3 (51)

statsvetenskap att ges inom området. Det finns en strävan att 

nationalekonomiämnet i framtiden ska kunna anslutas till området, något som 

förutsätter att ämnet kommer att kunna leva upp till de kvalitetskrav som 

kommer att läggas fast av fakultetsnämnden (se avsnitt 3). 

Vi ska inledningsvis i detta avsnitt beskriva hur samarbetet inom 

kunskapsfältet har vuxit fram under de senaste åren: när det gäller forskning, 

forskarutbildning, inom ramen för specifika forskningsprojekt, inom ett 

gemensamt temaarbete, inom utbildningen på både grundnivå och avancerad 

nivå, och i samverkan med det omgivande samhället. Därefter diskuterar vi 

på vilket sätt som vi, på basis av det som redan har uppnåtts, kommer att 

vidareutveckla samarbetet mellan de ingående ämnena inom området. Dessa 

ämnen, deras handledare och deras handledarkollegier utgör grunden för den 

forskarutbildning som kommer att ges. Men på Södertörn kommer därutöver 

handledarna i de olika ämnena att samverka över traditionella ämnesgränser i 

en omfattning som skiljer sig från hur det brukar se ut. 

Samarbetet inom området 

En förutsättning för en levande akademisk miljö är att den rymmer tillräckligt 

många lärare och forskare, samt att dessa har reella möjligheter att forska. 

Så är också fallet inom det område där vi nu söker examensrättigheter. 

Sammantaget finns inom området Politik, ekonomi och samhällets 

organisering 29 professorer och docenter som är möjliga handledare (Tabell 

1). Några av dessa har gedigna erfarenheter av att handleda doktorander 

fram till disputation. Omfattande forskning bedrivs inom området av dessa 

potentiella handledare, men också av andra disputerade lärare och forskare 

(Tabell 2). Forskarna inom området är aktiva internationellt och väl 

förankrade i nordiska och europeiska nätverk av forskare. 

Det finns stor erfarenhet inom området av att ha doktorander som är 

integrerade i forskarmiljön. Inom kunskapsfältet har vi från 2004 handlett 23 

personer fram till doktorsexamen: 7 i företagsekonomi, 8 i sociologi och 8 i 

statsvetenskap (Tabell 3). Doktoranderna har haft minst en handledare vid 

högskolan och en handledare vid det antagande lärosätet (som i de allra 

flesta fall har varit Stockholms universitet). I normalfallet har 

huvudhandledaren funnits vid Södertörns högskola. Forskarmiljön i form av 

seminarier, konferenser och vardagssamtal om forskning har för de allra 

flesta av dessa funnits vid högskolan. 

Dessa doktorander har gått kurser såväl vid högskolan (framförallt men inte 

enbart inom ramen för forskarskolan Baltic and East European Graduate 

School, BEEGS) som vid det antagande lärosätet. Områdets doktorander har 

kvalitetsmässigt väl kunnat mäta sig med doktorander vid andra lärosäten. I 

en oberoende utvärdering som har gjorts konstateras att avhandlingarna från 

BEEGS håller god kvalitet, och att de examinerade doktorerna har fått 

anställningar som väl möter deras kvalifikationer. Flera har fått någon form av 

postdoktorstjänst, i Sverige eller utomlands (Geschwind, Lars & Melin, Göran 

(2010) Utvärdering av BEEGS, Faugert & Co Utvärdering). 


4 (51)

I praktiken har vi således redan inom de tre ämnena haft en forskarutbildning 

med ansenlig storlek inom det område där vi nu söker examensrättigheter. I 

hög grad har doktoranderna kommit att verka i en mångvetenskaplig 

samhällsvetenskaplig miljö. Vi kan också nämna att det finns ett omfattande 

samarbete också med andra delar av högskolan, bl.a. med forskare vid det 

Samtidshistoriska Institutet. Samarbetet såväl inom området som mellan 

området och andra delar av högskolan passar väl in i den strävan efter 

mångvetenskaplighet som har varit en ledstjärna för forskningen alltsedan 

högskolans etablering. 

Inom området pågår för närvarande 40 externt finansierade forskningsprojekt 

(se avsnitt 4 för en redovisning). Omfattande ämnesövergripande samarbete 

har funnits inom ramen för flera av dessa. Bland sådana mångvetenskapliga 

projekt där forskare från de i området ingående ämnena samverkar kan 

nämnas: Östersjöstater i ett nytt Europa som leds av Bengt Jacobsson 

(företagsekonomi); Nationella mobiliseringsstrategier och transnationellt 

nätverkande: Sociala rörelser i Öst och Väst som leds av Kerstin Jacobsson 

(sociologi); Nya röster, gamla rötter. Populismens dilemma i det utvidgade 

Europa som leds av Ann-Cathrine Jungar (statsvetenskap); Fungerande 

grannskap i segregerade städer som är en fortsättning av en forskning om 

Storstadssatsningen och leds av Apostolis Papakostas och Sven Hort 

(sociologi). 

Också inom ramen för CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) 

som är ett forskningscentrum vid högskolan har ett samarbete mellan de tre 

disciplinerna pågått sedan några år tillbaka. Ett av tre teman vid CBEES har 

utformats som ett samarbete mellan de här aktuella ämnena. Temat har 

kallats The Social Landscapes of the Political och ordnar seminarier, 

konferenser, bjuder in gästprofessorer, rymmer postdoktorer, stimulerar 

ansökningar etc. när det gäller processer som - i vid mening - är kopplade till 

de baltiska ländernas och Östeuropas tilltagande invävdhet i europeiska och 

västerländska politiska och ekonomiska institutioner och samarbeten. Temat 

söker bidra till teoretiska diskussioner om konsekvenserna för såväl stater och 

andra organisationer som individer av globalisering och europeisering. Detta 

stämmer väl in i den övergripande teoretisering som finns inom området. 

En stor del av forskningen inom området bedrivs med empiri hämtad från 

länderna runt Östersjön och det forna Östeuropa. Det har visat sig mycket 

fruktbart att utveckla generella teorier om förändring, stabilitet, organisering, 

omreglering, entreprenörskap, politikens former och innehåll samt 

människornas vardagsliv och villkor mot en fond av de 

transformationsprocesser som pågår inom den regionen. En forskargrupp 

inom området (SCOHOST) studerar exempelvis utvecklingen när det gäller 

sociala, demografiska och hälsoförhållanden inom Östersjöområdet. 

Förändringarna i de post-sovjetiska samhällena i Öst- och Centraleuropa kan 

ur ett teoretiskt perspektiv utgöra en skola för alla blivande samhällsvetare, 

ett slags naturliga laboratorier där institutionella förändringar, nya 

organiseringsformer och förändrade villkor för möten mellan människor kan 

studeras i all sin komplexitet. 

Utöver varje enskilt ämnes eget utbildningsutbud förekommer betydande 

samverkan mellan två eller samtliga tre av ämnena inom området inom 

ramen för olika kurser och utbildningsprogram. På grundnivå finns 

samarbeten inom följande kandidatprogram: 


5 (51)

• Entreprenörskap, innovation och företagande (studenter kan välja 

något av ämnena företagsekonomi, sociologi eller statsvetenskap som 

huvudämne) 

• Europaprogrammet (sociologi, statsvetenskap m.fl.) 

• Förvaltningsprogrammet (företagsekonomi, sociologi, statsvetenskap 

m.fl.) 

• Internationell migration och etniska relationer, IMER (sociologi, 

statsvetenskap m.fl.) 

• Journalistik med samhällsstudier (fr.o.m. 2010 även sociologi och 

statsvetenskap) 

• Socialt arbete med storstadsprofil (sociologi, statsvetenskap m.fl.) 

• Personalvetarprogram under utveckling (sociologi, företagsekonomi 

m.fl.) 

På avancerad nivå finns samarbeten när det gäller dels magisterprogram, dels 

masterprogram: 

• Magisterprogram med Europainriktning (sociologi, statsvetenskap 

m.fl.) 

• Masterprogram i företagsekonomi 

• Masterprogram i sociologi 

• Political Science, Masters Programme 

• Master i offentlig förvaltning under utveckling (företagsekonomi, 

sociologi, statsvetenskap m.fl.) 

Sedan höstterminen 2009 förekommer samarbete i de masterprogram som 

vart och ett av de tre ämnena har ansvar för. Arbetet med att ta fram dessa 

program gjordes gemensamt inom området. Samarbetet rör framför allt 

metodkurser, både kvalitativa och kvantitativa metoder, och vetenskapsteori. 

Sociologi och statsvetenskap ger tillsammans delkursen ”Theory of 

Knowledge” (termin 1). Sociologi ger momentet ”Quantitative Research 

Methods” (termin 2), som även följs av masterstudenter från företagsekonomi 

och statsvetenskap. Statsvetenskap ger två metodkurser som också är öppna 

för andra ämnen: ”Qualitative Research Methods” samt ”Comparative 

Research Methods” (termin 3). 

I Förvaltningsprogrammet (som tidigare kallades Politik, ekonomi och 

organisation, PEO) har sociologi och företagsekonomi (och nationalekonomi) 

gett en kurs om globalisering. En master i offentlig organisation och ledning 

(förvaltningsprogrammet) är under utveckling, där ämnena företagsekonomi, 

sociologi och statsvetenskap har en framträdande roll. Utvecklingen av 

programmet sker i ett nära samarbete mellan de tre ämnena (och 

tillsammans med företrädare för närliggande kommuner), och utbildningen 

kommer att innehålla en omfattande samverkan med det omgivande 

samhället (praktik, gästföreläsare, praktikfall etc.). 

Samarbete i övrigt finns inom följande kurser/program: 

• DeMoS: Det moderna samhället – ett mångvetenskapligt perspektiv 

(60 hp) (sociologi, statsvetenskap m.fl.) 

• Ekonomi och förvaltning, introduktionskurs (30 hp) (företagsekonomi, 

sociologi, statsvetenskap m.fl.) 

• Ledarskapstermin (30 hp) (företagsekonomi, med bl.a. medverkan av 

sociologi och tidigare även statsvetenskap) 


6 (51)

• Europaprogrammet (sociologi och statsvetenskap) samarbetar kring 

den programspecifika kursen ”Europeisering och institutionell 

förändring” liksom kring momentet ”EU, Europa och världen” i 

magisterprogrammet med Europainriktning. 

Det finns således en stark historia av samarbete över ämnesgränser inom 

detta kunskapsfält vid högskolan. Skälen till detta är flera. Högskolan har 

ända sedan sin tillkomst betonat mångvetenskaplighet som ledstjärna för hela 

högskolans arbete, vilket gör att överskridande av ämnesgränser har 

premierats. Ett annat skäl har varit att det finns ett nätverk av forskare som 

sedan tidigare har samarbetat inom ramen för mångvetenskapliga miljöer, 

och därifrån har burit med sig såväl erfarenheter som kontakter. 

Samverkan med det omgivande samhället är centralt vid högskolan. 

Högskolan har finansiellt bidragit till att initiera ett drygt 20-tal 

samverkansprojekt under de senaste 2 åren. Det pågår ett arbete med att 

skapa ett Centrum för kultur, kommunikation och ekonomi (ShARE), bland 

annat i syfte att skapa förutsättningar att bli en KK-miljö (något som stöds av 

EU:s regionala strukturfondsprojekt Creative Stockholm). Flera 

samverkansprojekt finns eller har funnits inom området Politik, ekonomi och 

samhällets organisering: inom det s.k. Storstadsprogrammet (Sven Hort, 

Apostolis Papakostas m.fl.), om varumärken och entreprenörskap (Karl 

Gratzer m.fl.), om migranter som entreprenörer (Erik Borg m.fl), om 

kulturens organisering (Ann-Sofie Köping m.fl.). Samverkansprojekt inom 

området kommer att utgöra en integrerad och betydelsefull del av ett 

framtida ShARE. Också när det gäller utbildning på avancerad nivå finns 

samarbete med det omgivande samhället. Utvecklingen av en 

förvaltningsmaster sker exempelvis i en dialog med omgivande kommuner. 

Som framgått ovan vi vill bedriva forskarutbildningen inom ett relativt brett 

definierat samhällsvetenskapligt kunskapsfält. Det område som vi här 

presenterar härbärgerar en specifik del av samhällsvetenskapen. Andra 

etablerade delar av samhällsvetenskapen, t.ex. psykologi, pedagogik, 

kulturgeografi, systemvetenskap etc., ryms inte inom det utpekade 

kunskapsfältet. Generellt sett finns överlappningar mellan företagsekonomi, 

sociologi och statsvetenskap, och vi har medvetet arbetat för att stärka det 

som är mångvetenskapligt och ämnesöverskridande mellan dessa tre ämnen. 

Detta har dock skett med den förvissningen att mångvetenskaplig forskning 

av hög kvalitet förutsätter att det finns en bas i starka ämnen. 

När vi nu ansöker om examensrättigheter inom området Politik, ekonomi och 

samhällets organisering vill vi således betona att det inom högskolan redan 

finns omfattande erfarenheter av ämnesövergripande samarbete inom detta 

fält. Kunskapsfältet har under de senaste 5-6 åren utgjort en naturlig enhet, 

såväl forskningsmässigt som utbildningsmässigt. De existerande 

handledarresurserna överskrider med god marginal det som har angivits som 

riktmärke för bedömningar, men också den nu existerande mängden 

doktorander klarar nivåkraven. Vi ska nedan visa hur vi ytterligare kommer 

att arbeta för att stärka områdesmiljön, bl.a. på vilket sätt som vi kommer att 

säkerställa att doktoranderna kommer att kunna nå utbildningens 

examensmål. Högskolan har inom detta område en sådan kvalitet och 

omfattning att utbildning på forskarnivå kommer att kunna kan bedrivas på 

hög vetenskaplig nivå. 


7 (51)

Utvecklingen av området 

Det är viktigt att utbildningen bedrivs på ett sätt som gör det möjligt för 

doktoranderna att erhålla både en djup specialistkompetens inom det enskilda 

forskarutbildningsämnet (och mer specifikt inom det valda avhandlingstemat) 

och en bred kompetens inom området i stort. Vi har ovan visat hur 

samarbetet inom området historiskt har sett ut. Högskolan har inom detta fält 

under ett antal år haft en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på 

forskarnivå har kunnat bedrivas på hög vetenskaplig nivå och med för 

doktoranderna goda utbildningsmässiga förutsättningar. Vi har lotsat ett stort 

antal personer fram till doktorsexamen. Även om doktoranderna formellt har 

varit inskrivna vid andra lärosäten, har den reella forskarutbildningen till 

övervägande del ägt rum i forskarmiljö vid Södertörns högskola. 

Vi kommer framöver att arbeta för att på olika sätt ytterligare stärka och 

utveckla kunskapsfältet. Redan idag finns det antal doktorander inom 

området som av högskoleverket har framhållits som ett riktmärke för en 

kreativ miljö. Genom de strategiska satsningar som högskolan genomför, 

kommer antalet doktorander inom området ytterligare att öka under den 

kommande fyraårsperioden (se avsnitt 6 om Ekonomi). Vi kommer under 

perioden 2011-2014 att rekrytera ytterligare åtta doktorander inom området, 

dvs. utöver den mängd doktorander som idag finns inom området. Hälften av 

denna expansion finansieras genom högskolans fakultetsanslag; den andra 

hälften genom ett ökat intag vid forskarskolan BEEGS. Vi räknar med att 

området i slutet av den angivna perioden kommer att ha 22-26 doktorander. 

Dessa doktorander kommer att ha tillgång till tre kvalificerade 

forskningsmiljöer vid högskolan: en ämnesmässig (företagsekonomi, sociologi 

respektive statsvetenskap); en som är kopplad till Östersjö- och 

Östeuropaforskningen (för dem som har denna inriktning); och en som är 

kopplad till området. Utvecklingen av området stärker 

mångvetenskapligheten. Samtidigt vill vi starkt betona att 

mångvetenskapligheten förutsätter att det finns starka ämnesmiljöer. 

Samarbetet inom området Politik, ekonomi och samhällets organisering 

bygger således på förekomsten av såväl stabila ämnesmiljöer som en 

innovativ områdesmiljö. 

Det är betydelsefullt att det inom de olika forskarutbildningsämnena finns hög 

kvalitet när det gäller forskning, handledning, seminarier, internationella 

utbyten, kurser etc. Vi kommer nedan i samband med diskussionen om 

forskarutbildningsmiljö (avsnitt 4) att redogöra för hur dessa ämnesmiljöer 

ser ut samtidigt som vi beskriver hur den specifika forskarutbildningen inom 

området kommer att utformas. Vi vill dock inledningsvis betona på vilka sätt 

som vi ytterligare kommer att förstärka den akademiska miljön inom 

kunskapsfältet: med gemensamma kurser och seminarier, samverkande 

akademisk ledning, gemensamma handledar- och doktorandkollegier och 

ytterligare utveckling av det samarbete som sker inom forskningen. 

När det gäller forskningssamarbete redogjorde vi ovan för en del av det 

samarbete som redan finns mellan forskarna inom området, och som vi 

räknar med ytterligare kommer att utvecklas. Ett utomordentligt sätt för 

doktorander att få del av en ”tät” forskningsmiljö är att delta i projekt där 

forskare från de olika ämnena inom området arbetar. Det gäller exempelvis 


8 (51)

temaarbetet vid CBEES som kommer ett flertal av doktoranderna till del. Ett 

annat exempel på ett sådant samarbete är forskningsprojektet ”Östersjöstater 

i ett nytt Europa” där seniora forskare från såväl företagsekonomi, 

statsvetenskap som sociologi ingick och där också doktorander från ämnena 

medverkade. Ett par av dessa (nu före detta) doktorander har tillsammans 

sökt, och erhållit, externa medel för ett gemensamt projekt. 

Den akademiska miljön inom området kommer att utvecklas ytterligare. En 

gemensam seminarieserie om Politik, ekonomi och samhällets organisering 

startar under senvåren 2010 och kommer att sammanträda regelbundet. 

Därigenom kompletteras de befintliga ämnesspecifika seminarieserierna. I 

samband med att området får examensrättigheter ökar möjligheterna att 

doktorander får handledare från flera av de ämnen som finns inom området. 

Huvudhandledaren kommer att finnas inom det egna ämnet, men vi kommer 

att sträva efter att ha flera ämnen respresenterade i handledargrupperna i de 

fall där detta kan vara till gagn för doktoranden. 

Ett gemensamt handledarkollegium kommer att inrättas och som komplement 

till de ämnesspecifika kollegierna ges viktiga uppgifter: utveckla kursutbud; 

organisera konferenser och seminarier; bjuda in gästforskare; initiera 

gemensamma forskningsprojekt; stimulera samverkan med det omgivande 

samhället. Strävan är att det gemensamma kollegiet ska få ett övergripande 

och samlande ansvar för doktoranderna och den samlade forskarutbildningen 

inom området. Genom ett sådant kollegium kommer vi ytterligare att utveckla 

både forskar- och forskarutbildningsmiljön. 

Vi kommer att skapa ett gemensamt doktorandkollegium för området. Vi ser 

detta som en utmärkt möjlighet för doktoranderna både att bli del av en 

sammanhållen forskarmiljö och att som grupp öka sina möjligheter att 

påverka. Ett gemensamt doktorandkollegium ökar dessutom den enskilde 

doktorandens möjligheter att påverka sin egen lärandeprocess, i och med att 

det blir enklare att exempelvis finna kompletterande handledarkompetens i 

angränsande ämnen. Skapandet inom området av kollegier för såväl 

handledare som doktorander skapar goda möjligheter för båda dessa grupper 

att diskutera gemensamma angelägenheter. 

När det gäller forskarutbildningens kursinnehåll kommer detta att innehålla 

såväl breda och områdesinriktade kurser som specialiserade och 

ämnesinriktade kurser. De ämnesinriktade kurserna syftar till att ge 

möjligheter till djup specialistkompetens. Här finns förstås redan idag ett 

omfattande samarbete mellan de tre ämnena inom Stockholms- och 

Uppsalaområdet, där det finns möjligheter för doktorander att gå de kurser 

som erbjuds vid de olika lärosätena. Förutom de ämnesspecifika kurserna 

kommer högskolan att ge ett antal områdesinriktade kurser. Avgörande är att 

doktoranderna efter utbildningen ska ha tillägnat sig en bred kunskap inom 

forskningsfältet och en djup specialistkompetens inom en avgränsad del. 

Fyra kurser kommer att vara obligatoriska för områdets doktorander: en i 

vetenskapsteori; en i kvalitativ metod och analys; en i kvantitativ metod och 

analys; och en i organisationsteori/institutionell teori. För doktorander med 

Östersjö- och Östeuropainriktning tillkommer en doktorandkurs om 

Contemporary Research Into the Baltic Sea Region and Eastern Europe. 

Därutöver kommer vi att erbjuda områdesgemensamma kurser som inte är 

obligatoriska (ett exempel på en sådan är den i Social and Cultural Change 

som under våren 2010 ges av professor Piotr Sztompka, Jagellonian 


9 (51)

University, Krakow). Ämnena kommer därutöver att ge ämnesspecifika 

kurser. I vilken utsträckning som ämnena utöver områdets obligatoriska 

kurser har ett obligatoriskt kursutbud redovisas under avsnitt 4 (och i de 

allmänna studieplanerna). Gemensamt för hela området är att kursdelen 

omfattar 75 hp. 

Vi ser det samarbete och de nätverk som vi idag har med andra lärosäten - 

både i Stockholmsområdet (Stockholms universitet, Uppsala universitet, 

Handelshögskolan/Score etc.) men också på andra håll i landet - som en 

styrka eftersom det ger våra doktorander tillgång till ett rikt och 

mångfacetterat utbud av kurser, konferenser, seminarier etc. Genom att vi 

har haft ”gemensamma” doktorander med dessa lärosäten har vi byggt upp 

täta professionella relationer som också framgent kommer att komma våra 

doktorander till del. Vi ser framför oss att doktorander från andra lärosäten 

(precis som tidigare) ska kunna ta del av det kursutbud som kommer att 

finnas inom högskolan inom detta område. 

Ansvaret för att säkerställa att forskarutbildningen inom området håller en 

hög akademisk nivå kommer att åvila en områdesstyrelse, som kommer att 

ha till uppgift att rapportera om verksamheten inom området till 

fakultetsnämnden (se avsnitt 3). Områdesstyrelsen ansvarar för samverkan, 

utveckling och tillsyn. Varje ämne utser lika många representanter till 

styrelsen och inom denna utses en studierektor som samordnar arbetet. 

Representanter för doktoranderna finns med i styrelsen. Arbetet i 

områdesstyrelsen kommer att ske i nära samverkan med områdets 

handledarkollegium som kommer att vara innehållsmässigt drivande. 

Från och med 2010 finns särskilda resurser bemedlade från högskolan för att 

utveckla området (1.5 miljoner kronor). Det finns således en resursmässig 

bas för att inom området utveckla en seminarieserie, bedriva 

områdesgemensamma kurser, utbilda handledare, administrera kollegierna 

både för handledare och för doktorander, utveckla gemensamma projekt- och 

programansökningar etc. Vi menar att allt detta sammantaget kommer att 

bidra till att ytterligare utveckla de i området ingående ämnena, relationen 

mellan ämnena och området som en helhet. 

På detta sätt kommer det också att bli möjligt att utveckla samarbetet om 

kurser på grundnivå och avancerad nivå, och att utveckla samverkan med det 

omgivande samhället. Forskarna inom området kommer att spela en 

betydelsefull roll i högskolans ambitioner att bygga upp ett centrum för 

kommunikation, kultur och ekonomi (ShARE). Samverkan kan självfallet ta sig 

många andra uttryck, exempelvis att forskarna fungerar som experter i olika 

sammanhang (offentliga utredningar, radio, TV, tidningar etc.), engagerar sig 

som gästföreläsare vid olika evenemang etc. Många av forskarna inom 

området är mycket aktiva i dessa avseenden, vilket också bidrar till skapandet 

av en vital och spännande forskarutbildningsmiljö för doktoranderna. 

Högskolan har sedan några år arbetat medvetet och framtidsinriktat för att 

stärka profileringen av forskningen. Området Politik, ekonomi och samhällets 

organisering blev också framhållet som ett av högskolans profilområden i den 

femåriga forskningsoch utvecklingsstrategi som lämnades till regeringen i 

december 2007 (då under rubriceringen Institutionell förändring i det 

moderna samhället). Området är således viktigt för högskolans profilering. 

Betydelsen för högskolan visar sig bland annat i att fem professorstjänster 

sedan dess har utlysts inom området och nu är tillsatta eller under 


10 (51)

tillsättning: två i företagsekonomi, två i statsvetenskap (en har tillträtt) och 

en i sociologi. Dessa professorer har stort utrymme i tjänsten både för 

forskning och för utveckling av forskning inom området. 

Verksamheten vid Södertörns högskola står på en stabil vetenskaplig grund. 

Högskolan har från början byggt upp en universitetskultur. En medveten 

prioritering har varit att anställa lärare med doktorsexamen, och andelen 

forskarutbildade lärare är stor (i paritet med de äldre universiteten). Satsning 

har skett på mångvetenskap och samarbeten över ämnesgränser. Det 

professorsprogram som håller på att implementeras stärker ytterligare den 

vetenskapliga kvalitén, och gör det möjligt att konsolidera och utveckla redan 

starka forskningsområden. Ett av dessa områden är Politik, ekonomi och 

samhällets organisering. Det här är ett område där utbildningen och 

forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning 

på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och 

med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. 

3. Högskolans kvalitetsarbete 

Syftet med högskolans kvalitetsarbete är bland annat att säkerställa 

forskarutbildningens kvalitet och doktorandernas rättssäkerhet. Kvalitet för 

doktoranderna handlar framförallt om att det finns en levande akademisk 

miljö inom området med många kompetenta forskare, seminarieverksamhet, 

möjligheter att delta i konferenser, internationellt utbyte, närhet till 

undervisning och utbyten med det omgivande samhället. Allra viktigast för 

doktoranderna är relationerna till de egna handledarna, övriga doktorander 

inom området och delaktighet i en kvalificerad akademisk miljö. Därutöver är 

det nödvändigt med en infrastruktur i form av arbetsplatser, datorer, 

biblioteksresurser etc. 

För varje enskild doktorand betyder det verksamhetsnära mest: handledare, 

seniora forskare, doktorandkollegor, seminarier etc. Att ta ansvar för 

forskarutbildningen innebär att högskolan skapar så goda institutionella 

förutsättningar som möjligt för denna verksamhet. I det ingår en stabil 

långsiktig finansiering, administrativa rutiner som är avpassade för 

verksamheten, en ändamålsenlig organisering, en forskningsmässigt 

högklassig infrastruktur samt att det finns ett regelverk som garanterar 

doktorandernas rättssäkerhet också vid sådana tillfällen när allt inte går som 

förväntat, exempelvis när en doktorand behöver byta handledare. 

Kvaliteten på en forskarutbildning handlar i hög grad om den 

forskarutbildningsmiljö som finns i ämnen och områden, handledarresurser, 

ekonomi och infrastruktur (vilket kommer att redovisas senare i ansökan). 

Syftet med detta avsnitt är att redovisa på vilket sätt som högskolan på ett 

systematiskt sätt säkerställer såväl kvaliteten i utbildningen som att 

doktoranderna behandlas rättssäkert. Det handlar om att utforma system som 

är ändamålsenliga och verksamhetsnära. Kvalitetsarbetet ska vara en 

integrerad del av verksamheten och de dokument som tas fram, exempelvis 

studieplaner, ska användas aktivt för att se att allt löper som det ska (eller 

inte gör det, och i så fall behöver åtgärdas). 


11 (51)

Tidigare erfarenheter 

Det finns vid högskolan omfattande erfarenheter av att bedriva 

forskarutbildning. Högskolan har under de senaste 7-8 åren haft ett hundratal 

doktorander, framförallt (men inte enbart) vid forskarskolan Baltic and East 

European Graduate School (BEEGS). Verksamheten vid BEEGS har hållit hög 

akademisk kvalitet, samtidigt som mycket har gjorts för att skapa en 

gynnsam studiesocial miljö. Detta har varit särskilt viktigt eftersom cirka 

hälften av doktoranderna vid forskarskolan har rekryterats från utlandet. 

Högskolan har också andra erfarenheter bl.a. genom medverkan som partner 

i den Nationella forskarskolan i historia. Även om den nya situationen att på 

egen hand ansvara för forskarutbildningen ställer högskolan inför nya 

utmaningar, finns inom Södertörns högskola en samlad kompetens och 

erfarenhet av att under en följd av år ha härbärgerat en högkvalitativ 

akademisk miljö med ett stort antal doktorander, vilket förstås kommer att 

vara till stor nytta. 

Högskolan har också stor generell erfarenhet av att arbeta med 

kvalitetsfrågor. Som i allt kvalitetsarbete krävs ett brett engagemang från alla 

inblandade: doktoranden (som har ett ansvar för sin egen utbildning), den 

enskilde handledaren, handledarkollektivet i ämnet och området, ämnes- och 

områdesstyrelser, fakultetsnämnden samt högskolans ledning. 

Kvalitetssäkring krävs också i alla delar av utbildningsprocessen: från 

utlysning, antagning, kursverksamhet, löpande uppföljning av doktorandens 

framsteg, rutiner inför disputation, fortlöpande kvalitetsarbete i form av 

utvärderingar av kurser, tillsyn att det finns seminarieserier av hög kvalitet 

etc. 

Vi ska i det som följer redogöra för högskolans systematiska kvalitetsarbete 

när det gäller utbildningar på forskarnivån. 

Organisation för kvalitet 

Möjligheten att examinera egna doktorer har länge varit en högt prioriterad 

fråga för Södertörns högskolas ledning. Högskolan har sedan tidigare inrättat 

ett kvalitetsråd för att kontinuerligt arbeta med kvalitetssäkring av 

högskolans olika verksamhetsområden: forskning, utbildning och samverkan. 

Högskolestyrelsen beslutade i februari 2010 att inrätta en fakultetsnämnd vid 

högskolan, som en konsekvens av möjligheterna att inom områden erhålla 

examensrätt för doktorer. Syftet med fakultetsnämnden är att skapa bättre 

organisatoriska förutsättningar för att stärka verksamhet som skär över 

ämnesgränser, samt att utveckla ett långsiktigt hållbart 

kvalitetssäkringssystem för forskarutbildningen. 

Fakultetsnämnden kommer i händelse av att högskolan tilldelas 

examensrättigheter för forskarnivå att förvalta det författningsreglerade 

ansvaret för forskarutbildningsfrågor. Den organisatoriska ramen för 

kvalitetsarbetet kommer således redan att vara på plats när verksamheten 

inom områdena initieras, vilket enligt plan sker under hösten 2010. Den 

delegationsordning som högskolan har valt utgår ifrån ett tydligt 

processperspektiv. Rektor ansvarar för att fastställa visioner, mål och 


12 (51)

övergripande strategier. Utifrån dessa ställningstaganden utformar 

fakultetsnämnden sina uppgifter. 

Fakultetsnämnden ska enligt plan tilldelas följande delegation av rektor i 

händelse av beviljade examensrättigheter: 

• Ansvara för de frågor som särskilt angivits i författning 

• Utifrån högskoleövergripande mål utveckla visioner, mål och strategier 

för forskarutbildning 

• Utarbeta strategier för hur högskolans forskarutbildning ska bedrivas 

• Kontinuerligt genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetsprövning 

av forskarutbildning utifrån gällande styrdokument 

• Utifrån högskolans vision och mål om resursfördelning fördela medel 

för forskarutbildning 

• Bereda ansökan om examensrättigheter utifrån förslag från institution 

• Inom ramen för existerande avtal om forskarutbildning ansvara för 

frågor om utbildnings- och kursplaner 

• Lämna förslag till examensregler. 

Den nyinrättade fakultetsnämnden får en nyckelroll när det gäller frågor om 

uppföljning och utvärdering, medan det innehållsmässiga ansvaret för 

forskarutbildningen kommer att finnas inom forskarutbildningsämnen och 

områden. 

Fakultetsnämndens proaktiva kvalitetsarbete handlar om att bedöma 

förutsättningarna för ett ämne att bedriva forskarutbildning som håller god 

kvalitet (mer om det nedan), men det handlar också om att säkerställa vilka 

grundläggande och gemensamma krav på hur forskarutbildning faktiskt ska 

bedrivas som ska finnas: från utlysning och antagning av doktorand till 

disputation. I Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns 

högskola (bilaga J) finns ett förslag om hur ett sådant regelsystem kommer 

att se ut. Förslaget bygger i hög grad på erfarenheter från regleringen av 

andra forskarutbildningar som högskolan har varit inblandad i under de 

senaste åren. 

Det aktiva kvalitetssäkringsarbetet ska ske löpande inom ramen för ett 

treårigt uppföljningsprogram som årsvis fastställer vilka delar av 

fakultetsnämndens verksamhet inom utbildning, forskning och 

forskarutbildning som ska bli föremål för särskild granskning. Granskningen 

av forskarutbildningen kommer att omfatta hela utbildningsprocessen: såväl 

resultat, till exempel genomströmning och avhandlingars kvalitet, som 

områdenas tillämpning av lokala föreskrifter för utbildningen. Uppföljningen 

omfattar också de rapporteringar som löpande kommer att ske exempelvis av 

individuella studieplaner. Resultaten av dessa uppföljningar av verksamheten 

inom områdena ska årligen rapporteras till rektor. 

Det kommer att behövas en formell organisation knutet till de områden där 

examensrättigheter finns. Högskolan har i nuläget valt att inte standardisera 

hur arbetet ska fördelas mellan exempelvis de befintliga 

ämnesstyrelserna/ämneskollegierna, och de kommande 

områdesstyrelserna/områdeskollegierna. Verksamheterna inom områdena bör 

kunna organiseras på olika sätt efter områdets egna förutsättningar (vi har 

ovan beskrivit hur detta kommer att se ut för området Politik, ekonomi och 

samhällets organisering). Gemensamt är att det ska finnas en 


13 (51)

områdesstyrelse, dvs. ett ansvarigt organ med beslutsrätt i vissa frågor och 

med representanter för doktoranderna. Rektor kommer att fastställa en 

arbetsordning för styrelsen och dess ordförande (en studierektor). 

Fakultetsnämnden ansvarar sedan för att granska verksamhetens kvalitet. 

För den enskilde doktoranden utgör fakultetsnämnden, genom sitt ansvar för 

uppföljning och utvärdering, en garant för en forskarutbildning med hög 

kvalitet. Om problem uppstår, exempelvis med handledare, finns det också 

reglerande system som skapar goda förutsättningar att uppmärksamma och 

åtgärda problemen (se nedan). En stor del av arbetet när de gäller antagning, 

frågor om handledare, studieplaner, finansieringsplaner och kursplaner 

kommer i praktiken att hanteras på områdes- och ämnesnivå. 

Fakultetsnämnden ska skapa rutiner för att detta arbete sker på ett sätt som 

garanterar både kvalitet och rättssäkerhet. 

Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur fakultetsnämnden kommer att 

organisera sitt arbete, exempelvis vilka frågor som kan komma att delegeras. 

Nämnden, och de organ som nämnden kommer att delegera uppgifter till, 

kommer att ha ett kansli (utbildnings- och forskningskansliet) till sitt 

förfogande med uppgift att se till att rutiner gällande antagning, 

studiefinansiering, tillgodoräknanden etc. upprätthålls. Det är utomordentligt 

viktigt att det finns en kvalificerad tjänstemannastab som ser till att 

utlysningar, antagningar liksom den löpande hanteringen av 

forskarutbildningen sker på ett öppet och kompetent sätt. 

Vi övergår nu till att redogöra för hur högskolan kommer att hantera vissa 

specifika frågor som är kopplade till forskarutbildningens kvalitet. 

Anordnande och avveckling av forskarutbildningar 

Inom det område där rättigheter beviljas kommer högskolan att kunna 

bestämma om ändringar gällande en forskarutbildnings uppläggning och 

innehåll. Högskolan kommer också att kunna besluta om att inrätta nya 

forskarutbildningsämnen, inom ett beviljat område. Det förutsätter ett 

fungerande kvalitetsarbete. Villkoren för att inrätta nya 

forskarutbildningsämnen inom ett beviljat område är att utbildningen kan 

bedrivas på en hög vetenskaplig nivå, och att doktorandernas krav kommer 

att kunna tillgodoses. 

Enligt de förslag till riktlinjer som har diskuterats och förankrats i 

högskoleledning, kvalitetsråd och andra akademiska organ ska vissa 

förutsättningar vara uppfyllda för att utbildning på forskarnivå ska kunna 

anordnas inom ett ämne. Det ska finnas: rättigheter att utfärda examen på 

avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare varav minst en professor och 

två docenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat högre seminarium; 

erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå; och det ska finnas 

doktorander inom ämnet. 

Detta är de minimikrav som ett forskarutbildningsämne ska leva upp till. Till 

detta kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga 

tillsammans med andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och 


14 (51)

att det finns synergieffekter inom området. Forskarutbildningsämnet ska 

tillsammans med de andra ämnena utgöra en trovärdig vetenskaplig helhet 

där delarna stödjer helheten och varandra. I princip kommer samma kriterier 

som Högskoleverket har formulerat att användas i bedömningen när det gäller 

inrättandet av nya forskarutbildningsämnen. Beslut om inrättande av 

forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärda doktorsexamen 

fattas av fakultetsnämnden. 

Löpande kommer högskolan att se till att de kvalitetskrav som vi nu initialt 

anser vara tillgodosedda kommer att upprätthållas i framtiden. Högskolan 

garanterar att det kommer att finnas förutsättningar att skapa en levande 

akademisk miljö inom områden där rättigheter finns, bl.a. med tillräckligt 

antal handledare och doktorander. Man kan tänka sig situationer där enskilda 

forskarutbildningsämnen av olika skäl inte förmår leva upp till de krav som 

finns antingen i högskoleverkets anvisningar eller i högskolans riktlinjer. Att 

områdena (enligt den modell som redovisades ovan) varje år återrapporterar 

till nämnden om verksamheten gör det möjligt att fånga upp och åtgärda 

sådana situationer. Fakultetsnämnden kommer i förekommande fall att 

besluta om att avveckla forskarutbildningar. 

Allmän studieplan och individuella studieplaner 

Den allmänna studieplanen kan ses som ett kontrakt mellan myndigheten och 

den antagna doktoranden som formellt träder i kraft vid antagningstillfället. 

Studieplanen, som fastställs av fakultetsnämnden för varje enskilt 

forskarutbildningsämne, reglerar de övergripande målen för den aktuella 

utbildningen, vilka behörighetsvillkor och förkunskapskrav som krävs för 

antagning, hur antagning och urval av sökande genomförs i praktiken, 

utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning, principer för tilldelning 

av handledarresurser samt regler för examination. 

Högskolan betraktar den allmänna studieplanen som ett centralt verktyg i 

kvalitetssäkringsarbetet. Den tillhandahåller väsentlig information om vilka 

krav den studerande har rätt att ställa på ett forskarutbildningsämne och på 

högskolan centralt samt hur frågor om utlysning, urval och antagning 

genomförs för att garantera den sökandes rättssäkerhet. Den ger respektive 

forskarutbildningsämne stöd för att internt upprätthålla god kvalitet 

beträffande till exempel handledarkompetens, genomströmningsgrad och 

kursplanearbete. För såväl fakultetsnämnden som berörda institutioner ger 

den allmänna studieplanen reella förutsättningar för en kontinuerlig 

uppföljning av att mål och regler tillämpas fullt ut, dels för att examensmålen 

de facto nås i samtliga utbildningar, dels för att värna rättssäkerheten för den 

enskilde doktoranden i olika faser av utbildningen (de allmänna 

studieplanerna återfinns i bilaga B). 

Också den individuella studieplanen är ett viktigt dokument i 

kvalitetssäkringen. En sådan ska upprättas för varje enskild doktorand i 

samband med antagningen och fastställas av fakultetsnämnden senast tre 

månader därefter. Den individuella studieplanen är en formellt bindande 

överenskommelse mellan handledare och doktorand om hur studietiden ska 

disponeras för olika typer av aktiviteter: kursläsning, materialinsamling, 

avhandlingsförfattande, konferensdeltagande med mera. Den följs upp en 

gång per termin genom att doktorand och handledare gemensamt informerar 


15 (51)

fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider genom att lämna in en 

redovisning för avslutad termin och detaljplan för den kommande. 

Huvudhandledaren har ansvar för detta. De individuella studieplanerna följs 

också upp av områdenas handledarkollegier. Reviderade individuella 

studieplaner godkänns och fastställs av fakultetsnämnden. 

Upprättandet av den individuella studieplanen och, i synnerhet, den 

terminsvisa uppföljningen är ett viktigt inslag i kvalitetssäkringen av 

forskarutbildningen. Här ges fortlöpande tillfälle för både doktorand och 

handledare att överväga hur arbetet fortskrider och i vilken grad planerade 

delmål har uppnåtts. Det kan finnas många skäl som gör att planer inte kan 

följas. Det viktiga är att på ett regelbundet och systematiskt sätt resonera om 

vilka konsekvenser som detta kan komma att få, och att genomföra åtgärder 

för att komma tillrätta med problemen. En revidering kan ge en viktig signal 

om att det behövs stödjande åtgärder för att ett avhandlingsprojekt ska 

kunna slutföras på tillfredsställande sätt. I sådana fall då diskussionerna i 

anslutning till de individuella studieplanerna kommer att innehålla känsliga 

uppgifter, ska hanteringen skötas varsamt och med hänsyn till den personliga 

integriteten. 

Avslutning 

De flesta doktorander är nöjda med sin forskarutbildning. De problem som på 

andra håll har uppmärksammats om brister gällande doktorandernas 

introduktion, information, tillgång till arbetsplatser etc. har vi inte haft vid 

högskolan. Alla doktorander vid forskarskolan BEEGS har exempelvis en god 

studiesocial miljö (inklusive en arbetsplats) och får en omfattande 

introduktion med information om vilka rättigheter och skyldigheter som 

föreligger. Vi kommer i framtiden att bygga vidare på de erfarenheter som 

har gjorts vid högskolan. En stor andel av expansionen av antalet doktorander 

kommer att ske genom att forskarskolan växer från 40 till 56 doktorander. 

En annan faktor som är betydelsefull för doktoranden – och en viktig 

kvalitetsaspekt - är medinflytandet över utbildningen. I alla beslutande organ 

vid högskolan finns doktorander representerade: högskolestyrelse, 

fakultetsnämnd, institutions-, ämnes- samt områdesstyrelser. Bruket av 

doktorandkollegier inom områdena kommer också att kunna bidra till att öka 

det kollektiva ansvaret för utbildningen hos doktoranderna. 

Centralt för en framgångsrik forskarutbildning är relationen till handledarna. 

För de flesta doktorander har handledningen fungerat bra, och vi tror att 

bruket och institutionaliseringen av handledarkollegier inom områdena 

ytterligare kan bidra positivt. Väl fungerande handledarkollegier möjliggör för 

att fler ska känna ett ökat ansvar för enskilda doktorander, vilket dels kan 

öka kvaliteten i verksamheten (mångfacetterade synpunkter och infallsvinklar 

på doktorandens arbete), dels kan öppna för att det blir enklare (mindre 

dramatiskt) att byta handledare i de fall där det visar sig nödvändigt. 

Ytterligare ett sätt att öka kvaliteten i handledningen är de obligatoriska krav 

som finns när det gäller handledarutbildning. Handledarkollegierna spelar 

också en viktig roll i kvalitetsarbetet genom att se till att rutiner för 

kvalitetskontroll upprätthålls, såsom att slutseminarier med extern opponent 

äger rum under doktorandens sista år samt att en eller flera ur 


16 (51)

handledarkollegiet, jämte handledarna, bedömer om och när avhandlingen är 

färdig att släppas fram för disputation. 

Det är viktigt att tillförsäkra den enskilde doktoranden de rättigheter som han 

eller hon har, men det är också viktigt att ställa krav på doktoranden. Den 

som har blivit antagen till en finansierad forskarutbildning är skyldig dels att 

genomföra den egna utbildningen på ett så bra sätt som möjligt, dels att 

bidra till att förbättra kvaliteten på utbildningen också till fromma för andra. 

Genom kollegierna (bl.a. samtalen mellan handledare) skapar 

områdesmiljöerna goda förutsättningar att rikta tydliga och realistiska krav 

mot doktoranderna, vilket gör att doktoranderna ges möjligheter att ta ett 

ökat ansvar för sin egen utbildning. 

För en enskild doktorand är det viktiga dels den nära verksamheten i form av 

doktorandkollegor, handledare, aktiva seminarier och seniora kollegor, dels 

att det finns en infrastruktur (inklusive arbetsplats) och en studiesocial miljö 

som befrämjar utbildningen. Runt detta finns ett institutionellt ramverk: en 

stabil och långsiktig finansiering; en ändamålsenlig organisering; och regler 

som garanterar rättssäkerhet och likabehandling. På detta sätt byggs 

högskolans system för att säkra kvaliteten. Mål, riktlinjer och 

delegationsordningar fyller viktiga funktioner, men avgörande är att det finns 

en akademisk kultur som gagnar kritiskt och kreativt tänkande. Södertörns 

högskola har byggt en sådan miljö och står väl rustad att på egen hand 

bedriva forskarutbildning. 

4 Forskarutbildningsmiljö 

Vart och ett av de tre i området ingående ämnena utgör en aktiv forskande 

och forskarutbildande miljö, med löpande interaktion mellan doktorander, 

lärare och forskare. Erfarenheterna av forskarutbildning är omfattande, både 

på högskolan och från tidigare eller pågående verksamhet vid andra 

lärosäten. 

Områdets tre ämnen har en stark ställning på Södertörns högskola. 

Företagsekonomi och statsvetenskap tillhör de allra första ämnena på 

högskolan. De första företagsekonomerna och statsvetarna fanns på plats 

redan när Södertörns högskola startade 1996. Sociologi etablerades som 

ämne på högskolan i slutet av 1990-talet. I samtliga tre ämnen har 

lärarresursen ökat avsevärt efterhand. Företagsekonomi ingår i Institutionen 

för ekonomi och företagande (IEF). Sociologi och statsvetenskap ingår – 

tillsammans med juridik och nationalekonomi – i Institutionen för 

samhällsvetenskaper. 

Vi redogör nedan för forskarutbildningsmiljön inom området. 

Miljöbeskrivningen omfattar fyra delar: 1) forskarutbildningen och hur 

doktoranderna integreras i forskningsmiljön; 2) handledarresurser, inklusive 

erfarenheter bland lärarna/forskarna vad gäller handledning och undervisning 

på forskarnivå/avancerad nivå; 3) doktoranderna och deras verksamhet inom 

respektive ämne; och 4) forskningsproduktion, forskningens inriktning och 


17 (51)

idrag till forskarutbildningen. Avslutningsvis redogör vi för framtida planerad 

rekrytering av doktorander. 

Forskarutbildningen och integreringen av doktoranderna i miljön 

Som även framgått i avsnitt 2 ovan finns det redan idag ett omfattande 

samarbete mellan områdets tre ämnen, både vad gäller utbildning på 

grundnivå och avancerad nivå och forskning. Det är vår avsikt att utveckla 

och utnyttja dessa synergier ytterligare i den föreslagna forskarutbildningen. 

Den planerade forskarutbildningen är tänkt att ge både en bred 

samhällsvetenskaplig grund och en fördjupning och specialisering inom 

respektive ämne. 

Genom samarbetet mellan sociologi, företagsekonomi och statsvetenskap har 

vi ambitionen att ge en bred samhällsvetenskaplig bas för forskarstuderande 

inom forskningsområdet. Ämnena som samarbetar har mycket gemensamt 

när det gäller samhällsvetenskaplig forskningsmetod men även vad gäller 

olika forskningsområden. Exempel på detta är studier av organisationer och 

samhällsförändring, exempelvis processer om europeisering och globalisering. 

Intressanta forskningsfält finns – som visades i avsnitt 2 - både gemensamt 

inom de olika ämnena, men också i skärningspunkterna mellan ämnena. 

Forskningsfält som politisk ekonomi, politisk sociologi, ekonomisk sociologi 

och institutionell teori är exempel på intressanta beröringspunkter mellan 

ämnena. Det finns således goda skäl för samarbete mellan ämnena. 

Forskarutbildningen omfattar 240 högskolepoäng, varav kursdelen utgör 75 

högskolepoäng och avhandlingsdelen 165 högskolepoäng. När det gäller 

kursdelen är 45 högskolepoäng obligatoriska och 30 valbara för sociologi och 

statsvetenskap. För företagsekonomi är 30 obligatoriska och 45 valbara. Som 

en del i att ge en bred samhällsvetenskaplig bas erbjuds ett antal 

gemensamma doktorandkurser. Fyra gemensamma kurser (motsvarande 

sammanlagt 30 högskolepoäng) är obligatoriska för alla forskarstuderande 

inom området: 1) en kurs i organisationsteori och institutionell teori; 2) en 

kurs i vetenskapsteori; 3) en kurs i kvalitativ metod och analys; och 4) en 

kurs i kvantitativ metod och analys. Därutöver kommer ett antal valfria 

specialkurser att ges gemensamt inom området, som kurser i politisk sociologi 

eller politisk ekonomi. 

Förutom de gemensamma kurserna ger varje ämne ett antal ämneskurser, 

varav en del är obligatoriska, andra valfria. För forskarstuderande i 

statsvetenskap är kurser i empirisk politisk teori och statsvetenskapliga 

metoder och analysinriktningar (Research Design) obligatoriska. För 

forskarstuderande i sociologi är kurser i klassisk och modern sociologisk teori 

obligatoriska. För forskarstuderande i företagsekonomi finns, förutom de 

områdesgemensamma, inga obligatoriska kurser. Handledare och doktorand 

avgör tillsammans vilka kurser som ingår i utbildningen. Ämnet kommer att 

erbjuda kurser inom ämnets olika delar. Inom varje ämne ges ett antal valfria 

specialkurser. Valfria kurser kan även läsas vid andra lärosäten. Den allmänna 

studieplanen för respektive ämne återfinns i bilaga B. 

Organisatoriska frågor 


18 (51)

För området inrättas förutom en områdesstyrelse ett gemensamt 

handledarkollegium och ett gemensamt seminarium. Områdesstyrelsen och 

områdets studierektor ansvarar för att regelbundna träffar sker över 

ämnesgränserna. Handledarkollegiet utgör ett organ för samverkan och 

utveckling av forskarutbildningen och för åtgärder för att försäkra att 

doktoranderna integreras i områdets forskarmiljö. Det gemensamma 

handledarkollegiet kompletterar de handledarkollegier som finns i respektive 

ämne. Detta kan, tillsammans med områdesstyrelsen, tjäna som forum för 

kursutveckling och kursutvärderingar avseende gemensamma kurser. Som ett 

led i en fortgående kvalitetsutveckling kan här också behandlas övergripande 

frågor som rör kvalitetshöjande åtgärder, exempelvis angående handledning 

av doktorander. 

Områdesseminariet används för att främja samverkan över ämnesgränserna 

och för att nyttja den breda kompetens och den fördjupning som finns inom 

området. Här kommer doktoranderna exempelvis att presentera sina 

avhandlingspromemorior/planer och manus inför disputation. 

Doktoranderna förväntas delta både i det högre seminarium som finns i 

respektive ämne och i det nystartade högre seminarium som är gemensamt 

för området. Det gemensamma seminariet samlas ett par gånger per termin 

medan respektive ämnesseminarium träffas minst en gång i månaden. Högre 

seminariet inom respektive ämne är viktigt för den ämnesmässiga 

fördjupningen och socialiseringen. Såväl seniora forskare som doktorander 

presenterar sina arbeten vid seminarierna. 

Utöver det för området gemensamma högre seminariet planeras en årlig 

områdesgemensam konferens, där doktoranderna får möjlighet att presentera 

sina arbeten. Området kommer även att regelbundet ordna 

forskningskonferenser med externa forskare, där doktoranderna förväntas 

delta. 

Doktorandernas arbetsmiljö och aktiva medverkan 

När student på forskarnivå ges anställning ska denna vara placerad antingen 

vid en institution eller vid en forskarskola. Prefekten eller forskarskolans 

ledning har det administrativa ansvaret för doktorandens arbetsmiljö och 

infrastruktur (dator, kontorsplats, etc.). Prefekten/motsvarande har 

arbetsgivaransvar och ska i övrigt verka för att doktoranden har goda 

arbetsvillkor. Det bör eftersträvas att projektdoktorander har samma villkor 

som doktoranderna inom forskarskolan BEEGS. Alla nyantagna doktorander 

ska få en ordentlig introduktion till miljön och de rutiner som gäller inom 

området. 

En del (sannolikt flertalet) av doktoranderna kommer att vara antagna inom 

ramen för forskarskolan BEEGS (Baltic and East European Graduate School), 

andra kommer att vara projektfinansierade. Forskarskolan BEEGS (Baltic and 

East European Graduate School) ingår sedan 2005 i CBEES (Centre for Baltic 

and East European Studies), högskolans centrum för Östersjö- och 

Östeuropaforskning. Centrumet, som är en egen enhet utanför 

institutionerna, har till uppgift att samordna forskning och forskarutbildning 

med inriktning på Östersjöregionen och Östeuropa inom högskolan. Bland 

forskningsledarna på CBEES finns en statsvetare, Ann-Cathrine Jungar, och en 


19 (51)

sociolog, Apostolis Papakostas, vilka tillsammans leder forskningstemat 

”Social Landscapes of the Political”, med direkt relevans för 

forskarutbildningsområdet. Ann-Cathrine vikarierar sedan 1 januari 2010 som 

studierektor för BEEGS. 

BEEGS-doktoranderna läser en gemensam kurs som för dem är obligatorisk 

(Contemporary Research Into the Baltic Sea Region and Eastern Europe). 

BEEGS-doktoranderna sitter de två första åren i BEEGS-miljön tillsammans 

med doktorander från andra ämnen. Efter två år flyttar de in i respektive 

ämnesmiljö. Under hela utbildningstiden deltar de dock i högre seminariet i 

respektive ämne samt andra ämnesaktiviteter. De deltar även i CBEES 

seminarier. CBEES-miljön rymmer förutom doktorander även postdoktorer, 

utländska gästforskare, fem forskningsledare samt ett antal professorer. Ett 

antal doktorandkurser ges årligen av utländska gästforskare. CBEES har 

lyckats attrahera internationella auktoriteter inom sina fält. Kurserna är öppna 

för alla doktorander på högskolan samt doktorander från andra lärosäten. 

CBEES ordnar årligen även ett antal internationella konferenser, vilka alltid är 

öppna för doktorander att delta i. BEEGS-doktoranderna rekryteras från hela 

Östersjöområdet och Öst- och Centraleuropa. Överhuvudtaget är 

forskarutbildningsmiljön på Södertörn i hög grad internationell: genom den 

pågående forskningen, internationella gästforskare samt 

konferensverksamheten. Genom erfarenheterna av utländska doktorander har 

BEEGS utvecklat mycket goda rutiner vad gäller att ta emot och integrera nya 

doktorander i miljön. Detsamma gäller CBEES som har goda rutiner för att ta 

emot och integrera utländska gästforskare och postdoktorer. 

Integrationen mellan seniora forskare/lärare och doktorander är synnerligen 

god, genom seminarierna och konferenserna, genom doktorandernas 

deltagande i undervisning, lärarmöten och ämnesupptakter samt genom den 

rumsliga närhet och sociala integration som en liten högskola, med därtill 

icke-hierarkisk struktur och arbetskultur, medger. 

Varje doktorand ska ha minst en handledare som är docentkompetent och på 

sikt ska alla handledare vid Södertörn ha genomgått handledarutbildning. 

Högskolan ordnar årligen en sådan. Därtill ordnar BEEGS en årlig 

handledarträff för fortlöpande kompetensutveckling och diskussion av 

handledningsfrågor. BEEGS ordnar vidare återkommande möten med 

företrädare för forskarutbildningsämnena. 

Doktoranderna finns representerade i respektive ämnesstyrelse samt 

institutionsstyrelse. Därutöver upprättas som ovan nämnts en styrelse för 

forskarutbildningsområdet, där doktoranderna också finns företrädda. 

Sociologidoktoranderna har sedan hösten 2009 ett informellt 

doktorandkollegium. Ett områdesgemensamt doktorandkollegium kommer att 

skapas. Vi ser detta som en utmärkt möjlighet för doktoranderna både att bli 

del av en sammanhållen forskarmiljö och att som grupp öka sina möjligheter 

att påverka. Den föreslagna forskarutbildningen har diskuterats med befintliga 

doktorander inom sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi. 

Doktoranderna har haft möjlighet att ge synpunkter på kursutbudet, på 

andelen obligatoriska respektive valbara kurser samt upplägget i övrigt. 

Doktoranderna uppmuntras att bli medlemmar i respektive Svenska 

sociologförbundet, Statsvetenskapliga förbundet och Föreningen 


20 (51)

Företagsekonomi i Sverige (FEKIS) och att delta i såväl nationella som 

internationella konferenser inom sina ämnen. De uppmuntras även att 

publicera sig i internationella tidskrifter under utbildningen (detta oavsett om 

de skriver sin avhandling som sammanläggningsavhandling eller monografi). 

Inom områdesmiljön finns mycket god metodkompetens, både vad gäller 

kvantitativ metod och statistiska analystekniker och kvalitativa metoder, som 

intervjuer, etnografiska studier, historisk-komparativa fallstudier, fallstudier 

av mikroprocesser, text- och diskursanalyser mm. Samtliga undervisande 

lärare på forskarutbildningen är också forskningsverksamma. 

Forskningsförankringen är tydlig på i stort sett samtliga 

forskarutbildningskurser, möjligen med undantag för vissa teorikurser som 

läses för den ämnesmässiga allmänbildningen och fördjupningen. Ett exempel 

är den gemensamma kursen i institutionell teori och organisationsteori, där 

forskningen är omfattande inom området. Detsamma gäller metodkurserna, 

där de undervisande lärarna själva arbetar med metoderna i fråga. Detsamma 

gäller i hög grad de valbara specialkurserna. Genom att även få bekanta sig 

med de undervisande lärarnas egen forskning och se hur teorier från 

kurslitteraturen kan omsättas i aktuella studier, kan intresset för forskningen 

stimuleras ytterligare. Det är också värdefullt för doktoranderna att under 

utbildningstiden få inblickar i projektforskning, hur projektansökningar skrivs 

och överhuvudtaget i strategier för att kunna ta nästa steg i karriären efter 

disputationen. 

Vad gäller genusperspektiv i undervisningen är det en naturlig och nödvändig 

del av all samhällsvetenskap, men finns särskilt uttalat på enskilda kurser, 

som kurserna ”Intersektionell analys” och ”Arbete och genus”, vilka ges av 

sociologin. De är idag masterkurser men planeras att omarbetas till 

doktorandkurser, vilka även mastersstudenterna kan följa (med skiljd 

examination och kravnivå). Ämnet statsvetenskap har tidigare gett kursen 

”Gender, Citizenship and the State” och ska med start höstterminen 2010 ge 

kursen ”Gender, Power and Politics” (båda på c-nivån). 

Överhuvudtaget finns det goda förutsättningar att vidareutveckla olika kurser 

för forskarnivån, som masterprogrammens kurser i vetenskapsteori samt 

jämförande respektive kvalitativ metod jämte olika temakurser. Av relevans i 

sammanhanget är mastersprogrammet med inriktning mot offentlig 

förvaltning som är under utveckling. Likaså Europaprogrammets 

programspecifika kurs ”Europeisering och institutionell förändring” (idag på c- 

nivå), i samarbete mellan en sociolog (Kerstin Jacobsson) och en statsvetare 

(Karl Magnus Johansson) och där en företagsekonom föreläser (Bengt 

Jacobsson). Detta är exempel på en kurs som skulle kunna vidareutvecklas 

och ges för doktorander. Givetvis kommer kravnivån att höjas för att 

motsvara kraven på forskarutbildningsnivå. 

Handledare, lärare och forskare 

Handledarresurserna inom området överskrider med god marginal den gräns 

HSV har angett. Initialt finns 29 möjliga handledare (Tabell 1). Vi har räknat 

med professorer och docenter samt i tre fall personer som har ansökt om 

docentkompetens. Till detta kommer andra disputerade lärare och forskare 

(Tabell 2). 


21 (51)

Företagsekonomi 

Sammantaget är för närvarande 10 handledare med docent- eller 

professorskompetens verksamma i ämnet företagsekonomi vid Institutionen 

för ekonomi och företagande. Därutöver finns 13 övriga disputerade forskare. 

För närvarande finns i ämnet fem tillsvidareanställda professorer (Karl 

Gratzer, Bengt Jacobsson, Yohanan Stryjan, Cheick Wagué och Jan Öhrming), 

fem docenter (Erik Borg, Peter Lindelöf, Mikael Lönnborg, Curt Scheutz och 

Besrat Tesfaye). 

Ytterligare två professorstjänster i företagsekonomi är under utlysning: den 

ena i redovisning och den andra i finansiering. När det gäller båda dessa 

professorstjänster pågår för närvarande sakkunniggranskning och vi hoppas 

kunna ha två nya professorer på plats inom inte alltför lång tid. Ämnet strävar 

efter att förstärka dessa båda områden, eftersom de är viktiga för dem som 

vill förstå de omvandlingsprocesser som samhällen idag går igenom (och som 

beskrevs i avsnitt 2). 

Könsfördelningen bland den disputerade personalen i företagsekonomi är 

ojämn och i dagsläget är det bara en kvinna i ämnet som är docent/professor. 

Det är önskvärt med fler kvinnor som handledare i ämnet. Vi arbetar 

långsiktigt med att få flera kvinnliga handledare. Medel är avsatta för att 

kvinnliga disputerade ska kunna meritera sig för docentkompetens. Bland 

disputerade lärare är cirka hälften kvinnor. Av dem som har disputerat i 

företagsekonomi vid Södertörn har hälften varit kvinnor. 

Flera av handledarna har erfarenhet av doktorandhandledning och 

forskarutbildning liksom av att vara opponenter vid disputationer, sakkunniga 

i betygsnämnder och granskare åt ”peer review”- tidskrifter. Bengt Jacobsson 

har handlett 17 personer fram till doktorsexamen (vid Lunds universitet, 

Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm), varav 8 som 

huvudhandledare. Karl Gratzer har handlett 5 personer fram till 

doktorsexamen, varav 2 som huvudhandledare (båda vid Stockholms 

universitet). Flertalet handledare i företagsekonomi har genomgått 

handledarutbildning och de övriga förväntas göra det framöver. 

Inom institutionen finns god och bred metodkompetens vad gäller kvantitativ 

och kvalitativ metod som intervjuer, enkäter, observationsstudier, historiskkomparativa 

fallstudier samt text- och diskursanalyser. 

Sedan 2007 har ämnet en särskild studierektor med ansvar för 

forskarutbildningsfrågor (Karl Gratzer). I uppdraget ingår bl.a. att företräda 

ämnet i förhållande till forskarskolan BEEGS, samt att sköta kontakterna med 

de institutioner som doktoranderna formellt tillhör. 

Ämnet har ett handledarkollegium som träffas ett par gånger per termin. Här 

sker regelbundet uppföljning av samtliga doktoranders framsteg. Här kommer 

även de individuella studieplanerna som utformas gemensamt av handledare 

och doktorand att diskuteras. Därmed säkras kontinuitet och doktorandens 

valmöjligheter genom att denne inte är bunden till endast en handledare. 

Högre seminarier äger som regel rum varannan vecka och samlar såväl 

seniora lärare/forskare som doktorander. Varje seminarium baseras på internt 

producerade arbeten eller på bidrag från gäster utifrån. Emellanåt inbjuds 


22 (51)

även magister- och masterstudenter som del av deras utbildning. Ämnet har 

sålunda en god infrastruktur för utbildning på forskarnivå. 

Företagsekonomi är ett mångvetenskapligt ämne i mycket av sin undervisning 

och forskning. Forskningen har en bred vetenskaplig bas och stora delar av 

kunskapsmassan delas med sociologi och statsvetenskap samt med andra 

ämnen. Den särskilda gemenskapen med sociologi och statsvetenskap gäller 

även vetenskapssyn, angreppssätt, datainsamlingsmetoder etc. Samarbetet 

inom området har varit naturligt för företagsekonomiämnet, och ur ett 

ämnesperspektiv kommer det att vara värdefullt att ytterligare utveckla 

samarbetet med gemensamma ämneskurser, gemensamma 

handledarkollegier och en gemensam forskarutbildning. 

Sociologi 

I sociologiämnet vid Institutionen för samhällsvetenskaper verkar för 

närvarande fyra tillsvidareanställda professorer (Sven Hort, Kerstin 

Jacobsson, Ilkka Mäkinen, Apostolis Papakostas) och en docent (Paavo 

Bergman). Därtill finns ytterligare två professorer som är projektanställda: 

Steven Saxonberg, som arbetar i forskningsprojekt, samt Denny Vågerö, som 

är långvarigt knuten till ämnet genom sin forskning inom medicinsk sociologi. 

Därtill finns tre tillsvidareanställda lektorer som är disputerade och ett antal 

lektorer på vikariat eller projektanställning. Minst en ytterligare lektor 

tillsvidareanställs under 2010, eventuellt två; sakkunnigbedömning pågår. Det 

finns också tre disputerade sociologer, varav en docent, som är 

tillsvidareanställda inom andra ämnen på högskolan. Dessa kan också 

utnyttjas som resurser för doktorandhandledning (en av dem handleder redan 

en doktorand i sociologi). 

Könsfördelningen bland den disputerade personalen sammantaget i 

sociologiämnet är jämn. Däremot är det bara en kvinna i ämnet som i 

dagsläget är docent/professor. Fler kvinnliga handledare i ämnet vore 

önskvärt. Två kvinnliga doktorer ansöker snart om docentur men ingen av 

dem är tillsvidareanställd i dagsläget. 

Förutom handledningen av BEEGS-doktoranderna är flera av 

docenterna/professorerna engagerade (eller har varit) som handledare vid 

andra lärosäten (se respektive CV). Genom samarbetet med Uppsala 

universitet är tre av professorerna anställda på fem procent vid Uppsala 

universitet för handledning av doktorander inom forskarskolan BEEGS; 

konstruktionen har tillkommit för att möjliggöra för lärarna på Södertörn att 

vara huvudhandledare. Samtliga handledare i miljön har erfarenhet av 

doktorandhandledning och forskarutbildning liksom av att vara opponenter vid 

disputationer, sakkunniga i betygsnämnder och åt peer review-tidskrifter (se 

bilaga D). 

Genom den möjlighet som CBEES gästforskarprogram erbjuder har ämnet 

under de senare åren lyckats locka prominenta världssociologer till Södertörn, 

vilka gett doktorandkurser. Våren 2006 gästades högskolan av professor 

Daniel Bertaux i två månader och våren 2007 professor Piotr Sztompka i tre 

månader. Sztompka återkom år 2008 och återvänder våren 2010 för att än en 

gång ge kursen ”Social and cultural change”. Andra internationella 

gästforskare kommer att på liknande sätt att ge doktorandkurser; dessa 


23 (51)

kurser ges alltid på engelska. Flera av dessa doktorandkurser har planerats av 

professor Apostolis Papakostas i samarbete med gästlärarna. Under våren 

2010 ger Papakostas tillsammans med professor Bengt Jacobsson 

(företagsekonomi), ge en doktorandkurs i organisationsteori för 

doktoranderna på BEEGS. Denna kurs liknar den kurs som kommer att ingå i 

den föreslagna forskarutbildningen. Både Apostolis Papakostas och Kerstin 

Jacobsson har erfarenhet av att undervisa på liknande 

forskarutbildningskurser i institutionell teori och organisationsteori vid andra 

universitet. 

Samtliga handledare i sociologiämnet har erfarenhet av att undervisa på 

forskarutbildningskurser vid andra universitet: Ilkka Mäkinen har till exempel 

utvecklat och gett doktorandkurs i kvantitativa metoder vid Uppsala 

universitet. Paavo Bergman har utvecklat och gett doktorandkurs i kvalitativa 

metoder vid Växjö universitet. Sven Hort bland annat gett doktorandkurser i 

komparativ välfärdsforskning och civilsamhället i Skandinavien. Apostolis 

Papakostas har bland annat utvecklat och gett kurserna Staten i sociologin 

och Organizations and Institutions vid Stockholms universitet. Kerstin 

Jacobsson har vid Linköpings universitet utvecklat och gett doktorandkurser 

om vetenskaps- och tekniksociologi, för att bara nämna några exempel. 

Handledarnas erfarenhet av att undervisa på forskarutbildningskurser 

specificeras i respektive CV i bilagorna. Handledarna har också stor erfarenhet 

av kursutveckling och undervisning på avancerad nivå. Det kan även nämnas 

att i miljön finns mycket god och bred metodkompetens, både vad gäller 

kvantitativ metod och statistisk analys och olika kvalitativa metoder, som 

kvalitativa intervjuer, etnografiska studier, historisk-komparativa fallstudier 

och text- och diskursanalyser. 

Flertalet handledare i sociologimiljön har genomgått handledarutbildning och 

de övriga förväntas göra det framöver. Ämnet har en 

forskarutbildningsansvarig samt en ansvarig för högre seminariet i sociologi 

(ibland sammanfaller uppdragen). Ämnet har också ett handledarkollegium 

som sammanträder minst en gång per termin. 

Statsvetenskap 

Ämnet statsvetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskaper omfattar ett 

tjugotal disputerade lärare/forskare. Av dem är 14 fast anställda, varav 13 är 

lektorer och en är professor (Torbjörn Bergman) (Tabell 1). Dessutom finns 

en visstidsanställd ”gästprofessor” (Marie Demker, 2007–2010), samt en 

professor emeritus (Elfar Loftsson). Två professorer har tidigare varit 

verksamma i ämnet (Olav F. Knudsen och Victor Pestoff). På några års sikt är 

det sannolikt att ämnet har ett antal befordrade professorer. Av de 13 fast 

anställda lektorerna är 10 docenter, och övriga tre har inlämnat 

docentansökningar som är under prövning av sakkunniga. 

Samtliga tillsvidareanställda lärare är heltidsanställda som lektorer. Ämnet 

har inga tillsvidareanställda adjunkter. Meningen inom ämneskollegiet har 

hela tiden varit att behovet av lärare bör fyllas med disputerade personer. 

Möjligheten att rekrytera kvalificerade lärare har heller inte visat sig vara 

något problem. Lektoraten i statsvetenskap är genomgående allmänna, dvs. 

utan någon viss inriktning. Könsfördelningen bland de fast anställda lärarna 

var inledningsvis tämligen jämn, men har under senare år blivit mer ojämn, 


24 (51)

då nyrekryterade lektorer sedan 2006 samtliga har varit män (medan flera av 

de topprankade har varit kvinnor som dock i slutfasen av olika skäl dragit 

tillbaka sin ansökan). Ämnesstyrelsen utreder för närvarande orsaker och 

möjliga åtgärder. Bland de fast anställda lärarna är idag nio män (69 %) och 

fyra kvinnor (31 %). 

För att klara utbildningsbehoven har ämnet ett antal visstidsanställda 

lektorer, i nuläget fem, samtliga disputerade. Utöver de disputerade 

statsvetarna vid Institutionen för samhällsvetenskaper finns ytterligare sju 

disputerade statsvetare anställda på andra institutioner vid högskolan, av 

vilka tre är fast anställda och två som professorer (i genusvetenskap 

respektive samtidshistoria). Dessa kan vara aktuella som lärare i 

forskarutbildningen och som resurser för doktorandhandledning. Det gäller 

särskilt den som tillträder den professorstjänst i statsvetenskap med 

inriktning på Östersjöregionen och Östeuropa och med placering på CBEES 

som är under tillsättning. Dessutom kommer en gästforskare i statsvetenskap 

vistas vid CBEES under höstterminen 2010 (professor Detlef Jahn, 

Greifswald). 

Förutom handledningen av doktorander vid högskolan är flera av 

docenterna/professorerna engagerade (eller har varit) som handledare, eller 

har gett forskarutbildningskurser, vid andra lärosäten, däribland Stockholms 

universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Örebro universitet (se 

CV). Professor Torbjörn Bergman har handlett 10 doktorander fram till 

disputation vid Umeå universitet. 

Naturligtvis har flera i ämneskollegiet genomgått handledarutbildning (se CV), 

andra förväntas göra det framöver. Flera lärare i miljön har dessutom 

erfarenhet av att vara opponenter vid disputationer, sakkunniga i 

betygsnämnder och referee-uppdrag åt peer review-tidskrifter (se CV). 

Ämnet har återkommande gett doktorandkursen ”Political Theory” (Nicholas 

Aylott och Inga Brandell). Dessutom har det getts en doktorandkurs i 

kvantitativ metod, för doktorander på Stockholms universitet och Södertörns 

högskola (Joakim Ekman). I miljön finns också mycket god och bred 

metodkompetens, både vad gäller kvantitativ och kvalitativ metod, t.ex. 

statistiska jämförande studier och kvalitativa fallstudier. När det gäller den 

ämnesövergripande delkursen i institutionell teori och organisationsteori kan 

nämnas att flera av statsvetarna har erfarenhet av nyinstitutionell 

teoribildning eller organisationsteori från sin undervisning och/eller forskning. 

Sedan 2007 har ämnet en särskild studierektor med ansvar för 

forskarutbildningsfrågor (Karl Magnus Johansson). I uppdraget ingår bl.a. att 

företräda ämnet i förhållande till forskarskolan BEEGS, samt att sköta 

kontakterna med de institutioner som BEEGS-doktoranderna formellt är 

tillhöriga (Stockholms universitet respektive Uppsala universitet). 

Sedan flera år har ämnet också ett välfungerande handledarkollegium, som 

träffas två eller tre gånger per termin. I handledarkollegiet deltar alla 

tillsvidareanställda lärare/forskare. Under vårterminen 2010 leder 

professorerna Torbjörn Bergman och Marie Demker tillsammans 

handledarkollegiet. Här sker uppföljning av doktorandernas 

avhandlingsarbete, och här fattas beslut om handledare. En annan fråga som 

återkommande diskuterats gäller formerna för halvtidsseminarium och 

slutseminarium, eller motsvarande. I handledarkollegiet kommer även de 


25 (51)

individuella studieplanerna att behandlas. Frågor gällande forskarutbildningen 

och doktoranderna – däribland doktorandernas undervisning – berörs 

dessutom i ämnesstyrelsen, med en doktorand som ordinarie ledamot. 

Under år 2005 genomförde Högskoleverket en nationell utvärdering av 

utbildningarna i ämnet statsvetenskap vid svenska universitet och högskolor, 

vilken var ett viktigt led i det fortsatta utvecklings- och kvalitetsarbetet i 

ämnet. På basis av bedömargruppens rapport skriver Högskoleverket i sin 

rapport (2006:17R) att statsvetenskap vid Södertörns högskola ”har en 

mycket kompetent lärargrupp och stark forskningsanknytning. [---] 

Lärargruppen besitter hög kompetens i jämförelse med andra högskolor, och 

denna förstärks ytterligare av undervisande doktorander och gästföreläsare. 

Det är en styrka att alla 13 disputerade lärare har tid till forskning och 

samtidigt deltar i undervisningen på grundnivå. Detta borgar bl.a. för en 

tydlig forskningsanknytning i undervisningen.” I bedömargruppens mandat 

ingick inte att granska forskarutbildning vid Södertörns högskola, eftersom 

man inte har examensrätt i forskarutbildningen, men gruppen ville ändå 

förmedla sina intryck av miljön från platsbesöket: ”Så långt bedömargruppen 

kan se har statsvetenskapsämnet tillräcklig kompetens för att kunna etablera 

såväl en Bologna-master, som egen forskarutbildning – man kan i själva 

verket redan tala om en levande forskarutbildningsmiljö i statsvetenskap vid 

Södertörns högskola.” 

Jämte de statsvetenskapliga institutionerna vid universiteten var 

statsvetenskapen på Södertörn föremål för granskning i den större 

utvärdering av svensk statsvetenskaplig forskning som under 2000–2001 

genomfördes i Vetenskapsrådets regi. De tre utvärderarna (välrenommerade 

professorer i statsvetenskap vid universitet i Norge, Tyskland respektive USA) 

ställde sig mycket positiva och i slutrapporten skriver de att 

”Södertörn is likely to become a rival to many other institutions of higher 

learning around the country […] With the optimism that prevails at this 

institution, the probability of success is quite good. In such a scenario it is our 

judgment that Södertörn will emerge as a major player on the national 

political science scene […] It has already laid a strong foundation to build on.” 

Som exempel på ett område där vi står särskilt starka nämns internationella 

relationer i största allmänhet. Självfallet berör utvärderarna vår forskning om 

den politiska utvecklingen i Central- och Östeuropa, företrädesvis i Baltikum 

och i Ryssland. Som framgår nedan är forskningen emellertid mycket bredare 

än så. 

Doktorander 

Inom området finns idag 17 aktiva doktorander verksamma i miljön (Tabell 

4). Flertalet av dessa doktorander har anställning vid forskarskolan BEEGS på 

högskolan, några är projektfinansierade. Dessutom finns doktorander vars 

anställning upphört men som beräknas disputera. 

1 februari 2010 började två nya doktorander i sociologi på BEEGS. Jämte tre 

andra ämnen (etnologi, genusvetenskap och historia) ingår företagsekonomi 

och statsvetenskap i 2010 års utlysning av 13 doktorandtjänster på 

forskarskolan. Förmodligen kommer tre doktorander att antas i såväl 

företagsekonomi som statsvetenskap. 


26 (51)

Forskarutbildningen sker för närvarande i samarbete med forskarskolan 

BEEGS och där företrädda forskarutbildningsämnen, inklusive områdets tre 

ämnen, och det lärosäte där doktoranderna formellt är antagna. 

Doktoranderna följer därmed de riktlinjer för forskarutbildningen som har 

antagits av den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid respektive 

universitetet. Riktlinjerna gäller alltifrån den individuella studieplanen, 

handledarnas uppföljning av densamma, till slutskedet av avhandlingsarbetet 

och fram till disputationen. (Avtalen med de antagande lärosätena återfinns i 

bilaga C.) 

Som nämnts ovan flyttar doktoranderna efter halva utbildningstiden ut på 

institutionerna och ämnena, efter att ha tillbringat de första två åren vid 

forskarskolan BEEGS tillsammans med doktorander från andra ämnen. 

Doktoranderna deltar dock i gemensamma aktiviteter inom ämnet under hela 

utbildningstiden. Forskarskolans relation till ämnena innebär i praktiken att 

ämnena tillhandahåller handledare och lärare, ger kurser och anordnar 

forskningsseminarier i vilka doktoranderna förväntas delta. Om de så önskar 

har doktoranderna möjlighet att delta i ämnets undervisning, vilket flera 

också gör. BEEGS arbetar mycket aktivt med att skapa en god studiesocial 

miljö för doktoranderna, varav många kommer från utlandet. På forskarskolan 

har doktoranderna ett doktorandråd, och doktoranderna finns företrädda i 

olika beslutsorgan på Södertörns högskola. 


I företagsekonomi finns våren 2010 en aktiv doktorand – efter flera 

lyckosamma disputationer under 2008–2009 (Tabell 4 och Bilaga H). Hittills 

har ämnet fått fram sju disputerade företagsekonomer – fyra män och tre 

kvinnor – vartill kommer en licentiatavhandling. De första doktoranderna i 

företagsekonomi antogs år 2000 i samarbete med Stockholms universitet, där 

samtliga doktorander har antagits. I planering för nästa utlysning inom 

forskarskolan BEEGS ingår att erbjuda plats åt ytterligare tre doktorander i 

företagsekonomi. 

Doktoranderna är i hög grad integrerade i forskningsmiljön, genom högre 

seminariet, deltagande i konferenser, deltagande i upptaktsdagar och 

lärarmöten samt i vissa fall genom anställning i forskningsprojekt. Det finns 

en rumslig närhet inom institutionen genom att doktorander och seniora 

forskare har arbetsrum i närheten av varandra. Förutsättningarna för 

personliga möten i vardagen och samarbete mellan doktorander och forskare 

är goda inom institutionen. Doktoranderna är representerade i institutionens 

styrelse och i forskningscentrumet ENTER forum (se vidare nedan), samt i 

vissa programråd. Doktoranderna får stöd till deltagande vid nationella och 

internationella konferenser. 

Sociologi 

I sociologi är för närvarande 10 doktorander verksamma – sju kvinnor och tre 

män (Tabell 4). De är antingen antagna vid Stockholms universitet eller 

Uppsala universitet. 


27 (51)

2001 antogs de första doktoranderna i sociologi på Södertörns högskola, i 

samarbete med Stockholms universitet. Hittills har sju doktorer disputerat i 

sociologi inom forskarskolan BEEGS samt en doktor utanför forskarskolan 

men med projektfinansiering på högskolan. Ytterligare två doktorer har haft 

delar av sin finansiering på högskolan. Sociologi är det ämne inom högskolan 

som hittills fått fram flest doktorer inom forskarskolan BEEGS. 

Som även framgått ovan är doktoranderna i mycket hög grad integrerade i 

forskningsmiljön vid Södertörn, genom högre seminariet, genom gemensamt 

deltagande i svenska och internationella konferenser, gemensamt deltagande 

i ämnesupptaktsdagar och lärarmöten i sociologi samt i vissa fall genom 

anställning i forskningsprojekt. Doktoranderna deltar i de högre seminarierna 

samt alla gemensamma aktiviteter inom ämnet hela utbildningstiden. 

Integrationen mellan doktorander och forskare torde vara ovanligt god. 

Doktoranderna är representerade i institutionsstyrelsen och ämnesstyrelsen. 

Sociologidoktoranderna har sedan hösten 2009 ett doktorandkollegium sig 

emellan med en utsedd talesperson, för att företräda doktorandernas 

intressen gentemot ämnet. Sociologidoktoranderna är även med i ett 

självorganiserat nationellt doktorandnätverk, med doktorander från olika 

samhällsvetenskapliga discipliner. Handledarna har ett handledarkollegium 

som träffas ett par gånger per termin. Här sker regelbundet uppföljning av 

samtliga doktoranders framsteg. 

Högre seminariet äger rum 1-2 gånger i månaden och samlar såväl seniora 

kollegor som doktorander. Även magister- och masterstudenterna bjuds 

regelmässigt in att delta som en del av utbildningen. Doktoranderna ges 

företräde till seminarietiderna men även seniora forskare lägger regelbundet 

fram sina arbeten. Doktoranderna uppmuntras att presentera texter vid högre 

seminariet minst en gång per år. Under doktorandens sista år hålls alltid ett 

slutseminarium med en extern opponent (ofta en etablerad och namnkunnig 

sådan), där avhandlingsmanuset behandlas i sin helhet. (Hittills har 

slutseminariet hållits i samarbete med det antagande lärosätet men 

traditionen med slutseminarier ska fortsätta efter att Södertörn fått egen 

examensrätt.) 

Doktoranderna uppmuntras till deltagande vid nationella och internationella 

konferenser och Södertörns högskola är ofta mer välrepresenterat på såväl 

nationella som internationella konferenser än många större 

sociologiinstitutioner i landet. Doktoranderna uppmuntras att bli medlemmar i 

Svenska sociologförbundet och såväl doktorander som seniora i miljön har 

ingått i dess styrelse. 


I statsvetenskap finns sex aktiva doktorander – tre kvinnor och tre män 

(Tabell 4). Därutöver finns fyra doktorander vars anställning upphört men 

som planeras disputera. Fram till 2007 var BEEGS-doktoranderna i 

statsvetenskap antagna vid Stockholms universitet. Därefter är de antagna 

vid Uppsala universitet. 

År 2000 var ämnet statsvetenskap med i den allra första rekryteringen av 

doktorander till BEEGS. Statsvetenskap ingår i 2010 års utlysning av 

doktorandtjänster på BEEGS. Hittills har sex doktorander knutna till BEEGS 


28 (51)

disputerat i statsvetenskap, fyra män och två kvinnor (se Tabell 3 och Bilaga 

H). Dessutom har två doktorander (Wojciech Szrubka och Linda Åström) med 

sin finansiering på högskolan, inom ramen olika forskningsprojekt, disputerat 

vid Linköpings universitet respektive Örebro universitet (se Bilaga H). 

Handledare i dessa fall har professor Elfar Loftsson respektive professor Sten 

Berglund varit. Därtill fanns under ett antal terminer en ”gästdoktorand” 

(Marta Reuter) som hade sin egentliga institutionella hemvist vid Humboldtuniversitetet 

i Berlin. Hon disputerade 2006. Hennes handledare på 

Södertörns högskola var docent Mai-Brith Schartau. Peter Strandbrink 

kommer under året att rekrytera en doktorand till sitt nya forskningsprojekt 

(se nedan). Han är biträdande handledare till en doktorand (Larissa Mickwitz), 

som ingår i nationella forskarskolan ”Språk och lärande i mångfaldsmiljöer” 

och utbildningsvetenskap vid Södertörns högskola. 

Doktorander i statsvetenskap på BEEGS har en särskild, provisorisk 

handledare i ämnet under det första året, fram till dess att ordinarie 

handledare utses. Samtliga doktorander antagna sedan 2007 har sin 

huvudhandledare vid Södertörns högskola. Tidigare förekom i något fall att 

huvudhandledaren var vid Stockholms universitet. 

Det förekommer att doktorander i samråd med handledare sätter samman 

egna läskurser. Doktoranderna har också haft möjlighet att följa andra kurser 

vid forskarskolan BEEGS eller på andra håll och då även utomlands, t.ex. i 

Essex, Florens och Michigan. 

Doktoranderna deltar också på internationella och nationella konferenser, 

nationellt inom exempelvis Statsvetenskapliga förbundet och Nätverket för 

Europaforskning i statskunskap. 

Doktoranderna erbjuds att om de så önskar göra undervisning upp till tjugo 

procent. Undervisningen är nästan uteslutande förlagd till grund- eller 

fortsättningskursen och där doktoranderna ingår i lärarlag tillsammans med 

fast anställda disputerade lärare. Genom åren har i regel omkring hälften av 

doktoranderna deltagit i undervisningen. 

Samarbetet i undervisningen liksom den rumsliga närheten mellan 

doktorander och seniora lärare/forskare innebär att förutsättningarna för 

utbyte dem emellan är god. Doktoranderna är i mycket hög grad integrerade i 

forskningsmiljön vid Södertörn, bl.a. genom högre seminariet. Högre 

seminariet äger som regel rum varannan vecka. Såväl lärare/forskare som 

doktorander kallas att närvara. Under de senaste åren har i genomsnitt 12-13 

personer deltagit vid de högre seminarierna. Seminarierna utlyses också på 

högskolans hemsida. Seminarierna används framför allt för presentation av 

pågående forskning och avhandlingsrelaterade texter. 

Avhandlingsmanuskript behandlas på ett särskilt slutseminarium. Proceduren 

för slutseminariet har följt de riktlinjer som statsvetenskapen vid Stockholms 

universitet och Södertörns högskola gemensamt har tagit fram för slutskedet 

av avhandlingsarbetet. Förutom slutseminarium behandlar riktlinjerna framför 

allt upprättandet av en rådgivande granskningskommitté, som består av 

handledarna och ytterligare minst tre disputerade forskare. Kommittén verkar 

för att avhandlingar som läggs fram håller god kvalitet. Diskussioner har 

påbörjats med Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, om 

tillämpningen av deras modell. 


29 (51)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns god handledarkompetens i 

områdets tre ämnen, liksom en väl fungerande infrastruktur för 

forskarutbildning. I 2009 års interna utvärdering av ämnenas 

forskarhandledningskapacitet på högskolan hamnar företagsekonomi, 

sociologi och statsvetenskap i grupp 1 (av 3 där 1 är bäst). Motiveringen är 

att dessa ämnen (utöver att ha magister-/mastersrättigheter) har 

handledarkapacitet (erfarenhet och kompetens), ”väl fungerande högre 

seminarier”, och handledarkollegium. (Kvalitetssäkringsrapport utarbetad av 

Kristina Tegler Jerselius, forskningshandläggare på Utbildnings- och 

forskningskansliet) 

Forskningsproduktion, forskningens inriktning och bidrag till 

forskarutbildningen 

Inom områdets ämnen har flertalet lärare/forskare möjligheter att bedriva 

forskning. I statsvetenskap har samtliga fast anställda lektorer tid för 

forskning, från projekt- eller fakultetsanslag. Som framgår av CV publicerar 

huvuddelen av forskarna inom området ”sina resultat med den periodicitet 

och i de sammanhang som är vedertagna inom det aktuella kunskapsfältet”. 

Sammantaget är Södertörnforskarnas internationella publicering omfattande 

(se Bilaga E och G). Många är aktiva som referee-bedömare åt internationella 

tidskrifter och förlag. 

Forskningen har olika inriktningar, vilket speglar den forskningsmässiga bredd 

som finns bland forskarna. Förutom forskningsspecialiteter inom de olika 

ämnena (enligt nedan) finns en rad ämnesövergripande forskningsintressen 

och projekt. Av särskild relevans för området är den forskning som rör 

organisationer och institutioner. Exempel på områdesrelevanta och 

ämnesövergripande projekt rör sådant som europeisering och institutionell 

förändring, regionalisering och transnationella nätverk, civilsamhällets 

organisatoriska förutsättningar, välfärdsstatens institutionella utformning och 

företagandets omgestaltning och utbredning i offentlig sektor. 

Som också framgått i avsnitt 2 bedrivs en betydande del av forskningen med 

koppling till Östersjö- och Östeuroparegionen. Östersjöstiftelsen finansierar 

flertalet projekt men även andra finansiärer är framträdande, som 

Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och EU:s ramprogram. För 

närvarande pågår 40 externfinansierade forskningsprojekt inom de tre 

ämnena. 


Forskning inom Institutionen för ekonomi och företagande sker framför allt 

inom fyra olika områden. 

Inom forskningsområdet institutionell förändring finns ett intresse av att 

studera organisatoriska aspekter av det moderna samhället. Särskilt intresse 

riktas mot frågor om styrning, beslutsfattande och reformering inom 

organisationer. Inom detta område finns ett utvecklat samarbete med 

sociologer, statsvetare och samtidshistoriker. Här studeras 

förändringsprocesser i offentliga organisationer, och speciellt förhållandet 

mellan samtida politik och förvaltning. Ett gemensamt teoretiskt intresse som 


30 (51)

delas av flera av forskarna handlar om en förändrad reglering i samhället, 

dvs. hur nya sätt att reglera och nya relationer mellan reglerare och reglerad 

håller på att utvecklas. Flera forskare studerar transitionsprocesser kopplade 

till hur statens ökande invävdhet i EU har påverkat organisering och styrning, 

både i de nordiska samhällena men också i de nya medlemsstaterna på andra 

sidan Östersjön. 

Forskningsområdet entreprenörskapets dynamik handlar om att förstå hur 

gamla och vedertagna strukturer förändras och ersätts av nya. Detta utgör en 

hörnpelare för forskningen i entreprenörskap i företagsekonomi. Forskningen i 

entreprenörskap omfattar samhällsekonomisk förändring på makro- och 

mikronivå, i tid och rum, sett ur såväl historiskt som nutida perspektiv. Här 

ryms longitudinella studier över företagsetableringar, tillväxt och överlevnad, 

forskning om konkurser, entreprenörskap i offentlig sektor, 

socialt entreprenörskap, såväl som studier av företagsamma akademiker, 

innovation och innovationsprocesser samt teambaserat entreprenörskap. 

Ett tredje forskningsområde i utveckling är det som rör forskning inom konst, 

kultur och ekonomi. Här sker forskningen i ett samarbete mellan 

företagsekonomiämnet och kulturvetenskaperna (som har en stark ställning) 

vid Södertörns högskola. Frågor som undersöks rör samspelet mellan, å ena 

sidan, teater, film, musik, bildkonst, dans, och, å andra sidan, de 

företagsekonomiska idéer och tänkesätt som har blivit allt viktigare också i 

kulturorganisationer. Här studeras vad som händer när managementidéer 

genomsyrar organisationer som annars sägs drivas av andra värden, men 

också vad som egentligen kännetecknar organisering och ledning av 

kulturorganisationer. 

Ett viktigt forskningsområde är studiet av finansmarknaden och dess 

organisationer. Dessa studier spänner mellan breda makrostudier och 

ingående, etnografiska mikrostudier. Utvecklingen av de finansiella 

marknaderna har stor betydelse för ett samhälles dynamik. Inom detta 

område studeras utvecklingen av de finansiella marknaderna och relationen 

mellan marknader och stat i ett komparativt perspektiv men också sambandet 

mellan finansiella marknader, utländska investeringar och ekonomisk 

integration. Här finns också studier av aktörer på finansmarknaderna, och hur 

dessa i sitt dagliga arbete bidrar till att skapa marknader. 

Forskningen i företagsekonomi är för närvarande koncentrerad till nämnda 

forskningsområden och forskningen sker i hög grad i ett samarbete med 

forskare från andra discipliner. Forskningen fungerar som en vitaliserande 

faktor i utbildningen. Ambitionen är att alla lärare ska vara aktiva i forskning, 

och alla forskare ska undervisa. Forskarmiljön präglas av nära samarbete 

mellan forskare och en forskning som bedrivs i forskarlag. 

Företagsekonomin på Södertörn är väl representerad på många 

forskarkonferenser. Forskare vid institutionen har genom åren varit 

framgångsrika i arbetet med att söka och beviljas medel för forskning. För 

närvarande pågår följande externt finansierade forskningsprojekt som i hög 

grad är relevanta för det planerade området för forskarutbildning: 

1. ”Östersjöstater i ett nytt Europa. Institutionell förändring i ett 

mångvetenskapligt perspektiv”. Projektet leds av Bengt Jacobsson i 

samarbete med 7-8 forskare. Finansierat av Östersjöstiftelsen. 


31 (51)

2. ”Private Ownership in Sweden: Swedish Privatisation from and East 

European Perspective” Projektet leds av Karl Gratzer i samarbete med 

2 forskare. Finansierat av Östersjöstiftelsen. 

3. ”Marknadsekonomins överlevare: Östtyska företag i förändring”. 

Projektet leds av Erik Borg i samarbete med två forskare. Finansieras 

av Östersjöstiftelsen. 

4. ”Gammalt statsverk i nya nätverk. Svensk förvaltning i kontinuerlig 

förändring” Projektet leds av Anders Ivarsson Westerberg i samarbete 

med 4 forskare. Finansierat av Östersjöstiftelsen. 

5. ”Regeringskansliet och samhällets organisering” Projektet leds av 

Bengt Jacobsson i samarbete med 12 forskare och 4 doktorander. 

Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. 

6. ”Handlingar som skapar finansmarknaden: Hur 

investmentbankernas olika experter medverkar i marknaden”. 

Projektet leds av Karin Winroth i samarbete med 2 forskare. 

Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. 

7. ”Ägande, kontroll, succession: Nya och små företag i Sverige under 

1900-talet”. Projektet leds av Marcus Box. Finansierat av 

Vetenskapsrådet. 

8. ”Wrångebäck Sweden – en fallstudie för att samla know-how och 

stärka konkurrenskraften för producenter av traditionell ost”. Projektet 

leds av Karl Gratzer. Finansierat av KK stiftelsen. 

9. ”Science Parks, industrial districts and economic zones in China – 

study of creation of entrepreneurial environments in China”. Projektet 

leds av: Peter Lindelöf (Huvudansvarig), Esbjörn Segelod 

(assisterande) Handelsbankens research grant, 2007. 

10. ”Från Kreuger till SAAB – svenska företag i obestånd”. Projektet 

leds av Curt Scheutz. Delfinansierat av Kronofogdemyndigheten. 

Avslutade projekt sedan år 2005 

1. ”Företagandets och entreprenörskapets dynamik 1870-2000”, 

Marcus Box, Forskningsfinansiär/år, Handelsbankens 

forskningsstiftelser, 2007–2009. 

2.”Mikrofinanssystemet i Ryssland”, Maria Smolander, 

Forskningsfinansiär/år: Rostovs regering, Ryssland, 2006. 

3. ”Local economic systems as entrepreneurial environments – The 

case of Södermanland (Municipality of Eskilstuna)”, Peter Lindelöf, 

Forskningsfinansiär/år: Rekarne foundation research grant, 2005– 

2007. 


32 (51)

4. ”Analys av det nationella inkubatorprogrammet (NIP)”, Peter 

Lindelöf och Hans Löfsten, Forskningsfinansiär: Vinnova and 

Teknikbron, 2003–2009. 

5. ”INDICOM - direct indictors for commercialisation of research and 

technology”, Peter Lindelöf (huvudansvarig för den Svenska delen), 

Forskningsfinansiär: European Commission, 2003–2005. 

6. ”States and Markets put into perspective”, School of Social 

Sciences, University College of Södertörn. Mikael Lönnborg, 

Forskningsfinansiär: Östersjöstiftelsen, 2005–2009. 

7. ”Sjukhus i privat, bolagiserad och förvaltningsdrift - konsekvenser 

för arbetsorganisation, effektivitet, arbetsmiljö och välbefinnande”. Jan 

Öhrming & Magnus Sverke, Forskningsfinansiär/år: Rådet för 

Arbetslivsforskning, 2004–2006. 

Sociologi 

Sociologiämnet vid Södertörns högskola är en aktiv forskarmiljö. Forskningen 

är framför allt inriktad mot fälten urbansociologi, politisk sociologi och 

organisationssociologi, arbetslivssociologi samt (o)hälso- och 

välfärdsforskning. Sociologiämnet har sedan tidigare identifierat fyra teman, 

som bygger på medarbetarnas kompetenser och ligger till grund för 

masterkurser i sociologi: 1) Arbetsliv och genus; 2) Hälsa och social 

förändring; 3) Organisation och samhällsförändring; 4) Urbanitet, etnicitet 

och välfärd. Alla dessa teman är i hög grad relevanta för det planerade 

forskarutbildningsområdet. 

Samtliga handledare är synnerligen forskningsverksamma, med både egen 

forskning och forskningsledning. Apostolis Papakostas är forskningsledare vid 

CBEES med uppdrag att samordna och initiera forskning om Östersjö- och 

Östeuropa vid högskolan. Som redan nämnts leder han tillsammans med 

statsvetaren Ann-Cathrine Jungar forskningstemat ”Social Landscapes of the 

Political”. 

Vad gäller forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning ska särskilt 

forskningsinstitutet SCOHOST (Stockholm Centre on Health of Societies in 

Transition) framhållas. SCOHOST är knutet till sociologiämnet och har funnits 

på högskolan sedan 1997. Institutet, som leds av Ilkka Mäkinen, är inriktat på 

forskning om samhälle och hälsa/ohälsa i Central- och Östeuropa, med 

särskilt fokus på Ryssland och Baltikum. SCOHOST-forskningen berör även 

befolkningsfrågan, självmord och socialt kapital. SCOHOST har för närvarande 

nio medarbetare och är en internationellt framstående miljö inom sitt fält. I 

dess nätverk ingår bl.a. ECOHOST i London, Max Planck Institute for 

Demographic Research i Rostock, the Institute of Social and Economic Studies 

of Population i Moskva och Karolinska Institutet i Sverige. 

Annan forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning är urbansociologiska 

studier av bostäder och samhällsplanering, välfärd och social exklusion samt 

sociala rörelser och civilsamhällelig mobilisering. På det senare området sker 

samarbete med polska forskare och Steven Saxonberg är, jämte 

projektanställningen vid Södertörns högskola, anställd som professor i politisk 

sociologi i Brno, Tjeckien. Förutom det internationella kontaktnätet med 


33 (51)

Östeuropaforskare kan nämnas att Sven Hort har ett brett internationellt 

kontaktnät inom fältet komparativ välfärdsforskning och Kerstin Jacobsson 

inom fältet styrning (governance) och institutionell förändring, främst på 

arbetsmarknadspolitikens område. Jacobsson är även integrerad i EUforskningsnätverk 

och har medverkat i flera EU-finansierade projekt. Apostolis 

Papakostas och Kerstin Jacobsson är (liksom företagsekonomen Bengt 

Jacobsson) associerade forskare vid SCORE (Stockholm Center for 

Organizational Research, Stockholms universitet och Handelshögskolan i 

Stockholm) som är Sveriges ledande forskningsmiljö vad gäller institutionell 

teori och organisationsforskning. 

Södertörnsociologernas internationella publicering är omfattande; det gäller 

både peer review-tidskrifter och böcker och bokkapitel på internationella 

förlag (se publikationsförteckning i bilagorna E och G). Även doktoranderna 

publicerar sig förhållandevis flitigt i peer review-tidskrifter. Såväl seniora 

forskare som doktorander deltar flitigt i nationella och internationella 

konferenser. 

Ämnet har varit framgångsrikt i att erhålla forskningsanslag. För närvarande 

pågår följande forskningsprojekt (i något fall har projektet nyligen avslutats), 

alla med relevans för forskarutbildningen: 

1. Forskningsprogrammet ”Fungerande grannskap i segregerade städer. 

Ett forskningsprogram om storstadsliv, demokrati och välfärd runt 

Östersjön.” Programmet leds av Sven Hort och Apostolis Papakostas. 

Ett tiotal doktorander och lektorer är knutna till programmet. 

Programmet finansieras av Östersjöstiftelsen. 

2. Projektet ”Social förändring och folkhälsa i Ryssland och Baltikum. 

Studier av sociala och regionala skillnader”. Projektledare: Denny 

Vågerö. Finansiär: Östersjöstiftelsen. Projektet har involverat ett flertal 

forskare. 

3. Forskningsprojektet ”Känslan för det allmänna: om medborgarnas 

relation till staten och det gemensamma”, finansierat av 

Vetenskapsrådet. Projektet leds av Kerstin Jacobsson och i det 

samarbetar ca 5 forskare vid Södertörn, Score och Uppsala universitet. 

4. Apostolis Papakostas som är forskningsledare vid Center för Baltic and 

East European Studies leder med statsvetaren Ann-Cathrine Jungar det 

mångvetenskapliga temat ”Social Landscapes of the Political”. Ett 

tjugotal forskare och doktorander är knutna till temat. 

5. Kerstin Jacobsson och Apostolis Papakostas har varit med och 

utvecklat ett stort forskningsprogram med titeln ”Mellan rationalitet 

och fragmentisering. Den omstridda omgestaltningen av det politiska i 

dagens Sverige”. Programmet är ett samarbetsprojekt mellan sociologi 

och samtidshistoria och har av Östersjöstiftelsen beviljats ett generöst 

start- och planeringsanslag. 

6. Projektet ”Att bemästra organisatoriska och kulturella hinder - 

kvinnliga stålverksarbetares erfarenheter av arbete med teknik och 

män” med Paavo Bergman som projektledare, vilket engagerat två 

forskare. Finansiär: FAS. 


34 (51)

7. Projektet ”Ohälsosamma samhällen – folkhälsans 

bestämningsfaktorer i Ryssland och de nya EU-länderna”. 

Projektledare: Denny Vågerö. Finansiär: Östersjöstiftelsen. 

8. Projektet ”Tackling health inequalities in Europe: an integrated 

approach – Eurothine”. Projektledare: Mall Leinsalu. Finansiär: EUkommissionen. 

9. Projektet ”The Most Acute Problem of Contemporary Russia: Causes 

and Consequenses of the Decline in Population”. Projektledare: Ilkka 

Mäkinen. Har involverat ett flertal forskare. Finansiär: 

Östersjöstiftelsen. 

10. Projektet ”Social, behavioral and biological determinants of mortality in 

Estonia – restoring and updating a longitudinal database of Tallinn men 

and women.” Projektledare: Mall Leinsalu. Finansiär: Vetenskapsrådet. 

11. Projektet ”Från apati till aktivism: Medborgerliga identiteter och 

reaktioner på det politiska”. Projektledare: Kerstin Jacobsson. 

Finansiär: Vetenskapsrådet. Involverar fyra disputerade forskare. 

12. Projektet ”Nationella mobiliseringsstrategier och transnationellt 

nätverkande: Sociala rörelser i öst och vast”. Projektledare: Kerstin 

Jacobsson. Finansiär: Östersjöstiftelsen. Involverar fem disputerade 

forskare. 

13. Projektet ”Becoming an adult in Eastern and Western Europe: 

Interrelationships between policies, practices and attitudes”. 

Projektledare: Zhanna Kravchenko. Finansiär: Östersjöstiftelsen. 

Involverar två disputerade forskare. 

14. Projektet ”Rapid social change and its effects on public health in St 

Petersburgh”. Projektledare: Andrew Stickley. Finansiär: 

Östersjöstiftelsen. 

15. Projektet ”Do history and factors in early life contribute to social 

inequalities in health in the region of former Soviet Union The case 

of Estonia”. Projektledare: Mall Leinsalu. Finansiär: Östersjöstiftelsen. 

Samtliga projekt har relevans för den föreslagna utbildningen så 

förutsättningarna för ett dynamiskt utbyte mellan utbildning och forskning 

måste anses synnerligen god. 


Statsvetenskapen vid Södertörns högskola är likaledes en aktiv forskarmiljö. 

Inom ämnet finns en stor bredd. Forskning om institutioner och 

organisationer av olika slag är väl företrädd inom ämneskollegiet. 

Ämnets forskningsprofil inrymmer framför allt forskning inom subdisciplinerna 

internationell politik, inklusive mellanstatlig eller transnationell organisering, 


35 (51)

komparativ politik och offentlig politik/organisationsteori. 

Forskningsperspektiven har under senare år främst kretsat kring följande 

teman: regionalt samarbete, EU avseende policy, utrikespolitik och 

organisation, forskning om politiska partier avseende ledarskap, strategier 

och organisation, forskning kring demokrati i teori och praktik, samt 

transitionsprocesser och institutionell samhällsförändring. I konkreta termer 

handlar denna forskning om t.ex. politiska partiers förändring och relation till 

EU, statlig kontroll- och övervakningspolicy, hotbilder och nationella 

säkerhetsagendor, expertmakt i internationell politik, europeisk 

migrationspolitik, främlingsfientlighet och populism samt politiskt ledarskap 

både nationellt och i partier. 

Ämnets särskilda styrkeområden är att bearbeta frågeställningar rörande 

politiska partier, politiska institutioner, civilsamhällets organisationer, 

policyformulering, säkerhetspolitik och nationell utrikespolitik. 

Frågeställningar inom dessa områden har varit centrala för flertalet 

medarbetare under en lång period av år och i olika kombinationer. 

Geografiskt finns särskilda fackkunskaper när det gäller Europa som helhet, 

däribland Baltikum, men också avseende Nordafrika med Mellanöstern, Södra 

Afrika, USA och Östasien. Många av forskarna har också livaktiga 

internationella nätverk inom ramen för sin regionala specialistkompetens. 

Flera av statsvetarna är väl integrerade i internationella och nationella 

forskarnätverk. Ämnet ingår i ECPR (European Consortium for Political 

Research). Statsvetenskapen vid Södertörns högskola är genom Johan 

Eriksson invald i styrelsen för den europeiska organisationen för forskning om 

internationella relationer (se www.sgir.eu), med ansvar för organiseringen av 

”7th Pan-European IR Conference” som arrangeras i Stockholm i september 

2010, då drygt 1000 forskare väntas delta. SGIR är en del av ECPR. Nationellt 

ingår ämnet statsvetenskap vid Södertörns högskola i Statsvetenskapliga 

förbundet och även i Nätverket för Europaforskning i statskunskap (SNES) där 

Karl Magnus Johansson och Emelie Lilliefeldt ingår i styrelsen, den senare som 

doktorandrepresentant. SNES konferens 2007 ägde rum på Södertörns 

högskola. 

Ämnet har varit framgångsrikt i att erhålla forskningsanslag. 

Östersjöstiftelsen finansierar flertalet forskningsprojekt. Bland andra 

finansiärer finns Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, 

Brottsoffermyndigheten och Utrikesdepartementet/UI. För närvarande har 10 

av 14 tillsvidareanställda lärare/forskare externt finansierade 

forskningsprojekt. De övriga fyra har erhållit interna fakultetsmedel. 

Nedan redovisas externt finansierade forskningsprojekt inom ämnet 

statsvetenskap den senaste femårsperioden (endast 

huvudsökande/projektledare, finansiärer inom parentes). 

1. Hans E. Andersson: Immigrant Integration Policy and the EU: 

Convergence in national integration policies (Östersjöstiftelsen) 

2. Nicholas Aylott: The Europeanisation of Nordic Political Parties 

(Vetenskapsrådet) 


36 (51)

3. Nicholas Aylott: The Nordic Model of Democracy: Diffusion, 

Competition, Europeanisation (Riksbankens Jubileumsfond) (Karl 

Magnus Johansson projektdeltagare) 

4. Torbjörn Bergman: European Representative Democracy Data Archive 

(Riksbankens Jubileumsfond) 

5. Torbjörn Bergman: Författningsreform 2010: partierna och politikens 

spelregler (Riksbankens Jubileumsfond) 

6. Fredrika Björklund: Balancing Integrity and Legal Security: A 

Comparison of Popular Surveillance in Germany, Sweden and Poland 

(Östersjöstiftelsen) (Professor emeritus Elfar Loftsson, fil.dr Wojciech 

Szrubka och doktoranden Ola Svenonius projektdeltagare) 

7. Fredrik Doeser: Explaining Foreign Policy Decision-Making: The 

Decisions that took Britain, Denmark and Poland to War in Iraq 

(Utrikespolitiska Institutet/UD) 

8. Joakim Ekman: The Dynamics of Hybrid Regimes (Vetenskapsrådet) 

9. Johan Eriksson: The Politics of Expertise in International Relations 

(Utrikespolitiska Institutet/UD) 

10. Karl Magnus Johansson: Anpassning eller omvandling Europeisering i 

Baltikum (Östersjöstiftelsen) (Ann-Cathrine Jungar projektdeltagare) 

11. Ann-Cathrine Jungar: New Voices, Old Roots: Dilemmas of Populism in 

Enlarged Europe (Östersjöstiftelsen) (Karl Magnus Johansson 

projektdeltagare) 

12. Michael Karlsson: Förnyelsen av säkerhetsstaten – en jämförelse av 

sex småstater i Östersjöregionen (Östersjöstiftelsen) 

13. Michael Karlsson: Anti-trafficking institutioner – en jämförelse av 

arbetet mot människohandel för sexuella ändamål i sex 

nordeuropeiska destinations- och ursprungsländer 

(Brottsoffermyndigheten) 

14. Ingegerd Municio-Larsson: Street-level bureaucracies. Agents of 

change and stability in education (Östersjöstiftelsen) 

15. Peter Strandbrink: Teaching religion and thinking education on the 

Baltic-Barent brim (Östersjöstiftelsen) 

Till detta kommer ett antal projekt där enskilda statsvetare inte är 

huvudsökande eller projektledare (se CV i bilaga D och F). Nämnas bör också 

att flera statsvetare nu är i färd med att utarbeta projektansökningar till olika 

forskningsfinansiärer. Slutligen kan vi konstatera att liksom forskningen i stort 

i ämnet statsvetenskap har flera av forskningsprojekten ovan tydlig 

anknytning till området, däribland projekt med Östersjö- och 

Östeuropainriktning. 


37 (51)

Doktorandrekrytering, studiesocial miljö m.m. 

Det finns stor erfarenhet inom området av att ha doktorander som är 

integrerade i forskarmiljön. Inom kunskapsfältet har vi under de senaste fem 

åren handlett 23 personer fram till doktorsexamen: 7 i företagsekonomi, 8 i 

sociologi och 8 i statsvetenskap. Idag har vi 17 doktorander inom området. 

Doktoranderna har i de flesta fall varit finansierade via forskarskolan BEEGS, 

men det har också funnits flera projektdoktorander. De tre ämnena spelar en 

mycket stor roll inom forskarskolan BEEGS. Det finns ingen anledning att tror 

att mängden projektdoktorander kommer att minska, snarare tvärtom med 

tanke på den kompetens som under senare år har tillförts området. Däremot 

går det förstås inte att idag att sia om exakt vilka de externa finansiärerna 

kommer att vara. 

Inom området har det under ett antal år funnits en tillräcklig mängd 

doktorander för att vi ska kunna tala om en rik, varierade och spännande 

områdesmiljö för doktoranderna. Högskolan har därutöver ytterligare tagit två 

initiativ för att försäkra sig om att det kommer att finnas ett tillräckligt antal 

doktorander i områdesmiljön. Vi kommer närmare att beskriva dessa 

satsningar i avsnitt 6, men det handlar om att gå fram längs två vägar: dels 

ett ökat intag till forskarskolan med fyra doktorander inom området Politik, 

ekonomi och samhällets organisering; dels garanterad finansiering av 

ytterligare fyra doktorander inom området via högskolans fakultetsanslag. 

Detta innebär att vi räknar med att vi om 4-5 år kommer att ha 22-26 

doktorander i områdesmiljön. 

Det finns, vilket har framgått ovan, höga ambitioner när det gäller 

doktorandernas studiesociala miljö. Högskolan har mål och riktlinjer för 

verksamheten för att uppnå ett gott arbetsklimat. Både forskning och 

utbildning ska ske i en öppen och välkomnande miljö. Det handlar också om 

att sträva efter en jämn könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald, 

och naturligtvis att ta till vara de kvaliteter som detta tillför verksamheten. 

Grunden till detta arbete är, utöver de mer övergripande målen, högskolans 

policydokument. Här är uppföljande instans personalavdelningen och 

arbetsmiljökommittén. Bland policydokumenten kan till exempel nämnas 

handlingsplan för tillgänglighet, policy avseende funktionshinder, riktlinjer för 

systematiskt arbetsmiljöarbete, alkohol- och drogpolicy, mål och riktlinjer för 

handläggning av diskriminerings- och trakasseriärenden etc. 

Vid högskolan finns väl fungerande rutiner för kontakter mellan prefekter och 

personalavdelningen för hantering av ärenden. Det finns även rutiner för att 

kommunicera uppdateringar och förändringar av dokumenten inom 

organisationen. Högskolan genomför dessutom en årlig 

medarbetarundersökning (självfallet inkluderande doktoranderna) som efter 

sammanställning redovisas på alla enheter. Denna ligger även till grund för 

nästkommande års arbetsmiljöarbete, på både central och lokal nivå. Vidare 

erbjuds alla nyanställda två introduktionsdagar. Vid dessa presenteras 

högskolan, dess mål, organisation, ledning och olika aspekter av att arbeta på 

Södertörns högskola. 

Sammanfattningsvis kan man säga att områdets ämnen, både var för sig och 

tillsammans, har mycket goda förutsättningar att bedriva kvalificerad 

forskarutbildning, med både vetenskaplig bredd och djup. Vi vill återigen 

understryka att verksamheten vid Södertörns högskola står på en stabil 


38 (51)

vetenskaplig grund och att högskolan från första början byggt upp en 

universitetskultur. En oberoende rankning (En svensk universitetsrankning 

2007 av Stig Forneng, Ingemar Lind och Thorsten Nybom), vars 

kvalitetsmätning innefattade både undervisnings- och forskningsoch 

forskarutbildningsparametrar, fann att Södertörns högskola hamnade 

”otypiskt” högt i listan, på 11 plats, klart högre än andra högskolor och 

framför universitet som Umeå, Örebro, Karlstad, Växjö och Mittuniversitetet. 

Södertörns högskola fungerar i realiteten som ett de facto-universitet, såväl 

vad gäller doktorandhandledning som forskning och forskningsbaserad 

undervisning. 

5. Handledarresurser 

Handledarkapaciteten inom området Politik, ekonomi och samhällets 

organisering är stor. För närvarande finns 29 möjliga handledare inom 

området. Hösten 2010 kommer det att finnas elva tillsvidareanställda 

professorer: fem i företagsekonomi, fyra i sociologi och två i statsvetenskap. 

Därtill kommer de två professorstjänster i företagsekonomi som är under 

tillsättning. Flera av professorerna och docenterna har erfarenhet från 

forskningshandledning antingen vid Södertörns högskola eller från tidigare 

anställningar vid andra lärosäten. 

Bland de tillsvidareanställda doktorerna finns även några med viss handledarerfarenhet 

på forskarnivå, då som biträdande handledare. Totalt inom 

området finns drygt 25 tillsvidareanställda högskolelektorer som deltar i de 

högre seminarierna och därigenom medverkar i den kollektiva handledningen 

av doktoranderna. Ytterligare ett par personer spelar en betydelsefull roll i 

handledningen genom en tydlig koppling till högskolan, även om deras 

tjänster finns vid andra lärosäten (exempelvis Denny Vågerö, Sociologi). 

Som även framgått ovan är handledarerfarenheten omfattande, både från 

tidigare och nuvarande handledning vid Södertörns högskola och vid andra 

lärosäten. De allra flesta har också genomgått någon form av 

handledarutbildning. Den pedagogiska erfarenheten i stort är också mycket 

omfattande, något som är naturligt eftersom de i området ingående ämnena 

under flera år har haft stora undervisningsvolymer. De flesta lärare har gått 

pedagogiska grundkurser och fortbildningskurser. Bland docenter och 

professorer har det största flertalet mycket stor erfarenhet av undervisning 

och har erfarenhet på alla nivåer, från första terminen på grundnivå till 

forskarutbildningskurser. Många av lärarna undervisar på program inom 

grundutbildningen med ett nära samarbete över ämnesgränserna. 

Högskolans strategi avseende långsiktig handledarförsörjning 

Grunden till säkerställande av handledarresurserna ligger i att högskolan alltid 

eftersträvat en stor andel disputerade lärare samt arbetet för att skapa goda 

förutsättningar för externa projekt innehållande doktorander. Detta har 

högskolan gjort genom att i möjligaste mån finansiera fjärde året för 


39 (51)

doktorander samt medverka till med- och samfinansiering där så varit ett 

krav. 

En ytterligare åtgärd är det professorsprogram som sjösattes 2008 och som 

innehåller ett tjugotal professorer inom en rad olika områden och ämnen, 

varav 14 finns inom eller i anslutning till de fyra områden högskolan nu söker 

examensrättigheter för forskarutbildning inom. Här finns tid för forskning i 

tjänsten och ambitionen är att flertalet av dem ska rekryteras utifrån för att 

på så sätt både bredda och fördjupa den vetenskapliga kompetensen på 

högskolan. En viktig uppgift för dessa professorer är naturligtvis att verka 

inom forskarutbildningen. 

Fem professorer inom professorsprogrammet kommer att finnas inom de tre 

forskarutbildningsämnen som nu är kopplade till området Politik, ekonomi och 

samhällets organisering: två i statsvetenskap, två i företagsekonomi och en i 

sociologi. Långsiktigt kommer dessa professorer – med relativt förmånliga 

villkor för forskning och forskarutbildning i sina tjänster - att bidra till att 

stärka handledningskapaciteten. Också en professor i nationalekonomi har 

rekryterats inom ramen för programmet (Mats Bergman). Nationalekonomi 

som forskarutbildningsämne kan framöver komma att ingå i området, under 

förutsättning att ämnet klarar de krav som är stipulerade. 

Högskolans arbete för att säkerställa en god handledning 

Handledarutbildning beskrivs och regleras i ”Riktlinjer..” (kap. 4). 

Innehållsmässigt beskrivs handledning enligt följande: 

Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av 

hög kvalitet och syfta till att ge doktorander en god 

utbildning. 

I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och 

manus, inläsning och diskussion av arbetstexter, 

textgranskning, diskussion av experiment, planering av 

seminarier och disputation/licentiatseminarium. I 

handledning ingår även upprättande och uppföljning av 

individuell studieplan. 

Handledning ska ges kontinuerligt och vara 

behovsanpassad. Minst en gång per termin ska 

handledare och doktorand tillsammans följa upp och 

planera utbildningen. 

Handledning ska preciseras, både vad gäller innehåll och tid, och följs upp i 

den individuella studieplanen som en gång per termin ska redovisas för 

fakultetsnämnden. Riktlinjerna fastslås även att 

Vid Södertörns högskola ersätts handledning i 

normalfallet med maximalt 480 klocktimmar för hela 

studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för 

huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för 

den biträdande handledaren. 


40 (51)

I riktlinjerna fastslås även att alla ämnen med doktorander ska ha handledarkollegium 

och i enlighet med HF ska högskolan naturligtvis 

…anordna utbildning av handledare. Minst en av 

handledarna för en doktorand skall ha genomgått en 

sådan utbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha 

motsvarande kompetens. 

Handledarutbildning sker vid högskolepedagogiska utvecklingsenheten (HPU) 

som har det övergripande syftet att utveckla undervisningen på högskolan i 

anslutning till de fastställda målen om mångvetenskap, mångkulturalitet och 

medborgerlig bildning. Enheten genomför redan idag en handledarutbildning 

vars syfte är att bredda och fördjupa deltagarnas kunskap om 

forskarutbildning samt öka deras kompetens som handledare. Kursen bygger 

på kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte där deltagarna lär av varandra 

och sina olika ämnesmässiga erfarenheter. Kursen svarar mot 

högskoleförordningens krav på att en handledare ska ha genomgått 

erforderlig utbildning och att lärosäten med forskarutbildning ska ordna en 

sådan utbildning. Kursen vänder sig till såväl nya som erfarna 

doktorandhandledare. 

Vi eftersträvar en tät och kontinuerlig handledning, att handledarna har 

kompetens inom ämnet och området och på handledarnas kunskaper om och 

insikter i handledarrollen. Relationen mellan doktorand och handledare är ofta 

avgörande för att utbildningen ska bli framgångsrik. Vi strävar efter att 

doktoranderna ska komma in i en akademisk gemenskap som är större än det 

enskilda doktorandprojektet, för att kunna nyttja kunskaper och erfarenheter 

från flera än den egna handledaren. För att skapa en sådan större miljö 

arbetar vi bland annat med temasatsningar, ämnesövergripande projekt och 

gemensamma seminarier (något som beskrevs i avsnitt 2). Att området utgör 

ett sammanhållet kunskapsfält ger goda förutsättningar för detta. 

6. Ekonomi 

Södertörns högskola har när det gäller forskningen en stark finansiell bas. 

Den sammanlagda forskningsvolymen uppgick 2009 till cirka 290 miljoner 

kronor, externa bidrag och fakultetsmedel. Den största delen av de externa 

medlen kommer från Östersjöstiftelsen, som alltsedan sin tillkomst har 

finansierat forskning, forskarutbildning och bidragit till uppbyggnaden av en 

akademisk infrastruktur vid högskolan. Östersjöstiftelsen har enligt sina 

stadgar till uppgift att stödja forskning och forskarutbildning vid Södertörns 

högskola. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick värdet av stiftelsens kapital till 

cirka 4,3 miljarder kronor. Enligt stadgarna får kapitalet inte förbrukas. 

Endast den direkta avkastningen kan användas till stiftelsens ändamål. 

Stiftelsens finansiella bas är viktig för högskolan eftersom den säkerställer en 

långsiktig finansiering av forskarutbildningen. 

Östersjöstiftelsen tillkom i samband med att högskolan startade. Den främsta 

stödformen har hela tiden varit forskningsprojekt som, liksom hos andra 

finansiärer, är ett arrangemang mellan den enskilde forskaren och ÖSS – 


41 (51)

d.v.s. högskolan har ingen möjlighet att påverka vem medlen tillfaller. 

Östersjöstiftelsen fungerar när det gäller projektfinansiering som ett vanligt 

forskningsråd (med traditionellt review-förfarande), med undantaget att 

medlen som beviljas måste förvaltas av Södertörns högskola. 

Beviljandegraden för ansökningarna har under senare år legat på cirka 20 

procent. Utöver projektanslagen har stiftelsen kontinuerligt beviljat medel för 

planeringsbidrag, publikationsverksamhet samt resor och konferenser. 

År 2000 startade högskolan med stöd från stiftelsen forskarskolan BEEGS 

(The Baltic and East European Graduate School) och år 2005 

forskningscentrumet CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) 

som BEEGS sedan dess sorterar under. Sedan starten år 2000 har BEEGS 

antagit 59 doktorander, varav 34 har examinerats som doktorer i samarbete 

med olika lärosäten, framförallt Stockholms universitet. Hälften av dessa (17 

stycken) har sin hemvist inom området Politik, ekonomi och samhällets 

organisering. 

Östersjöstiftelsens medel har använts för att bygga upp en exceptionellt stark 

forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning. Stödet från ÖSS har under 

åren 2004 till 2009 vuxit och stiftelsens stöd till pågående forskning uppgick 

2009 till 205 miljoner kronor. Under 2010 finansierar stiftelsen 50 treåriga 

forskningsprojekt vid högskolan. Under senare år har ÖSS dessutom tillskjutit 

medel för infrastrukturella satsningar till det som högskolan pekat ut som 

varande starka forskningsprofiler, men som inte direkt har Östersjö- och 

Östeuropainriktning. Ofta är det profiler där det finns en generell tematisk och 

teoretisk ambition och kompetens, som indirekt bidrar till att utveckla 

Östersjö- och Östeuropaforskningen. 

Externa forskningsmedel vid högskolan uppgår år 2009 till 56 miljoner kronor. 

Stödet från de statliga forskningsfinansiärerna (VR, RJ, FAS etc.) under 

senare år legat mellan 12 och 13 miljoner kr per år. Denna summa kommer 

under de närmaste åren att öka, bland annat eftersom forskargruppen under 

Hans Ruins ledning (kopplad till området Kritisk kulturteori) av Riksbankens 

Jubileumsfond beviljades ett stort programanslag om totalt 35 miljoner kronor 

från och med 2010. Högskolan har också över åren haft ett betydande stöd 

från Stockholms Läns Landsting. Detta stöd har minskat i omfattning i och 

med att delar av den naturvetenskapliga forskningen håller på att fasas ut. 

Högskolans strategi är att öka andelen forskningsanslag från externa 

finansiärer. Medlen för att åstadkomma detta är bl.a. utlysningar av 

planeringsbidrag men också strategiska satsningar på att låta kvalificerade 

miljöer utveckla idéer som kan omsättas i konkurrenskraftiga 

forskningsprogram. 

Fakultetsmedlen har från 2004 till 2009 stigit från 19 till 28 miljoner kronor. 

Dessa medel har fördelats av forskningsoch utbildningsnämnderna för 

humaniora, samhällsvetenskap och teknik respektive naturvetenskap samt 

lärarutbildningsnämnden. Nämnderna har i sin tur dels fördelat vidare 

pengarna till institutioner och ämnen, dels gjort egna strategiska satsningar i 

form av utlysta medel för meritering. Inom ämnen och institutioner har 

medlen använts bland annat för högre seminarier, konferensresor samt 

forskningstid för lärare. 

Tack vare stiftelsens medel – men också genom finansiering via externa 

anslag och fakultetsmedel – har högskolan inom de områden där man nu 

söker examensrättigheter på forskarnivå, byggt upp en omfattande kapacitet 


42 (51)

när det gäller forskning och forskarutbildning. Bland annat har ett tjugotal 

professorstjänster utlysts under de senaste 2-3 åren, och det är tjänster som 

ger mycket goda möjligheter till såväl handledning som uppbyggnad av 

forskning inom olika områden. Två av dessa har, som sagt, utlysts inom 

företagsekonomi, en i sociologi och två i statsvetenskap (en av dessa med 

Östersjö- och Östeuropainriktning). 

Också på andra sätt bidrar finansieringen via stiftelsen till uppbyggnad och 

förstärkning av de områden för vilka vi nu söker examensrättigheter. 

Högskolan har kunnat avsätta särskilda medel för att stärka den akademiska 

basen och för att vidareutveckla det gemensamma inom de olika 

kunskapsfälten: gemensamma kollegier, kurser, handledning, seminarier, 

konferenser, planeringsanslag, stöd till gemensamma projektansökningar etc. 

Som tidigare beskrevs har området Politik, ekonomi och samhällets 

organisering från 2010 erhållit sådant komplementärt stöd. 

Vi redogjorde ovan under avsnittet om forskarutbildningen för omfattningen 

av handledarresurser, övriga lärare och doktorander inom området. Såväl när 

det gäller handledarresurser som doktorander når området idag upp till de 

riktmärken som finns angivna i anvisningarna från Högskoleverket. Redan 

idag finns den kreativa miljö i form av handledarkapacitet, doktorander och 

akademisk infrastruktur som är nödvändig för att kunna erbjuda en 

kvalificerad forskarutbildning. Därutöver avser högskolan att skapa finansiella 

förutsättningar för att ytterligare säkra kvaliteten inom de olika områdena. 

Ett första sätt att göra detta på är att öka intaget av doktorander till 

forskarskolan BEEGS med ytterligare en doktorand per område och år inom 

de områden där rättigheter erhålls. Dessa doktorander får en Östersjö- och 

Östeuropainriktning, och i praktiken innebär detta att intaget till BEEGS 

kommer att öka från 40 till 56 doktorander (ifall högskolan erhåller 

examensrättigheter för fyra områden). Varje område får på detta sätt ett 

långsiktigt tillskott av fyra doktorander utöver den mängd doktorander som 

finns idag. Högskolan har i detta fört ingående diskussioner med stiftelsens 

ledning (ordförande och verkställande direktör), och i dessa samtal har 

stiftelsen både uttryckt ett mycket starkt intresse av att högskolan erhåller 

examensrättigheter och givit sitt stöd för en framtida satsning i enlighet med 

ovanstående. 

Ett ytterligare intag av doktorander av detta slag medför en långsiktig 

resursförstärkning av forskarskolan. Södertörns högskola kommer att äska 

medel för detta från stiftelsen, och stiftelsens ledning har som sagt ställt sig 

positiv till en sådan satsning för att stärka Östersjö- och 

Östeuropainriktningen. Antingen kommer denna satsning att kunna 

finansieras av en expanderande finansiell ram eller så kommer 

omprioriteringar att ske inom ramen för den tilldelning som ges redan idag. 

Den totala satsningen (dvs. en expansion med maximalt 16 doktorander) 

kommer att utgöra knappt 5% av det totala årliga bidraget från stiftelsen till 

högskolan. 

Det finns goda både akademiska och professionella förutsättningar för att 

bygga ut forskarskolan på detta sätt. Sedan CBEES skapades har 

forskarmiljön påtagligt förstärkts och utvecklats. Idag finns en mycket aktiv 

och levande miljö med: kvalificerade forskare (Sh-forskare och gästforskare); 

post-doktorer; seminarier och konferenser; en välrenommerad tidskrift av 

högsta kvalitet (Baltic Worlds) samt en mycket väl fungerande administration. 


43 (51)

Forskarskolan har nyligen utvärderats och utvärderingen visar på hög kvalitet 

i verksamheten (Geschwind, Lars & Melin, Göran , 2010, Utvärdering av 

BEEGS, Faugert & Co Utvärdering). BEEGS kan på ett professionellt sätt 

härbärgera ytterligare doktorander. Med egna examensrättigheter kommer 

dessutom samarbete mellan områden och ämnen vid högskolan, å ena sidan, 

och CBEES/BEEGS, å andra sidan, väsentligt att underlättas. 

Ett andra sätt att ytterligare säkra kvaliteten är att en viss andel av 

högskolans fakultetsanslag, dvs. det anslag som högskolan självt disponerar 

över, kommer att specialdestineras för rekrytering av doktorander inom de 

områden där rättigheter erhålls. Analogt med det ökade intaget till 

forskarskolan kommer årligen inom varje område en doktorand att rekryteras, 

och detta med stöd av högskolans fakultetsanslag. Detta gör att varje område 

efter fyra år kommer att få ett tillskott på ytterligare fyra doktorander. 

På detta sätt kommer varje område att tillförsäkras ett tillskott av åtta 

doktorander, utöver de (minst) 15 som finns där idag. En stabil 

forskarutbildning förutsätter en finansiering som är tryggad över en längre 

period, inte enbart när det gäller studiefinansiering utan också när det gäller 

handledning, kurser etc. Genom dessa båda satsningar kan högskolan 

säkerställa att den i varje läge kommer att kunna se till att såväl mängden 

kvalificerade handledare som mängden doktorander vid högskolan uppfyller 

de riktmärken som finns för att skapa en kreativ forskarutbildningsmiljö. 

7. Infrastruktur 

För att forskning och forskarutbildning skall kunna nå en hög vetenskaplig 

nivå samt genomföras effektivt krävs ett väl uppbyggt infrastrukturellt stöd, 

dels i form av god tillgång till informationsresurser, dels i form av 

webbaserade och personliga tjänster. Doktorander och forskare vid 

Södertörns högskola har i dag tillgång till detta och det finns goda 

förutsättningar för att utveckla det vidare för en större grupp doktorander 

vilket redogörs för nedan. Dessutom arbetar Södertörns högskola 

kontinuerligt med att både säkerställa den höga kvalitet som råder inom det 

infrastrukturella området, och för att denna kvalitet i förlängningen också 

skall kunna bibehållas. 

Bevakning av forskningsfronten 

Södertörns högskola har genom avtal tillgång till ett stort antal högkvalitativa, 

bibliografiska internationella databaser inom flera ämnesområden som ger 

möjlighet för forskare/doktorander att hålla sig uppdaterade om den senaste 

forskningen inom respektive område. Materialet som indexeras i dessa 

databaser är utvalda av experter inom varje berört ämnesområde. Utöver 

detta finns också andra sökverktyg samt möjligheten att söka elektroniska 

tidskrifter och böcker i fulltext. Bibliotekets webbplats erbjuder en 

strukturerad ingång till dessa utvalda sökverktyg och informationsresurser 


44 (51)

uppdelade på ämnesområden. Den direkta tillgången till original- och 

översiktsartiklar i internationella tidskrifter säkras genom prenumeration på 

ett stort antal elektroniska tidskrifter, totalt nästan 10 000 titlar. Ett fåtal 

stora förlag dominerar utgivningen och genom att Södertörns högskola deltar 

i Kungliga bibliotekets centrala avtal direkt med dessa förlag kan en stor 

ämnesbredd och god kvalitet erbjudas i form av vetenskapliga tidskrifter. 

Utöver det har högskolan flera egna prenumerationer med fokus på 

högskolans profil och på forskarnas och lärarnas behov. Genom att upphandla 

tidskriftssamlingar i elektronisk form inom specifika ämnesområden och 

tillgodose individuella önskemål, i form av enstaka artiklar eller som 

prenumerationer kompletteras utbudet kontinuerligt. 

Tillgången till monografier är viktig, speciellt inom humaniora och 

samhällsvetenskap. Bibliotekets samlingar har både byggts upp med hjälp av 

donationer och genom en pågående dialog mellan forskare och 

forskarbibliotekarier. Donationerna har säkrat ett basutbud inom flera viktiga 

ämnesområden, inte minst inom högskolans profilområde Östersjö- och 

Östeuropaforskning där vi har en stor samling. Utgivningen på sistnämnda 

område bevakas dessutom aktivt av ett par forskarbibliotekarier med 

relevanta språkkunskaper. Det som inte kan köpas in lånas in från andra 

bibliotek i Sverige eller utlandet. Under senare år har högskolebiblioteket 

lånat ut fler böcker till andra bibliotek än vad som lånas in, något som tydligt 

visar att våra samlingar är väl uppdaterade och av god kvalitet. 

Bibliotekets har en webbplats som möjliggör referenssökningar i databaser 

och tillgång till efterfrågat material direkt på webben. Beställt ickeelektroniskt 

material skickas ut till forskarna omgående och kan dessutom 

lånas ut som forskarlån vilket innebär att lånetiden inte är begränsad. 

Biblioteket erbjuder även introduktionskurser och kontinuerlig support i 

referenshanteringsprogram som EndNote och Refworks. 

Nedan följer exempel på bibliografiska databaser, fulltextdatabaser och 

elektroniska uppslagsverk inom ämnena företagsekonomi, sociologi och 

statsvetenskap som är tillgängliga för forskare och studenter vid Södertörns 

högskola genom avtal. Utöver dessa köper biblioteket in tryckt material på 

inköpsförslag från forskare, lärare och studenter. Biblioteket överväger även 

alltid eget inköp framför inlån via fjärrlåneverksamheten. Visst inköp sker 

genom stående order av monografiutgivning t ex från Studieförbudet 

näringsliv och samhälle (SNS). 

JSTOR 

Fulltextarkiv med äldre årgångar av ca 1000 akademiska tidskrifter inom olika 

ämnesområden. Från tidskriftens startår, men ej de senaste årgångarna. 

Business Source Premier 

2 300 tidskrifter i fulltext, var av 1 100 vetenskapliga. Referenser till 

ytterligare 1 000 tidskrifter. 1969- 

EconLit 

Internationell bibliografi inom nationalekonomi. Indexerar avhandlingar, 

forskningsrapporter, böcker och ca 400 tidskrifter. 1969- 

EcoWin 

Tillhandahåller makroekonomiska tidsserier samt historiska aktiepriser och 

finansiella data för börsnoterade företag från över 100 olika länder. 


45 (51)

Emerald 

Ca. 150 tidskrifter i fulltext med betoning på tidskrifter inom management och 

marknadsföring. 1988- 

Factiva.com 

Nyhetsmaterial från 118 länder på 22 olika språk. Källorna är dagstidningar, 

affärstidningar, pressreleaser, analyser, rapporter och utvalda webbsidor. 

International Financial Statistics (IFS) 

Statistik från IMF. Betalningsbalans, växelkurser, offentliga finanser, inflation, 

arbetsmarknad, nationalräkenskaper, befolkning, produktion, löner m.m. 

1948- 

NBER Working Papers 

Working papers från National Bureau of Economic Research i fulltext. Material 

från ca 1978-. 

SourceOECD 

Böcker, tidskrifter, rapporter och statistik i fulltext från 1998-. 

Branschinformation, historisk information, makroekonomiska nyckeltal, 

prognoser, lagstiftning, nationell policy mm. 

Affärsdata och Retriever Business 

Två databaser med svenskt material: artiklar från dags-, bransch- och 

affärspress, samt årsredovisningar. 

Applied Social Sciences Index and Abstracts (ASSIA) 

Indexerar mer än 500 tidskrifter inom tillämpade samhällsvetenskaper så som 

hälsa, omvårdnad, psykologi, kriminologi, migration, utbildning, sociala 

tjänster. Uppdateras varje månad 

Columbia International Affairs Online (CIAO) 

Innehåller böcker, tidskrifter konferensrapporter, forskningsrapporter mm 

med fokus på internationella relationer. Material från 1991-. 

Keesing's World News Archive 

Förteckning över, och information om, politiska, ekonomiska och sociala 

händelser, månad för månad, från och med 1932. 

Public Affairs Information Service (PAIS) 

Referenser till tidskriftsartiklar, böcker, rapporter och annat material från 120 

länder. 1972- 

Sociological Abstracts 

Bibliografisk databas inom sociologi och angränsande samhälls- och 

beteendevetenskapliga discipliner. Referenser till tidskriftsartiklar, 

avhandlingar, konferenspublikationer, böcker och kapitel ur böcker. Material 

från 1952-. 

Social Sciences Citation Index (ISI Web of Science) 

Förtecknar innehållet i drygt 1700 samhällsvetenskapliga tidskrifter. 1975- 

Worldwide Political Science Abstracts 


46 (51)

Indexerar tidskrifter inom politik och statsvetenskap inom flera 

språkområden. 1975- 

Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences 

Uppslagsverk som täcker samhälls- och beteendevetenskaperna Innehållet 

bygger på den tryckta, 2:a upplagan från 2001 och uppdateras då och då. 

Encyclopedia of Sociology Online 

Webbversionen av Blackwell Encyclopedia of Sociology 

Spridning och synliggörande av forskningsresultat 

Södertörns högskola har en väl etablerad publiceringsverksamhet, 

organisatoriskt placerad inom biblioteket. En anställd disputerad 

forskningsredaktör samordnar arbetet, främst med utgivningen i högskolans 

egna serier. De fyra största ämnesövergripande serierna är Södertörn 

Academic Studies, Södertörn Doctoral Dissertations, Research Reports och 

Working Papers. En publiceringskommitté med aktiva forskare från högskolan 

avgör med hjälp av ett peer-review-system med oberoende lektörer vad som 

bör ingå i respektive serie. Biblioteket ombesörjer även textredigering och 

tryckning och böckerna säljs sedan via de gängse bokförsäljningskanalerna. I 

princip allt material publiceras dessutom även elektroniskt i 

publiceringsdatabasen (DiVA), något som visat sig vara positivt för 

spridningen då dokument i elektronisk form laddas ner i stor utsträckning. 

Detta system är även knutet till Kungliga biblioteket och sökbart såväl i Libris 

som i sökmotorer på Internet. De anställda på högskolan kan också 

parallellpublicera artiklar, där upphovsrättsregleringen så medger, eller annat 

material i fulltext i DiVA. Allt elektroniskt publicerat material blir tillgängligt 

Open Access, det vill säga fritt på nätet. 

Utöver ovan nämnda publikationsserier finns tolv serier knutna till ämnen eller 

centrumbildningar. Dessa har lokala redaktionskommittéer som bedömer 

inkomna manus och övervakar seriernas kvalitet. Ibland sker 

parallellpublicering i dessa serier och i Södertörn Academic Studies eller 

Research Reports. 

Ett ytterligare stöd till forskarna kopplat till spridning av forskningsresultat är 

språkgranskning. Publikationskommittén ger här såväl ekonomiskt stöd som 

hjälp med att finna renommerade och kompetenta språkgranskare för dem 

som vill publicera sig på språk som inte är ens modersmål (i de flesta fall 

engelska). 

Forskare kan i dag presentera sig själva och sin forskning på högskolans 

webbplats. En publikationsdatabas där all högskolans forskning samlas är 

också under uppbyggnad. Forskningen inom denna databas kommer också att 

få stor spridning eftersom den ingår i det system som är sökbart via Libris nya 

nationella SwePub-tjänst för svenska lärosätens forskning. Under 2008 gavs 

kursen ”Hur man blir publicerad” under tre halvdagar och vände sig till 

högskolans personal. Bland föreläsarna fanns svenska och internationella 

förläggare och editors som diskuterade urval av manus, bearbetning av 

manus, Open Access-frågor och vad man som forskare kan göra för att öka 

sina möjligheter att bli publicerad i önskad skrift. Det finns ett stort intresse 


47 (51)

för dessa frågor bland doktoranderna och forskarna och kursen kommer att 

utvecklas vidare och genomföras igen. 

I dag sköter respektive huvudlärosäte doktorsavhandlingarnas elektroniska 

publicering. Detta är en tjänst som också vi på Södertörns högskola kan 

erbjuda de doktorander som är knutna till oss eftersom vi redan nu har full 

kapacitet och systemstöd för att publicera samtliga doktoranders avhandlingar 

samt att genomföra elektronisk spikning. Vi har en väl utarbetad form för 

spikning eftersom doktorander vid högskolan redan i dagsläget har möjlighet 

att genomföra en informell spikningsceremoni vid högskolan efter den 

formella spikningen vid huvudlärosätet. Vid detta tillfälle i biblioteket har 

doktoranden även en chans att hålla en populärvetenskaplig föreläsning om 

sitt avhandlingsarbete. Dessa sammankomster är öppna för alla intresserade 

och har visat sig vara mycket populära och kan naturligtvis utvecklas till en 

formell spikningceremoni. 

Exemplet forskarskolan BEEGS 

Ett gott samarbete finns redan mellan bibliotekarier och lärare inom de olika 

områdena rörande studenters kritiska sökning av litteratur och information - 

en väl inarbetad modell som kan utvecklas ytterligare och appliceras på 

avhandlingsskrivandet. På doktorandnivå finns i dag också möjlighet att få 

individuell handledning av specialiserade bibliotekarier genom tjänsten ”Boka 

handledning i informationssökning”. Denna tjänst erbjuder doktoranden 

vägledning att välja ut informationsresurser, att formulera sökstrategier och 

sätta upp automatisk bevakning av relevant litteratur. 

Inom bibliotekets verksamhet finns idag fem forskarbibliotekarier som är 

inriktade på högskolans olika forskningsprojekt och forskarskolor. Två av 

dessa, varav en disputerad, är knutna till CBEES och forskarskolan BEEGS 

med inriktning mot slaviska och baltiska länder kring Östersjön. Eftersom 

högskolan i en tioårsperiod haft flertalet doktorander på plats (t ex genom 

Baltic and East European Graduate School) så har forskarbibliotekarierna 

redan hunnit bli väl etablerade med högskolans doktorander som sitt speciella 

ansvarsområde inom handledningstjänsten. Dessa forskarbibliotekarier är väl 

insatta i såväl doktorandernas villkor och förväntningar som de 

informationsresurser som kan vara relevanta, nationellt såväl som 

internationellt. För att upprätta kontakter mellan forskarbibliotekarier och 

doktorander deltar dessa årligen i en internkonferens där bland annat 

information ges om bibliotekets forskarservice. Doktoranderna erbjuds även 

alltid att kontakta dessa forskarbibliotekarier för att få en skräddarsydd 

handledning i kritisk litteratur- och informationssökning, inköp av 

forskningslitteratur och referenshantering. De båda forskarbibliotekarierna 

deltar också i institutionens (CBEES) personalmöte, seminarier och 

studieresor samt har deltagit i arbetet med en rad forskningsansökningar 

inom CBEES. 


48 (51)

Arbetsplatser, kommunikation och IT-infrastruktur 

Idag erbjuds alla doktorander en egen arbetsplats med tillgång till dator, de 

programvaror som de behöver för sin utbildning samt programvaror och 

webbaserade tjänster som högskolan centralt eller via biblioteket upphandlat. 

Dessutom finns möjligheten att använda speciella forskarplatser i den 

inspirerande miljö som tysta läsesalen utgör i det prisbelönta biblioteket. 

Biblioteket inrymmer även ett utrustat medierum för lån av forskningsmaterial 

såsom tv, radio och video från Kungliga biblioteket, som numera även är 

Sveriges nationalarkiv för audiovisuella medier. Den högskolepedagogiska 

utbildningsenheten (HPU) erbjuder tillsammans med biblioteket kursen ”IKT, 

informationssökning och lärande” inom kompetensutvecklingsområdet ”digital 

kompetens” som en möjlig kurs för doktorander att välja. 

Södertörns högskola är, som övriga universitet och högskolor i Sverige, 

anslutna till Internet via Swedish University Network (SUNET). För att 

effektivt kunna utnyttja den bandbredd och övriga fördelar som det nationella 

universitetsdatanätet erbjuder använder högskolan höghastighetsnät även 

internt. Högskolans välutbyggda nät kan transportera mycket stora mängder 

data och video på extremt kort tid under stabila former, såväl till omvärlden 

som internt inom högskolan. Ett MedieCenter ger IT-support och fungerar 

också som AV-central. 

Ett webbaserat kursverktyg med en mängd olika funktioner för information, 

kommunikation och samarbete används inom såväl campusbaserade 

utbildningar som nätbaserade distansutbildningar på högskolan. Detta verktyg 

kan även användas av forskarutbildningens kurser och som stöd i 

handledningen av doktorander. Enheten för interaktivt lärande, 

organisatoriskt placerad inom biblioteket, erbjuder stöd till lärare som arbetar 

med nätbaserad utbildning. Enheten ansvarar även för ett e-mötesverktyg 

som gör det enkelt att samarbeta, kommunicera och dela gemensamma 

dokument via webben. Detta verktyg kan användas som ett komplement till 

fysiska möten och lämpar sig väl för olika nätverk, nationella och 

internationella samarbeten som doktorander medverkar i. Högskolan är även 

representerat i Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU). Nätverkets främsta 

syfte att främja och stimulera undervisning och lärande genom användning av 

IT. Men också att utgöra ett forum för erfarenhets- och kunskapsutbyte inom 

praktik, utvecklingsarbete och forskning. 

8. Jämställdhet 

Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn 

könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Detta 

innebär att jämställdhetsfrågorna alltid ska finnas på dagordningen och att 

jämställdhet ges betydelse i utformandet av högskolans verksamhet. Detta 

sker genom att det ständigt förs diskussioner i organisationen samt genom en 

kontinuerlig utbildning av personalen, vilket leder till att medvetenheten ökar 

och att oreflekterade normer blir ifrågasatta. 

Målsättningen har sedan högskolans start 1997 varit att jämställdhet, 

genusperspektiv och mångfald ska vara en integrerad del av utbildningen 


49 (51)

inom flertalet ämnen, bl.a. tack vare den höga andelen lektorer och 

professorer med genusinriktning i skilda discipliner. För en jämställd 

undervisning ska all utbildning bedrivas med en könsmedveten pedagogik, 

dvs. så att undervisningen inte missgynnar eller osynliggör något kön. 

Jämställdhetsrådet arbetar på rektors uppdrag och dess uppgift är att vara ett 

rådgivande och pådrivande organ i jämställdhetsfrågor. Rådet ska bevaka att 

högskolans jämställdhetspolicy hålls aktuell och att treåriga 

jämställdhetsplaner och ettåriga åtgärdsprogram upprättas och följs upp. 

Vidare ska rådet initiera och följa upp jämställdhetsprogram av både övergripande 

karaktär och mer avgränsade projekt. Rådet ska stödja lokala 

jämställdhetsansvariga vid upprättande och implementering av 

jämställdhetsplaner och åtgärdsprogram. Rådet ska vara resursinstans för 

frågor om trakasserier och diskriminering pga. kön, inklusive sexuell läggning, 

och ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte som stimulerar till nytänkande. 

Rådet består av en ordförande, tre arbetsgivarrepresentanter, varav en för 

ämnet genusvetenskap, en representant vald av vardera SACO, OFR och 

SEKO, huvudskyddsombud, en doktorandrepresentant, två 

studentrepresentanter och en sekreterare. De två föregående åren (2008 och 

2009) har jämställdhetsrådet sammanträtt fem gånger per år. 

Rektor och högskolans chefer har ansvaret för att ett målinriktat jämställdhetsarbete 

bedrivs vid Södertörns högskola. Jämställdhetsarbetet bedrivs 

utifrån den högskoleövergripande jämställdhetsplanen. Jämställdhetsrådet 

arbetar på rektors uppdrag och dess uppgifter är att vara ett rådgivande och 

pådrivande organ i jämställdhetsfrågor. 

Mångfaldsrådet är ett strategiskt råd som utarbetar förslag till styrdokument 

för högskolans mångfaldsarbete. Rådet har även som uppgift att initiera 

aktiviteter som bidrar till att högskolan aktivt arbetar för: 

- Främjande av social och etnisk mångfald samt interkulturell kompetens 

bland studenter, lärare och övrig personal 

- Breddning av rekrytering till nya grupper med låg representation i 

akademiska miljöer 

- Främjande av en miljö och undervisningsformer som leder till att alla 

studenter framgångsrikt kan avsluta sina studier 

- Utvecklingen av kunskaper och färdigheter hos lärare och övrig 

personal så att mångfalden i högre grad utnyttjas som en resurs för 

att höja kvaliteten på högskolans utbildningar 

Jämställdhetsfrågor inom Politik, ekonomi och samhällets organisering 

Man kan inte påstå att området i dagsläget utgör en jämställd arbetsmiljö sett 

till könsfördelningen i miljön. Av de tillsvidareanställda professorerna inom 

området finns endast en kvinna. Bland docenterna (inkl. de som sökt 

docentkompetens) är 14 män och 5 kvinnor. Bland ”övriga disputerade lärare 

och forskare” inom området är 16 män och 14 kvinnor. Av de sammanlagt 17 

doktorander som nu är verksamma inom de ämnen som ingår i området är 10 

kvinnor och 7 män. 


50 (51)

När det gäller rekryteringen måste målet vara att få en avsevärt jämnare 

könsfördelning. Naturligtvis kan det vara svårt att påverka detta, då det är 

meriterna hos de sökande som styr urvalet. Högskolan har inte lyckats att 

leva upp till ambitionerna när det gäller jämställdhet i rekryteringarna av de 

nya professorerna. Man kan förstås säga att andelen professorer som är 

kvinnor vid högskolan inte skiljer sig nämnvärt från hur det ser ut på andra 

lärosäten (och i så fall i Södertörns favör), men det ändrar inte det 

förhållandet att högskolan inte har lyckats leva upp till sina mål. 

Det är utomordentligt viktigt att doktoranderna möter både manliga och 

kvinnliga lärare på alla typer av kurser och som seminarieledare. De 

ämnesansvariga ska därför beakta jämställdhetsaspekten när läraruppdragen 

inom forskarutbildningen fördelas. Ur handledningssynpunkt är det av vikt att 

både de manliga och kvinnliga anställda får samma möjligheter att vara 

handledare. Detta måste beaktas när nya doktorander tilldelas 

huvudhandledare och handledare Att sakernas tillstånd redovisas löpande, 

och på ett öppet och genomskinligt sätt, är också utomordentligt 

betydelsefullt eftersom det gör det möjligt att diskutera hur problemen skulle 

kunna åtgärdas. 


51 (51)

Tabeller 

TABELL 1. HANDLEDARRESURSER INOM OMRÅDET INNEVARANDE LÄSÅR 

OMRÅDE: Politik, ekonomi och samhällets organisering 

Namn Anställning Akademisk titel 

och inriktning 

Anställningens 

omfattning (%) 

vid SH 

Planerad tjänstgöring 

av heltid i 

forskarutbildning 

inom området (%) 

Forskarutbildningsämne 

Karl Gratzer Professor Professor 100 10 Företagsekonomi 

Bengt Jacobsson Professor Professor 100 30-50 Företagsekonomi 

Yohanan Stryjan Professor Professor 100 10 Företagsekonomi 

Cheick Wagué Professor Professor 100 0 Företagsekonomi 

Jan Öhrming Professor Professor 100 0 Företagsekonomi 

Erik Borg Lektor Docent 100 25 Företagsekonomi 

Peter Lindelöf Adjunkt Docent 100 0 Företagsekonomi 

Mikael Lönnborg Lektor Fil.dr. (sökt docent- 50 0 Företagsekonomi 

Kompetens) 

Curt Scheutz Lektor Docent 75 0 Företagsekonomi 

Besrat Tesfaye Lektor Docent 100 0 Företagsekonomi 

Sven Hort Professor Professor 100 5-10 Sociologi 

Kerstin Jacobsson Professor Professor 95 30 Sociologi 

Ilkka Mäkinen Professor Professor 95 5 Sociologi 

Apostolis Papakostas Professor Professor 100 7.5 -12.5 Sociologi 

Paavo Bergman Lektor Docent 100 5 Sociologi 

Torbjörn Bergman Professor Professor 100 30-50 Statsvetenskap 

Nicholas Aylott Lektor Docent 100 15 Statsvetenskap 

Politik, ekonomi och samhällets organisering

Tabeller 

Fredrika Björklund Lektor Docent 100 5 Statsvetenskap 

Inga Brandell Lektor Docent 100 10 Statsvetenskap 

Yonhyok Choe Lektor Docent 100 0 Statsvetenskap 

Joakim Ekman Lektor Docent 100 0 Statsvetenskap 

Johan Eriksson Lektor Docent 100 10 Statsvetenskap 

Karl Magnus Johansson Lektor Docent 100 10 Statsvetenskap 

Ann-Cathrine Jungar Lektor Docent 100 0 Statsvetenskap 

Michael Karlsson Lektor Docent 100 0 Statsvetenskap 

Mai-Brith Schartau Lektor Docent 100 0 Statsvetenskap 

Hans E. Andersson Lektor Fil.dr (sökt 

docentkompetens) 

Adolphe Lawson Lektor Fil.dr (sökt 


Peter Strandbrink Lektor Fil.dr (sökt 


Kommentarer: 

- Peter Lindelöf är anställd vid högskolan som adjunkt, men är docentkompetent. 

100 0 Statsvetenskap 

Tjänstledig Tjänstledig Statsvetenskap 

100 10 Statsvetenskap 

- Sven Hort är tjänstledig för närvarande men handleder ändå doktorander vid Södertörn. Kerstin Jacobsson är vikarierande professor och 

forskarutbildningsansvarig under våren 2010. 

- Att Ilkka Mäkinen och Kerstin Jacobsson är anställda på 95% och inte 100% beror på att de är visstidsanställda 5% vid Uppsala 

universitet för handledning av BEEGS-doktorander, enligt samarbetsavtalet med Uppsala universitet. I praktiken ges handledningen vid 

SH. Räknas denna handledning in blir deras andel inom forskarutbildningen högre. 

- Procenttalen för planerad tjänstgöring på forskarutbildningen i några fall är osäkra och beror på hur handledningen av de nyantagna 

doktoranderna fördelas. 

- Ann-Cathrine Jungar är tf. studierektor på forskarskolan BEEGS fr.o.m. 1 januari 2010. 


Tabeller 

TABELL 2. ÖVRIGA DISPUTERADE LÄRARE OCH FORSKARE INOM OMRÅDET 


Namn Anställning Akademisk titel och 

inriktning 

Anställningens omfattning 

(%) vid SH 

Göran Andersson Lektor Fil.dr företagsekonomi 100 0 

Marcus Box Lektor Fil.dr ekonomisk historia 100 0 

Karin Dahlström Lektor Fil.dr företagsekonomi 100 0 

Anders Ivarsson Lektor 

Fil.dr företagsekonomi 100 0 

Westerberg 

(visstidsanställd) 

Ann-Sofie Köping Lektor Fil.dr företagsekonomi 100 0 

Olsson 

Tommy Larsson Lektor Fil.dr företagsekonomi 75 0 

Segerlind 

Jurek Millak Lektor Fil.dr företagsekonomi 100 0 

Maria Smolander Lektor 

Fil.dr ekonomi 75 0 


Jenny Svensson Lektor 

Ek.dr företagsekonomi 75 0 


Klara Tomson Lektor 

Fil.dr företagsekonomi 65 0 


Lars Vigerland Lektor Ek.dr företagsekonomi 100 0 

Karin Winroth Lektor Ek.dr företagsekonomi 100 0 

Renate Åkerhielm Lektor Fil.dr företagsekonomi 100 0 

Denny Vågerö Arvoderad Professor (medicinsk 

sociologi) 

Steven Saxonberg Professor, gäst Professor (politisk 

sociologi) 

Docent (statsvetenskap) 

10 0 

73 0 

Tjänstgöring av heltid inom 

forskarutbildning inom 

området (%) 


Tabeller 

Lia Antoniou 

Lektor 

Ph.D. (sociologi) 80 0 


Christina Axelsson Lektor 

Fil.dr (sociologi) 100 0 

(tillsvidareanställd) 

Eva Christenson Lektor 



Abbas Emami Lektor 



Sara Ferlander Lektor 



Ali Hajihasemi Lektor 



Elzbieta Korolczuk Lektor 



Mall Leinsalu 

Lektor 



Magnus Wennerhag Lektor 



Michael Gentile Lektor 

Docent (kulturgeografi) 50 0 


Anita Heber Postdoktor Fil.dr (kriminologi) 100 0 

Fredrik Doeser 

Anders Nordström 

Wojciech Szrubka 

Pelle Åberg 

Lektor 


Lektor 


Lektor 


Lektor 


Fil.dr (statsvetenskap) 50 0 




Kommentar sociologi: Därtill finns Zhanna Kravchenko och Andrew Stickley, båda fil.dr, som har projektmedel vilande då de arbetar vid andra 

institutioner de närmaste åren. 

Kommentar statsvetenskap: Samtliga fyra statsvetare har visstidsanställning halvårsvis. 


Tabeller 

TABELL 3. EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ I FÖR ANSÖKAN RELEVANTA FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN AVLAGDA AV DOKTORANDER 

SOM FINANSIERATS AV HÖGSKOLAN 


Företagsekonomi* 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Licentiatexamina 1 

Doktorsexamina 1 2 2 2 

Sociologi* 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Doktorsexamina 2 2 1 2 1 

Statsvetenskap* 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Doktorsexamina 1 1 5 1 

Totalt för området* 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Antal licentiatexamina 1 

Antal doktorsexamina 2 1 3 4 9 3 1 

*Avser de examina där doktoranden haft sin studiefinansiering från den högskola som söker examensrätt vid tiden för examen. 


Tabeller 

TABELL 4. ANTAL DOKTORANDER I RELEVANTA FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN SOM INNEVARANDE LÄSÅR FINANSIERAS AV 

HÖGSKOLAN 


Doktorand 


Högskola där 

doktoranden är 

antagen 

Försörjningsform 

samt omfattning 

vid den sökande 

högskolan (%) 

Aktivitetsgrad i 

forskarutbildningen 

(%) 

Mikael Levin Företagsekonomi Stockholm Doktorandtjänst (100) 100 2008 

Tanya Jukkala Sociologi Uppsala Doktorandtjänst (100) 87 2008 

Iveta Jurkane Sociologi Uppsala Doktorandtjänst (100) 100 2010 

Lisa Kings Sociologi Stockholm Projektfinansierad 85 2005 

doktorandanställning 

(100) 

Jonas Lindström Sociologi Stockholm Projektfinansierad 72 2005 

doktorandanställning 

(100) 

Erik Löfmarck Sociologi Uppsala Doktorandtjänst (100) 53 2008 

Sanja Obrenovic (1) Sociologi Stockholm Doktorandtjänst 50 2001 

t.o.m. 31/1 2010, 

därefter 0 

Dominika Polanska Sociologi Stockholm Doktorandtjänst (100) 85 2006 

Irina Timofeeva (2) Sociologi Stockholm 0 - 2002 

Nicholay Zakharov Sociologi Uppsala Doktorandtjänst (100) 85 2008 

Katharina Wesolowski Sociologi Uppsala Doktorandtjänst (100) 100 2010 

Anna Danielson Statsvetenskap Uppsala Doktorandtjänst (100) 86 2009 

Eva Granqvist Statsvetenskap Stockholm Doktorandtjänst (100) 94 2007 

Emelie Lilliefeldt Statsvetenskap Stockholm Doktorandtjänst (100) 98 2007 

År för antagning 


Tabeller 

Niklas Nilsson Statsvetenskap Uppsala Doktorandtjänst (100) 94 2009 

Ola Svenonius Statsvetenskap Stockholm Doktorandtjänst (100) 83 2007 

Jaakko Turunen Statsvetenskap Uppsala Doktorandtjänst (100) 100 2009 

Kommentar sociologi: 

- Försörjningen för (1) Obrenovic går ut sista januari och för (2) Timofeeva har den gått ut. Båda är aktiva men den verkliga 

aktivitetsgraden är svårbedömd. För Timofeeva är dock disputation planerad till 2010. 

- Att övriga sociologidoktoranders aktivitetsgrad inte är 100 procent beror på att de undervisar på deltid innevarande termin. 


www.sh.se 

Södertörns högskola 

141 89 Huddinge 

Forskningsoch 

utbildningsstrategi 

för Södertörns högskola

Förord 

Inför regeringens kommande forskningsproposition fick alla 

universitet och högskolor i uppdrag att lämna underlag i form 

av strategiska överväganden inför de närmaste åren. Här är 

strategin för Södertörns högskola. Den lämnades till regeringen 

den 21 december 2007. 

Eftersom vår ambition är att högskolan hela tiden ska utvecklas 

kommer vi under de närmaste åren att hålla dokumentet 

”levande”. Det ska vara ett dokument att återvända till, diskutera 

kring och utvärdera våra beslut mot. 

Vi vill arbeta för att Södertörns högskola ska fortsätta vara en 

dynamisk arbetsplats där både människor, kunskap och idéer 

kan mötas och utvecklas. 

Huddinge, februari 2008 

Ingela Josefson 

Rektor

5 

De första dryga tio åren vid Södertörns högskola har kännetecknats 

av en stark expansion. Vi har utvecklat närmare 

30 utbildningsprogram och bedriver omfattande forskning 

och forskarutbildning. Ambitionen att bli universitet med 

generell rätt att utfärda doktorsexamen har genomsyrat 

verksamheten. Detta har manifesterats i en första universitetsansökan 

år 2002 och en uppdaterad ansökan fyra år senare. 

Ambitionen ligger fast. Vi har såväl de ekonomiska som 

kvalitetsmässiga förutsättningarna att axla uppgiften som 

ett universitet i södra Stockholmsregionen. 

Forsknings- och utbildningsstrategin är disponerad på följande sätt: 

Inledningsvis resonerar vi kortfattat om visioner och strategier, delvis i relation till Resursutredningens 

betänkande (Resurser för kvalitet, SOU 2007:81). Vi beskriver de tre ledord som har varit och är vägledande 

för högskolan – mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning – och lyfter särskilt fram några 

viktiga framtidsfrågor. Vi redogör sedan för utvecklingsmöjligheter inom forskningen och de starka forskningsprofiler 

som finns, och därefter för de satsningar och profileringar som görs på olika nivåer inom 

utbildningen. Frågor om samarbeten med andra lärosäten, samverkan med det omgivande samhället och 

internationalisering behandlas integrerat i avsnitten om forskning och utbildning. 

Visioner och strategier 

Mångvetenskap, mångkulturalitet och 

medborgerlig bildning utgör tre centrala 

begrepp för verksamheten. Ett mångvetenskapligt 

arbetssätt har sedan starten 

varit utmärkande för högskolan. Samverkan 

över ämnesgränserna är viktig för 

att nå en mer nyanserad kunskap om 

komplexa samhälleliga fenomen, som 

också kan leda fram till nya perspektiv och 

problemformuleringar. Betoningen av det 

mångkulturella bottnar i en övertygelse 

om att mångkulturell förståelse ger en bredare 

och intressantare kunskap, som aktivt 

kan befrämja integrationen i samhället. 

Kulturmöten, kommunikation och olika 

interkulturella processer är därför centrala 

fält för oss. Att vi har landets högsta andel 

nya studenter med utländsk bakgrund 

(33%) innebär självfallet stora möjligheter 

i detta avseende. Ambitionen att förena 

en akademisk tradition av kritisk reflektion 

med människors aktuella frågor och erfarenhet 

står för en strävan efter medborgerlig 

bildning. Det övergripande målet är att 

ge studenterna goda förutsättningar att bli 

självständiga och ansvarstagande medborgare. 

Vi vill fortsatt värna den relativa småskaligheten, 

med närhet mellan studenter 

och lärare, för att utveckla dessa inslag i 

verksamheten. 

Forskningsanknuten grundutbildning 

Verksamheten vid Södertörns högskola 

står på en stabil vetenskaplig grund. Vi har 

från början byggt upp en universitetskultur 

med en hög andel disputerade lärare och 

en stark koppling mellan grundutbildning 

och forskning. Alltsedan starten har forskningens 

betydelse för grundutbildning och 

kunskapsutveckling betonats. Samtliga av 

våra utbildningsprogram ska vara forskningsmässigt 

väl förankrade. Det har bland 

annat inneburit en medveten prioritering 

att anställa lärare med doktorsexamen, och 

andelen forskarutbildade lärare vid Södertörns 

högskola är därför också hög: 61%. 1 

Forskningsvolymen har ökat kraftigt 

under den drygt tioåriga uppbyggnadsfasen. 

Forskning och forskarutbildning utgör 

för närvarande cirka hälften av högskolans 

totala omslutning, och andelen förväntas 

växa. År 2008 kommer resurserna för 

forskning och forskarutbildning att uppgå 

till sammanlagt 325 miljoner kronor. 

Ett professorsprogram stärker ytterligare 

den akademiska kvaliteten. Satsningen 

omfattar ett tjugotal professorstjänster riktade 

mot det som är våra profilerade 

områden i undervisning och forskning. 

Anställningarna ger generöst utrymme för 

egen forskning, handledning av doktoran- 

1 Detta är i paritet med de äldre universiteten. 

Som jämförelse kan sägas att andelen vid de senast 

inrättade universiteten är 40% (Karlstad och Mittuniversitetet), 

41% (Växjö) och 49% (Örebro). 

Allt enligt Högskoleverkets årsrapport 2007:33 R.

6 7 

der och stärkande av forskningsprofilen. 

Genom dessa satsningar kommer vi såväl 

att kunna förstärka forskningsanknytningen 

i våra utbildningsprogram som att ytterligare 

konsolidera de starka forskningsområdena. 

Vi räknar med att dessa nya satsningar 

kommer att bära frukt i verksamheten 

från början av 2009. 2 

Kvalitet i centrum 

Vi välkomnar många av grundtankarna 

i förslaget till det nya resursfördelningssystem 

som lanseras i Resursutredningens 

betänkande, och vi ser positivt på ledorden 

om koncentration och profilering. 

Södertörns högskolas huvudstrategi är att 

vara ett universitet med kvalificerad forskning 

inom ett antal profilområden med en 

relativt omfattande grundutbildning. 

Volymmässigt planerar högskolan en försiktig 

expansion av utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå under åren 

2009–2012; från dagens cirka 6 000 helårsstudenter 

till cirka 7 500. En tredjedel 

av nytillskottet förväntas inom lärarutbildningen. 

2 Utlysning av tolv professorstjänster har under 

december 2007 skett i företagsekonomi (två), nationalekonomi, 

statsvetenskap, historia, journalistik, pedagogik, 

medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, 

etnologi, retorik och miljövetenskap. Under 

februari 2008 avses utlysning av sju professorstjänster 

att ske i Östersjö- och Östeuropaforskning (två), 

samtidshistoria, religionsvetenskap, genusvetenskap, 

filosofi och sociologi. 

Södertörns högskola är inne i en process 

där verksamheten koncentreras och 

profileras. Från att ha arbetat vid tre olika 

campus, koncentreras verksamheten nu 

till Flemingsberg. Fem språk har avvecklats 

som enskilda ämnen, och i utbildningsprogram 

som innehåller dessa språk har 

samarbete med Stockholms universitet 

etablerats. Det pågår en diskussion om 

koncentration och profilering av naturvetenskapen, 

bland annat mot bakgrund av 

det svaga studentunderlaget. Förändringar 

som dessa är nödvändiga ifall högskolan 

ska kunna utnyttja sina resurser på ett 

ändamålsenligt sätt. Vi vill erbjuda breda 

utbildningar på alla nivåer inom de områden 

där vi forskningsmässigt står starka. 

Det är också mot denna bakgrund som 

man ska se högskolans arbete med att 

utveckla distinkta forskningsprofiler. 

Vi ser också positivt på utredningens 

förslag om att kvalitetsfrågor i vid mening 

ska få större genomslag i fördelningen av 

medel till lärosätena. Högskolan har under 

de senaste åren intensifierat arbetet med 

att utveckla former för kvalitetssäkring av 

alla relevanta processer i organisationen. 

Under 2008 medverkar vi i den första 

omgången av Högskoleverkets nya 

granskningsomgång rörande systematisk 

kvalitetssäkring. 

Forskarutbildning och examinationsrätt 

Den enskilt viktigaste frågan för högskolans 

framtida utveckling gäller examina- 

tionsrätten i forskarutbildningen. Den målmedvetna 

strävan att koppla forskning och 

utbildning till varandra gäller också här. Vi 

har i samverkan med andra lärosäten 

(framförallt Stockholms Universitet och 

Karolinska Institutet) byggt upp en forskarutbildning 

inom det som är våra starka 

forskningsområden. Även om det inte 

märks i den officiella statistiken (eftersom 

doktoranderna är inskrivna vid andra lärosäten) 

finns vid högskolan ett 60-tal doktorander 

inom humaniora och samhällsvetenskap, 

och cirka 40 inom de naturvetenskapliga 

ämnena. Doktoranderna vid 

högskolan är en integrerad och mycket 

viktig del av forskarmiljöerna. 

Vi tvingas dock konstatera att det har 

blivit allt svårare att ha doktorander i våra 

forskarmiljöer. Om såväl antagning, kursutformning, 

huvudhandledarskap och 

disputationer måste genomföras vid 

lärosätet med examinationsrätt blir 

konsekvenserna stora för oss. I praktiken 

innebär det en risk att vi inte längre kan 

ha doktorander. 3 Vår huvudstrategi i denna 

3 Det är inte möjligt för Östersjöstiftelsen att finansiera 

doktorander vid andra lärosäten, vilket i praktiken skulle 

bli fallet om såväl rekrytering, huvudhandledning som 

kvalitetsgranskning (inkl. disputation) måste ske vid 

andra lärosäten. 

fråga är ändå att så långt möjligt söka hitta 

praktiska lösningar i samverkan med 

andra lärosäten. Som ett led i internationaliseringen 

ser vi en möjlighet att i ökad 

utsträckning samverka med systermiljöer 

vid andra utländska universitet. Inom alla 

våra profilområden finns sådana täta samarbeten 

som också skulle kunna rymma 

doktorander. 

Vi kommer självfallet, när det blir möjligt, 

att ansöka om rättigheter att utfärda 

examina på forskarnivå inom de ämnen 

där vi har sådana förutsättningar. Vi kommer 

också, när sådana möjligheter yppas, 

att ansöka om flera forskningsprofiler. Vi 

ser framför oss att perioden 2009–2012, 

som denna strategi gäller, kommer att 

utgöra en ”överbryggningsperiod”, där vi 

kommer att arbeta för och invänta långsiktiga 

besked om examinationsrätt och universitetsstatus. 

Ifall det inte är möjligt att 

under denna period på ett rimligt sätt lösa 

frågan om forskarutbildningen enligt ovan, 

kan vi komma att satsa mer på forskarassistenttjänster 

och post doc-anställningar.

8 9 

Högskolans forskning 

Högskolan arbetar medvetet och framtidsinriktat 

för att stärka profileringen av forskningen. 

Den ovan nämnda professorssatsningen 

är ett exempel. Ett annat är skapandet 

av ett Centrum för Östersjö- och 

Östeuropaforskning (CBEES) som ett sätt 

att stärka den forskningsinriktningen. 

Ytterligare ett är tilldelning av så kallade 

MOA-medel som har gjort att fyra forskargrupperingar 

under en treårsperiod har 

fått möjlighet att utveckla sina områden. 4 

Högskolan delar varje år ut cirka 15 planeringsbidrag 

som ska ge möjlighet för forskare 

att arbeta fram konkurrenskraftiga 

ansökningar. Dessutom har tre lovande 

forskargrupperingar tilldelats större planeringsanslag 

som ska göra det möjligt att 

arbeta fram ansökningar om forskningsprogram. 

Högskolan ser det som utomordentligt 

viktigt att dessa satsningar inte 

enbart ska bidra till att stärka redan etablerade 

inriktningar, utan att de också ska 

ge möjlighet att utveckla nya spännande 

forskningsområden. 

4 Sexton forskargrupper vid högskolan ansökte om 

ett sådant MOA-stöd. Externa granskare användes i 

bedömningen av vilka fyra grupper som till slut skulle 

få medel. Omfattningen av MOA-stödet var i tre fall 

2 miljoner kronor per år, och i ett fall 1 miljon kronor 

per år. En liknande MOA-utlysning planeras för 2009. 

Åtta områden 

Efter en inventering och en intern diskussion 

har åtta olika områden listats där vi 

bedriver forskning av hög klass. De kriterier 

som har använts för detta har varit: 

a) att det finns ett distinkt tema som förenar 

forskarna; b) att området har sådan 

stadga att det inte kan betraktas som ett 

tidsbegränsat forskningsprogram; c) att 

en större grupp av erfarna seniora och 

yngre forskare arbetar tillsammans (10 

forskare är ett minimum) inom området; 

d) att temat rymmer flera forskningsprogram 

och forskningsprojekt som har genererats 

i konkurrens; e) att det finns en 

omfattande vetenskaplig publicering; och 

f) att ambitionen är att forskningsprofilen 

ska utgöra en integrerad del av högskolans 

utbildning på grundnivå, avancerad 

nivå och forskarnivå. 

Vi ska kort beskriva högskolans starka 

forskningsområden: 

Östersjö- och Östeuropaforskning 

Inom Östersjö- och Östeuropaforskning 

samlas olika discipliner och olika perspektiv 

i syfte att nå en djupare förståelse av 

omvandlingsprocesser inom detta geografiska 

område. Här härbärgeras en betydande 

del av forskningen på Södertörn i 

form av såväl enskilda projekt som större 

forskningsprogram. Som en samordnande 

kraft finns CBEES, innefattande forskarskolan 

Baltic and East European Graduate 

School (BEEGS). Vid CBEES finns bland 

andra fem professorer, sex forskningsledare 

(seniora forskare), ett 40-tal doktorander. 

Åtta post-doc befattningar och ett 

antal gästprofessorer tillkommer inom den 

närmaste tvåårsperioden. Två ytterligare 

professorstjänster kommer att utlysas 

under början av 2008. En betydande del 

av CBEES verksamhet har organiserats 

kring ett antal breda teman. CBEES har 

täta relationer med flera andra välrenommerade 

centrumbildningar i Östersjö- och 

Östeuropaområdet. 

Samtidshistoria 

Samtidshistoria är ett andra starkt forskningsområde. 

Fältet domineras av 

Samtidshistoriska Institutet med sin 

inriktning mot modern politisk historia. 

Institutet främjar och bedriver forskning, 

dokumentation och undervisning i samtidens 

historia och är den ledande svenska 

institutionen inom detta område. Ett 30- 

tal forskare och doktorander är för närvarande 

knutna till verksamheten (fem professorer; 

ett 20-tal seniora forskare och 

sju doktorander). En professorstjänst i 

samtidshistoria kommer att utlysas under 

början av 2008. Forskargruppen består i 

första hand av historiker men anknyter 

också till samtidsperspektiv i andra 

discipliner, t.ex. statsvetenskap, sociologi 

och ekonomiämnena. Institutet ingår 

i ett europeiskt nätverk tillsammans med 

andra ledande samtidshistoriska forskningsinstitut. 

Institutionell förändring 

i det moderna samhället 

Ett tredje starkt forskningsområde handlar 

om institutionell förändring i det moderna 

samhället. Här finns ett stort antal projekt 

och program inom sociologi, statsvetenskap, 

företagsekonomi, nationalekonomi, 

med ett gemensamt intresse för att studera 

organisatoriska aspekter av det moderna 

samhället. Här inbegrips projekt om 

politikens spänningar i det moderna 

Sverige (som sker i samarbete med samtidshistorikerna), 

storstadsforskningen, 

forskning om familjepolitik, populism, staters 

förändring och regeringskansliets roll. 

Här finns sex professorer, 33 seniora forskare 

och 25 doktorander. Under perioden 

kommer, som nämnts ovan, ytterligare 

fem–sex professorstjänster att tillkomma 

inom detta område. 

Interreligiösa relationer 

Ett fjärde starkt forskningsområde handlar 

om interreligiösa relationer. Fältet är i 

högsta grad samtidsangeläget då människor 

av olika religiös tillhörighet idag lever 

allt mer tätt inpå varandra samtidigt som 

den globala politiska utvecklingen sedan 

millennieskiftet pekar på en ökad polarisering 

mellan olika religiösa grupper. Vid 

Södertörns högskola finns den huvudsakliga 

kompetensen inom religionerna islam 

och kristendom. Forskningsfältet profilerar 

forskning om modern utveckling inom 

islam och kristendom med särskilt fokus

10 11 

på religio-politiska väckelserörelser samt 

relationer religionerna emellan. Forskarna 

vid Södertörn spelar en betydelsefull roll 

både nationellt och internationellt; bland 

annat arrangerade högskolan i april 2007 

en stor internationell religionsvetenskaplig 

konferens: Religion on the Borders. Inom 

profilområdet kommer det under 2008 

att finnas två professorer, tio seniora forskare 

och sex doktorander. En professorstjänst 

i religionsvetenskap kommer att 

utlysas under början av 2008. 

Genusstudier 

Ett femte starkt forskningsområde är 

genusstudier. Genomgående tema är 

könens villkor och hur kvinnligt och manligt 

skapas i dåtid och nutid. Högskolan 

har ett stort antal välmeriterade genusforskare 

inte bara i ämnet genusvetenskap 

utan också i till exempel historia, idéhistoria, 

statsvetenskap, religionsvetenskap, 

sociologi, litteraturvetenskap, 

svenska och etnologi. Ett stort antal forskningsprojekt 

finns inom området: till 

exempel. genuspolitik, genusvetenskapens 

framväxt i Sverige; kvinnorörelsens framväxt 

sam feministisk teoriutveckling. Inom 

profilområdet finns tre ämnesinriktade 

professorer, ett tjugotal seniora forskare 

och cirka tjugo doktorander med genusvetenskaplig 

inriktning. 

I ämnet genusvetenskap finns idag 

ingen professor, men väl två docenter och 

en doktorand. En professorstjänst i genusvetenskap 

kommer att utlysas under början 

av 2008. 

Kritisk kulturteori och estetik 

Ett sjätte starkt forskningsområde är kritisk 

kulturteori och estetik. Forskningen inom 

detta fält befinner sig i skärningspunkten 

mellan en historiskt inriktad reflekterande 

teoretisk analys och studier av det samtida. 

I en tät integration av forskning och 

undervisning studeras estetiska, kulturella 

och mediala uttryck ur kontinentalfilosofiska, 

samtidsarkeologiska och samtidsestetiska 

perspektiv. Som en röd tråd löper 

reflektionen över relationen mellan teoretisk 

medvetenhet och estetisk, kulturell 

och social praxis. Forskningsområdet samlar 

några av landets ledande yngre forskare 

och har vid sidan av finansiering från 

Östersjöstiftelsen även haft en mycket stor 

andel externfinansierade projekt. Inom 

profilområdet finns för närvarande sex 

professorer, 30 seniora forskare och 16 

doktorander. En professorstjänst i filosofi 

kommer att utlysas under början av 2008. 

Miljövetenskap 

Ett sjunde forskningsområde som är fakultetsövergripande 

är miljövetenskap. Här 

studeras interaktionen mellan människan 

och naturen i syfte att skapa förståelse 

och förutsättningar för en ekologiskt hållbar 

social och ekonomisk utveckling. 

Forskningen kombinerar samhällvetenskapliga 

och naturvetenskapliga angrepps- 

sätt och metoder för att nå en fördjupad 

empirisk kunskap och teoretisk förståelse 

om miljöproblemens orsaker, omfång och 

hantering. Inom profilområdet finns en 

professor, 18 seniora forskare och 15 

doktorander. En professorstjänst i miljövetenskap 

har utlysts i december 2007. 

Här finns också forskarskolan Environmental 

Sciences and Development 

Graduate School. 

Biovetenskap 

Ett åttonde starkt forskningsområde är biovetenskap. 

Här finns överlappande tematiska 

forskningsinriktningar som tillsammans 

överbryggar gränserna, dels mellan 

kemi och biologi, dels mellan de laborativa 

disciplinerna inom biologi och biologins 

mer fältorienterade discipliner. Ett 

forskningsprogram i funktionsgenomik studerar 

hur informationen i arvsmassan 

översätts till biologisk funktion med hjälp 

av ett antal modellorganismer (samarbete 

med Karolinska Institutet). Molekylär ekologi 

utgör ett annat starkt forskningsprogram 

som dels använder molekylärbiologiska 

metoder för att kartlägga förändringar 

i naturliga populationer och dels studerar 

de molekylära mekanismerna som 

leder till utvecklingen av biologiskt diversitet 

i naturen. Inom profilområdet finns nio 

professorer, 16 seniora forskare och 38 

doktorander. Här finns också en forskarskola 

Molecular and Biological Sciences 

Graduate School. 

Forskning och kvalitet 

Dessa forskningsprofiler utgör avgränsbara, 

sammanhållna forskarmiljöer där det 

finns ett bärande gemensamt forskningsintresse. 

Samtidigt är de tillräckligt vida för 

att det ska vara möjliga att göra kontinuerliga 

anpassningar inom de olika miljöerna. 

Det måste också finnas en dynamik som 

gör det möjligt att ”öppna” gränserna och 

vidga perspektiven. Som vi ser det måste 

de starka forskningsområdena kunna förändras, 

bland annat beroende av hur 

framgångsrika forskarna är i att etablera 

nya grupperingar och konkurrera om 

externa medel. Vissa profiler kan försvinna 

och andra komma till. Profileringen måste 

kombineras med procedurer som stimulerar 

en dynamisk utveckling av forskningen. 

Det finns också exempel på utomordentligt 

kvalificerad forskning vid högskolan 

som ligger utanför de utpekade fälten; 

antingen för att de utgör relativa smala 

områden eller för att det inte finns en tillräckligt 

stor grupp forskare. 

Kvaliteten i forskningen säkras på sedvanligt 

vis i och med att grupperna är 

med och konkurrerar om externa forskningsmedel 

och publicerar sig nationellt 

och internationellt. Inom ovan angivna 

starka forskningsområden finns omfattande 

internationella forskarkontakter. Högskolan 

har t.ex. genom CBEES omfattande 

samarbete med flera andra framstående 

forskarcentra i Östersjö- och Östeuropaområdet 

och ett flertal samarbeten med

12 13 

gripande program som beställer kurser 

och undervisning av institutionerna. Det 

innebär dels att alla kurser utvecklas över 

traditionella ämnesgränser, dels att studenterna 

genom hela utbildningen möter 

disputerade och ämneskompetenta lärare. 

Högskolan utfärdar för närvarande 

endast en yrkesexamen – efter genomgången 

lärarutbildning. En grundtanke 

med övriga utbildningsprogram är dock att 

de också ska ha en tydlig arbetslivsorientering. 

De har samtliga en uttalad inriktning 

mot nischer i en samtida och framtida 

arbetsmarknad, där vi har anledning att 

förutsätta att det finns behov av akademiskt 

utbildade medarbetare. Senare års 

studier på nationell nivå av studenters faktiska 

etablering på arbetsmarknaden visar 

att Södertörns högskola lyckats förhållandevis 

bra med denna strategi, inte minst 

med tanke på att vi är ett av landets yngsta 

lärosäten med ett tämligen okänt varumärke 

hos både presumtiva studenter 

och arbetsgivare. 5 

Våra egna uppföljningar (Resultat från 

studerandeenkäten 2006. Södertörns 

högskola, 2007) redovisar samma genelärosäten 

i Sydafrika finansierade via 

STINT och Sida. Omfattande samverkan 

sker mellan forskarmiljöer vid högskolan 

och miljöer vid andra lärosäten. Ett exempel 

på detta är samarbetet med SLU inom 

det Mistra-finansierade forskningsprogrammet 

PlantComMistra, för vilket högskolan 

är programvärd. Kontakterna med KI och 

KTH är nära och ett nytt samarbete håller 

på att byggas upp i Centrum för teknik, 

medicin och hälsa (CTMH), där Södertörns 

högskola avser att samverka med KI, 

KTH och Stockholms läns landsting. Det 

kan ses som ett exempel på att högskolan 

är en viktig medaktör i ett regionalt, nationellt 

och internationellt kunskaps- och 

innovationssystem. 

För närvarande genomförs också en 

särskild satsning för att stimulera forskningssamverkan 

med externa aktörer. Vi 

kommer under en treårsperiod att utlysa 

planerings- och utvecklingsbidrag som syftar 

till en ökad samverkan mellan forskare 

inom högskolan och organisationer, myndigheter 

eller företag i vår omvärld. Bidraget 

kan användas till att utveckla en 

redan befintlig idé kring forskningssamverkan, 

alternativt till att planera för ett framtida 

samarbete. Det finns också möjlighet 

att erhålla stöd i form av ”matchning”, som 

innebär att viss forskarkompetens paras 

ihop med lämpliga aktörer i omvärlden. 

Det kommer framöver att ställas stora 

krav på högskolan (liksom på alla lärosäten) 

i forskningsstrategiska frågor, t.ex. när 

det gäller att överväga på vilka sätt som 

utvecklingen av starka forskarmiljöer främjas 

bäst. Vi ser framför oss att mer än 

hälften av högskolans omsättning kommer 

att gälla forskning. De ökande kraven från 

forskningsråd och andra på strategiska 

överväganden, medfinansiering etc. aktualiserar 

behovet av en ökad strategisk 

kapacitet. Också de ökade kraven från 

forskarna avseende information och stöd 

i olika forskningsfrågor (utlysningar, EUfrågor, 

samverkan etc.) verkar i samma 

riktning. Under den period som kommer 

avser högskolan att bygga upp både sin 

strategiska och sin administrativa kapacitet 

i dessa avseenden. 

Högskolans utbildning 

Högskolan bedriver utbildning på tre 

nivåer: grundnivå, avancerad nivå och 

forskarnivå. På grundnivå har vi i dagsläget 

närmare 30 program inom humaniora, 

samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap 

som leder fram till filosofie eller ekonomie 

kandidatexamen. Därutöver har vi 

ett mindre antal program som ger lärarexamen. 

Karaktäristiskt för programmen 

på grundnivå är att de inrymmer såväl 

ämnes- som fakultetsövergripande perspektiv. 

Många program har även, vid 

sidan av ingående ämnen, kurser om 

minst 30 högskolepoäng som är specialdesignade 

så att aktuella samhällsfrågor 

och vetenskapliga problem belyses utifrån 

olika disciplinära perspektiv. Två nyckelord 

är ämnesdjup och ämnesbredd. Programmen 

ska ge gedigna ämneskunskaper, 

med obligatoriska B- och C-uppsatser, 

men även bredare samhällsrelevanta 

insikter (till exempel om genusfrågor) 

som gör ämneskunskaperna tillämpbara 

i större sammanhang. 

Utbildning för arbetsliv 

Vår lärarutbildning med interkulturell profil 

är ett belysande exempel på ämnesintegrationen 

vid högskolan. Vi har ingen särskild 

institution för anställda vid lärarutbildningen 

och inga anställda som enbart 

arbetar där. Organiseringen av verksamheten 

sker inom några högskoleöver- 

5 I en studie gjord av Svenskt Näringsliv visades exempelvis 

att våra ekonomistuderande inom tre månader 

efter avslutade studier har en högre grad av etablering 

på arbetsmarknaden än motsvarande studenter vid 

Stockholms universitet. Andelen med kvalificerat och 

relevant arbete är också högre (Akademi eller verklighet 

Svenskt Näringsliv, mars 2007).

14 15 

rella tendens. Samtidigt efterlyser många 

studenter en starkare och tydligare koppling 

mellan studierna och ett framtida 

yrkesliv. De vill, enkelt uttryck, under studietiden 

få fler konkreta intryck av tänkbara 

och realistiska arbetsområden. Det 

enda tydliga undantaget är lärarutbildningen, 

som innehåller ett mer omfattande 

inslag av verksamhetsförlagda studier. 

Humaniora och samhällsvetenskap är 

dominerande områden vid högskolan, och 

här har arbetslivskontakter generellt haft 

en undanskymd position i kurser och program. 

Vi ser därför en konkret utmaning i 

att under perioden 2009–2012 verka för 

betydande förändring i det avseendet. 

Praktik i utbildningen 

Den process som inletts under den 

senaste treårsperioden, med ett ökat 

inslag av praktikkurser i programutbildningarna, 

kommer att intensifieras. Målet 

är att högskolan 2012 kan erbjuda praktikinslag 

i samtliga utbildningsprogram. Vårt 

mål är också att samtliga ämnen och program 

under perioden utvecklar andra 

arbetslivsrelaterade inslag i det ordinarie 

kursutbudet. Det kan gälla till exempel 

längre eller kortare inslag av arbetsförlagd 

utbildning, i form av examensarbeten eller 

studiebesök, gästföreläsningar av företrädare 

för företag, myndigheter och organisationer 

där det finns en potentiell efterfrågan 

av medarbetare med akademisk 

utbildning eller gästföreläsningar av 

tidigare Södertörnsstudenter som hunnit 

etablera sig på arbetsmarknaden. Sådana 

aktiviteter förekommer förvisso, men 

målet är nu att de ska bli ett genomgående 

och frekvent inslag i all utbildning. 

Initiativ i denna riktning är resurskrävande, 

särskilt i en uppbyggnadsfas. Högskolan 

kommer därför att understödja processen 

centralt genom att i anslutning till 

samverkanskansliet satsa administrativa 

resurser med särskild uppgift att samordna 

och underlätta konkret utbildningssamverkan 

mellan ämnes- och programansvariga 

och olika externa aktörer. I anslutning 

till EU:s nya program för livslångt lärande 

ska också ges ökat stöd för studenter att 

beredas praktikplatser utomlands. För att 

ytterligare stärka utbildningarnas konkurrenskraft 

på arbetsmarknaden kommer 

vi att genomföra satsningar för ett ökat 

externt engagemang i framför allt programmens 

styrelser. 

Studentinflytande 

En framtidsfråga som sannolikt särskilt 

berör utbildningen på grundnivå gäller 

effekterna av ett eventuellt slopande av 

kårobligatoriet. Studentmedverkan och 

studentinflytande är en av hörnstenarna 

i kvalitetsutvecklingen av verksamheten, 

och vi befarar att den planerade reformen 

kommer att försämra möjligheterna för en 

aktiv samverkan med studenterna. Utan 

att invänta ett formellt beslut i frågan inleder 

vi därför under 2008 en mer ingåen- 

de dialog med studentkåren om hur vi 

som lärosäte – efter ett slopat kårobligatorium 

– kan vidmakthålla nära samarbetsformer 

med våra studenter. 

Magisterexamen 

Näst intill samtliga ämnen som är huvudområde 

på kandidatnivå har också rätt att 

utfärda magisterexamen. Införandet av 

den första ettåriga cykeln på avancerad 

nivå har därför inte medfört några större 

omställningsproblem för högskolan. De 

större ämnena hade redan ersatt sina 

gamla D-kurser om en termin med 

magisterprogram om två terminer – och 

övriga ämnen kunde utan vidare utveckla 

ettåriga magisterprogram anpassade till 

den nya avancerade nivån. Bland de ettåriga 

magisterprogrammen finns två skilda 

huvudinriktningar. De flesta har en tydlig 

och klar ambition att garantera studenterna 

behörighet till utbildning på forskarnivå 

– men de har samtidigt betydande inslag 

som utvecklar generiska kompetenser och 

som därmed skapar goda möjligheter för 

en övergång till kvalificerade arbetsuppgifter 

i samhällssektorn. Ett färre antal 

fokuserar i än högre grad arbetslivsrelaterad 

kompetens, och de garanterar därför 

inte möjlighet att söka forskarutbildning. 

Högskolan kommer fortlöpande att 

bevaka kvaliteten i utbildningarna, men vi 

ser i dagsläget inte behov av några betydande 

förändringar av magisterutbildningarna. 

Frågan om anställningsbarhet har till 

exempel redan fått ett tydligt genomslag 

på grund av arbetet med nya utbildningsplaner 

i samband med Bologna-processen. 

Vi kommer dock att aktivt stödja det 

fortlöpande arbetet med en uppgradering 

av det fåtal kandidatämnen som ännu 

inte har magisterexamensrätt. 

Masterexamen 

Det andra året inom avancerad nivå, 

som leder fram till masterexamen, kräver 

däremot konkreta insatser från högskolans 

sida eftersom varje enskilt ämne måste 

prövas för examensrätt. Givet vårt särskilda 

rekryteringsuppdrag, att aktivt verka för 

en ökad övergång till högre studier i södra 

Stockholmsregionen, har vi under hela 

verksamhetsperioden ställt kvalitetsfrågorna 

i förgrunden. Hög akademisk kompetens 

samt forskningsförankrad och 

arbetslivsorienterad utbildning har blivit 

sammanlänkade begrepp för att göra 

Södertörns högskola till ett attraktivt val för 

studiemotiverade ungdomar i närregionen. 

För att med trovärdighet också kunna 

marknadsföra denna reella kvalitetsdimension 

– och uppfylla vårt uppdrag – är det 

viktigt att vi har möjlighet bedriva utbildning 

och examinera studenter på samtliga 

akademiska nivåer. 

I dagsläget har vi rätt att utfärda masterexamen 

i ett område – miljövetenskap. 

Målsättningen för perioden 2009–2012 

är klar och tydlig. Åtta masteransökningar 

har redan lämnats in för bedömning

16 

17 

under 2008 och under den efterföljande 

treårsperioden ska samtliga nuvarande 

magisterämnen genomgå prövning för rätt 

att utfärda masterexamen. 

Forskarutbildning 

Rätten att bedriva utbildning på forskarnivå 

och examinera doktorer är, som redan 

behandlats inledningsvis, den strategiskt 

viktigaste frågan för högskolans framtida 

utveckling. Vår huvudstrategi är att så 

snart tillfälle ges ansöka om rätt att utfärda 

doktorsexamen i samtliga ämnen som 

beviljats masterexamen. Efter en sådan 

prövning bör det finns förutsättningar för 

Högskoleverket att göra en positiv 

bedömning av vår universitetsansökan. 

Ett internationellt erkänt kunskapscentrum 

med stark förankring i Södertörn 

Södertörns högskola strävar efter att vara 

ett internationellt erkänt kunskapscentrum 

med stark regional förankring. Det regionala 

perspektivet är betydelsefullt. Att ungdomarna 

i närkommunerna (främst Botkyrka 

och Huddinge) är påtagligt medvetna 

om vår existens råder inget tvivel om. 

Rekryteringsstatistiken talar här sitt tydliga 

språk. Vi tar vårt uppdrag att bredda rekryteringen 

till högre utbildning på stort allvar. 

Vi strävar också efter att öka samverkan 

med organisationerna i den omedelbara 

omgivning: t.ex. Karolinska Universitetssjukhuset, 

rättsvårdande myndigheter 

(polis, åklagarmyndighet, tingsrätt etc.), 

stora och små företag i regionen, skolor 

och andra offentliga verksamheter. 

Det nybyggda (och prisbelönade) 

biblioteket blir en naturlig samlings- och 

utgångspunkt för aktiviteter som skapar 

starkare sådana band. Biblioteket, som är 

strategiskt beläget i gångstråket mellan 

Flemingsbergs station och Karolinska 

Universitetssjukhuset, är en mötesplats 

inte bara för studenter och forskare. Här 

får högskolan också en plattform för kontakter 

med en bredare allmänhet med 

intresse för forskning och samhällsfrågor, 

bland annat i form av populärvetenskapliga 

föreläsningar, presentation av aktuell 

forskning, debatter och utställningar. 

Vi är alltmer synliga på den nationella 

arenan. Våra medarbetare finns ofta med 

i mediernas rapportering om aktuella 

samhällsfrågor. Vi vill också i den utåtriktade 

verksamheten betona högskolans 

mycket starka inriktning mot forskning om 

Östersjöregionen. CBEES är ett ledande 

forskningsinstitut för studier av utvecklingen 

inom regionen, och vid högskolan 

finns en bred uppsättning av forskare och 

forskningsprojekt med denna inriktning. 

Framtiden 

Vi ser vissa tydliga utvecklingslinjer för de 

närmaste åren. Forskningens andel av 

verksamheten kommer att öka. Det är 

viktigt att i detta sammanhang betona den 

resurs som Östersjöstiftelsen utgör och 

det ömsesidiga beroende som finns mellan 

högskolan och stiftelsen. 6 Det beror 

dels på en förmodad ökad utdelningskapacitet 

från Östersjöstiftelsen, dels på 

att forskarna vid högskolan i ökad utsträck- 

6 Östersjöstiftelsen har till uppgift att stödja forskning 

och utbildning vid Södertörns högskola. Stiftelsen har 

sedan tillkomsten finansierat forskning, forskarutbildning 

och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur 

vid högskolan. 

7 Högskolan fick exempelvis under hösten 2007 medel 

beviljade för tio nya projekt (eller forskaranställningar) 

av Vetenskapsrådet inom humaniora, samhällsvetenskap 

och utbildningsvetenskap, vilket jämfört med de nya 

universiteten är anmärkningsvärt bra.

18 

19 

ning förväntas generera forskningsmedel 

från andra finansiärer. 7 Därför kan vi också 

räkna med att flera av våra starka forskningsmiljöer 

kommer att ha goda förutsättningar 

att etablera sig såväl nationellt 

som internationellt. Forskningen kommer 

härigenom att utvecklas positivt, såväl 

kvalitets- som konkurrensmässigt. Detta 

kommer att stärka högskolans roll som 

erkänt regionalt, nationellt och internationellt 

kunskapscentrum. 

Utbildningsprogrammen kommer att 

ges en tydligare framtoning, där anställningsbarhet 

och forskningsförankring blir 

ett sammanhållande kriterium. Vi räknar 

med en fortsatt försiktig expansion av 

framförallt utbildning på grundnivå, och 

expansionen kommer huvudsakligen att 

ske inom områden med stark forskningspotential 

som står i samklang med högskolans 

grundläggande profil. För närvarande 

finns till exempel långt framskridna 

planer på att starta ett program i socialt 

arbete med inriktning mot integrationsfrågor 

i storstadsmiljön. Merparten av 

utbildningen kommer att ske på grundnivå 

och avancerad nivå (framförallt magisternivå), 

men frågan om examinationsrätt för 

master- och forskarnivå är helt central för 

högskolans möjligheter att kunna fullgöra 

sitt uppdrag. 

Avsikten med Södertörns högskola var 

att bygga upp ett lärosäte med stark forskningsprofil 

och förmåga att verka positivt 

för akademisk utbildning i södra Stockholmsregionen. 

Vi har kommit långt i 

detta arbete. I dag finns både den kvalitet 

och den långsiktiga ekonomiska bas som 

är nödvändig för att vara ett profilerat universitet. 

Vi har således både ekonomiska 

och kvalitetsmässiga förutsättningar för att 

vara ett universitet – även utan den ekonomiska 

utbyggnad som tidigare har varit 

förenad med denna status. 8 Vi ser således 

framför oss att det under perioden 

2009–2012 ska bli möjligt för högskolan 

att få sin universitetsansökan prövad. 

8 I samband med den uppdaterade universitetsansökan 

från 2006 anlitade rektor en extern granskningsgrupp 

för att göra en oberoende lägesbedömning 

om högskolan håller universitetskvalitet. Granskningsgruppen 

har bestått av Madeleine Leijonhufvud (ordf.), 

Sven-Eric Liedman, Christer Jönsson, Ingemar Lind, 

Annmari Jansson och Inge Jonsson. Slutsatsen från 

gruppen var att Södertörns högskola ”... väl uppfyller 

kraven på universitetsstatus, såväl vid en absolut 

bedömning som vid en jämförelse med det läge som 

rådde vid Karlstad- Örebro- och Växjö-institutionerna 

då de blev universitet”. 

Summary – Research and Education Strategy 

for Södertörns högskola 

Södertörns högskola (Södertörn University 

College) submitted its research and education 

strategy document to the Swedish 

Government Offices on Friday 21 

December. This document provides 

information required for the government’s 

research bill, which is expected in the 

autumn of 2008. 

Södertörn högskola’s ambition is to 

be granted full university status, with the 

ability to offer a comprehensive range of 

undergraduate courses and programmes, 

and qualified research in a number of 

specialised areas. Our aim is to be granted 

the right to award doctorates. 

The university college is striving to be 

an internationally recognised knowledge 

centre with strong regional links. The 

concepts of multidisciplinary education, 

multiculturalism and active citizenship are 

integral to all our activities. 

Our undergraduate courses and programmes 

offer both depth and breadth, 

and we aim to create strong links between 

studies and future professional careers. 

Student influence is one of the cornerstones 

of quality development in this 

area. 

Södertörns högskola’s eight strong 

research fields form the hub of the 

strategy and constitute cohesive research 

environments. 

These research fields are: 

• Baltic and East European Studies 

• Contemporary History 

• Institutional Change in Modern 

Society 

• Inter-religious Relations 

• Gender Studies 

• Critical Cultural Theory and 

Aesthetics 

• Environmental Sciences 

• Life Sciences 

Other prioritised strategic areas include: 

• Concentration and specialisation of 

research activities 

• Development of quality assurance 

systems 

• Encouragement of research collaboration 

with external players 

• Appointment of approximately 

twenty new professors.

Bilaga B 

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I FÖRETAGSEKONOMI 

Ikraftträdande 

Denna studieplan träder i kraft när Södertörn högskola erhållit rätten att 

examinera på forskarnivå. Datum för ikraftträdande bestäms av högskolan utsett 

organ. 

Utbildningens syfte och mål 

Forskarutbildningen i företagsekonomi vid Södertörns högskola syftar till att 

utbilda självständiga och kritiska forskare med förmåga att ge ett självständigt 

bidrag till den företagsekonomiska kunskapsutvecklingen. Dessa färdigheter kan 

efter avlagd examen även användas för kvalificerat yrkesarbete. 

Efter genomgången utbildning skall den forskarstuderande ha förvärvat följande 

kunskaper och färdigheter: 

För doktorsexamen skall doktoranden, avseende: 

Kunskap och förståelse 

• visa brett kunnande inom företagsekonomi och en systematisk förståelse 

av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en 

avgränsad del av forskningsområdet 

• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det 

företagsekonomiska forskningsområdets metoder i synnerhet 

Färdighet och förmåga 

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig 

kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, 

frågeställningar och situationer inom det företagsekonomiska 

forskningsområdet 

• visa förmåga att inom det företagsekonomiska forskningsområdet kritiskt, 

självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och 

formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder 

bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar 

och att granska och värdera sådant arbete 

• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt 

bidra till kunskapsutvecklingen inom det företagsekonomiska 


• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang 

muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera 

företagsekonomisk forskning och forskningsresultat i dialog med 

vetenskapssamhället och samhället i övrigt 

• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det 

företagsekonomiska forskningsområdet 


1 (26)

Bilaga B 

• visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra 

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling 

och stödja andras lärande. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga 

att göra forskningsetiska bedömningar, och 

• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, 

dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 

Vetenskaplig avhandling 

• För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en 

vetenskaplig avhandling i företagsekonomi 

(doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd 

För licentiatexamen skall doktoranden, avseende: 


• visa kunnande och förståelse inom det företagsekonomiska 

forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en 

avgränsad del av detta 

• visa fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och med det 

företagsekonomiska forskningsområdets metoder i synnerhet. 


• visa förmåga att inom det företagsekonomiska forskningsområdet kritiskt, 


formulera frågeställningar 

• planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat 

forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar 

och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta 

arbete 

• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang 

muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera företagsekonomisk 

forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och 

samhället i övrigt 

• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forskningsoch 

utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad 

verksamhet. 


• visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, 

• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i 

samhället och människors ansvar för hur den används 

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta 

ansvar för sin kunskapsutveckling 


2 (26)

Bilaga B 


• För licexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig 

uppsats i företagsekonomi (licavhandling) om minst 60 

högskolepoäng godkänd 

Lokala lärandemål 

Utöver de allmänna lärandemålen för lic- respektive doktorsexamen skall den 

studerande på forskarnivå efter genomgången utbildning 

• visa ett brett kunnande inom området politik, ekonomi och samhällets 

organisering (kunskap och förståelse) 

• kunna självständigt tillämpa dessa kunskaper i analysen av något 

ämnesrelevant område (färdighet och förmåga) 

• uppvisa ett brett kunnande i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och 

analyser (färdighet och förmåga) 

• uppvisa en kritisk medvetenhet om teoribildningars och metodansatsers 

möjligheter och begränsningar (förmåga och förhållningssätt) 

Ämnets organisation 

Inom ämnet utser den ämnesansvarige efter samråd med ämnets 

handledarkollegium och prefekten en utbildningsansvarig för forskarnivån. Den 

ansvarige för forskarutbildningen är likaledes ämnets representant i 

områdesstyrelsen. Vid behov utser handledarkollegiet ytterligare representanter 

och ställföreträdande utbildningsansvarig. 

Handledarkollegiet bereder också bland annat följande ärenden. 

• Kvalitetssäkring av utlysningstext för utlysning av doktorandplats 

• Antagning av doktorander 

• Utseende av handledare 

• Byte av handledare 

• Individuell studieplan och finansieringsplan 

• Uppföljning av individuell studieplan och finansieringsplan 

• Kursplaner inom forskarutbildning 

Efter teknisk-administrativ granskning fastställs dessa ärenden sedan av 

områdesstyrelsen. Ärenden som kräver särskilt noggrann behandling 

återremitteras till fakultetsnämnden där beslut fattas. 

Behörighet och förkunskapskrav 

Behörighet att bli antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet företagsekonomi 

har den som fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 

högskolepoäng i företagsekonomi på avancerad nivå, eller på något annat sätt 


3 (26)

Bilaga B 

inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Den sökande ska 

senast vid antagningstillfället ha avlagt examen på avancerad nivå. 

Den reella prövningen av de sökande organiseras via ämnets handledarkollegium. 

Kollegiet kan på ett förberedande stadium genomföra en granskning av de 

sökandes formella meriter och behörighet i en delegation som utsetts av ämnets 

handledarkollegium. Urval bland de sökande sker sedan utifrån från de 

urvalskriterier som framgår i den allmänna studieplanen och antagningsordningen 

och kollegiet rangordnar de sökande i en tätgrupp. I denna beredning ska en 

representant för de inom ämnet redan antagna doktoranderna ingå. När denna 

beredning är klar överlämnas det slutliga förslaget till områdesstyrelsen. 

Antagningen bereds därefter av områdesstyrelsen. Representanter för 

doktorander ska ingå. Områdesstyrelsens beredning ska tillse att utlysning och 

urval skett korrekt, att individuell utbildningsplan upprättats och att finansiering 

säkrats. Därefter överlämnas frågan om antagning till fakultetsnämnden där 

ytterligare en teknisk-administrativ granskning sker och antagning beslutas. 

Utlysning 

Antagning till utbildning på forskarnivå bör i normalfallet ske samlat efter 

information om tillgängliga platser. Detta gäller inte bara doktorandanställningar 

utan också andra former av doktorandplatser. Detta är ett förfarande som främjar 

konkurrens och stärker de sökandens rättssäkerhet. 

Doktorandplatser ska utlysas på respektive områdes och ämnes webbplats, på 

lärosätets centrala webbplats, på anslagstavlor och, i de fall det befinns vara 

lämpligt, i dagspress. Utlysning av doktorandplatser ska som regel ske även 

internationellt. 

Utlysning av doktorandplatser ska företrädesvis ske vid fasta tillfällen under året. 

Samtliga utlysningar ska i normalfallet behandlas av fakultetsnämnden. 

Utlysningarna kvalitetssäkras av handläggare vid högskolans centrala förvaltning 

som kontrollerar att gällande föreskrifter tillämpats. 

Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista 

ansökningsdag. 

Exempel på tillfällen då utlysning på grund av särskilda skäl ej behöver ske är att 

den sökande har ett eget stipendium, utbildningsbidrag från en annan högskola 

eller annan egen studiefinansiering. 

Om en person i andra fall än enligt ovan lämnar in anmälan till utbildningen skall 

prefekten utan dröjsmål besluta antingen att sökanden inte antas eller att den 

sökta utbildningsplatsen skall annonseras ut så att också andra personer kan vara 

med och konkurrera om platsen. 

Urval 

Antagning till studier på forskarnivå baseras främst på bedömd förmåga att 

tillgodogöra sig forskarutbildningen. Högskoleförordningens krav tillgodoses 

genom att kollegiet i samband med antagningar har möjlighet att ta ställning till 

kombinationen av 


4 (26)

Bilaga B 

1. studentens meriter, kompetens och ambition, 

2. det samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens, 

3. den individuella studieplanens kvalitet, inklusive projektets kvalitet och 

lämplighet som doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering. 

Handledarkollegiet ska därför inför förslaget till ranking av kandidaterna bedöma 

1. kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet 

2. att frågor om forskningsetik har beaktats 

3. att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller forskarutbildningsprogram 

är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i 

den allmänna studieplanen 

4. tids- och finansieringsplanen 

5. om den samlade handledarkompetensen kan tillräcklig för att bistå med 

god och professionell handledning samt relevant expertis 

6. i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms 

forskningsplanen efter dess förankring i forskarskolans specifika 

geografiska område; orientering mot Östersjöländerna eller Östeuropa 

Vid bedömningen av lämplighet läggs särskild vikt vid inskickade tidigare 

akademiska arbeten (uppsatser). De sökande bör vid utlysningen uppmanas att 

formulera en kortfattad avhandlingsplan. Utifrån dessa uppsatser, planen och 

övrig dokumentation bedöms självständighet och originalitet i problemformulering 

och analys, förmågan att problematisera, teoretisk och metodologisk medvetenhet 

och stringens, vetenskaplig mognad, kritisk granskning samt tidigare bevisad 

förmåga att hålla givna tidsramar. 

När en tätgrupp bland de sökande utkristalliserats sig bör intervjuer genomföras. 

Där ges möjlighet för handledarkollegiet att inhämta kompletterande utlysning. 

Framförallt har dock intervjun som syfte att bekanta de sökande med 

forskningsmiljön inom ämnet och området. 

Utbildningens huvudsakliga innehåll 

Utbildning på forskarnivå ska omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen och 

120 högskolepoäng för licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå i 

företagsekonomi som avslutas med doktorsexamen omfattar fyra års 

nettostudietid och består av en kursdel om 75 högskolepoäng och en 

doktorsavhandling om 165 högskolepoäng. Utbildning på forskarnivå i 

företagsekonomi som avslutas med licentiatexamen omfattar två års 

nettostudietid och består av en kursdel om 45 högskolepoäng och en 

licentiatuppsats om 75 högskolepoäng. 

Obligatoriska kurser: 

De obligatoriska kurserna består av ett antal för området gemensamma kurser 

(30 högskolepoäng). 

Truth, Construction and Subjectivity: Contemporary Issues in the Theory of 

Scientific Knowledge (7,5 hp) 

Organisationer och institutioner (7,5 hp) 

Qualitative Research Methods (7,5 hp) 


5 (26)

Bilaga B 

Quantitative Research Methods (7,5 hp) 

För doktorander antagna via BEEGS forskarskola är ytterligare en kurs 

obligatorisk, nämligen Contemporary Research Into the Baltic Sea Region and 

Eastern Europe (7,5 hp). 

Valfria kurser: 

Övriga kurser är valfria och väljs i samråd med handledarna och med särskild 

hänsyn till vad som är lämpligt för doktorandens avhandlingsarbete. 

Bland de kurser som kommer att erbjudas inom företagsekonomiämnet finns: 

Decision-making (7,5 hp) 

Financial and Management Accounting (7,5 hp) 

Entrepreneurship (7,5 hp) 

Marketing Theories (7,5 hp) 

Valfria kurser kan läsas vid andra lärosäten inom eller utom Sverige eller som 

specialkurser vid det egna lärosätet. I kursutbudet ingår även de doktorandkurser 

som ges vid BEEGS av internationella gästforskare. Vidare kommer en del av 

dessa kurser att ges av lärare från en eller flera inom området ingående ämnen. 

Frivilliga kurser om maximalt 15 hp kan även läsas som läskurser, anpassade till 

avhandlingens tema, vilka fastställs i samråd med handledare och den ansvarige 

för forskarutbildningen. 

Utbildningens huvudsakliga uppläggning 

Kursläsningen och avhandlingsarbetet ska på forskarnivå bedrivas parallellt. Även 

om det första året domineras av kursläsning, ska doktoranden tidigt påbörja sitt 

avhandlingsarbete. Detta arbete avrapporteras vid ämnets forskarseminarium. 

Inom ett år från antagningen ska doktoranden ventilera sin 

introduktionspromemoria eller plan för avhandlingen. Därefter ska doktoranden 

ventilera ytterligare minst två avhandlingsetapper på ämnets (eller områdets) 

forskarseminarium. Doktoranden ska fortlöpande diskutera hur utbildningen 

fortskrider med sina handledare. 

För varje doktorand utses minst två handledare, varav en huvudhandledare med 

huvudansvar för utbildningen – inklusive avhandlingsarbetet – och en biträdande 

handledare. Vid behov kan ytterligare biträdande handledare utses. Handledarna 

ska utses inom 6 månader från det att doktoranden antagits. Innan handledare 

utsetts ska handledarkollegiet utse en kontaktperson som mentor. 

Huvudhandledare (i förekommande fall kontaktperson) ska vara anställd vid eller 

adjungerad till ämnet vid Södertörn högskola. Handledarna ska inneha 

doktorsexamen och huvudhandledaren ska inneha docentkompetens. Minst en av 

handledarna för en doktorand ska ha genomgått en handledarutbildning eller 

bedömts ha erfarenhet av utbildning på forskarnivå som ger motsvarande 

kompetens. 


6 (26)

Bilaga B 

Doktoranden har rätt till handledning under den tid som utbildningen är 

finansierad, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av HF 6 kap. 37 § beslutar 

något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare (HF 6 kap 31 §). 

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Den individuella 

studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, uppgifter om 

hur doktorandens handledning är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i 

övrigt som doktoranden och institutionen (alternativt forskarskolan) har under 

utbildningstiden, och vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden ska 

kunna bedrivas på ett effektivt sätt. 

Den individuella studieplanen följs upp av ämnets utbildningsansvarige för 

forskarnivå i samarbete med handledarkollegiet minst en gång per termin. Vid 

uppföljningen ska handledarna informera om hur utbildningen framskrider. 

Handledarkollegiet kan efter samråd med doktoranden när det är motiverat 

föreslå de ändringar i den individuella studieplanen som behövs (dessa ändringar 

fastställs sedan av områdesstyrelsen och i förekommande fall annat organ som 

utses av fakultetsnämnden). 

Doktoranden, handledarna, ämnets forskarutbildningsansvarige, den 

ämnesansvarige och prefekten ska skriftligen intyga att de har tagit del av den 

individuella studieplanen och de ändringar som görs i denna. 

Utbildningstiden får endast förlängas av fakultetsnämnden efter samråd med 

prefekten (motsvarande) och bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl 

kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller 

för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller 

föräldraledighet. Innan en ändring görs ska doktoranden och handledarna ges 

möjlighet att yttra sig. 

Inför disputation tillämpas i normalfallet följande uppläggning. När doktoranden 

av handledarna bedöms ha cirka 60 avhandlingspoäng kvar av sina studier 

tillsätts en granskningsgrupp bestående av handledarna och ytterligare någon 

medlem av handledarkollegiet. Denna grupp utfärdar rekommendationer inför det 

fortsatta avhandlingsskrivandet. När doktoranden har färdigställt ett 

sammanhängande manus hålls en så kallad provdisputation där det föreliggande 

manuset förvaras vid ett forskarseminarium inom ämnet eller området. Efter 

ytterligare bearbetning av manuset tillsätts en grupp av bedömare inom 

handledarkollegiet som bedömer om och när avhandlingsmanus är klart att läggas 

fram för disputation. 

Prov 

Varje kurs inom utbildning på forskarnivå avslutas med skriftligt eller muntligt 

prov. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget 

ska bestämmas av en av den ämnesansvarige särskilt utsedd lärare (examinator). 

Följande lärarkategorier får utses som examinatorer inom utbildning på 

forskarnivå: Professor, docent, högskolelektor samt forskarassistent. Samma 

lärarkategorier ingår i ämnets handledarkollegium. 

Doktorand, som vid annan högskoleenhet har godkänts på kurs som ingår i 

utbildning på forskarnivå, har efter antagning möjlighet att begära att få 

tillgodoräkna sig denna efter godkännande av ämnets forskarutbildningsansvarige 

och efter samråd med handledarna. Detsamma gäller kurser som ges inom ramen 


7 (26)

Bilaga B 

för högskolans gemensamma utbud eller kurser som anordnas vid någon annan 

fakultet vid annat universitet och högskola. 

Tillgodoräknandet av kurser ska godkännas av ämnets 

forskarutbildningsansvarige och fastställas av områdesstyrelsen. 

Kurser på avancerad nivå, dock högst 30 högskolepoäng, kan tillgodoräknas. I så 

fall minskas nettostudietiden, och därmed den tid som ska finansieras för 

doktoranden, i motsvarande utsträckning. 

Doktorsavhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande 

vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en 

sammanläggningsavhandling vilken består dels av vetenskapliga uppsatser, dels 

en introduktion och sammanfattning som bildar en ramberättelse (kappa). 

I normalfallet bör minst två av uppsatserna i en sammanläggningsavhandling och 

en av uppsatserna i en licentiatuppsats vara antagna för publicering i refereegranskade 

vetenskapliga publikationer. Precis som för monografiavhandlingar är 

det dock den sammanvägda bedömningen av sammanläggningsavhandlingens 

vetenskapliga kvalitet som är det avgörande kriteriet. 

Avhandlingar och uppsatser inom sammanläggningsavhandlingar som författas av 

flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det i 

huvudsak går att särskilja författarnas insatser. 

Ämnet för avhandlingen och avhandlingens språk (svenska eller engelska) 

bestäms tillsammans med handledarna. Till varje avhandling på svenska ska fogas 

ett kortfattat engelskspråkigt referat (summary). 

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Tid och 

plats för disputationen beslutas av rektor. Tidpunkten ska infalla inom terminstid. 

Beslut om dispens för disputation på annan ort eller på annan tid fattas av 

fakultetsnämnden efter särskild anhållan. Disputationen ska tillkännages i god tid 

(minst tre veckor) innan dag för disputation 

Disputationen ska ledas av en ordförande. Vid disputationen ska det finnas en 

opponent som granskar avhandlingens vetenskapliga kvalitet. Granskaren ska 

minst ha docentkompetens. Beslut om ordförande vid disputationen, opponent 

samt betygsnämnd fattas av fakultetsnämnden efter ansökan från institution. 

Betyg för en doktorsavhandling ska beslutas av betygsnämnd. Opponenten har 

rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i 

överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller handledarna och 

disputationens ordförande. 

Normalt består en betygsnämnd inom ämnet av tre ledamöter, varav en ska 

väljas till ordförande. Sammansättningen ska normalt vara följande: en ledamot 

kommer från det egna ämnet vid Södertörns högskola, en ledamot kommer från 

ett annat ämne inom Södertörn högskola och en ledamot kommer från ett annat 

lärosäte. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden. 

Nämnden ska utse ordförande inom sig. Vid utseende av betygsnämnden ska en 

jämn könsfördelning eftersträvas. Sålunda ska betygsnämnden bestå av såväl 

kvinnor och män, om inte synnerliga skäl talar emot detta. 

En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen godkänd eller 

underkänd. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och 

till försvaret av avhandlingen. Någon motivering till beslutet godkänd ska ej anges 


8 (26)

Bilaga B 

i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill 

reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan 

beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. 

Alla kurspoäng ska i normalfallet vara avklarade innan disputation äger rum. 

Prov för licentiatexamen anordnas enligt högskolans riktlinjer. 

Antagning till utbildning med licentiatexamen som slutmål 

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett 

undantag från den normala ordningen. 

Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till 

doktorsexamen ska prövas i konkurrens med andra sökanden. 


9 (26)

Bilaga B 

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I SOCIOLOGI 




organ. 

Syfte och mål för utbildningen 

Forskarutbildningen i sociologi vid Södertörns högskola syftar till att utbilda 

självständiga och kritiska forskare med förmåga att ge ett självständigt bidrag till 

den sociologiska kunskapsutvecklingen. Dessa färdigheter kan efter avlagd 

examen även användas för kvalificerat yrkesarbete. 

Efter genomgången utbildning ska den forskarstuderande ha förvärvat följande 

kunskaper och färdigheter: 

För doktorsexamen skall doktoranden: 


– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det sociologiska 

forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad 

del av forskningsområdet 

– visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det 

sociologiska forskningsområdets metoder i synnerhet. 


– visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk 

granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och 

situationer inom det sociologiska forskningsområdet 

– visa förmåga att inom det sociologiska forskningsområdet kritiskt, självständigt, 

kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera 

frågeställningar 

– planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade 

uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete 

– med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett 

väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen inom det sociologiska 


– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt 

och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera sociologisk forskning och 

forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt 

– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det sociologiska 


– visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra 

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att 

stödja andras lärande 


– visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att 

göra 

forskningsetiska bedömningar 

– visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll 


10 (26)

Bilaga B 

i samhället och människors ansvar för hur den används 


– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling i 

sociologi (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd 

För licexamen skall doktoranden: 


– visa kunskap och förståelse inom det sociologiska forskningsområdet, inbegripet 

aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta 

- visa fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och med det 

sociologiska forskningsområdets metoder i synnerhet. 


– visa förmåga att inom det sociologiska forskningsområdet kritiskt, självständigt, 

kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera 


– planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete 

och 

andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till 

kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete 

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt 

och 

skriftligt klart presentera och diskutera sociologisk forskning och 

forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt 

– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forskningsoch 

utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet 


– visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning 

– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i 

samhället och 

människors ansvar för hur den används 

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar 

för sin kunskapsutveckling inom det sociologiska forskningsområdet 


– För licexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats i sociologi 

(licavhandling) om minst 60 högskolepoäng godkänd 




- visa ett brett kunnande inom området Politik, ekonomi och samhällets 


- kunna självständigt tillämpa dessa kunskaper i analysen av något 


- uppvisa ett brett kunnande i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och 


- uppvisa en kritisk medvetenhet om ovan nämnda teoribildningars och 

metodansatsers möjligheter och begränsningar (förmåga och förhållningssätt) 


11 (26)

Bilaga B 



handledarkollegium och prefekten en utbildningsansvarig för forskarnivå. Den 




Handledarkollegiet bereder också bland annat följande ärenden: 



• Utse handledare 







återremitteras till fakultetsnämnden där beslut fattas. 

Behörighet och antagningsprocess 

Behörighet att bli antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet sociologi har den 

som fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 

högskolepoäng i sociologi på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller 

utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Den sökande ska senast vid 

antagningstillfället ha avlagt examen på avancerad nivå. 






och kollegiet rangordnar de sökande i en tätgrupp. I denna beredning ska 









12 (26)

Bilaga B 

Utlysning 









Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under 

året. 













Urval 







6. den individuella studieplanens kvalitet, inklusive projektets kvalitet och lämplighet 

som doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering. 





är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i den 

allmänna studieplanen 


11. om den samlade handledarkompetensen kan anses tillräcklig för att bistå med 


12. i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efter 

dess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering mot 

Östersjöländerna eller Östeuropa 


13 (26)

Bilaga B 

Till ansökan ska bifogas meritförteckning, de skrifter och övriga handlingar den 

sökande vill åberopa samt en forskningsplan för den tänkta avhandlingen. 

Ett urval måste alltid göras och detta baseras främst på bedömd förmåga att 

tillgodogöra sig forskarutbildningen samt kvaliteten på de inlämnade arbetena. 

Vid kvalitetsbedömningen tillmäts följande aspekter störst betydelse: 

självständighet och originalitet i problemformulering och analys, förmågan att 

problematisera, teoretisk och metodologisk medvetenhet och stringens, 

vetenskaplig mognad samt tidigare bevisad förmåga att hålla givna tidsramar. Vid 

antagningen ska även möjligheten att tillhandahålla handledarkompetens vid 

institutionen beaktas. 


Där ges möjlighet för handledarkollegiet att inhämta kompletterande upplysning. 




Utbildning på forskarnivå i sociologi omfattar 240 högskolepoäng och avslutas 

med doktorsexamen, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. Möjlighet finns att 

avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års 

heltidsstudier. 

Utbildningen utgörs av kurser, vilka examineras efter hand, och ett eget 

forskningsarbete, vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. 

Kursdelen omfattar 45 högskolepoäng för licexamen, varav samtliga kurspoäng är 

obligatoriska. 

För doktorsexamen omfattar kursdelen 75 kurspoäng, varav 45 kurspoäng består 

av obligatoriska kurser och 30 kurspoäng av valfria kurser. För doktorander inom 

forskarskolan är ytterligare en kurs obligatorisk, nämligen Contemporary 

Research into the Baltic Sea Region and Eastern Europe. Den valfria kursdelen är 

då 22.5 kurspoäng. 

30 poäng av de obligatoriska kurserna är gemensamma för området medan 15 

kurspoäng är ämnesspecifika. 


‐ Truth, Construction and Subjectivity: Contemporary Issues in the Theory of 

Scientific Knowledge (7.5 hp) 

‐ Organisationer och institutioner (7.5 hp) 

‐ Quantitative Research Methods (7.5 hp) 

‐ Qualitative Research Methods (7.5 hp) 

‐ Klassisk sociologisk teori (7.5 hp) 

‐ Modern sociologisk teori (7.5 hp) 

För doktorander inom forskarskolan BEEG är även kursen Contemporary Research 


14 (26)

Bilaga B 

into the Baltic Sea Region and Eastern Europe obligatorisk. 


De valfria kurserna väljs i samråd med handledare. De kan läsas vid andra 

lärosäten inom eller utom Sverige eller som specialkurser vid det egna lärosätet. 

Specialkurser som ingår i utbudet av frivilliga kurser är Arbete och genus, Hälsa 

och social förändring, Urbanitet, etnicitet och välfärd, Politisk sociologi samt 

Intersektionell analys. Andra specialkurser kan tillkomma. I kursutbudet ingår 

även de doktorandkurser som ges vid CBEES av internationella gästforskare. 

Valfria kurser om maximalt 15 kurspoäng kan även läsas som läskurser, 

anpassade till avhandlingens tema, vilka planeras i samråd med handledare och 

fastställs av ansvarig för forskarutbildningen. Inom den valfria delen kan även en 

kurs om 7.5 kurspoäng ingå som bygger på presentation av avhandlingsdel vid 

Högre seminariet och opponentskap vid seminarier. 

Tillgodoräknande av kurser skall godkännas av ansvarig för forskarutbildningen. 

I utbildningen ingår också att fortlöpande presentera avhandlingsdelar vid det 

högre seminariet. 


För varje doktorand utses två handledare, varav en skall vara huvudhandledare. 

Handledare ska utses inom 6 månader från det att doktoranden antagits. Innan 

handledare utsetts ska handledarkollegiet utse en kontaktperson som mentor. 

Handledarna ska inneha doktorsexamen. Huvudhandledaren ska vara 

docentkompetent och anställd vid Södertörns högskola. 

Minst en av handledarna för en doktorand ska ha genomgått en 

handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande 

kompetens. 

För varje doktorand skall en individuell studieplan upprättas, där tidsplan, 

finansiering, aktivitetsgrad, handledning, kurser och avhandlingsarbete 

specificeras. På delegation av fakultetsnämnden skall den fastställas av ämnets 

forskarutbildningsansvarige, efter samråd med doktoranden och hans eller 

hennes handledare. Den individuella studieplanen skall följas upp varje termin av 

den forskarutbildningsansvarige i samarbete med handledarkollegiet. Av 

uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Handledarkollegiet 

kan när det är motiverat göra ändringar i den individuella studieplanen. 

Doktoranden, huvudhandledaren, ämnets forskarutbildningsansvarige, samt 

prefekten ska skriftligen intyga att de tagit del av den individuella studieplanen 

och de ändringar som görs in denna. 


finansierad, såvida inte fakultetsnämnden med stöd av Högskoleförordningen 

beslutar något annat. En doktorand som begär det skall få byta handledare. 

Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Särskilda 

skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret 

eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och 

studentorganisationer samt föräldraledighet. 


15 (26)

Bilaga B 

En doktorand kan delta i institutionsarbetet inom en ram om högst 20% av den 

totala studietiden. Doktoranden skall kompenseras med motsvarande förlängning 

av studietiden. Doktoranden förväntas även bidra till institutionens gemensamma 

verksamheter. 

Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i högre seminarier. Under 

det första året ska en avhandlingsplan presenteras. Därefter ska doktoranden 

presentera vid minst ett seminarium per år. I samband med avhandlingsarbetets 

slut skall ett slutseminarium hållas, med en extern opponent och där 

avhandlingens samtliga delar behandlas. 

I avhandlingsarbetets slutskede utser handledarkollegiet en person inom kollegiet 

som, jämte handledarna, granskar avhandlingsmanuset och bedömer om och när 

det är klart att läggas fram för disputation. 

Prov 


prov, enligt anvisningar på respektive kurs. Betyget bestäms av kursens 

examinator. Betygen är godkänd eller underkänd. Följande lärarkategorier får 

utses som examinatorer inom utbildning på forskarnivå: Professorer, docenter, 

högskolelektor som avlagt doktorsexamen och prövats av rekryteringsgrupp (sökt 

och fått anställning i konkurrens) samt forskarassistent. 


utbildning på forskarnivå, har rätt att tillgodoräkna sig denna efter godkännande 

av ämnets forskarutbildningsansvarige efter samråd med handledarna. 

Detsamma gäller kurser som ges inom ramen för högskolans gemensamma utbud 

eller kurser som anordnas vid någon annan fakultet vid annat universitet och 

högskola. Kurser på avancerad nivå kan tillgodoräknas, dock högst 30 

högskolepoäng. 


forskarutbildningsansvarige. 

Licentiatuppsats/Doktorsavhandling 

Doktorsavhandlingen ska utgöras av ett arbete motsvarande 165 högskolepoäng. 

Avhandlingen är forskarutbildningens viktigaste del och ska utgöras av ett 

självständigt arbete inom sociologins område. Doktorsavhandlingen skall 

utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande arbete (monografi) eller 

sammanläggningsavhandling, vilken består dels av vetenskapliga uppsatser, dels 


Avhandlingen skall i båda fallen ha sådan kvalitet att den uppfyller rimligt ställda 

krav för att kunna antas i ett vetenskapligt forum. Minst två av artiklarna i en 

sammanläggningsavhandling och minst en i en licentiatuppsats bör i normalfallet 

vara antagen för publicering i en referee-granskad vetenskaplig publikation. 

Avhandlingen skrivs på svenska eller engelska. Till varje avhandling på svenska 

fogas en kortfattad engelsk sammanfattning. 

Ett arbete med fler författare kan godkännas, om varje författares insats 

redovisas så att den enskilde doktorandens insats kan bedömas. 


16 (26)

Bilaga B 

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en disputation och granskas av 

en extern opponent med lägst docentkompetens. Den bedöms med betyget 

godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i 

avhandlingen och till försvaret av avhandlingen. Betyget sätts av en betygsnämnd 

bestående av tre personer, med lägst docentkompetens. Beslut om ordförande 

vid disputationen, opponent samt betygsnämnd fattas av fakultetsnämnden efter 

ansökan från institutionen. 

Normalt består en betygsnämnd vid Södertörns högskola av tre ledamöter, varav 

en ska väljas till ordförande. Sammansättningen ska normalt vara följande: en 

ledamot kommer från den egna avdelningen, en ledamot kommer från en annan 

institution eller avdelning inom Södertörns högskola och en ledamot kommer från 

ett annat lärosäte. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i 

nämnden. Nämnden ska utse ordförande inom sig. Vid utseende av 

betygsnämnden ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Sålunda ska 

betygsnämnden bestå av såväl kvinnor och män, om inte synnerliga skäl talar 

emot detta. Dispens kan endast beviljas av fakultetsnämnden. 

Licentiatuppsatsen ska utgöras ett arbete motsvarande 120 högskolepoäng och 

ska utgöra ett självständigt arbete inom sociologins område. Den ska offentligt 

försvaras vid ett seminarium och granskas av en extern opponent. Den bedöms 

med betyget godkänd eller underkänd. Betyget sätts av en betygsnämnd. 

Möjlighet att avsluta utbildning med licentiatexamen 






17 (26)

Bilaga B 

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I STATSVETENSKAP 




organ. 

Utbildningens mål 

Forskarutbildningen i statsvetenskap vid Södertörns högskola syftar till att utbilda 

självständiga och kritiska forskare med förmåga att ge ett självständigt bidrag till 

den statsvetenskapliga kunskapsutvecklingen. Dessa färdigheter kan efter avlagd 

examen även användas för kvalificerat yrkesarbete. 

Efter genomgången utbildning ska den forskarstuderande ha 

förvärvat följande kunskaper och färdigheter: 

För doktorsexamen skall doktoranden: 


• visa brett kunnande och en systematisk förståelse av det statsvetenskapliga 

forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del 

av forskningsområdet, och 

• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika 

forskningsområdets metoder i synnerhet. 


• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk 

granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och 

situationer inom det statsvetenskapliga forskningsområdet 

• visa förmåga att inom det statsvetenskapliga forskningsområdet kritiskt, 


formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva 

forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska 

och värdera sådant arbete, 

• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra 

till kunskapsutvecklingen inom det statsvetenskapliga forskningsområdet 

• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang presentera 

och diskutera statsvetenskaplig forskning och forskningsresultat i dialog med 

vetenskapssamhället och samhället i övrigt, 

• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det 

statsvetenskapliga forskningsområdet 

• visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra 

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och 

stödja andras lärande. 


• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att 

göra forskningsetiska bedömningar och 

• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i 

samhället och människors ansvar för hur den används. 


18 (26)

Bilaga B 


• För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig 

avhandling i statsvetenskap (doktorsavhandling) om minst 120 


För licentiatexamen skall den studerande uppnå följande mål: 


• visa kunskap och förståelse inom statsvetenskap, inbegripet aktuell 

specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i 

vetenskaplig metodik i allmänhet och det statsvetenskapliga forskningsområdets 

metoder i synnerhet. 


• visa förmåga att inom det statsvetenskapliga forskningsområdet kritiskt, 

självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och 

formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett 

begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna 

tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta 

arbete, 

• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt 

och 

skriftligt klart presentera och diskutera statsvetenskaplig forskning och 

forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och 

• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forskningsoch 

utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 


• visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, 

• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället 

och människors ansvar för hur den används, och 

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det 

statsvetenskapliga forskningsområdet 


• För licexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig 

uppsats i statsvetenskap (licavhandling) om minst 60 





• visa ett brett kunnande inom området politik, ekonomi och samhällets 


• kunna självständigt tillämpa dessa kunskaper i analysen av något 


• uppvisa ett brett kunnande i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och 



19 (26)

Bilaga B 

• uppvisa en kritisk medvetenhet om teoribildningars och metodansatsers 

möjligheter och begränsningar (förmåga och förhållningssätt) 



handledarkollegium och prefekten en utbildningsansvarig för forskarnivå. Den 




Handledarkollegiet bereder också bland annat följande ärenden. 



• Utse handledare 







återremiteras till fakultetsnämnden där beslut fattas. 

Behörighet och antagningsprocess 

Behörighet att bli antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet statsvetenskap har 

den som fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 

högskolepoäng i statsvetenskap på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom 

eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Den sökande ska senast vid 

antagningstillfället ha avlagt examen på avancerad nivå. 






och kollegiet rangordnar de sökande i en tätgrupp. I denna beredning ska 









20 (26)

Bilaga B 

Utlysning 









Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under 

året. 













Urval 







9. den individuella studieplanens kvalitet, inklusive projektets kvalitet och 

lämplighet som doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering. 





är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i 

den allmänna studieplanen 


17. om den samlade handledarkompetensen kan tillräcklig för att bistå med 


18. i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms 

forskningsplanen efter dess förankring i forskarskolans specifika 

geografiska område; orientering mot Östersjöländerna eller Östeuropa 


21 (26)

Bilaga B 

Vid bedömningen av lämplighet läggs särskild vikt vid inskickade tidigare 

akademiska arbeten (uppsatser). De sökande bör vid utlysningen uppmanas att 

formulera en kortfattad avhandlingsplan. Utifrån dessa uppsatser, planen och 

övrig dokumentation bedöms självständighet och originalitet i problemformulering 

och analys, förmågan att problematisera, teoretisk och metodologisk medvetenhet 

och stringens, vetenskaplig mognad, kritisk granskning samt tidigare bevisad 

förmåga att hålla givna tidsramar. 


Där ges möjlighet för handledarkollegiet att inhämta kompletterande utlysning. 




Utbildning på forskarnivå i statsvetenskap som avslutas med doktorsexamen 

omfattar fyra års nettostudietid och består av en kursdel innefattande 75 

högskolepoäng och en doktorsavhandling om 165 högskolepoäng. 

Kursdelen, fördelas så att 45 högskolepoäng utgörs av obligatoriska kurser och 30 

(23,5 för doktorander antagna via forskarskolan BEEGS) högskolepoäng utgörs av 

valfria kurser. 


De obligatoriska kurserna består dels av ett antal för området gemensamma 

kurser (30 högskolepoäng), dels ämnesspecifika kurser (15 högskolepoäng). 


De valfria kurserna väljs i samråd med handledarna och med särskild hänsyn till 

vad som är lämpligt för doktorandens avhandlingsarbete. För doktorander 

antagna via BEEGS forskarskola är dock ytterligare en kurs obligatorisk, nämligen 

Contemporary Research into the Baltic Sea Region and Eastern Europe (7,5 hp). 

Utbildning på forskarnivå i statsvetenskap som avslutas med licentiatexamen 

omfattar två års nettostudietid och består av en kursdel innefattande obligatoriska 

kurser 45 högskolepoäng (se nedan) och en licentiatuppsats om 75 

högskolepoäng. 

För området finns följande gemensamma kurser på forskarnivå: 

Truth, Construction and Subjectivity: Contemporary Issues in the Theory of 

Scientific Knowledge (7,5 hp) 

Organisationer och institutioner (7,5 hp) 

Qualitative Research Methods (7,5 hp) 

Quantitative Research Methods (7,5 hp) 

För statsvetenskap finns följande obligatoriska kurser på forskarnivå: 

Empirical Political Theory (7,5 hp) 


22 (26)

Bilaga B 

Kursen syftar dels till att ge en bred överblick över vetenskapliga debatten mellan 

social konstruktivism och kritisk realism, dels att utifrån denna utgångspunkt 

kritiskt och konstruktivt granska hur olika skolbildningar premierar olika 

antaganden och kunskapssyner vilket i sin tur kan leda fram till olika värderingar 

om vad som är viktigt att studera. Centrala skolbildningar är en som analyserar 

politik i termer av språk och text, en som fokuserar aktörer och deras motiv och 

en tredje som placerar aktörer i en social och historisk kontext. Inom var och en 

av dessa skolbildningar betonas olika förklaringsaspekter och de empiriska 

undersökningar som följer tenderar att skilja sig åt. Under kursen diskuteras 

huruvida skolbildningar är kompatibla och hur grundantaganden (som exempelvis 

vad som menas med ”empiri”) hänger samman med de forskningsresultat som 

redovisas. 

Research Design (7,5 hp) 

I denna kurs ingår aktivt deltagande vid ämnets och områdets gemensamma och 

varierande forskarseminarier. Här kan också ingå aktivt deltagande vid nationella 

metodseminarier inom ämnet eller liknande. Genom denna kurs ges studenterna 

rikliga tillfällen att kritiskt granska hur doktorandkollegor och inte minst 

etablerade forskare skriver ansökningar, organiserar forskningsprojekt, bedriver 

forskning och presenterar forskningsresultat. Genomgående premieras aktivt 

deltagande och att studenterna ges en blandning av möjlighet till egna 

presentationer och övningar i att belysa och reflektera över andras forskning. 


De frivilliga kurserna avgörs i samråd med handledare. De kan läsas vid andra 

lärosäten inom eller utom Sverige eller som specialkurser vid det egna lärosätet. I 

kursutbudet ingår även de doktorandkurser som ges vid BEEGS av internationella 

gästforskare. Vidare kommer en del av dessa kurser att ges av lärare från en eller 

flera inom området ingående ämnen. Bland de kurser som kommer att erbjudas 

finns: 

Advanced Seminar in International Relations (7,5 hp) 

Advanced Seminar in Comparative Method (7,5 hp) 

Political Economy (7,5 hp) 

Politics and Intersectionality (7,5 hp) 

Frivilliga kurser om maximalt 15 kurspoäng kan även läsas som läskurser, 

anpassade till avhandlingens tema, vilka fastställs i samråd med handledare och 

den ansvarige för forskarutbildningen. 


Kursläsningen och avhandlingsarbetet ska på forskarnivå bedrivas parallellt. Även 

om det första året domineras av kursläsning, ska doktoranden tidigt påbörja sitt 

avhandlingsarbete. Detta arbete avrapporteras vid ämnets forskarseminarium. 

Inom ett år från antagningen ska doktoranden ventilera sin 

introduktionspromemoria eller plan för avhandlingen. Därefter ska doktoranden 

ventilera ytterligare minst två avhandlingsetapper på ämnets forskarseminarium. 

Doktoranden ska fortlöpande diskutera hur utbildningen fortskrider med sina 

handledare. 


23 (26)

Bilaga B 

För varje doktorand utses minst två handledare, varav en huvudhandledare med 

huvudansvar för utbildningen – inklusive avhandlingsarbetet – och en biträdande 

handledare. Vid behov kan ytterligare biträdande handledare utses. Handledarna 

ska utses inom 6 månader från det att doktoranden antagits. Innan handledare 

utsetts ska handledarkollegiet utse en kontaktperson som mentor. 

Huvudhandledare (i förekommande fall kontaktperson) ska vara anställd vid eller 

adjungerad till ämnet vid Södertörn högskola. Handledarna ska inneha 

doktorsexamen och huvudhandledaren ska inneha docentkompetens. Minst en av 

handledarna för en doktorand ska ha genomgått en handledarutbildning eller 

bedömts ha erfarenhet av utbildning på forskarnivå som ger motsvarande 

kompetens. 


finansierad, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av HF 6 kap. 37 § beslutar 

något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare (HF 6 kap 31 §). 

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Den individuella 

studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, uppgifter om 

hur doktorandens handledning är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i 

övrigt som doktoranden och institutionen (alternativt forskarskolan) har under 

utbildningstiden, och vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden ska 

kunna bedrivas på ett effektivt sätt. 

Den individuella studieplanen följs upp av ämnets utbildningsansvarige för 

forskarnivå i samarbete med handledarkollegiet minst en gång per termin. Vid 

uppföljningen ska handledarna informera om hur utbildningen framskrider. 

Handledarkollegiet kan efter samråd med doktoranden när det är motiverat 

föreslå de ändringar i den individuella studieplanen som behövs (dessa ändringar 

fastställs sedan av områdesstyrelsen och i förekommande fall annat organ som 

utses av fakultetsnämnden). 

Doktoranden, handledarna, ämnets forskarutbildningsansvarige, den 

ämnesansvarige och prefekten ska skriftligen intyga att de har tagit del av den 

individuella studieplanen och de ändringar som görs i denna. 

Utbildningstiden får endast förlängas av fakultetsnämnden efter samråd med 

prefekten (motsvarande) och bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl 

kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller 

för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller 

föräldraledighet. Innan en ändring görs ska doktoranden och handledarna ges 

möjlighet att yttra sig. 

Inför disputation tillämpas i normalfallet följande upplägg. När doktoranden av 

handledarna bedöms ha cirka 60 avhandlingspoäng kvar av sina studier tillsätts 

en granskningsgrupp bestående av handledarna och ytterligare någon medlem av 

handledarkollegiet. Denna grupp utfärdar rekommendationer inför det fortsatta 

avhandlingsskrivandet. När doktoranden har färdigställt ett sammanhängande 

manus hålls en så kallad provdisputation där det föreliggande manuset förvaras 

vid ett forskarseminarium inom ämnet eller området. Efter ytterligare bearbetning 

av manuset tillsätts en grupp av bedömare inom handledarkollegiet som bedömer 

om och när avhandlingsmanus är klart att läggas fram för disputation. 


24 (26)

Bilaga B 

Prov 


prov. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget 

ska bestämmas av en av den ämnesansvarige särskilt utsedd lärare (examinator). 

Följande lärarkategorier får utses som examinatorer inom utbildning på 

forskarnivå: Professor, docent, högskolelektor samt forskarassistent. Samma 

lärarkategorier ingår i ämnets handledarkollegium. 


utbildning på forskarnivå, har efter antagning möjlighet att begära att få 

tillgodoräkna sig denna efter godkännande av ämnets forskarutbildningsansvarige 

och efter samråd med handledarna. Detsamma gäller kurser som ges inom ramen 

för högskolans gemensamma utbud eller kurser som anordnas vid någon annan 

fakultet vid annat universitet och högskola. 


forskarutbildningsansvarige och fastställas av områdesstyrelsen. 

Kurser på avancerad nivå, dock högst 30 högskolepoäng, kan tillgodoräknas. I så 

fall minskas nettostudietiden, och därmed den tid som ska finansieras för 

doktoranden, i motsvarande utsträckning. 

Doktorsavhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande 

vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en 

sammanläggningsavhandling vilken består dels av vetenskapliga uppsatser, dels 


I normalfallet bör minst två av uppsatserna i en sammanläggningsavhandling och 

en av uppsatserna i en licentiatuppsats vara antagna för publicering i refereegranskade 

vetenskapliga publikationer. Precis som för monografiavhandlingar är 

det dock den sammanvägda bedömningen av sammanläggningsavhandlingens 

vetenskapliga kvalitet som är det avgörande kriteriet. 

Avhandlingar och uppsatser inom sammanläggningsavhandlingar som författas av 

flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det i 

huvudsak går att särskilja författarnas insatser. 

Ämnet för avhandlingen och avhandlingens språk (svenska eller engelska) 

bestäms tillsammans med handledarna. Till varje avhandling på svenska ska fogas 

ett kortfattat engelskspråkigt referat (summary). 

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Tid och 

plats för disputationen beslutas av rektor. Tidpunkten ska infalla inom terminstid. 

Beslut om dispens för disputation på annan ort eller på annan tid fattas av 

fakultetsnämnden efter särskild anhållan. Disputationen ska tillkännages i god tid 

(minst tre veckor) innan dag för disputation 

Disputationen ska ledas av en ordförande. Vid disputationen ska det finnas en 

opponent som granskar avhandlingens vetenskapliga kvalitet. Granskaren ska 

minst ha docentkompetens. Beslut om ordförande vid disputationen, opponent 

samt betygsnämnd fattas av fakultetsnämnden efter ansökan från institution. 

Betyg för en doktorsavhandling ska beslutas av betygsnämnd. Opponenten har 

rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i 

överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller handledarna och 

disputationens ordförande. 


25 (26)

Bilaga B 

Normalt består en betygsnämnd inom ämnet av tre ledamöter, varav en ska 

väljas till ordförande. Sammansättningen ska normalt vara följande: en ledamot 

kommer från den egna avdelningen, en ledamot kommer från en annan institution 

eller avdelning inom Södertörn högskola och en ledamot kommer från ett annat 

lärosäte. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden. 

Nämnden ska utse ordförande inom sig. Vid utseende av betygsnämnden ska en 

jämn könsfördelning eftersträvas. Sålunda ska betygsnämnden bestå av såväl 

kvinnor och män, om inte synnerliga skäl talar emot detta. 

En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen godkänd eller 

underkänd. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och 

till försvaret av avhandlingen. Någon motivering till beslutet godkänd ska ej anges 

i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill 

reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan 

beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. 

Alla kurspoäng ska i normalfallet vara avklarade innan disputation äger rum. 

Prov för licentiatexamen anordnas enligt högskolans riktlinjer. 

Antagning till utbildning med licentiatexamen som slutmål 






26 (26)

Bilaga C 

Avtal

Bilaga D 

CV för möjliga handledare 

ÄMNE: Företagsekonomi 

Erik A. Borg (docent) 

Födelsedatum: 610310-2593 

Nuvarande anställning: Docent, Högskolelektor 

Examina: Företagsekonomi, Ek. Dr 1994  

Docentkompetens: Stockholms universitet 2000 

Tidigare anställningar: 

2005-06 Long Island University, New York 

Visiting Professor 

1997- Södertörns högskola 

Högskolelektor, Docent 

1996-97 Handelshögskolan i Göteborg 

Forskarassistent 

1994-96 Universitetet i Lund 

Gästföreläsare 

1994-96 Stockholms universitet 

Universitetslektor 

1987-94 Stockholms universitet 

Doktorand 

1987-88 ALC, Arbetslivscentrum, Stockholm 

Gästforskare 

Handledarerfarenhet: 

Forskarutbildning – avslutad handledning: 

Har varit opponent på slutseminarier vid ett antal doktorsavhandlingar. 

Har bidragit med handledning till Renate Tollhagen som har doktorerat vid 

Stockholms universitet. 

Har handlett Jan Tovman som har lagt fram en licavhandling vid Stockholms 

universitet 

Under min tid som forskare vid Handelshögskolan i Göteborg var jag utnämnd 


1 (100)

Bilaga D 

som handledare till tre antagna doktorander. 

Har hållit doktorandkurs i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg 

och vid Universitetet i Växjö 

Har handlett en uppsats och undervisat på Post Graduate nivå vid Long Island 

University i New York 

Har hållit högre seminarier för doktorander och anställda vid Norges 

Handelshöyskolan i Bergen, Södertörns Högskola, Handelshögskolan i 

Göteborg och Long Island University i New York 

Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) 

inom eller utom högskolan: 

Inom högskolan: 

Ansvarig Högre seminarier vid Institutionen för ekonomi och företagande. 

Ledamot av internationaliseringsutskottet vid högskolan 

Ledamot av utskottet för engelskspråkiga kurser 

Jag har samverkat med företag och offentliga organisationer i samband med 

projektet migration och entreprenörskap. 

Utom högskolan: 

Jag har varit sakkunnig granskare vid tillsättning av en forskarassistent vid 

universitetet i Växjö 

Jag har inviterats att granska och har bidragit med konstruktiv kritik av 

följande vetenskapliga artiklar och böcker: 

Granskat artiklen: Modelling Service Firms Propensity to Continue Exporting, 

The International Business Review, Pergamon Press, Elsvier Science 

Granskat bokmanuskript: International Marketing för Pitman Publishing, 

Pearson Education 

Granskare för artikeln: Foreign Countries Priorities in the Internationalization 

Process: A Measure and an Explanatory Test on British Firms, The 

International Business Review, Pergamon Press, Elsvier Science 

Granskning av kapitel till bokmanuskript: Marketing Strategy; Analysis of the 

Initial Strategy Situation and Formulation, Evaluation and Selection of 

Marketing Strategies, McGraw Hill, New York, USA 

Review av artikel: Subsidiary Network Configuration: An integrative 

framework for analysis, for The International Business Review, Pergamon 

Press, Elsvier Science 

Review av artikel: Managing intellectual property in the financial services 

industry sector: learning from Swiss Re, Technovation: The International 

Journal of Technological Innovation, Entrepreneurship and Technology 

Management, London: Elsvier Science, Pergamon Press  

Granskare av artiklen: Intellectual Property Rights (IPRs) for Developing 


2 (100)

Bilaga D 

Countries, Lessons for Iran, Technovation: The International Journal of 

Technological Innovation, Entrepreneurship and Technology Management, 

London: Elsvier Science, Pergamon Press 

Review av artikel: IJV Performance and Management Control: A Contingent 

Approach för: International Business Review, Pergamon Press, Elsvier Science 

Granskare av artikeln: Doing Business in China and Performance: A Review of 

the evidence, International Business Review, Pergamon Press, Elsvier Science 

Beviljade externa forskningsmedel: 

Östersjöstiftelsen: 4.300.000 Skr 

Kommunikationsforskningsberedningen: 540.000 Skr 

Ruben Rausings fond: 230.000 Skr 

Handelsbankens forskningsstiftelse 100.000 Skr 


3 (100)

Bilaga D 

Karl Gratzer (professor) 


Nuvarande anställning: Professor 

Examina: Ekonomisk historia (inriktning småföretag/entreprenörskap/ 

företagsdemografi) 1996 Sthlms univ.  

Docentkompetens: 2002 Sthlms univ. 


Sthlms universitet (ekonomisk historia, socialhögskolan, 

förvaltningshögskolan), 

Institutet för entreprenörskaps- småföretagsforskning, Esbri. 

Relevanta postdoktorsvistelser: 

2000 Linköpings univ. Tema-T (Konkursinstitutet i svensk ekonomi) 2002 

Handelshögskolan i Gtbg. (Företag och entreprenörskap i samhällsekonomisk 

förändring) 



Biträdande handledare åt doktoranden Karl Westberg (ekonom.hist.inst/SU), 

disputerade 2002, (Var optimist! AGAs innovativa verksamhet 1904-1959) 

Biträdande handledare åt P-G Olofsson (ekonom.hist.inst/SU) avlagt 

licentiatavhandling 2000 (Konkurs eller frivillig rekonstruktion Rederiet 

Saléninvests finansiella kris, förhandlingarna, konkurs och tiden därefter) 

”Extern handledare” för Alec Shouldiner vid Cornell University LA, disputerade 

2000 (Trapped behind the Automat). 

Huvudhandledare åt Marcus Box, disputerade 2006 (New Venture, Survival and 

Growth) 

Huvudhandledare åt Rodney Edvinsson (ekonom. hist. Inst/SU). Disputerade 

2005 (Growth, Crises and transformation – With Macroeconomic Data for 

Sweden 1800-2000). 

Forskarutbildning – pågående handledning: 

Huvudhandledare åt Ursula Hård (ekonom.hist.inst/SU). Disputation antagligen 

2010 (”Genuskontrakt i regionala tillväxtavtal”). 


4 (100)

Bilaga D 




1998-2002 Ledamot i Centre for Banking and Finance (CeFin) styrgrupp 

2002 - Ledamot av Entrepreneurship Education and Research – 

Forum (ENTER-forum) vid Södertörns högskola 

1999- nu Ledamot, programstyrelse för Entreprenörprogrammet, 


Sedan 2003 

forskningsledare på ENTER forum 

2004 - Ledamot i tjänsteförslagsnämnden Södertörns högskola 

2004 – skyddsombud SH 

2005- bedömningsgruppen i företagsekonomi för ansökningarna till 

doktorandtjänsterna på BEEGS (The Baltic and East European 

Graduate School), Södertörns högskola. 

2009 forskningsledare på Inst. för ekonomi o företagande SH 

2009 direktor för forskarutbildningen Fek/SH 


1992 – 1996 referee for competitive papers section for International 

Council for Small Business (ICSB) annual conferences. 

2001-2004 Member of the Advisory Board of the Centre for Studies on 

Business Crime. Linköping University 

2003 – nu ledamot vetenskapliga rådet i Forum för 

småföretagsforskning (FSF/nu Entreprenörsforum), 

http://www.fsf.se/vet_forum.html 

2009 Sakkunnig för Riksbankens Jubileumsfond 

2009 Elektorsgruppen för FAS 

2003 – nu Ledamot i Vetenskapligt forum för Forum för 

småföretagsforskning (FSF), 

http://www.fsf.se/vet_forum.html 

Samverkan med det omgivande samhället: 

Återkommande insatser i Esbris Estradföreläsningar som riktas mot en 

bredare publik av företagare o beslutsfattare 


5 (100)

Bilaga D 

Årliga medverkan i Småföretagsdagarna i Örebro (arrangerade av 

Entreprenörskapsforum, Svensk näringsliv, Tillväxtverket, Vinnova, Almi m.fl) 

Ett flertal konsultuppdrag åt Vinnova, NUTEK (Tillväxtverket) i småföretagsoch 

tillväxtrelaterade frågor. 

Samarbete med Arkivet företagsminnen kring projektet ”Bevarande av 

konkursarkiv”. (finansierades av RJ), ett bevarandeprojekt gällande 

konkursarkiv från 1980- och 1990-talen 

Samarbeten med kreditupplysningsföretag 

MM - Analys AB och Upplysningscentralen AB. Syftet var att vidareutveckla 

metoder för analys av selektion i företagsbestånd samt nya 

kreditvärderingsmodeller 


1987-1991 Handelsbanken Jan Wallandersstiftelse 

1991 Ruben Rausings stiftelse 

1992 Åke Wibergs stiftelse 

1994 Nödfor 

1996 Handelsbanken Jan Wallanders stiftelse 

1998 Riksbankens jubileumsfond 

1999 KK stiftelsen 

2008 Formas, Vetenskapsrådet 

2009 Östersjöstiftelsen 

2009 KK stiftelsen 


6 (100)

Bilaga D 

Bengt Jacobsson (professor) 


Nuvarande anställning: professor i företagsekonomi, vicerektor vid 

Södertörns högskola, vik. prorektor vid Södertörns högskola. 

Examina: ekonomie doktor 1984  

Docentkompetens: Handelshögskolan 1989 


Forskare och adjungerad professor Handelshögskolan i Stockholm 

Professor vid Lunds Universitet 

Forskningsledare, Score/Handelshögskolan i Stockholm 

Relevanta postdoktorsvistelser: Stanford University, 1986 och 1989 


Jag har handlett följande personer fram till doktorsexamen (i hälften av fallen 

som huvudhandledare): 

Karin Brunsson (företagsekonomi, Stockholm University); 

Brita Olerup (environment and energysystems, Lund University), 

Karin Fernler (företagsekonomi, Stockholm School of Economics), 

Filip Wijkström (företagsekonomi, Stockholm School of Economics); 

Gunnar Ekman (företagsekonomi, Stockholm School of Economics); 

Gudbjörg Erlingsdottir (företagsekonomi, Lund University); 

Karin Bryntse (företagsekonomi, Lund University), 

Kristina Tamm Hallström (företagsekonomi, Stockholm School of Economics), 

Göran Sundström (statsvetenskap, Stockholm University): 

Mats Jutterström (företagsekonomi, Stockholm School of Economics). 

Åsa Vifell (statsvetenskap, Stockholm University), 

Matilda Dahl (företagsekonomi, Södertörn/Stockholm University), 

Rein Juriado (företagsekonomi, Södertörn/Stockholm University), 

Pauline Göthberg (företagsekonomi, Södertörn/Uppsala University, lic 

examen), 

Karolina Windell (företagsekonomi, Södertörn/Stockholm University) 

Klara Tomson (företagsekonomi, Södertörn/Stockholm University). 

Jenny Svensson (företagsekonomi, Södertörn/Stockholm University), 

Jag handleder för närvarande två personer som biträdande handledare: en vid 

Handelshögskolan i Stockholm (Liv Fries) och en vid Göteborgs Universitet 

(Emma Ek). 



Jag har varit fakultetsopponent vid ett 15-tal tillfällen, och suttit i 

betygsnämnder ungefär lika många gånger. Jag har varit fakultetsopponent i 

såväl Norge, Danmark som Finland. I Norge har jag opponerat på tre 

avhandlingar i statsvetenskap, och i Danmark har jag opponerat på 


7 (100)

Bilaga D 

avhandlingar såväl i företagsekonomi som i statsvetenskap. 

Jag har varit medlem i beredningsgruppen för ekonomiämnena i Riksbankens 

jubileumsfond samt i Jubileumsfondens områdesgrupp för Ledarskap, styrning 

och ekonomi. Jag har medverkat i beredningsgrupp vid Vetenskapsrådet 

(forskning om samhällets globalisering). Jag har varit ledamot i 

beredningsgrupp vid Kommunikationsforskningsberedningen. 

Jag har med viss regelbundenhet varit sakkunnig bedömare för flera 

tidskrifter inom organisations-, management- och förvaltningsområdena. Jag 

deltar med jämna mellanrum med presentationer av forskning vid 

internationella konferenser: både inom organisationsforskning (t.ex. EGOS), 

statsvetenskap (t.ex. ECPR), management (t.ex. Euram, NFF) och 

förvaltningsormådet (t.ex EGPA). Jag har varit ansvarig för ”tracks” både vid 

EGOS, Euram, NFF och ECPR-konferenser. 

Jag har med regelbundenhet föreläst och medverkat vid seminarier både vid 

Regeringskansliet och vid andra statliga och kommunala myndigheter (i 

samtliga nordiska länder utom Island). Bland de organisationer som jag har 

föreläst för finns: flera av departementen, Försäkringskassan, SACO, 

Vägverket, Banverket, Riksrevisionen (och dess båda föregångare), 

Statskontoret, arbetsmiljöverket, Botkyrka kommun, länsstyrelserna etc. 

Jag har haft omfattade uppdrag åt OECD, svenska offentliga utredningar och 

flera svenska myndigheter. Jag har haft ansvar för omfattande 

vidareutbildningsprojekt, bl.a. ett masterprogram för statstjänstemän men 

också utbildningar för Riksförsäkringsverket och SACO. Jag har undervisat 

årligen i en tioårs-period för Svensk Informationsförening om ”Beslutsteori, 

beslutprocesser och lobbying”. 

Jag var ledamot i den Förvaltningpolitiska Kommissionen. 

Beviljade externa forskningsmedel 

Jag hade tidigt som doktorand få finansiering från Riksbankens Jubileumsfond 

för min avhandling (något som inte längre är möjligt), och hade också tidigt 

egna forskningsprojekt hos Humanistisk-Samhällsvetenskapliga 

Forskningsrådet (HSFR), Riksbankens Jubileumsfond, 

Energiforskningsnämnden och Byggforskningsrådet. 

Sedan jag blev professor i Lund i början av 1990-talet har jag lett ett antal 

större forskningsprogram: såväl inomdisciplinära (företagsekonomi) som 

mångvetenskapliga. 

Mellan 1992 – 1997 ledde jag ett stort företagsekonomiskt disciplinprogram 

om Institutionell Omvandling i Offentlig Sektor. Programmet finansierades av 

HSFR och i detta medverkade ett 15-tal ledande förvaltningsforskare inom 

ämnet: från Handelshögskolan i Stockholm, Lunds Universitet, Göteborgs 

Universitet, Umeå Universitet och Stockholms Universitet. Programmet 

rymde en bokserie där jag var redaktör (Nerenius & Santérus Förlag). 

Mellan 1998 och 2202 ledde jag (tillsammans med Professor Kerstin Sahlin- 

Andersson) ett mångdisciplinärt forskningsprogram: “Transnational regulation 

and the Transformation of States” (TREO) som finansierades av 

Vetenskapsrådet. I programmet medverkade 12-14 forskare från 

företagsekonomi, sociologi, statsvetenskap, socialantropologi och etnologi. 

Programmets kärna fanns vid Score, Stockholms Centrum för Forskning om 


8 (100)

Bilaga D 

Offentlig sektor. 

Från 2003 har jag ett forskningsprogram på Södertörns högskola om 

Östersjöstater i ett nytt Europa (ÖSTEN), som är finansierat av 

Östersjöstiftelsen. I programmet medverkar eller har medverkat 10 personer 

(varav hälften var eller har varit doktorander) från företagsekonomi, sociologi 

och statsvetenskap. Projektets resultat har nyligen rapporterats i boken The 

European Union and the Baltic States (Routledge 2010). 

Med start 2004 leder jag också ett forskningsprogram (tillsammans med två 

professorer I statsvetenskap; Rune Premfors och Jon Pierre) om 

Regeringskansliet och samhällets organisering (REKO). 

Forskningsprogrammet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. I 

programmet medverkar ca 15 forskare från Södertörn, Score och Göteborgs 

Universitet representerande ämnena företagsekonomi, statsvetenskap och 

samtidshistoria. 

Under många år har jag varit inblandad i ett komparativt forskningssamarbete 

med kollegor i de andra nordiska länderna, framförallt de båda statsvetarna 

Per Laegreid i Bergen och Ove Kai Pedersen i Köpenhamn. Samarbetet har 

delvis finansierats av Nordiska Rådet. Vi har skrivit ett par böcker tillsammans 

(på engelska och nordiska språk) om Europeiseringens konsekvenser för de 

nordiska ländernas förvaltning och politik. 

Jag har varit fakultetsopponent i Sverige, Danmark, Norge och Finland, och 

jag har också fungerat som expert i sakkunniggranskningar av 

professorstjänster i Danmark och Norge 


9 (100)

Bilaga D 

Peter Lindelöf (docent) 

Födelsedatum: 661228 -5632 

Nuvarande anställning: Adjunkt 

Education and academic appointments: 

Passed the exam to be a Docent (at least twice the merits as a doctor and 

usually translated as Associate Professor/Reader) Linneaus University 

(University of Kalmar, 2007) 

Appointed Associate Professor/Reader in Entrepreneurship and Innovation at 

University of Nottingham, 2005 

Appointed Senior Lecturer in Entrepreneurship and Innovation at University of 

Nottingham, 2003 

Doctor of Economics in Business Administration, School of Economics and 

Commercial Law at Göteborg University (HGU), Department of Business 

Administration, Industrial and Financial Economics, 2002 

Master of Science in Business Administration, Industrial Economics, 1993 

(HGU) 

Bachelor of Science in Business Administration, Marketing and Organization, 

1993 (HGU) 

Minnesota state, U.S.A., Marketing and Organization, 1992 

High school diploma, California High school, San Ramon, Ca, U.S.A., 1985 

Employment and assignments: 

2009 Declared competent as Professor of Innovation Management, 

University of Maastricht, Netherlands, (2009-02- ), One of the 

top 3 candidates. 

2008 Declared competent as Professor of Management, University of 

Gothenburg, Sweden 

2007 Declared competent as Professor of Management (Organisation 

and Entrepreneurship), University of Ulster, U.K. (2007-12- ), 

One of the top 2 candidates 

2007 - Pilot study: Local economic systems as entrepreneurial 

environments – The case of Eskilstuna, Södermanland, 

Handelsbankens research grant, Jan Wallander's and Tom 

Hedelius' Foundation, Tore Browaldh's Foundation (Project 

leader). 

2007 - 2009 Head of Master Thesis in Entrepreneurship and creativity 

program, Linneus University (University of Kalmar). 


10 (100)

Bilaga D 

2006 - Research Fellow Nottingham University – NUBS, Visiting 

Professor/researcher at University of Mälardalen and Associate 

Professor/Reader in Business Administration at Linneus 

University (University of Kalmar). 

2006 - Program research grant (Programanslag): Regional innovation 

systems as entrepreneurial environments – The case of 

Stockholm Innovation, Handelsbankens research grant, Jan 

Wallander's and Tom Hedelius' Foundation, Tore Browaldh's 

Foundation (Member of research group). 

2005 - Science Parks and economic zones in China – study of creation of 

entrepreneurial environments in China (Member of research 

group). Rekarne foundation research grant. 

2003 - 2009 Research Position at Chalmers University of Technology/IMIT 

2005 - 2006 Associate Professor/Reader in Entrepreneurship and innovation at 

University of Nottingham, Institute for Enterprise and Innovation 

(permanent position) 

2005 - 2006 Director of the Master program in Entrepreneurship at the 

University of Nottingham. 

2003 - 2005 Senior lecturer in Entrepreneurship and innovation at University 

of Nottingham, Institute for Enterprise and Innovation 

(permanent position) 

2003 - 2009 Efficiency analyses of incubator performance, The Swedish 

agency for innovation systems (VINNOVA) (Joint project leader). 

2003 - 2005 EU-project, “INDICOM”, European paradox, productivity and 

efficiency analyses of the European innovation system (Project 

leader, Swedish part). 

2003 - 2004 Assignment for Västra Götalandsregionens coordination centre 

for incubators (third task). 

2003 Evaluator of Master of Science in entrepreneurship at University 

of Borås. 

2002 – 2003 University lecturer Chalmers University of Technology, School of 

Economics and Commercial Law at Göteborg University. 

1999 – 2002 Research assistant, School of Economics and Commercial Law at 

Göteborg University. 

2000 – 2001 Developer for a Master program in Entrepreneurship, University 

of Göteborg 

1999 - 2002 Research project: Science parks as entrepreneurial 

environment, funded by the Swedish council for working life and 

social research (RALF) (Project coordinator). 


11 (100)

Bilaga D 

1999 – 2002 Research project: Science parks as entrepreneurial environment, 

funded by The Swedish agency for innovation systems 

(VINNOVA/NUTEK) (Project coordinator). 

1999 - 2001 Assignment as project coordinator for developing a Master of 

Science program in Entrepreneurship at School of Economics 

and Commercial Law at Göteborg University. 

1997 - 1998 Research project: Science parks as entrepreneurial 

environment, funded by the West Sweden chamber of commerce and 

industry (Project leader). 

Spring 1996 Assignment for structuring theoretical and practical perspectives 

for 

studying small firm growth (HGU). 

Autumn 1995 Assignment for VTS transportation foundation: The purpose of 

the 

study were /Spring 1996 to evaluate the impact of abolishing 

the tax-free trade for ferry lines. 

Ph. D. student supervision: 

Aaboen, L., Reflecting on Incubators, Chalmers University of Technology (joint 

first), Licenciat, Oct 5 th 2006. Graduate as a Ph. D. Jan 23, 2009. 

Dettwiler, P., Linking Facilities management and small firm growth, Chalmers 

University of Technology (second), Graduated as Ph d. Sept 13, 2005. 

Hilmersson, M., International Business – Strategies of internationalization. 

Measurement of institutional distances (second), Linnaeus University, 2008 – 

2009 

Sandberg, S., Internationlazation processes of Swedish SME`s (second), 

Linnaeus University, 2008 – 2009 

Svanberg, O., Regional innovation system as entrepreneurial environments, 

University of Mälardalen (second), 2007- 

Osmonalieva, Z., Innovations systems, incubators – the case of Stockholm 

Innovation, University of Mälardalen (second), 2008 - 

Netz, Joakim, Agents for technology transfer (second), University of 

Mälardalen 2007- 

Olotu, E., Impact of education on the nascent entrepreneur’s opportunity 

recognition, University of Nottingham (second) – first year. (2004 – 2006). 

Gamage, P., Business development services and small business development: 

The case of small enterprises in Sri Lanka, University of Nottingham (first) – 

first year. (2006). 


12 (100)

Bilaga D 



Awarded Research Founding and Grants 

Handelsbankens research grant, Jan Wallander's and Tom Hedelius' 

Foundation, Tore Browaldh's Foundation 2006 

200 000£ 

Handelsbankens research grant, 2007 

20 000£ 

Rekarne foundation research grant, 2005 

35 000£ 

The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems (Vinnova) and 

Teknikbron, 2003 - 2009 

175 000£ 

European Commission, 2003 – 2005 

45 000£ 

Swedish Governmental Agency for Innovation Systems, 1999 – 2002 

40 000£ 

Swedish council for working life and social research, 1999 – 2002 

40 000£ 

West Sweden chamber of commerce and industry, 1997 – 1998 

45 000£ 

(note, the figures are approximations) 

Member of research councils/institutes: 

Academy of Management, member 

BAM, British Academy of Management, member 

EIAMS, European Institute for Advanced Management Studies, member 

Swedish foundation for small business research (SFS), Fellow – Scientific 

council and the International council 

Technology Transfer Society, member 

Extended visits: 

University of Cambridge, Downing College; Feb – Mar 2000 

Stanford University, Scancor, Jul – Aug 2002 

Zhejiang University, School of Management, May – June 2007 

University commissions and administration 

Director of the MSc program in Entrepreneurship at the University of 

Nottingham 


13 (100)

Bilaga D 

(2005 - 2006 ). 

Evaluator of Master of Science in entrepreneurship at University of Borås at 

the behalf on the education and research committee (ref no 130-03-510); 

Member of evaluation committee (2003). 

Member of board for the Master of Science programme in Entrepreneurship, 

University of Göteborg, Business school, (2000 - 2001). 

Member of the Department of Business administrations research board as 

representative for the Ph. D. students, University of Göteborg, Business 

school, (1999-2002). 

Academic awards and appointments: 

Scholarship to Minnesota State (travel), U.S.A., 1992 

IMIT scholarship, 2001, for distinguish research 

Scholarship for visiting Stanford University (travel), Scancor, 2002 

Teaching Ph. D students: 

Innovation - Ph. D. (Swedish graduate school of management) 

Assessor of dissertation manuscripts: 

Bruce, M., - Spinout Firm Formation: A Resource-Based View. University of 

Nottingham 

Werma, S., - Products newness and benefits to the firm. Mälardalen 

University 

Alexandersson, A - Incubating: A Space for Entrepreneurship Linneus 

University 

Assessor of university lectureship (Senior Lecturer): 

Senior Lecturer in Organization and Management, Linneaus University, 2008 

Senior Lecturer in Entrepreneurship and Marketing, Linneaus University, 2008 

Pedagogical developing projects and evaluation: 

Development of Master of Science program for Entrepreneurship, University of 

Göteborg: During the period of 19991001 to 20010631 I was engaged in the 

development of a Master of Science program for Entrepreneurship at School 

of Economics and Commercial Law, University of Göteborg. The employment 

was at Gothenburg Research Institute (GRI). More specific the task were as 

following: 

To develop a model to evaluate the applying students ability for 

entrepreneurship 

To develop the over all pedagogic approach for the Master program 

Involved in the marketing and information activities to student at GU and CTH 

Responsible for the over al development of courses. 

To develop and to be course co-ordinator for theories and methods in 

entrepreneurship 

To develop and monitor the course budget(s) 


14 (100)

Bilaga D 

Evaluator of Master of Science in entrepreneurship at Borås University: 

Evaluator of Master of Science in entrepreneurship at Borås University at the 

behalf on the Research and education committee at Borås University; Member 

of evaluation committee (2003). More specific the task were as following: 

Evaluate the MSc programs general pedagogical approach 

Evaluate the MSc programs content of specific modules 

Evaluate the assessment of quality control 

Evaluation of application procedures and of applicants 

Evaluation of MSc and module administration 

Present the report to the Members of evaluation committee, Borås University 

College 

Pedagogical education: 

Mandatory course for supervising Ph. D. students, University of Växjö (2007). 

Pedagogical seminars - Invited speaker: 

20031106 Connect Väst – Incubators: support and growth, Göteborg 

20030215 Vinnkubator – Science Parks as entrepreneurial environments, 

Skövde 

20030217 University of Mälardalen - Science Parks as entrepreneurial 

environments, Eskilstuna 

20040320 Swedish Governmental Agency for Innovation Systems (Vinnova) – 

Indicators for Incubator performance, Stockholm 

20070603 Zhejiang University – Methodological challenges in 

entrepreneurship research 


15 (100)

Bilaga D 

Mikael Lönnborg (fil.dr.) 

Födelsedatum: (660807-1053) 

Nuvarande anställning: Högskolelektor 

Examina: (Ekonomisk historia/Internationellt företagande 1999)  

Docentkompetens: (Uppsala, pågående) 


2010- Researcher, the project ‘Markets and Regions. A project on region 

building and the long term sustainability and potential integrative effects of 

capital mobility and investment in the Baltic Sea Region’, Centre for Baltic and 

East European Studies (CBEES), University of Södertörn. 

2009- Researcher, the project ‘Privately owned Sweden. Privatisation in 

Sweden in the light of experiences in Eastern Europe’, Department of Business 

Studies University of Södertörn. 

2008- Project Leader, the project ‘The political economy of the Swedish 

financial model and its consequences 1933-47’, Uppsala Centre for Business 

History, Department of Economic History, University of Uppsala. 

2005-2009 Researcher, the project ‘States and Markets put into perspective’, 

Baltic Financial Market Group, Department of Social Sciences, University 

College of Södertörn. 

2003-2007 Research Associate, Institute for Economic History Research (EHF) 

Stockholm School of Economics. 

2000-2004 Researcher, Baltic Financial Market Group, the project ‘Money and 

Finance in Transition’, University College of Södertörn 

1999-2004 Researcher, the project ‘The Swedish Model and the Insurance 

Market’, Department of Economic History, University of Uppsala 



Biträdande handledare, Liselotte Eriksson, Umeå Universitet, Ekonomiskhistoriska 

institutionen, (2007-2008). 




Projektledare för utvecklingen av utbildningsprogrammet, Sport Management, 

(2007-2009). 


Styrelseledamot sedan 2000-05-14-, styrelseledamot Svenska 

Försäkringsföreningen, Stockholm. 

Chefredaktör sedan 2008-10-15, Nordisk Försäkringstidskrift 


16 (100)

Bilaga D 


2008- Svenska Handelsbankens forskningsstiftelser, the project ‘The political 

economy of the Swedish financial model and its consequences 1933-47’, 

Uppsala Centre for Business History, Department of Economic History, 

University of Uppsala. 

1999-2004 Vetenskapsrådet, the project ‘The Swedish Model and the 

Insurance Market’, Department of Economic History, University of Uppsala 

2010- Östersjöstiftelsen, the project ‘Markets and Regions. A project on 

region building and the long term sustainability and potential integrative 

effects of capital mobility and investment in the Baltic Sea Region’, Centre for 

Baltic and East European Studies (CBEES), University of Södertörn. 

2009- Östersjöstiftelsen, the project ‘Privately owned Sweden. Privatisation in 

Sweden in the light of experiences in Eastern Europe’, Department of Business 

Studies University of Södertörn. 

2005-2009 Östersjöstiftelsen, the project ‘States and Markets put into 

perspective’, Baltic Financial Market Group, Department of Social Sciences, 

University College of Södertörn. 

2000-2004 Östersjöstiftelsen, Baltic Financial Market Group, the project 

‘Money and Finance in Transition’, University College of Södertörn 


17 (100)

Bilaga D 

Curt Scheutz (docent) 



Examina: Företagsekonomi, Ek.dr 1988, Stockholms universitet 

Docentkompetens: Södertörns högskola 2004 


Stockholms Universitet 

Sveriges Industriförbund 

Electrolux 

Bahco 



Stockholms Universitet, fem handledaruppdrag både till licentiat och doktor. 


Handleder Ogi Chun, inskriven vid Stockholms Universitet. 




Är med i samarbetsgruppen SEWDGRAD 


Byggforskningsrådet 


18 (100)

Bilaga D 

Yohanan Stryjan (professor) 

Födelsedatum: 510220 

Nuvarande anställning: Professor i företagsekonomi, Södertörns högskola 

Examina: B Sc, Behavioral Sciences, 1980; Diploma IES, Stockholms 

universitet 1981; Fil Dr sociologi, 1987/8 (disp resp examen);   

Docentkompetens: Uppsala, 1994 


1987-1989 Gästforskare på Kooperativa institutet, Sthlm. Projektansvarig 

forskare i KOPPLA (kooperativ planering) projektet. Projektet flyttades (1989 

till företagsek. institutionen, Stockholms universitet (se nedan). 

1988-1990 Forskare (deltid) vid Kooperativa Programmet, Sociol. 

institutionen, Uppsala. Projektet mynnade ut i en bokversion av min 

avhandling, samt en rad artiklar och papers. 

1989-1991 Forskningsledare vid institutionen för ekonomi, SLU. Projektledare 

för forskningsprojekt 'Rådgivningskvalité och Organisationskultur’. Parallellt 

även- 

1989-1997 Projektledare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms 

universitet. Åren 1989-91 parallellt med föregående. 

1997- lektor i företagsekonomi, Södertörns högskola 

2000- Professor i företagsekonomi, Södertörns högskola. 


Forskarutbildning – avslutad handledning: Tommy Larsson Segerlind 

Forskarutbildning – pågående handledning: Michael Levin 




Styrelseledamot, Coompanion Stockholm 

Viceordf (ordf Europa) ICACCR 

Redaktionskommitté Journal of Rural Cooperation, SKN (Spoldzielczy 

Kwartalnik Naukowy, Warszawa), Journal of Cooperative Studies (UK), 

Diverse referensgruppsupdrag, gästprofessorvistelser mm 


(90-talet) FRN, Arbetsmiljöfonden, Stiftelsen Lantbruksforskning, ACE_PHARE, 

Östersjöstiftelsen, EU. 

2000-talet: Östersjöstiftelsen, EU (Landstudier inom europeiska projekt EMES. 

PERSE, ELEXIS). 


19 (100)

Bilaga D 

För närvarande: EU Directorate-General, Enterprise and Industry Unit E 3 


20 (100)

Bilaga D 

Besrat Tesfaye (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor i företagsekonomi 

Examina: Fil.dr i företagsekonomi, 1993 

Docentkompetens: Södertörns högskola, 2005 

Tidigare anställningar: Stockholms universitet 

Relevanta postdoktorsvistelser: – 


Forskarutbildning – avslutad handledning: – 

Forskarutbildning – pågående handledning: – 




Ämnesansvarig 2009 - 

Programansvarig 1998 – 

Prodekan (Utbildnings- och forskningsnämnden för humaniora, 

samhällsvetenskap och teknik) – 2004-2008 

Utskottet för forskning och forskarutbildning (ledamot) 2004- 

Lärarförslagsnämnden för humaniora (vice ordförande) -2004-2008 

Högskolestyrelsen (ledamot) – 2001-2004 

Lärarförslagsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och teknik 

(ledamot) 2000-2004 

Rådet för internationalisering (Vice ordförande) – 1998-2002 (något osäker 

ang. tidpunkterna) 

Publikationskommittén (ledamot) – 1999-2002 

Lärarrådets arbetsutskott (ledamot) – 1998-2002 

Samverkansprojekt: ENTER forum 

Projektledare för ENTER Öst projektet ”E-teams (Entrepreneurial teams) – 

2001-2004 

Regionansvarig för INTERREG III-C 9-regionsprojektet ”Entrepreneurial 

Teams” – 2003-2007 


Ledamot i forskningsrådet för SFS (forum för småföretags- och 

entreprenörskapsforskning) 

Kommunpolitiker 


Projektmedel Östersjöstiftelsen 1999-2001 

Planeringsmedel Östersjöstiftelsen 2008 


21 (100)

Bilaga D 

Cheick Wagué (professor) 


Nuvarande anställning: Professor 

Examina: Ph.D., Business administration, Stockholm University, 1990 

Docentkompetens: Stockholms universitet 2001 


2005-2010 Professor and Dean, School of Business Studies, 


2001-2005 Associate Professor and Dean, School of Business Studies, 


2001 Associate Professor (docent), School of Business, Stockholms 

Universitet 

1997-2000 Assistant Professor and Head, Department of Business 

Administration, Södertörns högskola 

1998-2001 Assistant Professor in accounting, School of Business, 


1993-1998 Assistant Professor and Head, Department of Accounting, 

School of Business, Stockholms Universitet 

1990-1992 Assistant Professor in Accounting, School of Business, 

Stocholms Universitet 

1987-1990 Graduate Scholarship (doktorandtjänst) School of Business, 



As senior lecturer at Stockholm University and associate professor at 

Södertörns högskola I have advised and co-advised hundreds under- and 

graduate students since 1990. The topics of the projects covered various 

accounting and auditing matters, international business and finance. Several 

of my research advises jave since garnered awards for their research and 

enrolled in doctoral programs in Sweden or abroad. Today, I supervise two 

PhD students. 

Academic leadership – Södertörns högskola 

2005-2006 Member, Reference Group – Higher Education 

2004-2010 Dean, School of Business studies 


22 (100)

Bilaga D 

2002-2006 Member of Research Board – ENTER FORUM (Entrepreneurship 

and Business Development Program) 

2000-2003 Member, Advisory Council for Excellence in Education and 

Research (Kvalitetsrådet) to the President of the University 

1999-2002 Member, The Steering Group for CEFI, Research center for bank 

and Finance 

1999-2002 Member, Committee on International Relations 

1998-2001 Elected member, Faculty Council for Humanities, Social 

Sciences and technology 

1998-present Director of International Business Studies Graduate Program 

1997-2003 Head, Department of Business Administration 

Administrative Committee Membership – Södertörns Högskola 

• Member, Ad-Hoc Committee for the Re-organization of Academic 

departments/Schools and Institutes, 2009 

• Member, Chancellor’s committee for the Review of University 

Resources System, 2007 

• Member, Consultative Group for the Academic Career Path in Sweden, 

2007 

• Member, Faculty Senate Search Advisory Committee, 2003,2006 

• Member, University Presidential Search Committee, 2003 

• Member, Ad-Hoc Committee for the Re-organization of Academic 

Departments and Institutes, 2003 

• Member, University Organizational Development Committee, 1998, 

1999 

Academic Leadership 

2004-present 

President, International Academy of Business and Economics 

Promoting Global Competiveness, Turlock, California, USA 

2001-2006 Member Board of Directors Hotels and Management Education, 

Frans-Schartau, Stockholm 

1995-1998 Director, Information Technology & Management Program, 

Stock holms Universitet 

1992-1998 Head, Department of Accounting and Management Control, 


1990-1992 Chair, Department of Economics and Business Administration, 

Tyresö Gymnasium 

1986-1988 Member of the Scientific Committee, PhD Program, Stockholms 

Universitet 

Administrative Committee Membership 

• Member, Executive Committee, International Academy of Business and 

Economics (IABE) Turlock, California, USA, 2004- 

• Member, Dean’s Strategic Advisory Board, Scholl of business, 

Stockholms Universitet, 1994 

• Member, Deans Council, School of Business, Stockholms Universitet, 

1993-1997 


23 (100)

Bilaga D 

Planning and Organizing Conferences 

• Conference chair, IABE 2010, Thailand-Summer Conference, Bangkok, 

June 4-6, 2010 

• Chairperson, Track: “International Finance”, IABE-2009, USA – Annual 

Conference, Las Vegas, October 18-21, 2009 

• Conference chair, IABE 2009 Greece-Summer Conference, 

Thessalonica,, June 5-7, 2009 

• Chairperson, Track: “International Finance”, IABE-2008, USA – Annual 

Conference, Las Vegas, October 19-22, 2008 

• Program chair and organizer, IABE 2008, Sweden – Summer 

Conference, Stockholm June 6-8, 2008 

• Member, Athenian Policy Forum’s International Conference 

Organization Committee, India, December 18-20, 2008 

• Chairperson and organizer, Swedish Business Dean’s Conference, 

Södertörns Högskola, Mars 15, 2007 

• Member, Athenian Policy Forum’s International Conference 

Organization Committee, India, December 15-17, 2005 

Non-Academic Experience 

• Board member of the Swedish Liberal Party, Folkpartiet Liberalerna, 

Stockholm City, 1996-1999 

• Board member of the Swedish Liberal Party, Folkpartiet Liberalerna, 

Stockholm Metropolitan, 1996-1999 

• Board member of Söderled Municipality Council (Statsdelsnämnden- 

Söderled) 1996-1999 

• Ombudsman, Farsta Culture Committee (Farsta föreningsråd), the 

Swedish Liberal Party, Folkpartiet Liberalerna, 1995-1997 

• Board Member, Swedish Association of University Teachers (SULF) at 

Södertöns högskola, 1997-1998 


24 (100)

Bilaga D 

Jan Öhrming (professor) 


Nuvarande anställning: 

Professor, Södertörns högskola, 2009-10-01. 

Examina: 

Ekonomie doktor, Företagsekonomi, Stockholms Universitet 1987-06-11. 

Ämneslärarexamen, Ekonomiska läroämnen, Lärarhögskolan i Stockholm 

1974-06-10. 

Filosofie politices magister, Stockholms Universitet 1972-02-16.  

Docentkompetens: 

Stockholms Universitet 1997-03-06. 


Universitetslektor, Södertörns Högskola, 1997 – 2009 

Forskare/projektledare, Stockholms Universitet, 1993 – 1996. 

Forskare/projektledare, Arbetslivscentrum i Stockholm, 1987 – 1992. 

Forskningsassistent/projektledare, KTH i Stockholm, Arkitektursektionen, 

1982 – 1986. 

Förlagsredaktör, Esselte Studium AB, 1979 - 1981. 

Adjunkt på gymnasieskolor i Stockholm under perioden 1974 – 1985, sedan 

1984 lektor på Spånga gymnasium. 

Säljledare på Bröderna Edstrands AB, 1972 - 1973. 

Utredare på Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), 1971. 



I samband med gemensamma projekt med Magnus Sverke, Psykologiska 

institutionen Stockholms universitet inofficiell biträdande handledare för ett 

par doktorander 2001 – 2006. 




Medlem i styrelsen för företagsekonomiska institutionen 2005 – 2007. 

Ansvarig/ periodvis delat ansvar för delämnet Organisation och ledning sedan 

1997 – 


25 (100)

Bilaga D 

Medlem i styrelsen för SULF/SACO, 2004 – 2006. 

Ledamot i Internationaliseringsrådet, 2006 – 2007. 


Samverkan med omgivande samhället: 

Deltagare i internationell grupp som utvärderade utvecklingsprogrammet 

”Ledning, organisation och medbestämmande” (LOM-programmet) på 

uppdrag av Arbetsmilöfonden1991 – 1992. 

Anlitad av Boverket för riksomfattande föreläsningsserie, "Miljö för miljoner 

II", samt för föreläsningar i anslutning till Bomässor åren 1991 – 1993. 

I samband med utvecklingsprojekt inom sjukvården har jag föreläst och varit 

ansvarig för en rad konferenser och seminarier för sjukvårdspersonal inom 

Stockholms läns landsting1987 –1992. 

Utvärderare av Arbetslivsfondsprojekt inom Biosensor AB (Pharmacia) på 

uppdrag av Arbetslivsfonden i Uppsala län 1993 - 1994. 

Sammanställning och bedömning av ansökningar till forskningsprogrammet 

"Sjukvårdens arbetsmiljö" för Arbetslivsinstitutet i Solna 1997. 

Utvärderare av utvecklingsprojekt på Huddinge Sjukhus (AVA- projektet) på 

uppdrag av Huddinge Sjukhus 1997 - 1999. 

Medverkan i utredning och rapportskrivning för Word Bank 2005 - 2006. 

Föredragshållare och kommentator vid SNS- seminarium 2009. 

Information om forskning och utvecklingsarbete 

Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Institutet för 

byggnadsforskning i 

Gävle 1988 – 1992. 

Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Högskolan i Karlstad 1997. 

Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Landstinget Sörmland 

1997. 

Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Socialstyrelsen 2001. 

Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Karolinska Institutet 

(Medical Management Centre) 2003 - 2007. 

Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Psykologiska institutionen 

Stockholms Universitet sedan 2004 – 

Medlem i och deltar återkommande i nedanstående professionella 

sammanslutningars konferenser och sammankomster: 

Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS) 


26 (100)

Bilaga D 

Nordisk företagsekonomisk Förening (NFF) 

Nordic workshop on health management and organization (NOHR) 

European group for organizational studies (EGOS) 

The Academy of Management 


Byggforskningsrådet, "Förvaltning med särskild inriktning på bostadsrätt, 

FSIB". 

Anslagsmottagare: Docent Hunter Mabon, Stockholms universitet, 1980 – 

1981. 

Byggforskningsrådet, "Förvaltning av flerbostadshus", 

Anslagsmottagare: Professor Anders Liljefors, Tekniska Högskolan i 

Stockholm, Arkitektursektionen, 1982 – 1986. 

Arbetsmiljöfonden, "Ledning- Organisation- Medbestämmande, LOM", 

Anslagsmottagare: Professor Casten von Otter, Arbetslivscentrum i 

Stockholm, 

1987 – 1992. 

Rådet för Arbetslivsforskning, "Etablerade sjukhus och nya driftsformer", 

Anslagsmottagare: Jan Öhrming 1994 – 1996. 

Arbetsmiljöfonden, "Utveckling utifrån egna förutsättningar - om villkor för 

organisationsutveckling inom sjukvården”, med Magnus Sverke, Psykologiska 

institutionen, Stockholms universitet samt ytterligare forskare. 

Anslagsmottagare: Jan Öhrming 1993–1995. 

Rådet för Arbetslivsforskning, "17 procent på 3 år - vad händer med 

arbetsorganisation, arbetsklimat och vårdens resultat vid radikala 

resursneddragningar", med Magnus Sverke, Psykologiska institutionen, 

Stockholms universitet samt ytterligare forskare. 

Anslagsmottagare: Jan Öhrming 1997 – 2000. 

Rådet för Arbetslivsforskning,”Privatisering av sjukhus – konsekvenser för 

arbetsorganisation, arbetssituation, välbefinnande och verksamhetens 

effektivitet”, med Magnus Sverke, Psykologiska institutionen, Stockholms 

universitet samt ytterligare forskare. 

Anslagsmottagare: Magnus Sverke 2001 – 2003. 

Rådet för Arbetslivsforskning, ”Sjukhus i privat, bolagiserad och 

förvaltningsdrift - konsekvenser för arbetsorganisation, effektivitet , 

arbetsmiljö och välbefinnande”, med Magnus Sverke, Psykologiska 

institutionen, Stockholms universitet samt ytterligare forskare. 

Anslagsmottagare: Magnus Sverke 2004 – 2006. 


27 (100)

Bilaga D 

ÄMNE: Sociologi 

Paavo Bergman (docent) 



Högskolelektor 


1999 Ämne: Arbetsvetenskap 

Examina: 

Fil kand (Stockholms universitet) 1971 (sociologi 3 betyg; pedagogik 3 betyg; 

teoretisk filosofi 1 betyg; praktisk filosofi 1 betyg). 

Fil dr i sociologi (Uppsala Universitet) 1995. Ämne: Sociologi. 

Docent i arbetsvetenskap (Luleå tekniska universitet) 1999. 

  


Gästprofessor, sociologi Växjö universitet. Halvtid, höstterminen 2006. 

Projektledare vid Inst f studie- och yrkesvägledning, Lärarhögskolan i 

Stockholm, 1994 –1998. 

Forskningslektor (inbjuden gästforskare), september 1996, vid Institut for 

Samfundsudvikling og Planlaegning, Aalborg Universitetcenter, Danmark.  

Förste forskningsingenjör, senare forskare, vid Arbetsmiljölaboratoriet, 

Institutionen för arbetsvetenskap, Tekniska högskolan i Stockholm, 1977 -– 

1994. 

1975 – 76, projektanställd som bitr. projektledare vid Inst f folklivsforskning, 

Stockholms Universitet (7 mån på halvtid).    

(1979 – 1998, gästföreläsningar på högre seminarier samt gästlärare på olika 

kurser på högskolor och universitet, ofta med anknytning till egen forskning. 

Totalt sett rör det sig om över 300 lektorstimmar). 


Avslutad: 

Akvile Motiejunaite (2008) (”Female employment, gender roles, and attitudes: 

the Baltic countries in a broader context”) Huvudhandledare 

Andrew Stickley, (2006) (”On interpersonal violence in Russia in the present 

and the past: a sociological study”). Biträdande handledare 

Daniel Lindvall (2010), Biträdande handledare 

Pågående: 


28 (100)

Bilaga D 

Nicholay Zakharov, Biträdande handledare 

Tanya Jukkala, Biträdande handledare 

Undervisning på forskarutbildning och avancerad nivå: 

Etnografiska metoder och analys, 7,5 hp, doktorandkurs samt avancerad 

nivå.) (ansvarig för kursutveckling och genomförande) Ht 2009, Växjö 

universitet, sociologi, 

Etnografi, 3 p, doktorandkurs. (ansvarig för kursutveckling och 

genomförande) Ht 2006, Växjö universitet, sociologi. 

Workshops om metod. Radiodoktorn samt metoddoktorn. Doktorandkurs, 2 p. 

(ansvarig för kursutveckling och genomförande) Ht 2006, Växjö universitet, 

sociologi. 

Etnografisk metod (avancerad nivå) (ansvarig för kursutveckling och 

genomförande), Södertörns högskola vt 2008, 2009 

Sociologiska analysinriktningar (avancerad nivå) (ansvarig för kursutveckling 

och genomförande), vt 2008, 2009 

Arbete och genus (avancerad nivå) (ansvarig för kursutveckling och 

genomförande), Södertörns högskola, ht 2009 




Prodekan, Utbildnings- och forskningsnämnden f. humaniora och 

samhällsvetenskap vid Södertörns högskola, fr o m 2008. 

Ledamot av tjänsteförslagsnämnden för humaniora, Södertörns högskola, fr o 

m 2008. 

Ledamot av Utbildnings- och forskningsnämnden f. humaniora och 

samhällsvetenskap och teknik, Södertörns högskola fr o m 2004. 

Ämnesansvarig för sociologi (mestadels delat m Sven E Hort), Södertörns 

högskola, 1998—2004. 

Ledamot av Utbildnings- och forskningsnämndens utskott f. externt finans. 

forskning, Södertörns högskola, 2001– 2002. 

Utanför högskolan: 

Fakultetsopponentskap: 

Fakultetsopponent, arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, sept. 2006. 

(Magnus Mårtensson, ”Sjöfarten som ett socialt system: om handelssjöfart, 

risk och säkerhet.”). 

Betygsnämnder: 


29 (100)

Bilaga D 

Ledamot av betygsnämnden, avhandling i sociologi, Växjö universitet, ht 

2009. (Per Dannefjord, ”Organisationspraktiker och målförändring: exemplet 

svensk socialdemokrati.”) 

Ledamot av betygsnämnden, avh. i arbetsvetenskap, Karlstad univ, 28/2 

2008. (Jonas Axelsson, ”Dominanser: en utveckling av den realistiska 

livsformsteorin.”). 

Ledamot av betygsnämnden, avh. i företagsekonomi, Örebro univ, 28/3 2008, 

(Magnus Hansson, ”On Closedowns: towards a pattern of explanations to the 

closedown effect.”). 

Ledamot av betygsnämnden, avh i sociologi, Växjö universitet, 2008. (Anna 

Lund, ”Mellan scen och salong : en kultursociologisk analys av 

ungdomsteater.”). 

Ledamot av betygsnämnden, avh i sociologi, Växjö universitet, 2007. (Ellinor 

Platzer, ”Från folkhem till karriärhushåll: den nya husliga arbetsdelningen.”). 

Ledamot av betygsnämnden, avh. i ind ek. och org, Tekniska högskolan i Sth., 

maj 2005. (Erik Lindhult, ”Management by freedom: essays in moving from 

Machiavellian to Rousseauian approaches to innovation and inquiry.”). 

Ledamot av betygsnämnden, LiU/Tema-T, maj 2004. (Christer Eldh, ”Den 

riskfyllda gemenskapen. Att hantera säkerhet på ett passagerarfartyg”.). 

Ledamot av betygsnämnden, Upppsala univ. Avh. i sociologi, 2000. (Leda 

Gitahy, ”A new paradigm of industrial organization: the diffusion of 

technological and managerial innovations in the Brazilian industry.”). 

Tjänstetillsättningar: 

Sakkunnig vid tills. av tre lektorat i sociologi vid Växjö universitet, ht 2008/ 

vt. 2009. (inriktning mot kvant. met, ledning- organisation samt 

rättssociologi). 

Sakkunnig vid tills. av lektorat i sociologi m inriktning mot 

arbetssociologi/arbetsvetenskap, Växjö universitet, vt. 2002. 

Bedömningar: 

Referee på artikel insänd till Acta Sociologica, 2008. 

Referee på artikel insänd till Sociologisk forskning, 2002. 

Externa forskningsanslag och projektledning (senare år): 

Projektledare för projektet ”Att övervinna organisatoriska och kulturella 

hinder”, (finansierat av FAS) 2003/2005 – 2008 (deltid). 

Biträdande projektledare för utvärderingen av Storstadsatsningarna i 

stockholmskommunerna, deltid (25%) 2000-2002. 


30 (100)

Bilaga D 

Sven Hort (professor) 



Professor, Linnéuniversitetet (2009-) 

Professor, Södertörns högskola (tjänstledig) 

Examina: 

Fil. dr (1990) Stockholms universitet. Ämne: Sociologi. 

Fil.kand (1975) Lunds universitet. Ämne: Sociologi. 


1993 Göteborgs universitet 


Universitetslektor samt Föreståndare för Centrum för välfärdsforskning, 

Mälardalens högskola (1997-98) 

Docent, universitetslektor, Stockholms universitet (1993-96) 

Forskarassistent, Göteborg universitet (1992-94) 

Forskare, SOFI, Stockholms universitet (1975-1990) 


Fulbright Visiting Scholar-in-Residence, Mount Vernon (1987-88) 

Senior Fulbright Visiting Research Fellow, School of Social Welfare, University 

of California, Berkeley (1994-95) 

Nordic Guest professor, Institute for Comparative Politics, Bergen (1996-99) 


Avslutad: 

Daniel Lindvall (2010), Huvudhandledare 

Zhanna Kravchenko (2008) Biträdande handledare 

Akvile Motiejunaite (2008) Biträdande handledare 

Peter Bötker (2007) Biträdande handledare 

Arne Ek (2006) Huvudhandledare 

Jolanta Aidukaite, (2004) Huvudhandledare 

Susanne Urban (2005) Huvudhandledare 

Pågående: 

Dave Lewis, huvudhandledare 


31 (100)

Bilaga D 

Jonas Lindberg, huvudhandledare 

Lisa Kings, huvudhandledare 

Sanja Obrenovic, huvudhandledare 

Irina Timofeeva, , huvudhandledare 

Nicholay Zakharov, huvudhandledare 

Undervisning på forskarutbildning och avancerad nivå: 

Introduktionskurs för nya doktorander, GU 1992 

Komparativ välfärdsforskning (forskarutbildningskurs), GU 1992 samt Bergen 

1996, 1999 

Civilsamhället i Skandinavien, (forskarutbildningskurs), Bergen (1996-99) 

Stat och samhälle i Ost- och Sydostasien, (forskarutbildningskurs), Bergen 

(1996-99) 

Transformation och transition i Baltikum och Östeuropa, 

(forskarutbildningskurs), Bergen(1996-99) 

Samhällsvetenskapliga perspektiv på det amerikanska samhället 

(forskarutbildningskurs), SU 1995 

Sociologisk teori och aktuell forskning (avancerad nivå) (ansvarig för 

kursutveckling och genomförande), Södertörns högskola 




Vice rektor, Södertörns högskola (2003) 

Ledamot av styrgrupp, BEEGS (Baltic and East European Graduate School) 

(2000-2003) 

Styrelseledamot, Samtidshistoriska institutet (2004-07) 

Ledamot, Institutionsstyrelse, Institutionen för samhällsvetenskaper (-2009) 

Ledamot, Forskningsutskottet (2007-09) 

Ledamot, Tjänsteförslagsnämnden 


Fakultetsopponentskap: 

Mats Benner, Lunds universitet 

Marit Helgesen, Bergen 


32 (100)

Bilaga D 

Kerstin Stenuis, Socialhögskolan, Stockholm 

Nihad Bunar, Växjö universitet 

Kristina Bartley, Göteborgs universitet 

Anders Nordlund, Umeå universitet 

Sara Ström, Stockholms universitet 

Rune Ervik, Bergen 

Abdul Kadhim, Umeå universitet 

Ingrid Motevasel Nilsson (Socialhögskolan, Lund) 

Lars Harrysson (Socialhögskolan, Lund) 

Jenny Andersson, Uppsala universitet (lic-opposition) 

Annette Soon ,Uppsala universitet (lic-opposition) 

Externa betygsnämnder: 

Ca 20 doktorsavhandlingar 

3 lic-avhandlingar 

Övrigt: 

Sakkunnig, Finansdepartementet (1991) 

Uppdrag åt UNRISD (United Nations Research Institute for Social 

Development) (2005) 

Ansvarig för utvärderingen av Storstadssatsningen (2000-2006) 

Ledamot i forskningsrådet vid Sveriges kommuner och landsting (1999-2007) 

Deltagare i rådgivande vetenskapligt utskott, Stockholms integrationsnämnd 

(2000-2002) 

Internationell utvärderare av Estonian Higher Education Accreditation Centre 

(2005) 

Gästlärare vid vid Berkeley, Georgetown och Princeton Universities samt vid 

European Humanities University, Vilnius 

Ordförande i Nordiska Sociologförbundet (1985-87) 

Redaktör för Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia (1983-2009) 

Book review editor, Acta Sociologica (1991-94) 

Återkommande reviewer för internationella peer review-tidskrifter 


33 (100)

Bilaga D 

Beviljade externa forskningsmedel (de senaste åren): 

Utvärdering av Storstadssatsningen 

Forskningsprogrammet ”Fungerande grannskap i segregerade städer. Ett om 

storstadsliv, demokrati och välfärd runt Östersjön.” (tillsammans med 

Apostolis Papakostas). Finansiär: Östersjöstiftelsen. 


34 (100)

Bilaga D 

Kerstin Jacobsson (professor) 



Professor Södertörns högskola 

Gästlärare vid Uppsala universitet, 5% för doktorandhandledning (1/9 2008-) 

Examina: 

Fil. dr (1997) Uppsala universitet. Ämne: Sociologi. 

M. Phil (1991) Trinity College, Dublin. Ämne: Peace Studies. 

Fil. kand. (1992), Uppsala Universitet. Huvudämne: Sociologi. 

Docentkompetens: 2002 (Uppsala universitet) 


Universitetslektor, Södertörns högskola (2002-1010) 

Forskarassistent (finansierad av Vetenskapsrådet, fr o m 2002 - 2007) 

Projektanställning som forskare vid Score (Stockholms centrum för forskning 

om offentlig sektor), Stockholms universitet och Handelshögskolan i 

Stockholm (1998 – 2008). 

Projektanställning som forskare vid Tema Teknik och social förändring, 

Linköpings universitet (1997-1998). 

Doktorandtjänst vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet (1993- 

1997). 

Postdoktorsvistelser: 

Max Planck-institutet i Köln, 1-31 oktober 2003. 

International Center for Business and Politics, Handelshögskolan, Köpenhamn, 

1 november -31 december 2009. 

Handledningserfarenhet: 

Avslutad: 

Huvudhandledare för Margaret Bagg fram till lic.examen vid Uppsala 

universitet den 4/10 2000. 

Biträdande handledare för Arne Ek fram till doktorsexamen, Södertörns 

högskola och Stockholms universitet 22/9 2006 (Att konstruera en 

uppslutning kring den enda vägen) 

Biträdande handledare för Maria Törnqvist fram till doktorsexamen vid 


35 (100)

Bilaga D 

Stockholms universitet 29/9 2006. (Könspolitik på gränsen) 

Pågående: 

Huvudhandledare för Erik Löfmarck (2008-) (Södertörns högskola i samarbete 

med Uppsala universitet) 

Huvudhandledare för Eduardo Medina (Uppsala universitet) 

Biträdande handledare för Dominika Polanska (Södertörns högskola i 

samarbete med Stockholms universitet) 

Huvudhandledare, Ivete Jurkane, 2010- (Södertörns högskola i samarbete 

med Uppsala universitet) 

Undervisning på avancerad och forskarutbildningsnivå: 

Stora tekniska system, forskarutbildningskurs (ansvarig för kursutveckling och 

genomförande), Linköpings universitet, 1998, 2000 

Energisystemens utveckling ur tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv, 

forskarutbildningskurs (delat ansvarig för genomförande), Linköpings 

universitet, 1998 

Även gästföreläsningar vid forskarutbildningskurserna Kvalitativa metoder, 

Textanalytiska metoder och Organizations and Institutions vid Stockholms 

universitet. 

EU, Europa och världen (avancerad nivå), Södertörns högskola (Ansvarig för 

kursutveckling och genomförande) 

Sociologisk teori och aktuell forskning (inriktning emotionssociologi) 

(avancerad nivå). Södertörns högskola (Ansvarig för kursutveckling och 

genomförande) 

Uppsatskurs (avancerad nivå), kursansvar inkl examination 

Även gästföreläsningar vid Metodkurs samt kursen Institutions and 

governance (avancerad nivå) Statsvet institutionen, Stockholms universitet. 

Ansvarig (med Apostolis Papakostas) för att utveckla Sociologins 

Mastersprogram vid Södertörns högskola, 2007. Programmet granskades av 

Högskoleverket och blev godkänt i våren 2008. Därefter ansvarig för 

programmet (2008-). 

Forskarutbildningsansvarig, sociologi, Södertörns högskola (våren 2010, då 

jag vikarierar som professor). Ansvarig för sociologins arbete för ansökan om 

examensrätt för forskarutbildning. 




Ledamot i forskningsutskott vid Södertörns högskola (2003-07). 


36 (100)

Bilaga D 

Suppleant i institutionsstyrelse, Institutionen för samhällsvetenskaper, 

Södertörns högskola (2007-2009) 

Ledamot i institutionsstyrelse, Institutionen för samhällsvetenskaper, 

Södertörns högskola (2009-) 

Ledamot i Europaprogrammets styrelse, Södertörns högskola (2009-) 

Ledamot i forskningsutskottet för lärarutbildning och utbildningsvetenskap, 

Södertörns högskola (2010-) 


Fakultetsopponentuppdrag: 

Linda Soneryd Environmental Conflicts and Deliberative Solutions Örebro 

universitet: Samhällsvetenskapliga institutionen, 29/11 2002. 

Kristian Sjövik Demokrati bortom nationalstaten Lunds universitet: 

Statsvetenskapliga institutionen 8/6 2004. 

Eva Olsson Emotioner i arbete. En studie av vårdarbetares upplevelser av 

arbetsmiljö och arbetsvillkor, Karlstads universitet: Fakulteten för samhällsoch 

livsvetenskaper, 7/3 2008. 

Mats Pellbrink, Laissez-fair, systemkritik eller reformism, 3/10 -08, Göteborgs 

universitet: Sociologiska institutionen. 

Fogde, Marinette The work of job seeking, 2/10 -09, Örebro universitet: 

Medie- och kommunikationsvetenskap. 

Externa betygsnämnder: 

Eva Erman Action and Institution, Statsvetenskapliga institutionen, 

Stockholms universitet, 26 /9 2003. 

Daniel Naurin Dressed for politics, Statsvetenskapliga institutionen, 

Göteborgs universitet 10/12 2004. 

Robert Hrelja I hettan från ångpannan, Tema teknik och social förändring, 

Linköpings universitet, 13/10 2006. 

Anders Hansson, Kolets återkomst, Tema Teknik och social förändring, 

Linköpings universitet, den 5/6 2008. 

Johan Wänström, Ostlänken: Raka spåret mot en bättre demokrati, 4/12 - 

09, Linköpings universitet: Tema kommunikation 

Övrigt: 

Kommentator på sju avhandlingsmanus vid slutseminarier på 5 olika 

universitet 

Extern sakkunnig på projektansökningar från Byggforskningsrådet, 

Vetenskapsrådet (2004), Riksbankens jubileumsfond (2008), och Katholieke 

Universiteit Leuven (2009). 


37 (100)

Bilaga D 

Extern sakkunnig,forskarassistenttjänst, Umeå universitet, 2003, 

Extern sakkunnig,tre lektorat, Växjö universitet 2008-09. 

Extern sakkunnig, docenturärende, Skövde högskola, 2010 

Referee åt Sociologisk forskning, Acta Sociologica, Distinktion, Economic and 

Industrial Democracy, European Integration Online Papers, Journal of 

Common Market Studies, Journal of European Public Policy, Journal of 

European Social Policy, Review of International Political Economy, 

Scandinavian Political Studies, Cooperation and Conflict, Policy & Politics, 

European Integration online Papers samt University of British Columbia Press. 

Ingick i redaktionen för Häften för kritiska studier (1999-2002). 

Deltagare i styrgrupp för mångvetenskaplig demokratiforskning, 

Vetenskapsrådet, 2003-04. 

Ledamot i styrelsen för svenska sociologförbundet tre år (1997-99) varav två 

år som vice ordförande. 

Ansvarig för högre seminariet, Södertörns högskola 1992-93 

Ansvarig för seminariet, SCORE, SU 1999 

Extern samverkan med det omgivande samhället: 

Anställning av den statliga Demokratiutredningen (4 månader oktober 1998 – 

februari 1999). 

Uppdrag åt European Trade Union Institute (februari – mars 2001). 

Uppdrag som nationell rapportör åt Trans-European Policy Studies Association 

2001 och 2002 i frågor om den ekonomiska samordningen och den 

sysselsättningspolitiska samordningen i EU. 

Ett större antal offentliga föreläsningar och publika framträdanden. Några 

exempel: 

”Demokratin i Norden – osäker framtid anförande vid seminarium arrangerat 

av Olof Palmes internationella center, Stockholm, ABF, 27-28 april 2002. 

”Europa och medborgarna – statssamarbete eller förbundsstat”, anförande 

vid seminarium arrangerat av Olof Palmes internationella center, Stockholm, 6 

december 2001. 

”Hur långt räcker mellanstatligheten”, anförande vid seminarium om 

framtidsdebatten i EU arrangerad av Arenagruppen, Stockholm 20 mars 2002. 

2002”EUs öppna samarbetsmetod”, föredrag på Statskontoret 19 april. 

Medverkan vid bokseminarium på temat ”Lissabonstrategin i halvtid – 

Europaperspektiv 2005”, Norra Latin, Stockholm, 2/2 2005. 

Forskningsinformation för riksdagens finansutskott, Södertörns högskola, 12/3 

2008. 


38 (100)

Bilaga D 

Medverkan i panelsamtal på temat ”Vad kan vi hoppas” med anledning av 

den globala finanskrisen, ABF, Stockholm, 25/4 2009. 

Medverkan i panelsamtal inför EU-valet, ABF, Stockholm, 19/5 2009. 

Medverkan i Aktuellt, SVT 24, Studio ett, Godmorgon världen, OBS 

kulturkvarten, Radio Sweden. 

Beviljade forskningsprojekt: 

”Skapandet av en europeisk arbetsmarknad” (eget delprojekt inom FOSprogrammet 

Stat-Människa, finansierat av HSFR, kontrakt F1379/1999), 1/3 

1999 – 31/12 2001). Projektledare. 

Eget delprojekt inom ”EU Governance by self co-ordination Towards a 

collective ’gouvernement économique’ (GOVECOR) finansierat av EUkommissionen 

under det femte ramprogrammet, kontrakt HPSE-CT-2001- 

00045, 1/9 2001-29/2 2004. Projektledare. 

”Känslan för det allmänna: om medborgarnas relation till staten och det 

gemensamma”, finansierat av Vetenskapsrådet, kontrakt 421-2003-2061, 1/1 

2004-31/12 2007. Projektledare. 

”Från apati till aktivism: Medborgerliga identiteter och reaktioner på det 

politiska”, finansierat av Vetenskapsrådet, kontrakt 421-2007-8782 (2008- 

2010). Projektledare. 

”Nationella mobiliseringsstrategier och transnationellt nätverkande: Sociala 

rörelser i öst och väst”, Östersjöstiftelsen (2009-2011). Projektledare. 

Mindre deltagande i CIDEL (Citizenship and democratic legitimacy in the EU), 

koordinerat av Erik O. Eriksen, ARENA, Oslo, och finansierat av EUkommissionen 

under det femte ramprogrammet (2002-2005). 

”Sysselsättningsstrategin och kandidatländerna”. Eget delprojekt inom 

forskningsprogrammet ”Östersjöstater i förändring”, lett av Bengt Jacobsson 

och finansierat av Östersjöstiftelsen.) (2003-2006) 

”Mellan rationalitet och fragmentisering. Den omstridda gestaltningen av det 

politiska i dagens Sverige”, ett planeringsanslag om 1.3 miljoner från 

Östersjöstiftelsen (tillsammans med Apostolis Papakostas). 


39 (100)

Bilaga D 

Ilkka Henrik Mäkinen (professor) 

Födelsedatum: 20.11.1956 


Professor, Södertörns högskola 2010- 

Gästlärare, Uppsala universitet (5% for doktorandhandledning) 

Examina:   Fil.dr. sociologi, Stockholms universitet, 1997 

Jur.kand., Stockholms universitet, 2000 


Stockholms universitet 2002 


Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 september 1997 –2010 

Forskningsassistent/doktorand, Sociologiska institutionen vid Stockholms 

universitet, 1991 – 97 

Forskningsassistent, Stockholms läns landstings enhet för psykosocial 

forskning, 1989 – 91 


London School of Hygiene and Tropical Medicine, London, 2000 


Pågående handledning: 

Cendrine Bursztein, ”Suicide among Immigrants to Europe”, antagen 2007 

(KI/Folkhälsovetenskap), halvtidskontroll november 2009. 

Tanya Jukkala, ”Suicide Mortality in Russia”, antagen 2008 (Södertörns 

högskola/Baltic and Eastern European Graduate School via Sociologiska 

institutionen vid Uppsala universitet, huvudhandledare). 

Yerko Rojas, ”Intentional Self-Destructive Behaviour and Social 

Marginalisation”, antagen 2008 (Stockholms universitet/Sociologi; biträdande 

handledare). 

Katharina Wesolowski, (Södertörns högskola/Baltic and Eastern European 

Graduate School via Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, 

huvudhandledare). 

Annat: 

”Svensk handledare” för den amerikanska Fulbright-stipendiaten Julianne 

Ohlander från University of Pennsylvania, som här påbörjade sin 

doktorsavhandling, 2002-03. 

Har genomgått Karolinska institutets forskarhandledningskurs (7.5 hp) 2007. 

Undervisning på avancerad och forskarutbildningsnivå: 


40 (100)

Bilaga D 

Uppsala universitet, sociologiska institutionen: forskarutbildningskursen (7.5 

hp) ”Kvantitativa forskningsmetoder” vt 2009. (ansvarig för planering och 

genomförande) 

Stockholms universitet, statsvetenskapliga institutionen: förberett och 

undervisat kvantitativa delen (3.75 hp) av forskarutbildningskursen 

”Avancerad vetenskapsteori och metod för samhällsvetare” ht 2009. 

Södertörns högskola, Baltic and Eastern European Graduate School: en del av 

introduktionskursen vt 2006. 

Södertörns högskola, sociologi: planerat och undervisat kursen i sociologisk 

forskningsmetodik (7.5 hp) på D-nivå (senare även med magisterstudenter) 

2002-2009 (sammanlagt 184 lektorstimmar). Kursmomentet har av 

Stockholms universitets sociologiska institution accepterats som en del av 

doktorsexamen där vid två tillfällen. 

Karolinska institutet, folkhälsovetenskap: planerat och undervisat om sociala 

teorier om självmordsdödlighet samt om mångkausalitet i den suicidala 

processen på masterkursen i suicidprevention ht 2007 - vt 2008. Kursdelarna 

kan ingå i doktorsexamen på KI. Därtill kommer ett antal föreläsningar på 

samma kurs om sociologisk syn på självmord sedan början på 2000-talet. 

Föreläsningar på masterkurser vid Tartu universitet (Institutionen om 

folkhälsa, vt 2007) samt London School of Hygiene and Tropical Medicine, där 

jag höll en ”Mental Health Day” för masterstudenterna vt 2000. 




Vice forskningsledare (och 2003-04 tf forskningsledare) vid Stockholm Centre 

on Health of Societies in Transition (SCOHOST), Södertörns högskola 2000- 

2007. 

Vice prefekt, Institutionen för sociologi, idéhistoria, samtidshistoria och 

arkeologi, Södertörns högskola, med speciellt ansvar för 

forskningsverksamhet 2004-2005. 

Institutionsstyrelse vid Institutionen för sociologi, idéhistoria, samtidshistoria 

och arkeologi, Södertörns högskola, ledamot 2004-2006. 

En av tre ledare i temat ”Knowledge and Sustainability” samt 

temaprogramledare för programmet ”Population, Health, and Welfare” vid 

Centre for Baltic and Eastern European Studies (CBEES) på Södertörns 

högskola 2007-. 


41 (100)

Bilaga D 

Institutionsstyrelse vid Samhällsvetenskapliga institutionen, Södertörns 

högskola, suppleant 2007- 

Projektledare i projektet ”The Most Acute Problem of Contemporary Russia”: 

Causes and Consequences of the Decline in Population”, tillika 

forskningsledare vid Stockholm Centre on Health of Societies in Transition 

(SCOHOST) 2008-. 

Sammankallande för seminarieserien ”Working Seminar Series for Population, 

Health, and Welfare” vid Centre for Baltic and Eastern European Studies 

(CBEES) på Södertörns högskola 2008-. 

Ledamot av ämnesstyrelsen för sociologi 2009-. 

Sammankallande för högre seminarier i sociologi vid Södertörns högskola 

2009-. 

Tf medlem i forskningsoch utbildningsutskottet för Södertörns högskolas 

utbildnings- och forskningsnämnd för humaniora, samhällsvetenskaper och 

teknikämnen 2009-. 

Ansvarig för sociologins del för antagningen av doktorander till Baltic and 

Eastern European Graduate School vid Södertörns högskola, och därmed även 

medlem i antagningskommitten vid Sociologiska institutionen vid Uppsala 

universitet, 2009. 


Vid avhandlingsarbeten: 

Fakultetsopponent vid Uppsala universitet på Karatu Kiemos 

doktorsavhandling i sociologi 2004. 

Fakultetsopponent vid Karolinska institutet på Stephanie Burrows’ 

doktorsavhandling i folkhälsovetenskap 2005. 

Ledamot av betygsnämnd vid Stockholms universitet vid tre tillfällen: (1) 

Kimmo Sorjonen, psykologi (2002); (2) Charlotte Samuelsson, sociologi 

(2002); (3) Monika K Nordvik, sociologi (2008). 

Förhandsgranskare av avhandlingsmanuskript av Hannele Palosuo, 

Helsingfors’ universitet, sociologi, 2002, samt av Huang Tran Thi Thanh 

Huong, Karolinska institutet, folkhälsovetenskap, 2005 (halvtidskontroll). 

Slutseminarieopponent vid Stockholms universitet på Monika K Nordviks 

doktorsavhandling i sociologi 2008. 

Referee-uppdrag: 

Addiction, Demography, European Journal of Public Health, Psychological 

Medicine, Scandinavian Journal of Public Health, Social Psychiatry and 

Psychiatric Epidemiology, Social Science and Medicine, Sociologisk Forskning 


42 (100)

Bilaga D 

samt Sociology of Health and Illness 1998-. 

Redaktionsmedlem i Sociologisk Forskning, Svenska Sociologförbundets 

vetenskapliga tidskrift 1999-2001. 

Referent av forskningsansökningar till INTAS (The International Association 

for the Promotion of Co-operation with Scientists from the 

New Independent States (NIS) of the Former Soviet Union) 2005-2007. 

Hedersmedlem i redaktionen av den polska suicidologiska tidskriften 

Suicydologia 2006-. 

Deltagare och handledare för den svenska delen av den internationella 

surveyundersökningen om storstädernas livskvalitet organiserad av den 

Koreanska vetenskapsakademin, inkl. presentationen (av prof. Sven Hort) i 

kongressen “Assessing Happiness and Competitiveness of World Major 

Metropolises; Inaugural International Conference of the Global Metropolitan 

Forum” i Söul, 2007 och 2008. 

Internationellt samarbetsprojekt (projektledare inom parentes): bokprojektet 

”The Oxford Textbook of Suicidology and Suicide Prevention” (Danuta 

Wasserman, 2005-2009). 


Föredrag vid Geografiska Förbundets årsmöte i Stockholm med tema 

självmordets geografi 2009. 

Ordförande och ledare av den svenska delegationen vid det svensktkoreanska 

vetenskapliga seminariet ”Social Policies in Contrasting Welfare 

States”, organiserat till ära av 50-åriga diplomatiska relationer mellan Sverige 

och Sydkorea, 2009. 

Föredrag vid Nordiska Alkoholdelegationens nordiskt-baltiska 

alkoholseminarium i Riga med tema ”Attitudes towards Alcohol Policy in the 

Baltic Sea Region”, 2005. 

Ordförande för semiplenarsessionen ”Health and Society” samt för 

arbetsgruppen för ojämlikhet i hälsa i den 37:e konferensen av The 

International Institute of Sociology i Stockholm 2005. 

Föredrag vid Folkhälsoinstitutets referensgrupp för sverigefinländare, 2005. 

En av plenartalarna (med tema “Society and Suicide”) i det 10:e europeiska 

symposiet om självmord och suicidalt beteende i Köpenhamn 2004; även 

deltagare i paneldiskussion. 


43 (100)

Bilaga D 

Föredrag vid Finlands Ambassads seminarieserie 2004. 

Presentation i Öst-Väst expertsymposium om folkhälsan i Ryssland (20 

utvalda deltagare), anordnat av The International Institute of Applied Systems 

Analysis i Wien, 2003. 

Föredragshållare i Stockholms läns landstings internutbildning vid flera 

tillfällen 1991-. 

Associerad med Centrum för suicidforskning (senare NASP) vid Karolinska 

institutet/folkhälsovetenskap; handledning, konsultation, ledning, 

undervisning 1991-. 


Gästföreläsningar och seminarier vid bl.a. London School of Hygiene and 

Tropical Medicine, Tartu University (Estland), Stockholms universitet, 

Karolinska institutet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Högskolan i 

Halmstad samt Blekinge internationella hälsohögskola. 

Gästföreläsningar vid bl.a. Stockholms läns landsting, Folkhälsoinstitutet, 

Finlands Ambassad. 

Populärvetenskaplig artikel i Ymer samt ett kapitel av introduktionskaraktär i 

boken ”Suicide – an Unnecessary Death” (se publikationslistan). 

Medverkan som ”expert” på främst självmordsdödlighet i SVT (bl.a. Rapport, 

Uutiset), SR P6 samt Radio Sweden, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Alkohol 

& Narkotika, Realtid. 


Forskningsrådsnämden, ”The European Suicide”, medsökande i flerårigt 

forskningsprogram med Denny Vågerö (huvudsökande), 1992-1995. 

Östersjöstiftelsen, ” Social förändring och folkhälsa i Ryssland och Baltikum – 

studier av regionala och sociala skillnader”, medsökande i flerårigt 

forskningsprogram med Denny Vågerö (huvudsökande) och ytterligare tre 

sökande, 2002-2004. 

Östersjöstiftelsen, ” Ohälsosamma samhällen”, medsökande i flerårigt 

forskningsprogram med Denny Vågerö (huvudsökande) och ytterligare fyra 

sökande, 2005-2007. 

Östersjöstiftelsen, ”The Most Acute Problem of Contemporary Russia”: Causes 

and Consequences of the Decline in Population”, huvudsökande (tillsammans 

med fyra medsökande) för sk. Moa-stöd till kvalificerade forskningsmiljöer, 

2008-2010. 


44 (100)

Bilaga D 

Apostolis Papakostas (professor) 



Professor 

Examina: 

Fil. Dr i sociologi, Stockholms universitet, 1995  


Stockholms Universitet, 2002 


Stockholms universitet, Score, forskare, devis vikarierande lektor 1995-2005. 

Lektor, Södertörns högskola 2000-2008. 



Ingrid Grosse, Umeå Universitet, disp. 2007 (biträdande handledare) 

Peter Bötker, Södertörns högskola/SU (H), disp. 2007 (huvudhandledare) 

Zhanna Kravchenko, Södertörns högskola/SU (H), disp. 2008 

(huvudhandledare) 

Daniel Castillo, Stockholms universitet, disp. 2009. (biträdande handledare) 


Dominika Polanska, Södertörns högskola/SU (H), ber. disp. 2010 

(huvudhandledare) 

Lisa Kings Södertörns högskola/SU, ber. disp. 2010 (biträdande handledare) 

Jonas Lindstörm, Södertörns högskola/SU, ber. disp. 2010 (biträdande 

handledare) 

Erik Löfmarck, Södertörns högskola/SU, ber. disp. 2012 (biträdande 

handledare) 

Erfarenhet av forskarutbildning och avancerad nivå: 

Utveckling och genomförande av kursen Stat och samhälle (5 poäng) för 

Magisterprogram för Statsanställda vid SCORE (med Göran Ahrne). 

Utveckling och genomförande av doktorandkursen Staten i sociologin (5 

poäng) under hösten 1997 vid Sociologiska institutionen i Stockholm (med 

Göran Ahrne). 

Utveckling av och medansvar på den tvärvetenskapliga forskarkursen 

Institutions and organisations, 10 poäng, som gavs under hösten 2001 inom 

ramen för Advanced study in the social science, International graduate 


45 (100)

Bilaga D 

programme (med prof. Kerstin Sahlin-Andersson). 

Doktorandkursen Qualitative methods in Social Sciences med Daniel Bertaux. 

Södertörns högskola. Magister och doktorandkursen Social change: the case 

of post-communist societies. Gavs i olika versioner 2007 och 2008 (med Piotr 

Sztompka). 

Medverkan i den tvärvetenskapliga doktorandkursen Institutions and 

networks: organizational perspectives, SCORE 1996 och i kursen 

Organisationsteori vid sociologiska institutionen i Stockholm, 1998 och 2004. 

Medverkan i kursen Högre Seminarium i Organisationsteorin ingående i 

magisterutbildning med inriktning på Personal, Arbete och Organisation, 

Sociologiska institutionen, 1994. 

Medverkan i professor Rune Premfors seminarieserie om Historisk 

Institutionalism under våren 1999, SCORE och Statsvetenskapliga 

Institutionen. Medverkan med föreläsningar i sociologisk teori på D-nivå vid 

Södertörn. 

Ansvarig (med Kerstin Jacobsson) för att utveckla Sociologins Mastersprogram 

vid Södertörns högskola, 2007. Programmet granskades av Högskoleverket 

och blev godkänt i våren 2008. 

Flitigt anlitad kommentator vid seminarier och vid avhandlingsslutseminarier. 

Varit fakultetsopponent på två licenciatavhandlingar, två doktorsavhandlingar 

Ingått i betygsnämnden vid två disputationer. 




Forskningsledare av det mångvetenskapliga programmet Samhälle och det 

politiska. 

Initiativtagare och ansvarig för den fakultetsöverskridande föreläsningsserien 

Södertörn lectures, redaktör för serien med samma namn 

Ordinarie ledamot i Score:s styrelse i fyra år 1999-2002. 

Vikarierande föreståndare vid Score, hösten 2000. 

Anlitad som sakkunnig av Utbildningsdepartement i Grekland (2001) som 

ledamot i internationella prioriteringskommittéer för att bedöma förslag till 

reformer inom samhällsvetenskap och humaniora (grund och 

forskarutbildningar). 

Ledamot i styrelsen för utbildningsprogrammet Politik, Ekonomi och 

Organisation vid Södertörns högskola, sedan 2000-04. 

Medlem i antagningsgruppen för doktorander i Sociologi vid Södertörns 

högskola, 2002, 2003, 2004, 2005. Granskning av ca 20 ansökningar per 

gång. Anlitad även av Växjö universitet som extern granskare vid ett tillfälle. 


46 (100)

Bilaga D 

Initiativtagare till och ansvarig för projektet Ι organisationsteorins frontlinjer 

som var ett tvåårigt försök att förnya Scores teoretiska profil genom att 

inkorporera nya teoretiska perspektiv i Scores forskning med bla seminarier 

och gästföreläsningar om Elias, Luhmann, Latour, kritisk realism, 

nyinstitutionalism mm. 

Artikelbedömare för tidskrifterna Current Sociology, Nordiske 

OrganisasjonsStudier , Acta Sociologica, Political Studies, Journal of Research 

in Economics and Business (published by the Tallinn School of Economics and 

Business Administration, Tallinn University of Technology) och 

Statsvetenskaplig tidskrift. Bokmanusbedömare vid Forskningsrådet för 

arbetsliv och socialvetenskap. 

Redaktör för ”peer review”-tidskriften Nordiske OrganisasjonsStudier from jan 

2005 till juni 2007. 

Huvudarrangör av konferensen ”Staden och Östeuropa” den 9-10 februari 

2006 vid Södertörns högskola. 

I organisationskommittén för Nordiska sociologkonferensen ”Samhällets 

upplösning” i Åbo, 2006. 

Sakkunnig vid tillsättningen av tre lektorat i sociologi vid Mittuniversitet, 

2005. Sakkunnig vid tillsättning av ett lektorat i Örebro, 2007. Sakkunnig vid 

tillsättning av två lektorat i sociologi vid Göteborgs universitet 2008. 

Sakkunnig vid befordran till docent av Lars-Erik Olsson, Ersta Sköndal 

högskola, 2009. 

Inbjudit och varit värd för följande gästforskare: Professor Stephen Ackroyd, 

England, tre månader hösten 2004. Professor Daniel Bertaux, Frankrike, två 

månader våren 2006. Professor Piotr Sztompka, tre månader våren 2007 och 

en månad våren 2008 och 2010. Professor Andrey Rezaef, St.Petersburg State 

University, en månad hösten 2009. 

Deltagande i konferenser som samordnare, inbjuden kommentator eller 

inledare etc: The Idea of Kosmopolis, Södertörns högskola 23-24 mars 2006, 

Baltic Readings i Riga okt 2006, Hur förändrar vi kunskapen om folkrörelser 

Rörelsenätverket och ABF Stockholm den 16 feb 2007. Europeanization and 

Institutional Change in Central and Eastern Europe Södertörns Högskola 15- 

16 mars 2007. Poverty and Social Policy in Eastern Europe, Södertörns 

högskola den 26-27 april 2007. Cinefogo workshop, Social movements and 

civil society. University of Trento 20-21 maj 2007. 

Huvudansvarig för konferensen From Borders in Space to Borders in Mind den 

15-16 maj vid Södertörns högskola i samarbete med Polska ambassaden och 

Swedish Institute for European Political Studies. 

Erasmusgästprofessor vid Kretas universitet, juni 2008. 

Utvärderare av forskarutbildningen vid Sociologiska Institutionen, Kretas 


Ansvarig för Sociologins 10-års jubileum vid Södertörns högskola som innebar 

doktorandworkshops, bokpresentationer, föredrag och seminarier. 


47 (100)

Bilaga D 

Key resource person, med Piotr Sztompka, Jeffrey Alexander och Nico Stehr, i 

det treåriga programmet Comparative study of everyday life: current 

theoretical paradigms, methodological orientations and teaching practices, 

inom ramen för HESP Regional Seminar for Excellence in teaching, St. 

Petersburgs universitet. Programmet utbildar ett trettiotal unga lovande 

akademiker från Post-Sovjetiska samhällen i avancerad västerländsk 

samhällsvetenskap. 

“Affiliated researcher” vid Score, SU sedan 2007. 

Gästprofessor vid QoG Institute, (Quality of Government institute) vid 

Göteborgs universitet, Februari 2010. 


Medlem i Svenska Sociologförbundets styrelse, 2005-07. 

Medlem i Nordiska Sociologförbundets styrelse, 2005-07. 

Medverkan i några radioprogram på P1-morgon. 

Populärvetenskaplig bloggare för tidskriften Forskning och framsteg. 

Årets föreläsare för reklambranschens gala Årets byrå vid Oscars teater, 2009. 

Medverkan i ett antal föreläsningar och kurser riktade mot den offentliga 

sektorn. 


Projektet Effektivitetens administrativa kostnader: Score och EFI 

(Handelshögskolan). Projekt med stöd från Konkurrensverket och HSFR. 

2001- 2003. (Medsökande med Anders Forssell). 

Deltagare i projektet Den nya regleringen vid Score, 2004 (huvudansvarig Nils 

Brunsson). 

Initiativtagare och en av de två huvudsökanden i programmet Fungerande 

grannskap i segregerade städer: Ett forskningsprogram om storstadsliv, 

demokrati och välfärd runt Östersjön. Programmet finansieras av 

Östersjöstiftelsen. Södertörns högskola (medsökande med Sven Hort). Ett 

tiotal doktorander och forskare har varit knutna till programmet. 

Anslag från Nordiska publiceringskommittén (12.000 EURO per år) för 

humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter (NOP-HS) för publicering 

av Nordiske Organisasjonsstudier, 2005, 2006 och 2007-2009 


48 (100)

Bilaga D 

ÄMNE: Statsvetenskap 

Hans E. Andersson (fil.dr.) 


Nuvarande anställning: Sedan 1 juli 2006 lektor i statsvetenskap, 

Södertörns högskola (SH) 

Examina: 

2001 Fil.dr. i statsvetenskap, Göteborgs universitet (GU) 

1994 Fil.mag. i statsvetenskap, Uppsala universitet  


Ansökan inlämnad till samhällsvetenskaplig fakultet, GU. Ansökan tillstyrkt av 

professorsrådet vid statsvetenskapliga institutionen, GU. 


2002-2006 Vikarierande lektor och forskare, GU 

Våren 2001 

T f lektor i säkerhetspolitik vid Strategiska Institutionen, 

Försvarshögskolan, Stockholm 

1999-2001 Doktorandtjänst, GU 

1998-1999 Riksdagsstipendiat 

1997-1998 Doktorandtjänst, GU 

1995-1997 Deltid. Biträdande forskare, forskningsprojekt om svensk 

invandringspolitik GU. 


2004-05 Université Libre de Bruxelles (ULB), Belgien. ”Mellan suveränitet 

och effektivitet – EU:s alltmer gemensamma invandringspolitik” 

2002-03 Särskilda utrikes- och säkerhetspolitiska programmet vid 

Utrikespolitiska Institutet. ”Mellan suveränitet och effektivitet – 

svenska avvägningar inför EU:s alltmer gemensamma 

invandringspolitik” 

2001-02 Fulbrightstipendium för att delta i “American Political Science 

Association’s Congressional Fellowship Program” 



Barbara Kunz. Disputation 2010 (planerad) 



Inom högskolan 

2008 Ställföreträdande prefekt, Institutionen för 

samhällsvetenskaper, SH (från 1 juli). 

2008 Ordinarie i institutionsstyrelsen, samhällsvetenskapliga 

institutionen, SH (suppleant under 2007). 


49 (100)

Bilaga D 

2007 Programansvarig för det vid SH nya, treåriga programmet 

Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER). 


2007 Inbjuden till regeringskansliet för att tala om min bok 

Överstatlig flyktingpolitik. Deltagare: migrationsminister, 

statssekretare samt borgerliga riksdagsledamöter med ansvar 

för migrationsfrågor. 

2004 En av de fem organisatörerna av den internationella, 

mångvetenskapliga konferensen The Asylum Seeking Child in 

Europe. Göteborg 23-24 september. Konferensen samlade 70 

deltagare och jag var ordförande för konferensens två inledande 

sessioner: ”International Law and European Refugee Policy” 

samt ”The Asylum Seeking Child in the Legal Process”. 

2003-2006 Koordinator för ”Forum 1789 – samtal om makten, samhället 

och vetenskapen.” Forum 1789 var ett fakultetsgemensamt 

seminarium mellan Samhällvetenskapliga fakulteten och 

Handelshögskolan vid GU som vände sig till seniora forskare 

och doktorander. 

2003 Deltagande i en offentlig utfrågning i riksdagen om asyl- och 

migrationspolitiken i EU med anledning av den pågående 

regeringskonferensen. 

2003 För samhällsvetenskapliga fakulteten, GU, deltagit i 

utformandet av remissvar på utredningen Vår beredskap efter 

den 11 september (SOU 2003:32). 

1993-1994 Statsvetenskapliga förbundets sektion för internationell 

politik. 

1995-1997 Sekreterare i doktorandklubben vid statsvetenskapliga 

institutionen, Göteborgs universitet. 

Dessutom inbjuden att föreläsa/inleda om asylum-seeking children and social 

rights (forskningsseminariet Karlstad universitet 2006-09-21), federalism 

(centerpartiet i Göteborg 2004-03-24), EU:s konstitutionella fördrag 

(Studieförbundet Vuxenskolan 2005-03-08), Svensk identitet och EU (tolkar i 

Europaparlamentet 2005-05-26), Var står statsvetenskapen idag (Nationell 

konferens för bibliotekarier med statsvetenskaplig inriktning, 2003-11-05) 

Norden i Europa – identitet & samarbete (Info Point Europe, Göteborg 2002- 

12-12) Hur gemensam är EU:s ’gemensamma’” flyktingpolitik (Centrum för 

Europaforskning, Göteborgs universitet, 2002-12-10), Schengen och 

flyktingpolitiken (Föreningen för utvecklingssamarbete Göteborg 2002-09-21. 

Internationell politik – ett ämne i sönderfall eller mångfald” 

(Statsvetenskapliga förbundets IP-sektion 2000-05-04) 

Förutom deltagande i Dagens Eko, Studio Ett samt blivit intervjuad för ett 

antal olika tidningar/tidskrifter har jag även skrivit artiklar i ”Vägen till 

överstatlig flyktingpolitik” Invandrare & minoriteter. Göteborgsposten, 

Sydsvenska Dagbladet Nerikes Allehanda, Globus samt medverkat i 

Nationalencyklopedin. 


2009 Projektledare för Immigrant Integration Policy in the EU: 

Convergence in national integration policies Treårigt anslag för 

två forskare (60%) från Östersjöstiftelsen (900.000:- per år plus 


50 (100)

Bilaga D 

OH. Dnr 1288/42/2009). 

2008 Publikationsstöd från Vetenskapsrådet till boken Överstatlig 

flyktingpolitik (59.000:- Ärendenr 422-2008-363). 

2006-2009 Det mångvetenskapliga projektet Asylsökande barns välfärd, 

hälsa och välbefinnande finansieras av Europeiska flyktingfonden, 

m.fl. Sammanlagd omsättning drygt 10 miljoner kronor (ERF-51- 

025-03). 

2005 Strategiska medel från Samhällsvetenskaplig fakultet, GU. En av 

de fem som stod bakom ansökan ”Barn, flyktingskap och 

Europas nya gränser” (200.000:-). Resulterade i ovanstående 

finansiering från Europeiska flyktingfonden. 

2005 Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap. 

Forskningsvistelse vid Université Libre de Bruxelles, Belgien 

(29.000:- Dnr 2004-2073). 

2004 Jubileumsfonden, GU. Forskningsvistelse vid Université Libre de 

Bruxelles, Belgien (50.000:- B 432 948/04). 

2004 Samhällsvetenskapliga fakulteten, GU 6 månaders 

projektanställning (post doc) som forskare (G213 151/04, 

B273/04). 

2002 Forskningsmedel från Vetenskapsrådet för projektet ”Mellan 

suveränitet och effektivitet – EU:s alltmer gemensamma 

invandringspolitik” (1 123 000:- Ärendenr 421-2002-5975) för 

åren 2003-2005. 

2002 Forskningsmedel från Särskilda utrikes- och säkerhetspolitiska 

programmet vid Utrikespolitiska Institutet. Projektet ”Mellan 

suveränitet och effektivitet – svenska avvägningar inför EU:s 

alltmer gemensamma invandringspolitik” (300 000:-). 

2001 Fulbrightkommissionens stipendium för att delta i amerikanska 

statsvetarförbundets kongressprogram ($30.000). 

1997 Forskningsmedel från Utrikesdepartementets medel för forskning 

av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse (90 000:- 

B41-2). 


51 (100)

Bilaga D 

Nicholas Aylott (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, Södertörns högskola, augusti 2006 

– 

Examina: 

1992-95 Leeds Business School, Leeds Metropolitan University, Storbritannien 

PhD i statsvetenskap, februari 1998. 

1991-92 University of Manchester 

MA (Econ) European Politics. 

1988-91 University of Kent at Canterbury 

BA (Hons) Politics & Government and History. 

Docentkompetens: Umeå universitet, 2005 


2006-2006: universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå 

universitet 

2002-2005: forskarassistent, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå 

universitet 

1995-2002: lecturer, Department of Politics, Keele University, Storbritannien 


Forskarutbildning – avslutad handledning 

Biträdande handledare: 

Magnus Blomgren, Cross-Pressure and Political Representation in Europe: A 

Comparative Study of MEPs and the Intra-Party Arena. Disp. Umeå 

universitet, oktober 2003. 

Eva Mineur, Towards Sustainable Development: Indicators as a Tool of Local 

Governance. Disp. Umeå universitet, december 2007. 


Biträdande handledare: 

Niklas Bolin, forskar om nya politiska partier. Umeå universitet, började 2005. 

Huvudhandledare: 

Emelie Lilliefeldt, forskar om kvinnors representation i politiska partier, 

Södertörns högskola och Stockholms universitet, började 2007. 

Anna Danielson, forskar om informella institutioner, Södertörns högskola och 

Stockholms universitet, började 2009. 


52 (100)

Bilaga D 




Medlem i arbetsgruppen för engelskspråkiga kurser. 

Medlem i IT-forum. 


1995-2002: samordnare för studentutbyte mellan Keele University och olika 

universitet i Nordamerika samt Luleå tekniska universitet. 

1996-2001: ansvarig för årliga S.E. Finer Memorial Lecture, Keele, med cirka 

100 deltagare. 

1997-98: ansvarig för det brittiska statsvetenskapliga förbundets (PSA) årliga 

kongress, Keele, april 1998, med cirka 400 deltagare. Jag var medlem i PSA:s 

styrelse under året inför kongressen. 

2002: Ledamot av grupp vid rekrytering av prefekt, Statsvetenskapliga 

institutionen, Umeå universitet. 

2002-5: institutionsstyrelsemedlem i Umeå. 

2000-10: sammankallande för PSA:s Scandinavian Politics Specialist Group of 

the Political Studies Association. 

Ledamot av betygsnämnd vid Umeå universitet för Thomas Larues 

avhandling, juni 2006; samt en avhandling via Universitetet i Bergen (som 

inte gick fram till disputation) (februari 2009). 

Fakultetsopponent vid Lunds universitet på Malena Rosén Sundströms 

doktorsavhandling Förankring av socialdemokratisk EU-politik. Med rum för 

demokratisk debatt (januari 2009). 

2009-10: medlem i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) 

Demokratiråd 2010. 

Jag har ordnat paneler och workshops på kongresser av det svenska 

statsvetenskapliga förbundet, the Swedish Network for European Studies in 

Political Science, samt the European Consortium for Political Research 

Jag har granskat bokförslag för Routledge och Manchester University Press. 

Referee-uppdrag: Comparative Political Studies, Environmental Politics, 

European Journal of Political Research, Governance, Government and 

Opposition, International Political Science Review, Journal of Elections Public 

Opinion and Parties, Representation, Scandinavian Political Studies, Party 

Politics, West European Politics. 

Samverkan med det omgivande samhället 

Föredragshållare vid ABF i Umeå och Keele World Affairs Group. 

Föredragshållare och kommentator vid seminarier och konferenser 


53 (100)

Bilaga D 

arrangerade av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Svenska 

institutet för Europapolitiska studier (Sieps) samt Kalevi Sorsa Foundation 

(anknuten till det finska Socialdemokratiska partiet, 2006). 

Föredrag för utländska journalister på Sverigebesök inför valet 2006. 

Deltagare i seminarium om Socialdemokratins framtid – socialdemokratiska 

framtidsvisioner förr och nu, Södertörns högskola (2007). 


Gästföreläsningar på Luleå tekniska universitet samt Universitetet i Bergen. 

Medverkan som kommentator på europeisk politik för BBC, SVT, TV4, TV8 

samt tidningar från olika länder (inklusive Finland, Frankrike, Grekland, 

Slovenien, USA). 


2000-2: Swedish Social Democracy and Linkage 

Nuffield Foundation small grant (SGS/LB/0479). Ensamsökande. 

2003-6: The Europeanisation of National Political Parties 

Economic and Social Research Council, Storbritannien (R3100 5825, £143 

802) and the Keele Investment Scheme (C3100 5163, £87 500). Medsökande. 

2005-7: The Europeanisation of Nordic Political Parties 

Vetenskapsrådet (2004-3641, SEK 2.025m). Medsökande, projektledare 

2008-1: The Nordic Model of Democracy: Diffusion, Competition, 

Europeanisation 

Riksbankens jubileumsfond (€425 000). Medsökande, projektledare 


54 (100)

Bilaga D 

Torbjörn Bergman (professor) 


Nuvarande anställning: Professor, Södertörns högskola, 1 november 2009 – 

Examina: Fil.dr. statsvetenskap, Umeå universitet, 1995  

Docentkompetens: Umeå universitet, 2002 


Professor statsvetenskap, Umeå universitet, 2005-04-01 – 

Professor och ämnesföreträdare statsvetenskap, Luleå Tekniska universitet, 

2008-11-01 – 2009-10-31. 


Visiting researcher 1999-2000, Department of Political Science, University of 

California, San Diego. 

Visiting researcher 2006-2007, Department of Political Science, University 

North Carolina, Chapel Hill. 


Inom forskarutbildningen har jag regelbundet medverkat i undervisningen på 

två doktorandkurser: Analysinriktningar och Empirisk politisk teori. För 

doktoranderna Patoka och Jämte (pågår) har jag gett särskilda läskurser. 


Vid statsvetenskap, Umeå universitet, har jag handlett följande doktorander 

till doktorsgrad. Umeå tillämpar ett flexibelt system med huvudhandledare 

och biträdande handledare. För åtta av dessa doktorander har jag varit 

betydligt mer än ”biträdande” om detta begrepp tolkas i snäv mening. När det 

gäller Forsberg och Hagberg var jag dock främst rådgivande och mitt 

engagemang var därför mindre tidskrävande. 

Witold Patoka, maj 2001, Poland under pressure 1980-8. (Huvudhandledare) 

Andersson, Staffan, June 2002.Corruption in Sweden. Exploring Danger Zones 

and Change. (Biträdande handledare) 

Forsberg, Björn, June 2002. Lokal Agenda 21 för hållbar utveckling: En studie 

av miljöfrågan i tillväxtsamhället. (Biträdande handledare) 

Sandström, Camilla, April 2003. Liberalt partisamarbete i Europa. ELDR en ny 

typ av parti (Primary Advisor) 

Hagberg, Lovisa, September 2003. Finding a Place for Green Politics. Political 

Space-Time, Globalisation and New Environmental Policy Concepts. 

(Biträdande handledare) 

Blomgren, Magnus, October 2003. Cross-Pressure and Political representation 

in Europe. A comparative study of MEPs and the intra-party arena. (Primary 


55 (100)

Bilaga D 

Advisor) 

Persson, Åsa, November 2004. De politiska partiernas rättspolitik (Political 

Parties, Law and Politics), Department of Law, Umeå university. (Biträdande 

handledare) 

Larue, Thomas, June 2006. Agents in Brussels: Delegation and Democracy in 

the European Union. (Primary Advisor) Larue is the 2007 winner of the UACES 

prize for best dissertation on EU politics in 2006. 

Andersson (numera Bjärstig), Therese, November 2007. En gemensam 

europeisk skogspolitik En integrationsstudie av ett politikområde på tillväxt. 

(Biträdande handledare) 

Hellström, Johan, October 10, 2009, Dynamic Interactions - National Political 

Parties, Voters and European Integration. (Biträdande handledare) 


Jan Jämte, antagen 2007, Umeå universitet, skriver en avhandling om antirasism 

utifrån teorier om sociala rörelser. 

Péteris Timofejevs Henriksson, antagen 2009, Umeå universitet, skriver en 

avhandling om europeisering av utrikespolitiska policyprocesser i 

Centraleuropa. 

Mikael Sevä, antigen 2009, Luleå tekniska universitet, skriver avhandling om 

modern styrning av naturresurser i mötet mellan Government och 

Governance. 




Ingår för närvarande i den grupp som bereder ansökan om examensrätt på 

forskarnivå, Södertörns högskola. 


Granskare av forskningsansökningar: 

Medlem 2004-2006 i Vetenskapsrådets beredningsgrupp 5, Statsvetenskap, 

Media och Freds- och Konfliktkunskap. 

Granskare för Riksbankens Jubileumsfond 

Granskare för STINT – The Swedish Foundation for International Cooperation 

in Research and Higher Education 

Granskare Östersjöstiftelsen 


American Journal of Political Science, Comparative European Politics, 

Comparative Political Studies, Environmental Politics, European Journal of 

Political Research, European Union Politics, International Political Science 

Review, Journal of European Public Policy, Journal of Politics, Legislative 

Studies Quarterly, Party Politics, Politica, Political Studies, Perspectives 

(Central European Review of International Relations), Scandinavian Political 


56 (100)

Bilaga D 

Studies, Sociologisk Forskning, Tidskrift for Samfunnsforskning, samt Swedish 

Economic Policy Review. 

Övriga granskningsuppdrag: 

Betygsnämnd, Ingemar Johansson Sevä, Sociologi, Umeå universitet (april 

2009). 

Betygsnämnd, Flemming Juul Christianen, Department of Political Science, 

University of Aarhus (November 2008) 

Fakultetsopponent för Sebastian Stålfors, Örebro universitet (februari 2008). 

Betygsnämnd Thomas Jonsson, Nationalekonomi, Umeå Universitet 

(december 2007). 

Fakultetsopponent för Thomas Sedelius, Örebro universitet (juni 2006). 

Betygsnämnd Lars Davidsson, Statsvetenskap, Uppsala universitet (maj 

2006). 

Sakkunnig vid lektorstillsättning i statsvetenskap, Lunds universitet (2006) 

Betygsnämnd, Lena Karlsson, Sociologi, Umeå universitet (juni 2006) 

Sakkunnig, evaluated an application for a position as tenured Associate 

Professor, Department of Political Science, University of Minnesota (January 

2005). 

Sakkunnig vid lektorstillsättning i statsvetenskap, Linköpings universitet 

(2004) 

Betygsnämnd, Camila Norrbin, Historia, Umeå universitet (maj 2004) 

Betygsnämnd, Hanna Bäck, Statskunskap, Uppsala Universitet (oktober 2003) 

Betygsnämnd, Asbjørn Skjaeveland, Department of Political Science, 

University of Aarhus (December 2002). 


Sedan 2000 har jag som huvudsökande beviljats följande projektanslag från 

svenska och nordiska forskningsråd: 

Planeringsanslag (Konstitutionen och regeringsbildningarna)2003, 

Riksbankens jubileumsfond, 50000 SEK 

Nordisk parlamentarisk demokrati (Nordic Parliamentary Democracy)2003, 

Nordiska samarbetsnämnden för samhällsforskning (NOS-S)1 800 000 SEK 

(196707 Euro) 

European Representative Democracy Data Archive (Dnr I 2007-01 49: 1- 

E),2007, Riksbankens jubileumsfond, 2 740 000 SEK 

Författningsreform 2010: partierna och politikens spelregler (P2007-0370:1- 

E). 

2007, Riksbankens jubileumsfond, 3 030 000 SEK 

Beskrivning av pågående projekt (tom 2011) för vilka jag är huvudsökande 

Författningsreform 2010: partierna och politikens spelregler: 

Den sittande Grundlagsutredningen (Dir. 2004:96) arbetar med 

konstitutionella frågor som exempelvis parlamentarism, valsystem och 

domstolarnas oberoende ställning. Detta forskningsprojekt om 

Grundlagsutredningen och andra nutida utredningar med konstitutionellt 

viktiga förslag ger empiriska och teoretiska bidrag till studierna av 

konstitutionella reformer. Empiriskt ger projektet ett bidrag genom att det 

kartlägger det nuvarande svenska grundlagsarbetet medan det fortfarande 

pågår. Tidigare litteratur om svenska grundlagsreformer har tillkommit genom 

att forskare i efterhand rekonstruerat vad som hände, ibland decennier 

senare. Det finns god sådan forskning, men rekonstruktion i efterhand skapar 


57 (100)

Bilaga D 

metodologiska problem som vår ansats ger oss goda möjligheter att hantera. 

Teoretiskt ger projektet ett bidrag till studierna av hur politiska partier gör 

svåra avvägningar mellan olika målsättningar. Särskilt intresse riktas mot 

överväganden inom de politiska partierna. Även här är det närheten i tid till 

den politiska processen som möjliggör bidraget. 

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (P2007-0370:1-E). 

European Representative Democracy Data Archive 

De europeiska medborgarnas opinioner och attityder kartläggs i dag genom 

en satsning på uppbyggnad av databaser och viktig infrastruktur. Motsvarande 

fokuserade infrastruktursatsningar har dock saknats när det gäller information 

om den representativa demokratins centrala aktörer: politiska partier, 

parlament och regeringar. Genom en nysatsning möjliggörs ett dataarkiv om 

dessa aktörer och om de institutioner i vilka de verkar. Detta bygger i sin tur 

vidare på ett stort internationellt och komparativt projekt om Europeisk 

parlamentarisk demokrati för vilket Riksbankens Jubileumsfond var 

huvudsponsor. Detta projekt omfattade 17 västeuropeiska länder. De data 

som detta projekt samlade in finns presenterade på www.pol.umu.se/ccpd vid 

Umeå universitet. Denna information kommer att uppdateras, breddas och 

fördjupas till att omfatta samtliga EU: s medlemsländer, samt Norge och 

Island. Detta möjliggör nya komparativa studier av representativ demokrati, 

dess utmaningar och möjliga reformer i hela Europa. Detta kommer att 

innefatta frågor som rör demokratisk delegering, ansvarsutkrävande och de 

politiska partiernas nutida och framtida roll. 

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (In2007-0149:1-E). 


58 (100)

Bilaga D 

Fredrika Björklund (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, Södertörns högskola, 1997- 

Examina: 

1983 Högskolexamen, samhällsvetarlinjen, Uppsala universitet 

a. 1992 Filosofie doktorsexamen i statskunskap vid Uppsala 

universitet 

1984 Grundkurs för konstnärlig utbildning, Folkuniversitetet 

2000 Lettiska 40 poäng, Stockholms universitet 



1979-1980 Uppsala kommun, elevassistent 

1990 Uppsala universitet, forskningsassistent 

1993-1994 Folkuniversitetet, lärare i måleri 

1993-1997 Botkyrka folkhögskola, folkhögskolelärare (samhällskunskap 

och 

bildkunskap) 

2005-2008 Prefekt vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns 

högskola 



Biträdande handledare för doktorand, Susanne Karlsson (2002) 


Huvudhandledare för doktorand Ola Svenonius (fr.o.m. 2008) 




1997-1999 Ansvar för uppbyggnad och genomförande av 

utbildningsprogrammet Det akademiska startåret, Södertörns högskola 

1997-1999 Medverkan i uppbyggnaden av det Samtidshistoriska institutet vid 

Södertörns högskola, samt ledamot av Samtidshistoriska institutets 

ledningsgrupp. 

2004. 2003-2004 Statsvetenskapliga forskningsseminariet: 

Delat ansvar för det statsvetenskapliga högre 

forskningsseminariet vid Södertörns högskola. 

2003. 2002-2003 Ledamot av SACO/SULF:s styrelse vid 


2009- Ledamot av statsvetenskapliga ämnesstyrelsen, 



59 (100)

Bilaga D 

Sakkunniguppdrag: 

Bedömning av doktorandansökningar till Baltic and Eastern European 

Graduate School (Södertörns högskolas forskarskola) (2004) 


Referee-granskning för följande tidskrifter: 

Economic and Industrial Democracy, (SAGE) januari 2003, maj 2003 

Scandinavian Political Studies (Blackwell) maj 2002 

European Journal of Political Research, januari 2006, december 2007, 

november 2008 


2008 Granskning av ansökningar till två lektorat i statskunskap vid Uppsala 

universitet (Internationell politik och svensk och jämförande politik) 

2009 Granskning av ansökning av två lektorat i statsvetenskap vid Växjö 

universitet (statsvetenskap och statsvetenskap med inriktning mot 

samhällskunskap) 


2001. 1997-2001 Nationer och Unioner 

(projektledare och huvudsökande prof Mats 

Lindqvist) 

2003-2005 Senmoderna avtryck: Transnationalism och kulturella 

förändringar i Östersjöområdet (projektledare och 

huvudsökande prof Mats Lindqvist) 

2008- Balancing Integrity and Legal Security: A Comparison of Popular 

Surveillance in Germany, Sweden and Poland (projektledare och 

huvudsökande Fredrika Björklund) 


60 (100)

Bilaga D 

Inga Brandell (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor Södertörns högskola 1.1.1999 

Examina: 

Fil. dr. statskunskap, Uppsala universitet, 1981 

Fil. kand. statskunskap, franska, filosofi, 1968 

Avgångsexamen Ecole Supérieure de Journalisme, Paris, 1966  

Docentkompetens: Uppsala universitet 2004 


Projektledare, forskare, Uppsala universitet, 2003 

Biträdande direktör, Svenska institutet i Alexandria, 2000-02 

Projektledare, forskare, Uppsala universitet 1998-2000 

Forskare, lektor, Uppsala universitet 1994-97 

Forskare, samordnare forskningsprojekt, Uppsala universitet 1986-93 

Seniorforskare, Internationella Fredsforskningsinstitutet, Oslo 1982-84 

Forskningsledare, Internationella Fredsforskningsinstitutet, Oslo, 1983 

Forskningsassistent, Uppsala Universitet 1975-80 

Agence France Presse, 1972-74 



Nelli Kopola, The Construction of Womanhood in Algeria, Stockholms 

universitet, 1981 

Johan Tralau, Människoskymning: främlingskap, frihet, och Hegels problem 

hos Karl Marx och Ernst Jünger, Uppsala universitet, 2002. 


Emma Jørum, Beyond the Border: Syrian Policies towards Territories, Uppsala 

universitet. 

Eva Granqvist, Civil Servant Roles in Contemporary Independent Lithuania, 

BEEGS, Stockholms universitet 

Jaakko Turunen, Semiotics of Democracy, BEEGS, Uppsala universitet. 

Kurser utvecklade inom forskarutbildningen: 

Labour and democracy, internationell samhällsvetenskaplig forskarkurs, 

Uppsala universitet, 1988. 

Political Theory, 2007, 2009 (tillsammans med docent Nicholas Aylott), 

BEEGS, Stockholm och Uppsala universitet. 


61 (100)

Bilaga D 




Ordförande för Lärarförslagsnämnden för samhällsvetenskap och teknik sedan 

1 juli 2008. 

Ledamot av Lärarförslagsnämnden för samhällsvetenskap och teknik 2005-08. 

Ledamot av institutionsstyrelsen 2003-05. 

Ledamot av ämnesstyrelsen 2007-09. 

Ledamot av gruppen för uttagning av MFS-stipendiater, 2004-07. 

Ledamot av styrelsen för Center for Baltic and East European Studies, 2004- 

07. 


Sakkunnig vid tillsättandet av lektorat i statsvetenskap, Stockholms 


Sakkunnig vid tillsättandet av lektorat i statsvetenskap, Uppsala universitet, 

2007. 

Fakultetsopponent vid ett flertal tillfällen vid försvar av doktors- och 

licentiatavhandlingar i statsvetenskap, ekonomisk historia, samt 

stadsbyggande (Lunds universitet, Göteborgs universitet, Uppsala Universitet, 

KTH Stockholm). 

Ledamot av betygsnämnd vid disputationer ett flertal tillfällen, Stockholms 

universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Universitetet i Umeå. 

Ledamot av kommitté för prövning för doktorsgraden, Köpenhamns 

universitet. 

Sakkunnig för bedömning av ansökan om anslag för forskningsprojekt och 

forskningsprogram, VR-SAREC, Riksbankens Jubileumsfond, Institut d’Etudes 

Avancées Nantes, Association Nationale de la Recherche, Frankrike. 

Utvärdering på uppdrag av Sida av verksamheten vid CODESRIA (Consortium 

for the Development of Social Science Research in Africa). 


STINT och Sektionen för turkiskt-svenskt samarbete vid Generalkonsulatet, 

Istanbul, ”Changes in the Boundaries of Knowledge – Changing Boundaries of 

Knowledge”, konferens och publikation, 2009. 

Vetenskapsrådet, ”Den gränslösa staten Nationalstaten och de utflyttade 

befolkningarna i Mellanöstern”, medsökande i flerårigt statsvetenskapligt 

projekt med Åsa Lundgren (huvudsökande) och ytterligare en forskare, 2009- 

11. 

Vetenskapsrådet ”Gränser och gränsöverskridande”, huvudsökande i flerårigt 


62 (100)

Bilaga D 

mångvetenskapligt forskningsprogram tillsammans med fem andra forskare 

inom ramen för Vetenskapsrådets program Kultur och samhällsliv i Väst och 

Centralasien, 1998-2003. 

Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, ”Liberalization, pluralism 

and democracy, industrial labour in regime transitions (Algeria, Tunisia, 

Egypt), eget projekt 1994-97. 

Sida-SAREC ”Labour and democracy”, medsökande i flerårigt 

forskningsprojekt, huvudsökande Lars Rudebeck, 1987-93. 

Sida-SAREC, flerårigt miljöstöd till forskningsgruppen för studier av 

utvecklingsstrategier (AKUT), 1976-82. 


63 (100)

Bilaga D 

Yonhyok Choe (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, 1 september 1997- 

Examina: 

Fil.dr. statsvetenskap, Göteborgs universitet, 1997 

MA. statsvetenskap, Hankuk University of Foreign Studies, 1987 

  Docentkompetens: Södertörns högskola, 2004 


Doktorandtjänst, Göteborgs universitet, 1 juli 1996 – 30 juni 1997 

Forskningsassistent, Sveriges Samhällsvetenskapliga Datatjänst, 1 sept. 1993 

– augusti 30 1994 


London School of Economics, Department of Political Science, 1997 

University of California, Berkeley, 2000 




Ledamot, Internationaliseringsrådet, 2001-2009 

Inriktningsansvarig, Samhällsorientering, Lärarutbildningen, 2007-2010 


Referee, ”Comparative Perspectives on the South Korean Developmental State 

after the 1997 Financial Crisis”, International Political Research Review. June 

2009. 

Referee, ”One-party Dominance and Economic Voting in Korean and 

Taiwanese Elections”, Asian Politics and Policy. January 2009. 

Member of Advisory Committee, Political Studies, Poland. June 2009-. 

Special lecture for Korean Embassy of Sweden on “Quality of Life, Subjective 

Well-being and Quality of Governance: A comparative perspective”, October 23, 

2008. 

Referee, “A Federalist Path to Korean Unification: Global and local 

prerequisites”. International Political Science Review. June 2008. 

Referee, “Globalization and Japan-South Korea Relations through the 

Rediscovery of History”, European Journal of Political Research, March 2008. 

Section Chair, Political recruitment and leadership in developing and 

established democracies, Biannual meeting of European Consortium for 


64 (100)

Bilaga D 

Political Science (ECPR), Pisa, September 6-8, 2007. 

Member of Global Metropolitan Forum Committee of Seoul, International 

Conference of Life Quality and Happiness in 10 metropolitan cities: Seoul, Tokyo, 

Beijing, New York, Toronto, Berlin, London, Paris, Stockholm and Milan. January 

19-20, 2007, Seoul, Korea. 

Visiting lecture for Democratic Labor Party Research Center, “The 2006 General 

Election and its Implication for the Swedish Model”, October 11, 2006, Seoul, 

Korea. 

Visiting lecture for Korean Embassy of Sweden on “Sweden as a model of 

strong-small state: Political economy of social democratic hegemony”, January 

10, 2006. 

Referee, “Distributive Conflict and the Fate of Corporatism in Denmark and 

Sweden”, European Journal of Political Research , February 2006. 

Visiting lecture for the Policy Research Center, the Government Party think-tank 

group, “The 2006 General Election and its Connotation for the Korean Politics”, 

September 27, 2006, Seoul, Korea. 

External reader of a doctoral dissertation ”Contextual Determinants of 

Electoral System Choice – A Macro-Comparative Study 1945-2003”, This 

dissertation was approved for doctoral disputation by the Faculty of Economy 

and Politics, Åbo Univeristy, October, 2005. 

Member of Editorial Board, Sociology, Latvia, since September 2004-. 

Commentator for TV4, a commercial TV channel in Sweden, in conjunction with 

nuclear crisis of North Korea, January 9 2003. 

Chair of international symposium “What is the Nordic Model”, supported by the 

Nordic Council held in Stockholm, August 15-17, 2003. 

Chair of research panel, “Environmental Politics in Eastern Europe” at the 

General Conference of European Consortium for Political Research, Marburg, 

Germany, September 9-12, 2003. 

Visiting lecture for 9 delegations of Korean Workers’ Unions, “The Role of Unions 

in Economic Prosperity: Sweden as a model”, March 5, 2003. 

Commentator for Swedish national TV channel, SVT1, “Aktuellt” (Evening news 

at nine), in conjunction with Prime Minister of Sweden and the then President of 

European Council of Ministers, Göran Person’s visit to Pyongyang and Seoul, May 

2, 2002. 

Reference group member for data archive in Sweden, SSD (Swedish Social 

Science Data Service). SSD is the central organization for collection and 

administration of survey data in Sweden. January 2002-2008 

Referee, ”Transforming Oppositions in Cambodia”, Global Society, October 

2000. 

Chair and Convenor of the panel, “Asian-Style Democracy: The Future of 


65 (100)

Bilaga D 

Asian Reform Politics”, International Political Science Association XVIIIth 

Meeting, 1-5 August Quebec, Canada, 2000. 

Special lecture for 10 delegations of Korean Workers’ Unions, “Labor-Capital 

Relationship in Sweden: A model of coexistence for a strong economy and stable 

democracy”, October 11, 2000. 

Discussant in a panel for ‘Electoral Reform’ organized by The Korean Party 

Politics Institute, May 15, 1999. 

International Independent Election Observer for the Latvian Local Election in 

April 1997 and the British Lower-House Election held in May 1997. 

Technical Adviser for Central Election Administration Bodies of the three Baltic 

Countries – Estonia, Latvia, and Lithuania – and Poland since 1997. 


Östersjöstiftelsen, Democratic Transition in the Baltic Sea States: Estonia, 

Latvia, Lithuania and Poland. Fyraårigt forskningsprojekt med Elfar Loftsson 

(huvudsökande) och Björn Hassler. 1999-2002. [Projektet har beviljats 

förlängd dispositionsrätt t.o.m. 2005.] 

Kungliga Venteskapliga Akademien, Political Changes and Democratic 

Development in Estonia, Latvia and Lithuania. Tvåårigt forskningsprojekt. 

2000-2002. 

POSCO Research Fund, East West Center, Hawaii, 2005. Forskningsfond som 

möjliggjort min vistelse för forskningsändamål under två månader vid East 

West Center. 

Paichai University Research Fund, Forskningsfond som möjliggjort min vistelse 

för forskningsändamål vid Paichai University, Korea. 2006. 

Korea Research Fund, ERASMUS program och utveckling av en Asienmodell. 

2007. 

Korea Youth Development Research Fund, International Study of Youth 

Socialization Process: A Qualitative Research. Fyraårigt jämförande 

forskningsprojekt finansierat av Korea Youth Development Institute. 2006- 

2009. 


66 (100)

Bilaga D 

Joakim Ekman (docent) 

Födelsedatum: 701212–1716 

Nuvarande anställning: Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 oktober 

2007 – 

Examina: Fil.dr. i statskunskap, Örebro universitet, 2001  

Docentkompetens: Örebro universitet, 2006 


Forskarassistent, Örebro universitet, 2005–2007 

Projektanställd forskare, Örebro universitet, 2001–2005 

Doktorand i statskunskap, Örebro universitet, 1998–2001 

Forskningsassistent, Örebro universitet, 1997 


Gästforskare på Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung (WZB), 

Berlin, januari–mars 2000. 


Licentiatuppsatser: 

Fredrik Bonander: Can Increases in Party Subsidies Explain a Decline in Party 

Membership (Örebro universitet, 2003). Jag fungerande som biträdande 

handledare från april 2002 till maj 2003. 

Doktorsavhandlingar: 

Kjetil Duvold: Making Sense of Baltic Democracy: Public Support and Political 

Representation in Nationalising States (Örebro universitet, 2006). Jag 

fungerade som biträdande handledare från januari 2003 till april 2005. 

Thomas Sedelius: The Tug-of-War between Presidents and Prime Ministers: 

Semi-Presidentialism in Central and Eastern Europe (Örebro universitet, 

2006). Jag fungerade som biträdande handledare från maj 2003 till juni 2006. 

Sebastian Stålfors: Political Institutions and Government Performance: 

Central and Eastern Europe in a Comparative Perspective (Örebro universitet, 

2008). Jag fungerade som biträdande handledare från april 2002 till mars 

2008. 

Rickard Mikaelsson: Promoting Democracy: Sweden and the Democratisation 

Process in Macedonia (Linköpings universitet, 2008). Jag fungerade som 

biträdande handledare från hösten 2007 till augusti 2008. 


67 (100)

Bilaga D 

Under min tid som projektanställd forskare vid Örebro universitet, fungerade 

jag i praktiken som informell biträdande handledare även åt följande 

doktorander (mellan 2002 och 2007). 

Jonas Linde: Doubting Democrats A Comparative Analysis of Support for 

Democracy in Central and Eastern Europe (Örebro universitet, 2004) 

Linda Åström: Gatekeepers of Democracy: A Comparative Study of Elite 

Support for Democracy in Russia and the Baltic States (Örebro universitet, 

2007) 


Zelal Bal (Örebro universitet). Jag är formellt biträdande handledare, men har 

sedan hösten 2006 i praktiken fungerat som huvudhandledare. Detta kan 

bekräftas av Zelal Bal (Tel: 019–30 38 91). 

Ali Abdelzadeh (Örebro universitet). Jag är från våren 2009 huvudhandledare. 

Detta kan bekräftas av Erik Amnå, Örebro universitet (Tel: 019–30 10 53). 


inom eller utom högskolan 


Ledamot i ämnesstyrelsen i statsvetenskap, Södertörns högskola, 2009 och 

framåt. 

Ledamot av antagningskommittén för nya doktorander vid BEEGS, Södertörns 

högskola och Uppsala universitet, 2008–2009. 

Deltagare i kursutvecklingsgrupp, ledd av Elfar Loftsson, som arbetade fram 

ett förslag på en reformerad A-kurs i statsvetenskap, 2008. 


Administrativa uppdrag: 

Studierektor för forskarutbildningen i statskunskap, Örebro universitet, 2002– 

2006. 

Ledamot av diverse ad hoc-mässigt tillsatta granskningskommittéer, inom 

ramen för mitt uppdrag som studierektor för forskarutbildningen i 

statskunskap, Örebro universitet, 2002–2006. 


Sakkunnig på lektorstjänst i statsvetenskap/internationella relationer vid 

Högskolan i Halmstad, 2007. 

Opponentuppdrag: 

Den 16 oktober 2009 fungerade jag som fakultetsopponent vid en disputation 

vid Karlstads universitet (Anders Broman: Att göra en demokrat Demokratisk 

socialisation i den svenska gymnasieskolan). 

Den 29 juni 2009 fungerade jag som förste opponent vid en disputation vid 


68 (100)

Bilaga D 

Universitetet i Bergen, Norge (Terje Knutsen: The Democratisation of Eastern 

Europe 1989–2004: A closer look at how Latvia, Poland, Slovakia, Hungary 

and Bulgaria have handled the challenges of economic development, good 

governance, nationalism and xenophobia). 

I december 2008 fungerande jag som opponent vid en provdisputation vid 

Linköpings universitet (Rickard Mikaelsson: Promoting Democracy: Sweden 

and the Democratisation Process in Macedonia). 

Jag fungerande under våren 2005 som opponent vid en provdisputation vid 

Växjö universitet (Daniel Silander: Democracy from the Outside-In) 

Tidskrifter och referee-uppdrag: 

Svensk redaktör för den skandinaviska tidskriften Nordisk Østforum, 2005 och 

framåt. 

Medlem i redaktionsrådet för den skandinaviska tidskriften Nordisk Østforum, 

2001–2005. 

Mellan 2004–2009: ett antal referee-uppdrag för European Journal of Political 

Research (2004; 2008; 2008), Sociologica: Journal of the Nordic Sociological 

Association (2007), samt Nordisk Østforum (2005; 2006; 2007; 2008). 

Akademiska förbund och styrelseuppdrag: 

Sekreterare i styrelsen för Nordic Political Science Association (NOPSA), 

2003–2005. 

Sekreterare och kassör i styrelsen för Statsvetenskapliga förbundet 

(SWEPSA), 2003–2005. 

Ledamot av styrelsen för Statsvetenskapliga förbundet (SWEPSA), 2002– 

2005. 

Sekreterare i styrelsen för International Science Centre (ISC), Örebro 

universitet, 2002–2005. 

Nätverk för forskarutbildning: 

Jag har medverkat som metodlärare vid två av de så kallade nationella 

metodinternaten i statsvetenskap, som dåvarande representant för Örebro 

universitet: 1) Bäckaskogs slott, 7–8 juni, 2005 (arrangerat av Lunds 

universitet); 2) Varberg 12–13 juni, 2006 (arrangerat av Göteborgs 

universitet). 


Förutom de nedan redovisade forskningsrelaterade samarbetsprojekten med 

Myndigheten för skolutveckling (2003), Swedish Agency for Development 

Evaluation (2006–2007) samt Skolverket (2009 och framåt), kan följande 

rapporteras: 

Deltagare och föredragshållare vid konferensen 20 Years Since the Fall of the 

Berlin Wall – Was Communism in Eastern Europe Merely a Parenthesis, 

arrangerad av Stipendienfonds E.ON Ruhrgas, Institutt for statsvitenskap vid 

Oslo universitet, Norges forskningsråd samt NUPI, Oslo, 11–13 november 


69 (100)

Bilaga D 

2009. 

Deltagare och föredragshållare vid ett symposium arrangerat av Hans-Dieter 

Klingemann (”Did Grow Together What Belonged Together 20 Years After the 

Fall of the Berlin Wall: German and European Experiences”), vid ECPR General 

Conference, Potsdam Universität, 10–12 september 2009. 

Deltagare och föredragshållare vid en paneldiskussion på temat ”Kina och 

Ryssland – auktoritära kapitalistiska stater”, arrangerat av Glasshouse Forum 

och Global Utmaning, Kulturhuset, Stockholm, den 11 december, 2008. Min 

roll i detta offentliga seminarium var som expertkommentator på en 

forskningsrapport skriven av Sten Widmalm och Sven Oskarsson (Uppsala 

universitet). 

Fördragshållare på temat ”The Dynamics of Hybrid Regimes”, vid GESIS/ZA- 

EUROLABs Annual User’s Meeting, Köln, februari 2008. 

Intervju i lokalpress inför artikel om demokratiseringsforskning (”Hett att 

forska om demokratin”), i samband med beviljade medel från 

Vetenskapsrådet, Nerikes Allehanda, 2 januari 2007. 

Intervju för DR och BBC/Radio 4, som bakgrundsmaterial inför 

radiodokumentären ”Red Nostalgia (red: Louise Puck Hansen), 1 januari 2007. 

Radiointervju om Ryssland och den politiska utvecklingen i Östeuropa, 

Sveriges Radio P4 Örebro, ”Rakt på sak” (red: Anna Lorentzon), 14 november 

2006. 

Radiointervju om den tyska återföreningen, Sveriges Radio P1, 

”Vetenskapsradion”, 5 september 2001. 

Forskningsprojekt (projektdeltagare) 1999–2010: 

Conditions of European Democracy (Riksbankens Jubileumsfond) 

Jag var under 1999–2004 projektdeltagare i forskningsprojektet Conditions of 

European Democracy (Riksbankens Jubileumsfond), vilket leddes av Sten 

Berglund, Örebro universitet. Projektet var ett internationellt samarbete 

mellan forskningsmiljöer i Sverige (Örebro), Tyskland (Greifswald) samt Norge 

(SAMPOL vid Universitetet i Bergen). Projekten samarbetade även med 

individuella forskare från bland annat USA, Litauen, Tjeckien, Slovenien, 

Serbien, Kroatien, Polen, Bulgarien, Moldavien samt Ungern. Tillsammans 

med Henri Vogt (Helsingfors universitet) fungerade jag periodvis som 

projektkoordinator. En rad internationella publikationer kom ur detta projekt, 

om demokratisk konsolidering, partisystem och väljaropinioner i Central- och 

Östeuropa (se min publikationslista). Ett sammanfattande arbete är antologin 

The Handbook of Political Change in Eastern Europe: Second Edition (av Sten 

Berglund, Joakim Ekman och Frank H. Aarebrot, publicerad på Edward Elgar 

2004). 

New Europe Barometer (Riksbankens Jubileumsfond) 

Under 2000–2001 inledde projektet Conditions of European Democracy (ovan) 

ett samarbete med Richard Rose vid Centre for the Study of Public Policy 

(CSPP, då i Strathclyde, numera i Aberdeen). I samarbete med Rose och hans 

team genomfördes den flernationella opinionsundersökningen New Europe 

Barometer (NEB) i tio länder i Central- och Östeuropa. NEB byggde direkt på 


70 (100)

Bilaga D 

den tidigare New Democracies Barometer (NDB), som Rose hade skapat, men 

inkluderade nya frågor och delvis nya länder. Riksbankens Jubileumsfond 

finansierade detta som ett eget delprojekt inom det övergripande Conditionsprojektet 

(jfr ovan). Min roll i detta delprojekt var som forskare. Jag har 

använt mig av NEB-datan i artiklar i exempelvis Journal of Communist Studies 

and Transition Politics samt Perspectives: The Central European Review of 

International Affairs. 

Democratization: Local and Transnational Perspectives (Östersjöstiftelsen) 

Mellan 1999–2001 var jag involverad i ytterligare ett forskningsprojekt under 

ledning av Sten Berglund, Örebro universitet: Democratization: Local and 

Transnational Perspectives (finansierat av Östersjöstiftelsen, 1998–2001). 

Detta projekt undersökte demokratins och civilsamhällets utveckling i 

Baltikum och Ryssland, på nationell och regional nivå. Tillsammans med 

projektdeltagare i detta projekt skrev jag en artikel utgående från den data 

som samlades in (Ekman och Åström 2004, se min publikationslista). 

Baltic Peoples in Transition (Riksbankens Jubileumsfond) 

Jag var under 2004–2005 med i ytterligare ett projekt finansierat av 

Riksbankens Jubileumsfond, och lett av Sten Berglund, Örebro universitet och 

Richard Rose (jfr ovan): Baltic Peoples in Transition. Projektet administrerade 

en ny omgång av den redan existerade CSPP-ledda opinionsundersökningen 

New Baltic Barometer (NBB) i Estland, Lettland och Litauen. Projektet 

samarbetade med opinionsundersökningsinstitut i de baltiska staterna. 

Young Citizens Program (Vetenskapsrådet och Myndigheten för 

skolutveckling) 

Under 2002–2004 medverkade jag i ett forskningsprojekt finansierat av 

Vetenskapsrådet, Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling, under 

ledning av Erik Amnå och Ingrid Munck (Göteborgs universitet): Young 

Citizens Program (YCP). Projektet analyserade unga medborgares 

demokratiattityder och skolans roll som en förmedlare av demokratiska 

värderingar. Inom ramen för detta projekt skrev jag en forskningsoch 

kunskapsöversikt för Myndigheten för skolutveckling: Unga demokrater. En 

översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans 

demokrativärden, 2003 (med Sladjana Todosijevic). Boken behandlade 

forskningen om värdegrundsfrågor, skolans demokratifostrande uppdrag samt 

politisk socialisation. 

Youth & Society (Riksbankens Jubileumsfond) 

Från januari 2009 ingår jag i ett stort forskningsprogram under ledning av 

Erik Amnå (Örebro universitet), finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 

under en period av 7 år (anslag på 35,000,000 SEK): ”Political Sozialisation 

and Human Agency: The Development of Civic Engagement from Adolescence 

to Adulthood”. Forskningsprogrammet undersöker politisk socialisation i vid 

mening och bygger på en unik longitudinell studie av unga människor (13 till 

30 år). Syftet är att analysera hur dessa individer formar sina politiska 

värderingar och medborgaridentiteter, samt vilken roll olika kontexter spelar i 

denna process. Programmet är förlagt till ett nyinrättat forskningscentrum vid 

Örebro universitet, Youth & Society (YeS), och kan beskrivas som 

mångvetenskapligt. Här förenas statsvetenskapliga, sociologiska och 

utvecklingspsykologiska perspektiv med insikter från forskningen om media 

och kommunikation. Min roll i detta projekt är som forskare, och vi arbetar för 

närvarande på flera olika artiklar på temat politiskt deltagande. 


71 (100)

Bilaga D 

Processes Influencing Democratic Ownership and Participation (FP7) 

Delvis inom ramen för det ovan nämnda Youth & Society (YeS) ingår jag i ett 

stort europeisk projekt, finansierat av Europeiska Kommissionen (under FP7): 

Processes Influencing Democratic Ownership and Participation (PIDOP). 

Projektet koordineras av Martyn Barret, University of Surrey, och har tilldelats 

€1,499,839 för att under perioden maj 2009 till december 2012 undersöka de 

processer som formar medborgares politiska deltagande 

(http://www.psy.surrey.ac.uk/PIDOP/). Projektet fokuserar i synnerhet på 

minoritetsgrupper, invandrare, ungdomar och kvinnor i Europa. Projektet är 

multidisciplinärt och inkluderar statsvetare, psykologer, utvecklingspsykologer, 

sociologer, pedagoger och antropologer från universitet i England, Nordirland, 

Sverige, Belgien, Spanien, Portugal, Tyskland, Tjeckien och Turkiet. 

Internationella bokprojekt 

A Responsible Europe 

Under 2005–2006 samarbetade jag med en grupp forskare från Oxford och 

Helsingfors, i ett bokprojekt om EU:s roll i världspolitiken. Projektet 

dokumenterades i antologin A Responsible Europe Ethical Foundations of EU 

External Affairs (Palgrave MacMillan 2006, red: Hartmut Mayer och Henri 

Vogt). Mitt bidrag var ett ensamförfattat kapitel om EU-medborgarnas stöd för 

den framväxande gemensamma europeiska utrikes- och försvarspolitiken. 

The Making of the European Union 

Under 2005–2006 samarbetade jag även med forskare från det tidigare 

nämnda projektet Conditions of European Democracy, vars projektdeltagare 

med tiden fått ett allt tydligare fokus på EU, i och med östutvidgningarna. I 

monografin The Making of the European Union: Foundations, Institutions and 

Future Trends (av Sten Berglund, Joakim Ekman, Henri Vogt och Frank H. 

Aarebrot, publicerad på Edward Elgar 2006) undersöktes det aktuella 

europeiska integrationsprojektet ur ett medborgarperspektiv. 

The State of Political Science in Western Europe 

Mitt engagemang i de svenska och nordiska förbunden för statsvetenskap (jfr 

ovan) har medfört ett intresse för utvecklingen av svensk och europeisk 

statsvetenskap. Detta intresse finns dokumenterat i ett kapitel om svensk 

statsvetenskap (samförfattat med Sten Berglund) i Hans-Dieter Klingemanns 

antologi The State of Political Science in Western Europe (Barbara Budrich 

Publishers, 2007). Intresset för den statsvetenskapliga disciplinen har även 

gett upphov till ett par artiklar, i European Political Science (2007), Politologen 

(2003) och Nordisk Østforum (2002). Mer nyligen har jag skrivit ett 

debattinlägg på samma tema i Statsvetenskaplig Tidskrift (2009). 

Where does Europe End 

Jag har under 2008–2009 varit involverad i ytterligare ett bokprojekt om EU 

och dess framtid, tillsammans med forskare vid Nordeuropa-Institut vid 

Humboldtuniversitetet i Berlin, Örebro universitet och Södertörns högskola 

(Sten Berglund, Carsten Schymik och Kjetil Duvold). Forskargruppen gav 

under sommaren 2009 ut den samförfattade forskningsmonografin Where 

does Europe End Borders, Limits and Directions of the EU (av Sten Berglund, 

Kjetil Duvold, Joakim Ekman och Carsten Schymik, publicerad på Edward 

Elgar). Jag har vidare publicerat mig på en näraliggande tematik – EU och 

europeisk integration – i andra sammanhang på senare tid i Statsvetenskaplig 

Tidskrift (Ekman 2009) och i internationella antologier (se Ekman & Berglund 

2008; Berglund & Ekman 2009). 


72 (100)

Bilaga D 

Läroboksprojekt 

Jag har under 2009 varit inblandad i flera läroboksprojekt. Tillsammans med 

Jonas Linde (Göteborgs universitet) har jag författat ett kapitel om 

demokratisering i Östeuropa, i en antologi sammanställd av Fredrika 

Björklund och Johnny Rodin (Södertörns högskola): 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2009), ”Demokrati och demokratisering i 

Östeuropa”, i Fredrika Björklund & Johnny Rodin, red, Det nya Östeuropa: stat 

och nation i förändring. Lund: Studentlitteratur. 

Tillsamman med Mai-Brith Schartau (Södertörns högskola) har jag författat 

ett kapitel i en engelskspråkig antologi, riktad mot internationella 

grundkursstudenter, om den politiska utvecklingen i Östersjöområdet. 

Bokprojektet finansieras genom den Europeiska Kommissionens Erasmus 

Mundus-program 

Ekman, Joakim & Mai-Brith Schartau (kommande), ‘Politics in the Baltic Sea 

Region’ i Carsten Schymik, red, Europe Plus: The Baltic Sea Region. Kommer 

att ges ut på tyskt förlag under 2010. 

Jag leder därtill ett eget läroboksprojekt, om kritiska medborgare, politiskt 

deltagande och demokratins aktuella utmaningar. Antologin kommer att ges 

ut på Liber förlag under våren 2010. Jag ansvarar för flera kapitel i denna 

bok: 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2010, kommande) ”Inledning” i Joakim Ekman 

& Jonas Linde, red, Politik, protest, populism – deltagande på nya villkor. 

Stockholm: Liber. 

Ekman, Joakim & Erik Amnå (2010, kommande) ”Politiskt deltagande och 

andra former av samhällsengagemang: en typologi” i Joakim Ekman & Jonas 

Linde, red, Politik, protest, populism – deltagande på nya villkor. Stockholm: 

Liber. 

Ekman, Joakim (2010, kommande) ”Euroskepticism: olika former av EUkritik” 

i Joakim Ekman & Jonas Linde, red, Politik, protest, populism – 

deltagande på nya villkor. Stockholm: Liber. 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2010, kommande) ”Avslutande diskussion” i 

Joakim Ekman & Jonas Linde, red, Politik, protest, populism – deltagande på 

nya villkor. Stockholm: Liber. 

Beviljade externa forskningsmedel (huvudsökande och medsökande) 

Skolornas institutionella karaktär och elevernas medborgarkompetens: en 

jämförelse av olika kommunala och fristående skolor över tid och rum 

(Vetenskapsrådet/UVK)Från 2010 till 2012 medverkar jag i ett nytt 

forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga 

kommitté (anslag på 6,300,000 SEK): Skolornas institutionella karaktär och 

elevernas medborgarkompetens: en jämförelse av olika kommunala och 

fristående skolor över tid och rum. Jag medverkade aktivt i skrivandet av 

projektansökan, och jag leder ett av dess delprojekt. Erik Amnå (Örebro 

universitet) är huvudsökande. Projekt avser analysera den svenska skolans 

förutsättningar att fostra demokrater och kompetenta samhällsmedborgare på 

lika villkor. Projektet samarbetar med Skolverket, som i sin tur är deltagande 

part i den internationella undersökningen International Civic and Citizenship 


73 (100)

Bilaga D 

Education Study (ICCS). Projektet kommer därigenom att ges tillgång till unik 

ICCS-data i ett tidigt skede. Projektet fungerar även som en förstärkande 

forskarresurs i samband med Skolverkets egen avrapportering av den svenska 

delen av ICCS-undersökningen. 

Forskningen om hur skolan bedriver undervisning i politik och samhällsfrågor 

(Skolverket) 

Jag genomför som enskild forskare under 2009–2010 ett uppdrag för 

Skolverket (anslag på 70,000 SEK), vilket är tänkt att utmynna i en 

forskningsoch kunskapsöversikt om den svenska gymnasieskolans 

undervisning i samhällsvetenskap och den näraliggande frågan om skolans 

demokratiska uppdrag. 

En kritisk granskning av svensk östeuropaforskning (Östersjöstiftelsen) 

Jag tilldelades under 2009 ett planeringsanslag på 100,000 SEK från 

Östersjöstiftelsen, för att under 2010 inkomma med en fullständig 

projektansökan. Denna ansökan ska planeras i samråd med främst Marie 

Demker och Fredrika Björklund, men kommer också att involvera en rad 

andra medarbetare på Institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns 

högskola. Det planerade projektet handlar om att kritiskt granska och värdera 

den svenska östeuropaforskningen och dess förutsättningar. 

The Dynamics of Hybrid Regimes (Vetenskapsrådet) 

Jag håller för närvarande på att avrunda ett eget större forskningsprojekt (där 

jag är huvudsökande), finansierat av Vetenskapsrådet (2006–2010, anslag på 

3,390,000 SEK). Projektet handlar om nya trender inom 

demokratiseringsforskningen, med särskilt fokus på den politiska utvecklingen 

i Central- och Östeuropa. Här finns flera så kallade ”hybridregimer”, länder 

där demokratiska institutioner förenas med en auktoritär och ickedemokratisk 

praktik. Projektet anknyter tydligt till den Östersjö- och 

Östeuroparelaterade forskning som redan finns vid Södertörns högskola. 

Projektet avrapporteras under 2010, och har redan framgångsrikt hunnit få ut 

delresultat i flera internationella sammanhang: 

Sedelius, Thomas och Joakim Ekman (2010, kommande) ”Intra-Executive 

Conflict and Cabinet (In)stability: Effects of Semi-Presidentialism in 

Central and Eastern Europe”, accepterad för publikation i Government and 

Opposition, oktober 2010. 

Ekman, Joakim (2009) ”Political Participation and Regime Stability: A 

Framework for Analyzing Hybrid Regimes”, International Political Science 

Review 30 (1), January 2009, 7–31. 

Linde, Jonas (2010) ”Corruption, Democracy and the Quality of 

Government”, submitted. 

Projektet har därtill avrapporterats i svenska och skandinaviska sammanhang 

i till exempel Nordisk Østforum och Statsvetenskaplig Tidskrift, men också i 

svenska antologier (se till exempel Ekman och Linde 2009; Ekman 2009). 

Projektets resultat har även framkommit i andra internationella sammanhang, 


74 (100)

Bilaga D 

som i forskningsrapporter och antologibidrag (se Ekman och Linde 2009; 

Ekman 2008). 

Measuring Democracy and Development (Swedish Agency for Development 

Evaluation) 

Under 2006–2007 arbetade jag på uppdrag av Swedish Agency for 

Development Evaluation (SADEV) med att skriva en översikt och kritisk 

granskning av internationella demokratiindex och mått på politisk, social och 

ekonomisk utveckling. Rapporten (296 sid) täcker även in de stora 

flernationella opinionsmätningarna: Measuring Democracy and Development: 

Composite Indices, Public Opinion Surveys and Other Resources (2007). 


75 (100)

Bilaga D 

Johan Eriksson (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 juli 1998 – 

Examina:   Fil.dr. statsvetenskap, Umeå universitet, 1997 

Fil.kand. Samhällsvetarlinjen, Umeå universitet, 1992 



Research Fellow, Utrikespolitiska Institutet, 1998-2000, 2006-2009 

(Föräldraledig: september 2004-januari 2005) 

Research Fellow, Columbia University, 2002 

Analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut, 1998 

Doktorandtjänst, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, 1993- 

1997 

Amanuenstjänst, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, 1992- 

1993 

Reservofficer i armén (kapten), Gotlands regemente P18, 1988-2005 


Columbia University, sommaren 2002 

Leiden University, Department of Public Administration, våren 2002 



Sofie Bedford (Södertörns högskola/Stockholms universitet), ”Islamic Activism 

in Azerbaijan: Repression and Mobilization in a Post-Soviet Context”, antagen 

2003, disputerade 27 februari 2009 (huvudhandledare). 


Niklas Nilsson (Södertörns högskola/Uppsala universitet), ”Foreign policy 

change in Georgia and Ukraine”, antagen 2009 (huvudhandledare) 

Ludvig Norman (Uppsala universitet, Statsvetenskap), ”Internal Security in 

the EU”, antagen 2008 (biträdande handledare) 

Terhi Tikkala (Södertörns högskola/Stockholms universitet), ”Russian image 

politics”, antagen 2003 (huvudhandledare) 

Roxanna Sjöstedt (Uppsala universitet, Freds- och konfliktforskning), 

”Securitization of hiv/aids in Russia and the U.S.”, antagen 2007 (biträdande 

handledare) 





76 (100)

Bilaga D 

Ämnesansvarig för statsvetenskap (uppdraget innebär ansvar för operativ 

ledning och strategisk utveckling av ämnet avseende utbildning, forskning och 

administration. Konkreta uppgifter inkluderar bl.a. bemanningsplanering, 

budgetplanering och ledning av ämnesstyrelsen), 2009- 

Ledamot av ämnesstyrelsen för statsvetenskap, 2007- 

Sakkunnig för ansökningar till forskarutbildningen, statsvetenskap, Södertörns 

högskola, 2005. 

Ledamot av Publikationskommittén vid Södertörns högskola, 2004-2008. 

Ledamot av programstyrelserna för Förvaltningsprogrammet, 

Journalistikprogrammet, samt Utveckling och internationellt samarbete, 2009 

Ledamot av Utbildnings- och forskningsnämnden för samhällsvetenskap, 

humaniora och teknik (UFN-hst) vid Södertörns högskola, 2000-2002 

Ledamot av UFN-hst Östersjöforskningsutskott, 2000-2002 


Referee-uppdrag: Cambridge Review of International Affairs, Cooperation and 

Conflict, East-West Books, European Journal of International Relations, 

European Journal of Political Science, International Political Science Review, 

Journal of Information Technology & Politics, Global Society, Review of Policy 

Research, Routledge, Security Dialogue, samt Security Studies. 

Sakkunnig för två lektorstjänster vid Försvarshögskolan, 2008-2009 

Sakkunnig granskare av forskningsansökning: National Science Foundation 

(U.S.), 2007 

Ledamot av forskningsledningsgruppen vid Utrikespolitiska Institutet, 2007- 

2009 

Ledamot av Krisberedskapsmyndighetens Vetenskapliga råd (huvuduppgift att 

granska forskningsansökningar, ca 100 per år), 2002-2008 

Sakkunnig granskare av forskningsansökan: Sametingets kulturkommitté, 

2006 

Fakultetsopponent för Maria Hellmans doktorsavhandling Televisual 

Representations of France and the UK under Globalization”, 

Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 5 maj 2006 

Fakultetsopponent för Charles Parkers licentiatavhandling “Security Regime 

Significance in the Post Cold War Context: The Case of the Nuclear Non- 

Proliferation Regime”, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms 

universitet, februari 1998 

Ledamot av betygsnämnd vid Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga 

institutionen: Mathias Zannakis, doktorsavhandling (12 februari 2010). 

Ledamot av betygsnämnd vid Stockholms universitet, Statsvetenskapliga 


77 (100)

Bilaga D 

institutionen: Mikael Blomdahl, doktorsavhandling (31 oktober 2008) 

Styrelseledamot Statsvetenskapliga förbundet, 2009- 

Styrelseledamot Statsvetenskapliga förbundets sektion för internationella 

relationer (1997-2009, varav ordförande 2002-2006) 

Styrelseledamot ECPR Standing Group of International Relations, 2007- 

Styrelseledamot Nordic International Studies Association, 2005-2008 

Suppleant, styrelsen för Nordic International Studies Association, 1999-2005 

Ordförande Stockholm Network for Security Studies, 2007-2009 

Sekreterare för Statsvetenskapliga föreningen i Umeå, 1996-1998 

Forskningsprojekt (ledning): 

Säkerhetsbegreppets politisering (Utrikespolitiska institutet/UD, 1998-2001), 

Hotbildernas politik (Krisberedskapsmyndigheten, 2002-2006), The Politics of 

Expertise in International Relations (Utrikespolitiska institutet/UD, 2006- 

2008) 

Forskningsprojekt (medverkan): 

Demokrati i förändring (HSFR, 1994-1997), Säkerhet och samarbete i 

Östersjön (Östersjöstiftelsen, 2003-2005), Regulating Chemical Risk in the 

Baltic Sea Region (Östersjöstiftelsen och Formas, 2006-2009). 

Konferensorganisering (urval): 

SGIR 7th Pan-European IR Conference, Stockholm 9-11 september 2010, ca 

1000 deltagare förväntas (lokalt ansvarig huvudorganisatör); 

The External-Internal Security Policy Nexus: Beyond the Domestic- 

International Divide, arr. Stockholm Network for Security Studies, Stockholm, 

May 14-16, 2008 

Regulating Chemical Risk (Stockholm, augusti 2007) 

Contemporary and Future Challenges for Security Studies, arr. Stockholm 

Network for Security Studies, 12-13 juni, 2007 

Världen efter 11 september (31 oktober 2001 (Utrikespolitiska Institutet och 

Centralförbundet folk och försvar); 

Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Umeå (1994, medverkande i 

konferensgruppen). 

Redaktörsuppdrag: 

Redaktör (co-editor) för två specialnummer av referee-granskade tidskrifter 

(International Studies Review, The Forum: “Who Controls the Internet”, no 1, 

2009 samt Cooperation and Conflict, special issue on the external-internal 

security nexus, no 3, 2009); 

Redaktör för fyra antologier (Regulating Chemical Risk: European and Global 

Perspectives, Springer, 2010; International Relations and Security in the 


78 (100)

Bilaga D 

Digital Age, Routledge 2007; Cooperation and Conflict in the North, Norrlands 

universitetspress 2002; Threat Politics, Ashgate 2001); 

Redaktör för Politologen (Statsvetenskapliga förbundets newsletter), 1993- 

1996, tillsammans med Niklas Eklund. 

Samverkan med det omgivande samhället (urval) 

Föredragshållare vid Pax Nordica: säkerhetspolitisk konferens i Umeå. Tema: 

”Kampen om hotbilden”, 17 september 2009. 

Ledare för internationella kurser i krishantering vid Malaysian Armed Forces 

College, Kuala Lumpur, 2-4 juli 2008 samt 1-3 juli 2009. 

Ordförande för ”Försvarsberedning eller säkerhetsråd”, seminarium vid 

Utrikespolitiska Institutet med deltagare från bl.a. Försvarsberedningen, 

Riksdagen och Försvarsdepartementet, 27 november 2008. 

Föredragshållare på temat ”Bridging the gap between theory and practice in 

cybersecurity policy” vid konferensen ”The Threat from the Net” arrangerad 

av Baltic Assembly och Baltic Council of Ministers, Tallinn, 29 mars 2008. 

Föredragshållare på temat ”Political utilization of expertise: what, when and 

how” vid internationell kurs i krishantering, arr. av FHS/FBA, 

Sandö/Kramfors, 4-6 mars 2008. 

Föredragshållare på temat ”Terrorism and the politics of threat” vid 

internationell kurs i krishantering, arr. av FHS/FBA, Sandö/Kramfors, mars 

2007. 

Föredragshållare vid SÄPO:s analytikerutbildning, på temat ”Hotbilder och 

policyanalys”, Stockholm, 5 maj 2006. 

Föredragshållare för svenska statens Informationssäkerhetsråd:”Framtidens 

hotbilder”, Lidingö, 5 maj 2004. 

Föredragshållare vid Centralförbundet folk och försvars kurs Grundläggande 

försvarsutbildning. Tema: ”Svensk säkerhetspolitik och kampen om 

hotbilderna”, Linköping, 8 februari 2003. 

Föredragshållare vid Vetenskapsdagarna i Umeå: ”Etnopolitik i 

majoritetsdemokratins förlovade land: staten, samerna och makten”, 5 mars 

2002 

Föredragshållare för Utrikespolitiska föreningarna i Göteborg (2003), Lund 

(2001) och Uppsala (2000) om Baskien, samt om svensk säkerhetspolitik. 

Föredragshållare vid Nordiska samerådets konferens i Tromsö. Tema: 

”Baskiska och samiska strategier för självbestämmande”, 2 mars 2001. 

Föredragshållare vid ”Sweden-Iran Bilateral Conference” i Teheran, juni 1999, 

arrangerad av svenska respektive iranska UD. Föredragstema: Images of 

security threats in the Baltic Sea Area: A Swedish perspective”. 

Föredragshållare vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg: ”Drömmen om en egen 

stat: om självständighet och andra lösningar på etniska konflikter”, maj 1999 


79 (100)

Bilaga D 

Information om forskning och utvecklingsarbete: 

Gästföreläsningar vid bl.a. Universita di Bologna (maj 2006), University of 

Manitoba (mars och nov 2004, nov 2005 samt nov 2006), University of British 

Columbia (april 2004), University of Victoria (april 2004), Göteborgs 

universitet (ht 2003), Karlstads universitet (vt 2000), Uppsala universitet 

(Freds- och konflikt, återkommande 2000-2008), Umeå universitet (2006 och 

2009). 

Populärvetenskapliga artiklar i Axess (2006), Epok (2000), Foreign Policy 

(2003), Försvar i nutid (2001), Internationella Studier (2001, 2003, 2007), 

Nordisk Kontakt (1993) samt Samefolkets Tidning (1998). 

Debatt- och analysartiklar i bl.a. Dagens Nyheter (2001), Svenska Dagbladet 

(1994), Sydsvenska Dagbladet (2002), Västerbottens-Kuriren (2000). 

Intervjuad i nyhetsmedier 1997-2009: (fr.a. intervjuer om Baskien, 

samepolitik, säkerhetspolitik): 

19 radiointervjuer (P1 Morgon, P1 Studio Ett, Ekot, P4 

Klartext, P5 Radio 

Stockholm). 

13 TV-intervjuer (SVT Aktuellt, SVT Morgon, TV4 Nyheterna, 

TV4 Nyhetsmorgon, TV3 Update, SVT 24, SVT Nordnytt, Kanal 8); 

14 tidnings- och internetintervjuer (DN, SvD, TT, Aftonbladet, 

Eurolang, FLT Nyhetsbyrå, Journalisten, TT, Stockholm City, Stockholm 

News, 

Värnpliktsnytt, Pax). 


Riksbankens Jubileumsfond, konferensmedel, (SGIR 7th Pan-European IR 

Conference 2010), 2009-2010 

Vetenskapsrådet, konferensmedel, (SGIR 7th Pan-European IR Conference 

2010), 2009-2010 

Södertörns högskola, konferensmedel, (SGIR 7th Pan-European IR Conference 

2010), 2009-2010 

Stockholms universitet, konferensmedel (SGIR 7th Pan-European IR 

Conference 2010), 2009-2010 

Utrikespolitiska Institutet/UD, forskningsprojekt ”The Politics of Expertise in 

International Relations”, 2006-2008 

Östersjöstiftelsen, forskningsprojekt ”Regulating Chemical Risk in the Baltic 

Sea Area”, 2006-2008 

Krisberedskapsmyndigheten, forskningsprojekt ”Hotbildernas politik”, 2002- 

2006 

Social Science Research Council (USA), Fellowship Award on Information 

Technology, International Cooperation and Global Security (gästforskning vid 

Columbia University), 2002 

Östersjöstiftelsen, forskningsprojekt ”Security and cooperation in the Baltic 

Sea Area”, 2002-2005 


80 (100)

Bilaga D 

Utrikespolitiska Institutet/UD, forskningsprojekt ”Säkerhetsbegreppets 

politisering”, 1998-2001 

UD, konferensmedel, 1999 

Överstyrelsen för civil beredskap, konferensmedel, 1999 

Norska kommun- och regiondepartementet, publiceringsstöd, 2001 

Nordiska rådet, resebidrag, 1994 

Letterstedtska föreningen, resebidrag, 1993 


81 (100)

Bilaga D 

Karl Magnus Johansson (docent) 



Examina:   Fil.dr. statsvetenskap, Lunds universitet, 1997 

Fil.kand. statsvetenskap och nationalekonomi, Lunds universitet, 1990 



Forskare/Research Fellow, Utrikespolitiska Institutet, 1 september 1997 – 30 

juni 2000 

Tillförordnad universitetslektor, Lunds universitet, 1 juli 1997 – 30 juni 1998 

Koordinator, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet, 1 juli 1997 – 30 

juni 1998 

Doktorandtjänst, Lunds universitet, 1 juli 1994 – 30 juni 1997 

Amanuenstjänst, Lunds universitet, 1 november 1991 – 30 juni 1994 


Department of Political Science, Stellenbosch University, Sydafrika, 2001 

Center for European Integration Studies, Rheinische Friedrich-Wilhelms- 

Universität Bonn, Tyskland, 1999 



Pelle Åberg, ”Translating Popular Education: Civil Society Cooperation between 

Sweden and Estonia”, antagen 2003, disputation 30 maj 2008 (biträdande 

handledare). 

Anders Nordström, ”The Interactive Dynamics of Regulation: Exploring the 

Council of Europe’s Monitoring of Ukraine”, antagen 2002, disputation 3 juni 

2008 (biträdande handledare). 




Ingår för närvarande i den grupp som bereder ansökan om examensrätt på 

forskarnivå, Södertörn högskola. ”Huvudsekreterare” i områdesgruppen 

(”Politik, ekonomi och samhällets organisering”) 

Företrädare för ämnet statsvetenskap i styrelsen för Europaprogrammet. 

Ledamot av Lärarförslagsnämnden för samhällsvetenskap och teknik sedan 1 


82 (100)

Bilaga D 

juli 2008. 

Utarbetande av yttrande/remissvar från Södertörns högskola (på uppdrag av 

rektor) på Siepsutredningens betänkande ”Vägval för Sieps: En översyn av 

Svenska institutet för Europapolitiska studier” (SOU 2007:109) (2008). 

Studierektor för forskarutbildningen i statsvetenskap, 2007-. 

Sammankallande i bedömningsgruppen för ansökningar till 

forskarutbildningen, statsvetenskap, Södertörns högskola, 2004. 

Ledamot av styrgruppen för Centrum för Tysklandsstudier, Södertörns 

högskola, 2002-2005. 

Ledamot av grupp vid rekrytering av rektor, Södertörns högskola, 2003. 

Ledamot av grupp vid rekrytering av prorektor, Södertörns högskola, 2004. 

Ledamot av utskottet för engelskspråkiga kurser, 2004-2006. 

F.d. ordförande i valberedningen, SACO/SULF (Södertörns högskola). 

Ämnesansvarig för ämnet statsvetenskap vid Södertörns högskola (juli 2000 – 

december 2002). I uppgifterna ingick administrativt ansvar för och utveckling 

av ämnet, samt ledarskap inom ämnet och högskolan. Under sista året delade 

jag, på mitt initiativ, ämnesansvaret med professor Olav F. Knudsen som 

knöts till ämnet efter att ha varit forskningsledare på högskolan. 

Ledamot av ämnesstyrelsen (från dess tillkomst i början av 2000-talet t.o.m. 

vårterminen 2009). 

Programansvarig för Europaprogrammet vid Södertörns högskola, september 

1998 – juni 2000. I uppgifterna ingick administrativt ansvar för och utveckling 

av programmet, däribland att etablera internationella studentutbytesplatser, 

att kommunicera med studenterna, samt att leda programstyrelsen. 


Sakkunniguppdrag för ett befordringsärende (från adjunkt till lektor), 

Försvarshögskolan (2009). 

Ledamot i Letterstedtska föreningen, 2007-. 

Fakultetsopponent vid Umeå universitet på Therese Anderssons 

doktorsavhandling En gemensam europeisk skogspolitik En 

integrationsteoretisk studie av ett politikområde på tillväxt (2007). 

Ledamot av betygsnämnd vid Stockholms universitet vid fyra tillfällen: (1) 

Maria Gussarsson, historia (2002); (2) Jacob Westberg, statsvetenskap 

(2003); (3) Arita Eriksson, statsvetenskap (2006); (4) Jenny Cisneros Öberg, 

statsvetenskap (2009). 

Ledamot av granskningskommitté för avhandlingsmanuskript (av Johnny 

Rodin, Södertörns högskola/Stockholms universitet, 2005). 

Slutseminarieopponent vid Lunds universitet på Jonas Tallbergs 

doktorsavhandling ”Making States Comply: The European Commission, the 


83 (100)

Bilaga D 

European Court of Justice and the Enforcement of the Internal Market” (1998) 

samt Ted Gogote Badoms doktorsavhandling ”Foreign Intervention in Internal 

Wars” (1991). 

Manusgranskning: 

”Politiskt beslutsfattande och EMU”, av Stefan Höjelid, Växjö. 

Lektörsuppdrag (granskning av manuskript): 

(1) ”Religion och politik: Den europeiska kristdemokratins dilemma”, av Marie 

Demker, SNS Förlag, 1998; (2) ”Mångfaldens Europa: Tio essäer”, av Philippe 

de Schoutheete, SNS Förlag, 1999; (3) ”Sweden and Poland from a European 

perspective: some aspects on the integration process”, redaktörer Yonhyok 

Choe, Björn Hassler, Stanislaw Zyborowicz, Södertörn Academic Studies, 

2003; (4) ”Social cleavage and party support: a comparison of Japan, South 

Korea and the United Kingdom”, av Yonhyok Choe, Södertörn Academic 

Studies, 2003; (5) ”Förnuftets entoniga röst: om EU-kampanjens 

demokratiska rum och medborgarskapets villkor”, av Peter Strandbrink, 

Södertörn Academic Studies, 2003; (6) ”Övernationella idéer: EU som 

ideologiskt projekt”, av Kjell Goldmann, SNS Förlag, 2003; (7) ”MDA and 

Public-Private Partnerships”, av Vanessa Bonsib, Fredrik Bynander, Lindy 

Newlove-Eriksson, Eric Paglia, CRISMART (Crisis Management Research and 

Training), Försvarshögskolan, 2009. 

Nationella samarbetsprojekt (projektledare inom parentes): 

bokprojektet ”Sveriges ordförandeskap i EU 2009” (Rikard Bengtsson, 2009- 

), bokprojektet ”Europaperspektiv 2009” (Sverker Gustavsson, 2008-2009), 

forskningsprojektet ”The Nordic Model of Democracy: Diffusion, Competition, 

Europeanisation” (Nicholas Aylott, 2008- ), forskningsprojektet ”New Voices, 

Old Roots: Dilemmas of Populism in Enlarged Europe” (Ann-Cathrine Jungar, 

2007- ), bokprojektet/läroboksprojektet ”Internationella relationer” (Jakob 

Gustavsson och Jonas Tallberg 2005-2006), bokprojektet/uppdraget ”Den 

svenska interparlamentariska gruppen” (Anders Mellbourn, 2005-2006), 

forskningsprojektet ”Regeringskansliet och samhällets organisering” (Bengt 

Jacobsson, 2004-2008), forskningsprojektet och bokprojektet ”Östersjöstater 

i det nya Europa” (Bengt Jacobsson, 2003-2009), forskningsprojektet 

”Adaptation or Transformation Europeanization in the Baltic States” (Karl 

Magnus Johansson, 2004- ), bokprojektet/läroboksprojektet ”Politiska partier” 

(Karl Magnus Johansson, 2003-2005), bokprojektet ”Politiska partier i den 

europeiska författningen” (inom SNS Författningsprojekt) (Karl Magnus 

Johansson, 2002-2004), bokprojektet ”Sveriges ordförandeskap i EU 2001” 

(Jonas Tallberg, 2001), bokprojektet ”Mot en europeisk välfärdspolitik Ny 

politik och nya samarbetsformer i EU” (Karl Magnus Johansson och Kerstin 

Jacobsson, 2000-2001), forskningsprojektet ”Den svenska högern 1904- 

2000: Moderniseringens vän eller fiende” (Torbjörn Nilsson 2000- ), SNS 

Demokratiråd (Olof Petersson, 2000-2001), bokprojektet/läroboksprojektet 

”Sverige i EU” (Karl Magnus Johansson, 1998-1999, andra utgåvan 2002), 

bokprojektet ”Norden i sicksack” (Bengt Sundelius och Claes Wiklund, 1998- 

2000) (Letterstedtska gruppen för studier av nordiska samarbetsfrågor). 

Internationella samarbetsprojekt (projektledare inom parentes): 

bokprojektet ”Social Democracy and European Integration” (Dionyssis G. 

Dimitrakopoulos, 2005-2009), ”Transnationalism in the European Union” 

(Wolfram Kaiser, 2003-2005), ”Connecting Excellence on European 

Governance” (CONNEX) (Beate Kohler-Koch, 2004-2008), bokprojektet 


84 (100)

Bilaga D 

”Governance in the European Union after Maastricht” (Wolfgang Wessels, 

1999-2005), bokprojektet ”Party Democracy in the European Union” (Karl 

Magnus Johansson, 2002-2004), bokprojektet ”The Constitution of European 

Political Parties” (Karl Magnus Johansson och Peter A. Zervakis, 2000-2002), 

bokprojektet ”The Amsterdam Treaty” (Finn Laursen, 2000-2002), 

bokprojektet ”Les fédérations européennes de partis: organisation et influence 

dans l’Union européenne” (Pascal Delwit, 2000-2001), tidskriftsprojektet 

”Europeanization of political parties” (Robert Ladrech, 2000-2002), 

bokprojektet ”The 1999 Elections to the European Parliament (Juliet Lodge, 

1998-1999), bokprojektet ”The Party Groups in the European Parliament” 

(David Bell och Christopher Lord, 1993-1998), samt bokprojektet ”National 

Interest and Integrative Politics in Transnational Parliamentary Assemblies” 

(Ernst Kuper, 1993-1996). 

Styrelseledamot i Statsvetenskapliga institutionernas nätverk för 

Europaforskning i statskunskap (SNES) sedan september 2002. 

Ledamot av styrelsen för Statsvetenskapliga förbundet, 2002-2003. 

Medverkan i SNS Demokratiråd 2001 [med Olof Petersson, Ulrika Mörth och 

Daniel Tarschys]. 

SNS-associerad forskare (juli 2000-juni 2004). 


Austrian Journal of Political Science, Cooperation and Conflict, European 

Journal of Political Research, Journal of European Public Policy, Journal of 

Public Policy, Journal of Elections, Public Opinion, and Parties, Party Politics, 

Scandinavian Political Studies, samt Statsvetenskaplig Tidskrift. 


Medverkan i Almedalsveckan 2009. 

Föredragshållare vid Östersjökonferens anordnad av Sida (2007). 

Föredrag och analys för utländska korrespondenter (UD:s pressrum) (1) efter 

folkomröstningen om euron i september 2003 (”What will happen now – some 

reflections regarding the results of the EMU referendum”), (2) om det 

politiska läget ”Ett år före valet” (5 oktober 2005), samt (3) ”valefterbriefing” 

morgonen efter riksdagsvalet i september 2006. 

Föredrag för utländska journalister på Sverigebesök dels från Baltikum (UD) 

och dels från Finland (Rosenbad). 


arrangerade av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), ledamot i 

SNS Demokratiråd 2001. 

Författare till rapporter för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), 

samt Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps). 


arrangerade av Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps). 


85 (100)

Bilaga D 

Medverkan i panel vid konferens arrangerad av de svenska nätverken för 

Europaforskning. 

Föredragshållare vid Grundlagsutredningens forskarkonferens. 

Framträdande i Konstitutionsutskottet/Riksdagen med anledning av 

fördragsutkast från Europeiska konventet i EU. 

Anlitad av Executive Education Handelshögskolan i Stockholm för 

utbildningsprogram för SACO. 

Föredragshållare på temat ”Europeiska val och partier” på regionalt 

seminarium i Husby/Kista arrangerat av Europaparlamentets 

Informationskontor i Sverige. 

Medverkan i panel vid konvent arrangerat av Lunds universitets politiska och 

ekonomiska förening (LUPEF). 

Medverkan i UI:s verksamhet, bl.a. genom anordnandet av konferenser, 

föredrag och insatser inom UI:s fortbildningsprogram för lärare. 

Föredragshållare för gymnasister i Lund och på gymnasieskolor i Stockholm. 

Föredrag om svensk politik för utländska ”rotarianer” på besök i Lund. 

Föredrag om EU för Komvux i Kristianstad och Hantverksföreningen i 

Karlskrona. 

Föredragshållare vid Utrikespolitiska föreningen i Lund. 

Medarrangör i samband med det seminarium EU-kommissionens ”think-tank” 

höll i Lund i oktober 1995, med kommissionens ordförande Jacques Santer 

som en av deltagarna. 

Många kontakter med svenska och, mindre regelbundet, utländska 

journalister (se vidare nedan). 

Information om forskning och utvecklingsarbete: 

Gästföreläsningar och seminarieframträdande (eller motsvarande) vid bl.a. 

European University Institute (Florens), Rheinische Friedrich-Wilhelms- 

Universität Bonn/Zentrum für europäische Integrationsforschung, Université 

libre de Bruxelles, Universität Wien, Keele University, Limerick University, 

Stellenbosch University, Sussex University (European Institute), Institute of 

International Relations (Prag), Helsingfors universitet, Lunds universitet, 

Stockholms universitet, Uppsala universitet, Karlstads universitet, Örebro 

universitet, Högskolan på Gotland, Malmö högskola, Högskolan i Halmstad, 

Högskolan i Kristianstad, Institutet för fortbildning av journalister/Högskolan i 

Kalmar, samt Försvarshögskolan. 

Gästföreläsningar vid bl.a. Konrad-Adenauer-Stiftung, Riksdagen/EUupplysningen, 

Europaparlamentet i Stockholm, Utrikesdepartementet, 

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), SACO, Studieförbundet Näringsliv och 

Samhälle, Svenska institutet för Europapolitiska studier, Utrikespolitiska 

Institutet, och medverkan vid seminarier eller motsvarande arrangerade av 

Socialdemokratiska studentförbundet, Folkpartiet liberalerna, 


86 (100)

Bilaga D 

Kristdemokraterna, Kristdemokratiska ungdomsförbundet, samt Moderata 

samlingspartiet. 

Populärvetenskapliga artiklar i Fokus Europa (Norge), Internationella Studier, 

Kristdemokratisk Debatt, Svensk Tidskrift, Tvärdrag 

Debatt- och analysartiklar i bl.a. Barometern, Blekinge Läns Tidning, Dagens 

Nyheter, EuropaPosten, Göteborgs-Posten, Norrköpings Tidningar, Svenska 

Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet. 

Medverkan som ”expert” på europeisk politik, EU, Europaparlamentet, 

politiska partier i Sverige/Norden/Europa, svensk politik, val, samt nordiskt 

samarbete, i SVT (bl.a. Aktuellt, Rapport och Sydnytt), SVT24, TV4, 

Utbildningsradion, SR P1, SR Radio Sweden, YLE, samt för TT, Borås Tidning, 

Dagens Industri, Dagens Nyheter, de Volkskrant, Fokus, Från Riksdag & 

Departement, Kristdemokraten, Lag & Avtal, LO-tidningen, NU, Stockholm 

City, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Östgöta Correspondenten, 

Veckans Affärer, Le Figaro, Hufvudstadsbladet, Suomen Kuvalehti, The Baltic 

Times, och The Economist. 


Riksbankens Jubileumsfond, ”The Nordic Model of Democracy: Diffusion, 

Competition, Europeanisation”, medsökande och projektdeltagare i flerårigt 

forskningsprogram med Nicholas Aylott (huvudsökande) och ytterligare sex 

forskare, 2008-2011. 

Östersjöstiftelsen, ”New Voices, Old Roots: Dilemmas of Populism in Enlarged 

Europe”, medsökande och projektdeltagare i treårigt forskningsprogram med 

Ann-Cathrine Jungar (huvudsökande) och ytterligare fem forskare, 2007- 

2009. 

Riksbankens Jubileumsfond, ”Regeringskansliet och samhällets organisering”, 

medsökande och projektdeltagare i flerårigt forskningsprogram med Bengt 

Jacobsson (huvudsökande) och ytterligare ett femtontal forskare, 2004-2008. 

Östersjöstiftelsen, ”Adaptation or Transformation Europeanization in the 

Baltic States”, huvudsökande i treårigt forskningsprojekt med medverkan av 

fil.dr. Ann-Cathrine Jungar, 2004-2006. [Projektet har beviljats förlängd 

dispositionsrätt t.o.m. mars 2010.] 

Riksbankens Jubileumsfond, ”Den svenska högern 1904–2000: 

Moderniseringens vän eller fiende”, medsökande och projektdeltagare i 

treårigt forskningsprogram med Torbjörn Nilsson (huvudsökande) och 

ytterligare fem forskare, 2000-2003. 

Utrikespolitiska Institutet, ”Transnational party networks and the agenda of 

European union”, huvudsökande i treårigt individuellt ”postdoktor”-projekt, 

1997-2000. 


87 (100)

Bilaga D 

Ann-Cathrine Jungar (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 januari 

2002 

Examina: 

Fil.dr. statsvetenskap, Uppsala Universitet, 2000 

Pol.lic. statsvetenskap, Åbo Akademi, 1992 

Pol.mag. statsvetenskap Åbo Akademi, 1989   

Docentkompetens: Docent, Södertörns högskola, 2006 


Yngre forskare, Finlands Akademi, 1.7.1990-1.7.1992 

Doktorandtjänst, Uppsala universitet, 1.7.1994-1.7.2000 

Forskartjänst, Uppsala universitet, 1.7.2000-31.12.2001 


Dipartimento di Scienze Politiche, Universitá di Firenze, 1991 

Department of political science, Stellenbosch University, 2005 



Tanja Olsson-Blandy, Uppsala universitet, beräknad disputation 2010 

Susanne Karlsson, BEEGS, Södertörns högskola 




T.f studierektor, forskarskolan BEEGS (Baltic and East European Graduate 

School) 1.1.2010- 

Forskningsledare CBEES (Centre for Baltic and Easte European Studies 

1.8.2005 – (tjänstledig) 

Ledamot i utbildnings- och forskningsnämnden för humaniora, 

samhällsvetenskap och teknik, 2007- 

Ledamot i forskningsoch utbildningsutskottet 2007- 

Ledamot i ämnesstyrelsen, statsvetenskap, 2000-2005 

Ledamot i SACO/SULF 2003-2005 


STINT stipendium för vistelse vid liberal arts college 1.8-31.12.2009 vid 

Williams College, Massachussetts, USA. 

Sakkunniguppdrag för docentansökan, Anne Haglund-Morissey, Örebro 

universitet 2009 

Sakkunniguppdrag forskarassistent i statsvetenskap, Försvarshögskolan 2009 

Sakkunniguppdrag, vikarierande lektor i statsvetenskap, Uppsala universitet, 

2008 

Granskare av PM Henrik Serup Christensens licentiatavhandling”Who Governs 


88 (100)

Bilaga D 

under Co-Decision Determining the Influence of the European Parliament and 

the Council” vid den statsvetenskapliga institutionen, Åbo Akademi 2006. 

Ledamot i granskningskommittén för avhandlingsmanuskript (av Johnny 

Rodin, Södertörns högskola/Stockholms universitet 2005) 

Medlem i bedömningsgruppen av statsvetenskapliga ansökningar till 

forskarutbildningen BEEGS (Baltic and East European Graduate School) vid 

Södertörns högskola 2002 och 2008 

Ledamot i styrelsen for Small State Centre vid universitetet i Reykjavik (2003- 

2006) 

Utsedd av Asia-Europe Foundation för en föreläsningsturné i Sydostasien 2005 

Fellow with Salzburg Seminar 2005 

Ledamot i den svenska valmyndighetens nämnd, 2006 - 

Ledamot i redaktionskommittén till Statsvetenskaplig Tidskrift 2008- 

Ledamot i redaktionskommittén I tidskriften Baltic Worlds 2009 – 

Fackgranskare på läroboken ”Statsskick: En systematisk analys” av Lauri 

Karvonen, SNS, 2006 

Sakkunniggranskare för Scandinavian Political Studies, American Political 

Science Review, Journal of Common Market Studies, Acta Sociologica, samt 

Statsvetenskaplig Tidskrift. 

Information om forskning och utvecklingssamarbete och samverkan med 

omgivande samhället 


arrangerade av Svenska Institutet för Europapolitiska studier 

Föredragshållare vid Grundlagsutredningens inledande konferens 

Föredragshållare vid konferens arrangerat av riksdagens EU-nämnd 

Föredragshållare på Justitiedepartementet 

Föredragshållare vid LSU 

Föredragshållare vid ABF 

Föredragshållare vid Europeiska kommissionen och Europaparlamentet i 

Stockholm 

Föredragshållare på SNS (flertal gånger) 

Föredragshållare på ZITA 

Kontakter med svenska och utländska journalister 

Medverkan Almedalsveckan 2008 

Föredragshållare på Östersjökonferens anordnad av SIDA 2008 

Gästföreläsningar vid Försvarshögskolan Stockholm, högskolan i Agder, 

Kristiansand, ARENA, Oslo, universitetet i Reykjavik, statsvetenskapliga 

institutionen vid universitetet i Siena, Statsvetenskapliga institutionen vid 

universitetet i Florens, Italien, Centre for European Studies vid University of 

Florida, Williams College, Williamstown, Stellenbosch University, Stellenbosch, 

Sydafrika, Singapores parlament, University of Malaysia, Kuala Lumpur, 

University of Cebu, Filippinerna, Gada Madja University, Indonesien. 


89 (100)

Bilaga D 


Riksbankens Jubileumsfond “The Repercussions of EU on Nordic democracy” 

(med Shirin Ahlbäck Öberg) see www.statsvet.uu.se/nordicdemocracy 

Östersjöstiftelsen: ”Adaptation or Transformation Europeanization in the 

Baltic States” (från 2004-01-01) med Karl Magnus Johansson, huvudsökande) 

Östersjöstiftelsen: New Voices, Old Roots. Dilemmas of Populism in Enlarged 

Europe (från 2007-01-01 (huvudsökande) 

Riksbankens Jubileumsfond: The Nordic Model of Democracy: Diffusion, 

Competition and Europeanisation, medsökande med Nicholas Aylott 

(huvudsökande) och ytterligare sex forskare 2008-2011. 


90 (100)

Bilaga D 

Michael Karlsson (docent) 



Examina: Fil.dr. statsvetenskap, Stockholms universitet, 1995 

Högskoleexamen Linjen för offentlig förvaltning, Linköpings universitet, 1985 



Tf högskolelektor, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 

1995-1997 

Tf högskoleadjunkt, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 

1993-1995 

Doktorandtjänst, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 

1990-1993 



Fredrik Doeser, ”In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union: 

Foreign Policy Change in Denmark, Finland and Sweden, 1988-1993”, 

disputation 10 juni 2008 (biträdande handledare) 




Ämnesansvarig för ämnet statsvetenskap, Södertörns högskola, 2003-2007. 

För externa värderingar av statsvetenskapen vid Södertörn åren 2003-2007, 

se: Utvärdering av utbildning i statsvetenskap, freds- och utvecklingsstudier, 

och områdesstudier vid svenska universitet och högskolor (Högskoleverket, 

Rapport 2006:17 R, s 133-136) och Tänka om världen 

(Omvärldsanalysutredningen, Ds 2004:46, s 131-132). 

Ordförande för ämnesstyrelsen/-kollegiet i statsvetenskap, Södertörns 

högskola, 2003-2007 

Företrädare för ämnet statsvetenskap i styrelsen för utbildningsprogrammet 

Politik, Ekonomi, Organisation (PEO-programmet), Södertörns högskola, 

2003-2007 

Företrädare för ämnet statsvetenskap i styrelsen för utbildningsprogrammet 

Utveckling och internationellt samarbete, Södertörns högskola, 2006 

Företrädare för ämnet statsvetenskap i styrelsen för Europaprogrammet, 

Södertörns högskola, 2006 


91 (100)

Bilaga D 

Sakkunnig på fyra doktorandtjänster i Statsvetenskap vid forskarskolan Baltic 

and East European Graduate School (BEEGS) vid Södertörns högskola, 62 

prövade sökande (2006) 


Tillsammans med Arild Underdal, Oslo universitet, utvärdering av forskningen 

dels vid Utrikespolitiska Institutet på uppdrag av Riksbankens Jubileumsfond 

(2001), dels inom det särskilda forskningsprogrammet vid UI på uppdrag av 

programstyrelsen (2002) 

Sakkunnig på tjänst som universitetslektor i Internationella Relationer vid 

institutionen för Globala Politiska Studier vid Malmö högskola, 13 prövade 

sökande (2008) 

Sakkunnig på tjänst som universitetslektor i Statsvetenskap med inriktning 

mot Internationella Relationer vid institutionen för Globala Politiska Studier 

vid Malmö högskola, 11 prövade sökande (2008) 

Sakkunnig på tjänst som forskarassistent i Statsvetenskap med inriktning mot 

Säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan i Stockholm, 3 prövade sökande 

(2007) 

Sakkunnig på tjänst som universitetslektor i Statsvetenskap vid Ekonomiska 

institutionen vid Linköpings universitet, 8 prövade sökande (2005) 

Fakultetsopponent vid Umeå universitet på Joakim Norbergs 

doktorsavhandling Ideologiska mål och utrikesdebatt: Svenska 

riksdagspartiers argumentation i Vietnam- och Irakfrågan (2008) 

Fakultetsopponent vid Umeå universitet på Witold Patokas licentiatavhandling 

Uncertainty and Crisis in Poland 1980-81: Strategies and Processes of 

decision-making (1999) 

Ledamot av betygsnämnd vid Göteborgs universitet: Douglas Brommesson, 

statsvetenskap (2007) 

Ledamot av granskningskommitté för avhandlingsmanuskript (av Barbara 

Kuntz, Södertörns högskola/Stockholms universitet, 2009) 

Opponent vid provdisputation/slutseminarium vid Karlstads universitet på 

Hans Lödéns doktorsavhandling ”’För säkerhets skull’: Ideologi och säkerhet i 

svensk aktiv utrikespolitik 1950-1975 (1998) samt vid Lunds universitet på 

Karl Magnus Johanssons doktorsavhandling, ”Transnational Party Alliances: 

Analysing the Hard-Won Alliance Between Conservatives and Christian 

Democrats in the European Parliament” (1996) 

Nationella/internationella samarbetsprojekt (projektledare inom parentes): 

bokprojektet ”Security Strategies, Power disparity and Identity: The Baltic Sea 

Region (Olav F Knudsen, 2007), forskningsprojektet ”Power disparity, identity 

and cooperative security” (Olav F Knudsen, 2002-2006), bokprojektet ”The 

Baltic Sea Region: Cultures, Politics, Societies” (Witold Maciejewski, inkl 55 

forskare från universitet i 7 Östersjöländer, 2002), rapportprojektet 

”Cooperation or Competition A Juxtaposition of Research Problems Regarding 

Security in the Baltic Sea Region” (Olav F Knudsen, 2002), bokprojektet 


92 (100)

Bilaga D 

”Finnish and Swedish Security: Comparing National Policies” (Bo Huldt m fl, 

2001), bokprojektet ”Threat Politics: New perspectives on security, risk and 

crisis management” (Johan Eriksson, 2001), bokprojektet ”Sweden and the 

European Union Evaluated” (Lee Miles, 2000), bokprojektet ”Sverige i EU” 

(Karl Magnus Johansson, 1999/2002) 

Referee/review uppdrag för Cooperation and Conflict, Statsvetenskaplig 

tidskrift, Oxford University Press m fl 

Företrädare för ämnet statsvetenskap vid Södertörns högskola i European 

Consortium for Political Research (ECPR) vid Södertörns högskola, 2004-2010 

Företrädare för ämnet statsvetenskap vid Södertörns högskola i 

Statsvetenskapliga förbundets styrelse, 2004-2007 


Sakkunnig på ansökan om postdoktoralt stöd för Krisberedskapsmyndigheten 

(2007) 

Artiklar i svensk dagspress, bl a ”Spionen som åkte ut i kylan” (Dagens 

Nyheter: Essä, 2 september 2007) och ”Statsråd vacklar i säkerhetsfrågor” 

(Svenska Dagbladet: Brännpunkt, 26 juli 2007) 

Manusgranskning för SVT:s fictionredaktion 

Övriga massmediekontakter (intervjuer, research, förfrågningar): Dagens 

Nyheter, Rapport, Riksdag & Departement, Svenska Dagbladet, SVT:s 

hemsida m Fl 

Externa föreläsningar om internationell politik, säkerhetspolitik och svensk 

utrikespolitik för EU-tolkar, Krigsskolan (Karlberg), Militärhögskolan, politiska 

ungdomsförbund, Överstyrelsen för Civil Beredskap, m fl 


Brottsoffermyndigheten, ”Anti-trafficking institutioner – en jämförelse av 

arbetet mot människohandel för sexuella ändamål i sex nordeuropeiska 

destinations- och ursprungsländer”, 75 % forskning, 2010-2012 

Östersjöstiftelsen, ”Förnyelsen av säkerhetsstaten – en jämförelse av sex 

småstater i Östersjöregionen” 50 % forskning, 2007-2009 

Östersjöstiftelsen, ”Power disparity, identity and cooperative security” 

(projektledare Olav F Knudsen), 50 % forskning, 2002-2006 

Östersjöstiftelsen, ”Transnational Relations in the Baltic Sea Area”, 50 % 

forskning, 1998-2001 

Överstyrelsen för Civil Beredskap, ”Organisationerna och 

internationaliseringen” 50 % forskning, 1995-1997 


93 (100)

Bilaga D 

Mai-Brith Schartau (docent) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor i statsvetenskap vid Södertörns 

högskola augusti 1997- 

Examina: 

Socionomexamen, förvaltningslinjen, Lunds universitet, 1983 

Fil.kand. statsvetenskap, Lunds universitet, 1984 

Fil.dr. statsvetenskap, Lunds universitet, 1993  



Bilförsäljare, Peugeot, Lund, 1970-74 

Avdelningschef, Toyota, Malmö, 1974-76 

Filialchef, Europcar, Lund, 1977-81 

Universitetsadjunkt och forskningsassistent, Statsvetenskapliga institutionen, 

Lunds universitet, 1984-93 

Universitetslektor, Samhälls- och beteendevetenskapliga institutionen, 

Vårdhögskolan i Växjö samt Samhällsvetenskapliga institutionen vid 

Högskolan i Växjö, 1993-97 

Prefekt Samhälls- och beteendevetenskapliga institutionen, Växjö, 1994-97 


Department of Political Science and Philosophy, Clarion University of 

Pennsylvania, USA, 1995 

Soziale Arbeit und Gesundheit, Fachhochschule Frankfurt am Main, Tyskland, 

1995Department of Social Science, University of Hertfordshire, England 1999 

och 2000 

Alfred Krupp Wissenschaftskolleg, Greifswald, Tyskland, 2003 

Fachhochschule für Vervwaltung und Rechtspflege, Berlin och Saarbrücken, 

Tyskland, 2006 

Department of Political Science, Stellenbosch Ubiversity, Sydafrika, 2008 



Huvudhandledare för Marta Reuter. Doktorsavhandlingens titel: Networking a 

Region into Existence Dynamics of Civil Society Regionalization in the Baltic 

Sea Area. Disputation den 16 februari 2006 vid Humboldt universitetet i Berlin 

2007–2009 huvudhandledare för Eva Granqvist, BEEGS, 

Doktorsavhandlingens titel: ”Organizational culture and civil servants in postcommunist 

administration” 


94 (100)

Bilaga D 


Huvudhandledare för Fredrik Strålind. Doktorsavhandlingens titel: 

Unemployment and Identity in Easter Parts of Germany. 

Sedan 2007 utsedd till huvudhandledare första året för samtliga 

statsvetenskapliga doktorander vid BEEGS 




Ledamot av institutionsstyrelsen, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds 


Ledamot av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, Lunds universitet 1988 

– 1990 

Ordförande i samhällsvetenskapliga doktorandrådet, läsåret 1988/89 

Medlem av en referensgrupp för samarbete mellan Lunds universitet och 

Vårdhögskolan i Växjö 1990 – 1992 

Prefekt för Samhälls- och beteendevetenskapliga institutionen, Vårdhögskolan 

i Växjö, 1994- 1997. Ett omfattande arbete som förutom ordinarie 

prefektarbete innefattade förstärkningen och utveckling av en vetenskaplig 

miljö vid vårdhögskolan samt att förbereda för sammanslagningen med Växjö 

universitet. 

Programansvarig för programmet Politik, ekonomi och organisation, 

Södertörns högskola, 1997 – 1999. Detta var under programmets 

uppbyggnadsskede. 

Ledamot av tjänsteförslagsnämnd vid Södertörns högskola 1998 – 2005 

Ledamot av undervisningskollegienämnden vid Södertörns högskola 1997 – 

1998 

Utvecklat och 1999-2001 ansvarat för en ledarskapstermin om 30 poäng där 

kurserna Ledarskapsteorier, Personaladministration och kompetensutveckling 

samt Ledarskap i andra kulturer ingår. 

Medlem av Ämnesstyrelsen för statsvetenskap, Södertörns högskola 2000- 

Medlem av Programstyrelsen för PEO-programmet, Södertörns Högskola 

2000- 

Föreståndare för Centrum för Tysklandsstudier 2002- 

Tillsammans med representanter för ämnena tyska och företagsekonomi 

utvecklat Tysklandsprogrammet, politik, ekonomi och kultur, 140 – 160 

poäng. Programansvarig 2002 - 2003. I programmet ingår två längre 


95 (100)

Bilaga D 

obligatoriska vistelser vid tyskt lärosäte, jag har ansvarat för förhandlingar 

med olika universitet 

Tillsammans med Helmut Müssener redaktör för Centrum för 

Tysklandsstudiers egen skriftserie, Schwedische Perspektiven, Schriften des 

Zentrums für Deutschlandstudien, Södertörns högskola. Sju volymer är 

publicerade, Tyskland i Fokus, Deutschland im Brennpunkt 2003, 

Möten/Begegungen 2003, Pågående forskning om Tyskland i Sverige/Aktuelle 

Arbeiten über Deutschland in Schweden, nätpublicering 2005, Den okände () 

grannen, Tysklandsrelaterad forskning i Sverige 2005, Schartau, Mai-Brith / 

Strålind, Fredrik / Szrubka, Wojciech: Varför tyska Centrum för 

Tysklandsstudier, Södertörns högskola. Stockholm 2005. samt After the EU- 

Enlargement: Changes and Challenges in the Baltic Sea Region, Caritas, en 

organisation i förändring 

Ansvarig för magisterprogrammet, 60 p, i statsvetenskap samt 

masterprogrammet i statsvetenskap, 120p, vid Södertörns högskola. 

Huvudansvarig för en 30 poängs uppdragsutbildning för 

högskoleadministratörer vid Södertörns högskola, KI och KTH. Utvecklat och 

genomfört delkurserna Statsvetenskap för förvaltningspersonal, 7,5 poäng 

under höstterminen 2004 samt vårterminen 2005och delkursen Organisation, 

ledarskap och personalarbete, 7,5 poäng under vårterminen 2005. 

Ansvarig för samverkan med det omgivande samhället (tredje uppgiften) vid 

institutionen för samhällsvetenskaper 2006 -2008. 

Ordförande för Internationella utskottet vid Södertörns högskola 2009- 

Medlem av publikationskommittén vid Södertörns högskola 2009 – 


Slutseminarieopponent på Margareta Millstas doktorsavhandling i pedagogik, 

Målstyrning och mellanchefers arbete, Linköpings universitet, 1994 

Besök vid Central Missouris State University oktober 1996 för att etablera ett 

samarbete med Vårdhögskolan i Växjö 

Arrangör för en veckolång utbildning i svensk äldreomsorg för japanska 

studenter, Växjö, 1997 

Deltagit i Samhällsvetenskaplig upptäcktsresa till Helsingfors, 9 – 11 maj 

2001. Resan arrangerades av finska ambassaden i Stockholm. Representanter 

för lärosäten Mälardalen deltog. Helsingfors universitet och Finlands Akademi 

besöktes. 

Expertmedlem av en fokusgrupp kring ledarskapsfrågor i arrangemang av 

KKR, nuvarande VERVA. 

Vald till esättare vid elektrosförsamlingen för FAS, Vetenskapsrådet för 

arbetsliv och socialvetenskap, 2006 

Sakkunnig vid tillsättning av anställning som universitetslektor i 

statsvetenskap vid Linköpings universitet 2006 


96 (100)

Bilaga D 

Sedan 2006 medarbetare i ”Wissenschaflichen Beirat för Nordeuropaforum, 

Humboldt-Universität zu Berlin. 

Medlem av kommittén som utsåg Dag Hammarskjöldprofessuren vid 

Humboldt- universitetet 2008 

Medlem av styrgruppen för Study Destination Sweden, ett projekt för att öka 

Sveriges attraktionskraft som studieland. 


Föreläsning den 9 september 2005 vid Handelsbanken för fondförvaltare och 

analytiker med anledning av det tyska valet. 

Ansvarig vid Södertörns högskola för ”Chefsutbildning för Staten”, en fem 

poängskurs för statliga ledare i samverkan med KKR, Uppsala universitet, 

Linköpings universitet, Växjö universitet och Mälardalens högskola. 

Föredrag vid RATIO, den 29 september 2005. Lärdomar från den tyska 

konstitutionen. En tvärvetenskaplig seminarieserie kring konstitutionella 

frågor. 

Delansvarig för uppdragsutbildningen Samhällsvetenskaplig metod i 

utredningar, 7,5 poäng, för personal vid Högskoleverket. 

Föredrag för Deutscher Damenclub, den 16 april 2006 med titeln Angela 

Merkel 

Deltagit i resan Women and Democracy, besök i Donetsk, Ukraina, 20-24 april 

2007, arrangerat av BPW Stockholm. Presenterat rapport om kvinnor och 

ledarskapvid ett antal besök under resan. 


Skolöverstyrelsens program rörande decentralisering på skolområdet och dess 

effekter, statsvetenskapliga institutioner vid universiteten i Göteborg, Lund, 

Stockholm och Umeå var involverade, 1984-88 

Rådet för Hälso – Sjukvårdsforskning i Lund (HSF): Vård av äldre – 

samverkan mellan offentliga, informella, privata och frivilliga insatser, 1995- 

96 

EU-projekt inom äldreomsorgen: EQUAL – Enhanced quality of life of older 

people with Alzheimer’s disease through oral history projects. 1997 – 1998. 

Medarbetare från Vårdhögskolan i Växjö, University of Hull och Institut 

Mediterranéen de Formation et de Recherche en Travail Social i Marseille. 

Östersjöstiftelsen: Social Economy, civil democracy and welfare pluralism in 

the Baltic Sea Region in the 21st century, delprojekt: Welfare pluralism in old 

age care in Sweden, Germany and Britain, 1998 - 2003. 

EU-projekt. The Baltic Sea Area Studies: Northern Dimension of Europe 

(Baltseanet), koordinerat av Humboldtuniversitetet, 2000 – 2003 

Östersjöstiftelsen och Riksbankens Jubileumsfond: Centrum för 


97 (100)

Bilaga D 

Tysklandsstudie, 2002 – Vid bildandet av CBEES involverades Centrumet 

under namnet Enheten för Tysklandsstudier. 

Erasmus Mundus, Action 4: BalticStudyNet, Network for promoting and 

developing higher education in the Baltic Sea Region, koordinerat av 

Humboldtuniversitetet, 2007-2009 


98 (100)

Bilaga D 

Peter Strandbrink (fil.dr.) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, statsvetenskap 

Examina: FD Statsvetenskap, Stockholms Universitet 1999; FK 

Statsvetenskap, Sociologi, Filosofi 1992 

Tidigare anställningar: Doktorandtjänst mm statsvetenskap SU 1993-99; 

vik lektor Konstfack 1998-2001; vik lektor Socialhögskolan SU 2000-01 


Forskarutbildning, pågående handledning: 

Bihandledare till Larissa Mickwitz, Nationella forskarskolan ”Språk och lärande 

i mångfaldsmiljöer” & utbildningsvetenskap SH, planerad FL 2011 

Huvudhandledare till projektdoktorand NN, under utlning, planerad FD 2014- 

15. 




Styr- och ledningsuppdrag: 

Dekan, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och 

utbildningsvetenskap, 2006-2010; 

Ordf dekanrådet 2007, 2010; 

Ordf, forskningsutskottet UFN-luuv 2007-2010; 

Ledamot, ledningsrådet vid SH 2006-2010; 

Ledamot, UFN-luuv 2004-06; styrelseledamot, Centre for Baltic and East 

European Studies 2007-08; 

Ämnesansvarig, Journalistik, 2003-04; 

programansvarig, Europaprogrammet 2004-08; 

Även medlem av en rad andra högskolecentrala organ, råd och kommittéer; 

genomgått HSV:s ALP7-program 2007-08. 


Styr- och ledningsuppdrag: 

Ledamot, styrgruppen för nationella utbildningsvetenskapliga forskarskolan 

Flerspråkighet, litteracitet, utbildning 2008-; ledamot, styrgruppen för 

nationella utbildningsvetenskapliga forskarskolan Språk och lärande i 

mångfaldsmiljöer 2008-; ledamot, Lärarutbildningskonventet 2007-; 

koordinator för universitetskonsortium (A) Södertörn-Warsaw School of Social 

Sciences and Humanities-Università degli studi di Firenze (jfr euc.org.pl; olika 

insatser och ansträngningar har genomförts fortlöpande, bland annat en 

gemensam internationell Summer School in European Preventive Diplomacy i 

Sopot 2007); europeisk koordinator för universitetskonsortium (B) nämligen 


99 (100)

Bilaga D 

konsortium (A) kompletterat med Hanyangs, Konkuks och Ajous universitet i 

Seoul samt Haag-Helia-universitetet i Helsingfors, medansvarig för beviljad 

EU-ICI-ECP-ansökan (European programme for cooperation in higher 

education and training) 2009 avseende perioden 2009-11. 

Andra uppdrag: 

Gästlektor, Stellenbosch universitet 2007; Sopot summer school in European 

preventive diplomacy 2007; Florens universitet 2009; University of Seoul 

2009. Medarrangör, Goethe-institutets i Stockholm seminarium ”På väg mot 

en europeisk historia” 2007; diskussant, slutmanus för Johan Vamstads 

doktorsavhandling vid Mittuniversitetet 2007. 


ÖSS 2009: ”Teaching religion and thinking education on the Baltic-Barent 

brim” 2010-2012/13. Projektledare. 

ÖSS 2008: Planeringsbidrag. 

VR 2009: Publikationsbidrag för boken Goda medborgare och onda tider 

Svensk demokratipolitik och myten om den passiva medborgaren (H:ström 

2010) 



EU:s femte ramprogram 2001: ”Transformation des structures familiales et 

modes d’acceuil de petite enfance” 2002-04. Medlem i svenska nationella 

forskningsteamet. 


100 (100)

Bilaga E 

Bilaga E: Publikationsförteckning för möjliga 

handledare 



Erik A. Borg (Docent) 

Böcker 

Borg, Erik A. and P. M. Rao (2010) Marketing Strategies for High Technology 

Companies, New York: M. E. Sharpe (forthcoming) 

Borg, Erik A.; F.-M. Kirsch and R. Åkerhielm (2009) Succeeding in a Transitional 

Economy, Survival Strategies in Eastern Germany, Aalborg, Denmark: 

Aalborg University Press 

Artiklar i peer review-tidskrifter 

Borg, Erik A. (2009), The Marketing of Innovation in High-Technology Companies, 

A Network Approach, European Journal of Marketing, Vol 43, No 3/4, pp. 

364-370 

Rao P.M., Erik A. Borg and Joseph A. Klein (2008), The ICT and Enforcement of 

Intellectual Property Rights: A relationship perspective, The Journal of World 

Intellectual Property, Blackwell Publishing, Vol 11, No 2, pp 105-119 

Borg; Erik A.; F. M. Kirsch and R. Åkerhielm (2007), Survivors in the Market 

Economy: East German Companies after Transition, The Business Review, 

Cambridge, Vol 7, No 2, pp 179-188 

Borg; Erik A. (2006) The Latvian Market Constructed: approaches towards 

independence, consumerism, symbolic leadership and market planning, Baltic 

Journal of Management, Vol 1, No 1, pp 67-81, Emerald Publishing Group 

Borg, Erik A. (2001), Knowledge, Information and Intellectual Property: 

Implications for marketing relationships, Technovation, The International 

Journal for Innovation, Entrepreneurship and Technology Management, 

London: Elsvier Science, Pergamon Press Vol 21, No 8, pp. 515-524 

Kapitel i redigerade volymer 

Borg, Erik A. (Ed) (2006), Globalisations, Nations and Markets, Challenging issues 

in current research on Globalisation, Södertörn Academic Studies 23 


1 (56)

Bilaga E 

Karl Gratzer (Professor) 

Böcker 

History of Insolvency and Bankruptcy from an International Perspective, Karl 

Gratzer & Dieter Stiefel (Eds) Södertörn academic studies 2008. 


“Causes of Selection Amongst Swedish Firms: A Contribution to the Development 

of a Business Demography”, (Karl Gratzer & Marcus Box), Scandinavian 

Journal of Economic History, 2002, vol 1. 

”Business Failure and the New Economy”, Frontiers of Entrepreneurship, Babson 

2002:1. 

Submitted to Scandinavian Journal of Economic History 2010: Karl Gratzer & 

Mikael Lönnborg & Mikael Olsson, “State Ownership and Privatization in 

Sweden” 


”Konkurs och kriminalitet i ett jämförande perspektiv under 1900-talet”, i 

Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt, Ed Sjögren, H., 

Gidlunds, 2001. 

“The Fear of Failure. Reflections on Business Failure and Entrepreneurial Activity”, 

Entrepreneurship in Business and research. Essays in Honour of Håkan 

Lindgren. Edited by Henreksson Magnus, Larsson Mats and Sjögren Hans. 

EHF, 2001. 

”Konkursinstitutet som finansiell institution“, Den svenska tillväxtskolan – om den 

ekonomiska utvecklingens kreativa förstörelse, Ratio, 2002. 

”Default and Imprisonment for Debt in Sweden: From the Lost Chances of a 

Ruined Life to the Lost Capital of a Bankrupt Company” i History of 

Insolvency and Bankruptcy from an International Perspective, Karl Gratzer & 

Dieter Stiefel (Eds) Södertörn academic studies 2008. 

“Bankruptcy and Crime in the 20th in a comparative perspective”, Enterprises in 

the Face of 21th Century Challenges, Borowiecki R & Jaki A (Eds) Cracow 

2008. 

Karl Gratzer & Paulina Rytkönen & Per Wramner ”Landsbygdsutveckling, 

entreprenörer och varumärkesstrategier – en pilotstudie om gårdsmejerier i 

Sverige” i Business History in Sweden, Södertörn academic studies 2010. 

Karl Gratzer & Mikael Lönnborg & Mikael Olsson, State Ownership and 

Privatization in Sweden, I Business History in Sweden, Södertörn academic 

studies 2010. 

Övriga artiklar i tidskrifter 

”Preface” to Hoffman & Co Tryckerifärgsfabrik 1913-1978. Hågkomster 1/ 

Förening Stockholms Företagsminnen, 2001. 

Rapporter 

Karl Gratzer & Kalle Westberg Om att mäta entreprenörskap – olika metoder leder 

till olika slutsatser. Tillväxtverket 2009. 

Artiklar i uppslagsverk/encyklopedier 

“Ericsson, Lars Magnus”, Oxford Encyclopedia of Economic History, Joel Mokyr 

eds. New York: Oxford University Press, 2003. 


2 (56)

Bilaga E 

Bengt Jacobsson (Professor) 

Böcker 

Jacobsson, B. (ed.), 2009, European Union and the Baltic States. Changing Forms 

of Governance. Routledge. 

Jacobsson, B. and Sundström, G., 2006, Från hemvävd till invävd. 

Europeiseringen av politik och förvaltning. Liber. 

Jacobsson, B., Laegreid, P. och Pedersen, O.P., 2004, Europeanization and 

Transnational States. Comparing Nordic central Governments. London: 

Routledge. 

Jacobsson, B. och Blomqvist, C, 2002, Drömmar om framtiden. Beslut kring 

infrastruktur. Lund: Studentlitteratur. 

Jacobsson, B., Laegreid, P. och Pedersen, O.P., 2001, Europavägar. EU i de 

nordiska centralförvaltningarna. Jurist och Økonomförbundets Førlag. 

Jacobsson, B. och Brunsson, N., 2000, A World of Standards. Oxford: Oxford 

University Press. 

Peer review tidskrifter 

Jacobsson, B.,Lægreid, P. and Pedersen, O.K., 2004, The Transnationalisation of 

Nordic Central Administrations. Zeitschrift fur Staats- Und 

Europawissenschaften, Heft1, 2004. Berlin: De Gruyter Recht. 

Jacobsson, B., 2000, Managerialese as the latin of our times (co-edited with S. 

Gherardi), Special issue in Scandinavian Journal of Management, 2000/4. 


Jacobsson, B., 2009, ”Ledarskap inom politiken”, i Jönsson, A och Strannegård, L., 

red., Ledarskapsboken. Liber (2009). 

Jacobsson, B., 2009, ”Between autonomy and control: transformation of the 

Swedish administrative model” (med Göran Sundström), i Roness, P. G. och 

Saetren, H., red., Change and Continuity in Public Sector Organizations – 

Essays in Honour of Per Lægreid. Fagbokforlaget (2009). 

Jacobsson, B., 2006, Regulated Regulators. Notes on the Transformation of 

States. Chapter in Djelic och Sahlin-Andersson: Transnational Regulation in 

the Making. Cambridge: Cambridge University Press. 

Jacobsson, B. and Sahlin-Andersson, K., 2006, The Dynamics of Soft Regulations. 

Chapter in Djelic och Sahlin-Andersson: Transnational Regulation in the 

Making. Cambridge: Cambridge University Press. 

Jacobsson, B. och Blomqvist, C., 2002, Lärande och ledning i komplexa 

beslutsprocesser. I Danielsson och Holmberg (red), Ledarskapets olika 

skepnader. Studentlitteratur. 

Jacobsson, B., 2000, Standardization and Expert Knowledge. , I Brunsson och 

Jacobsson: A World of Standards. Oxford University Press 

Publicerade rapporter 

Jacobsson, B. och Sundström, G., 2007, The Embedded State. Frpm Government 

to Governance. The Case of Sweden. Score Working Paper Series. 

Jacobsson, B. och Sundström, G., 2007, Governing State Agencies. 

Transformations in the Swedish Administrative Model. Score Working Paper 

Series. 

Jacobsson, B., 2006, Europeiseringen och utmaningarna för staten. Ur Lemne 

(red): Förvaltningens byggstenar. Statskontorets småskrifter nr. 1 


3 (56)

Bilaga E 

Jacobssson, B., 2005. Vilket ledarskap gynnar akademin Ur Forskning om 

ledarskap inom akademisk verksamhet, Rapport från IDAS-projektet. 

Jacobsson, B. och Sundström, G., 2001, Resultat utan lärande: erfarenheter från 

tre decennier av resultatstyrning. Score Working Paper Series. 

Jacobsson, B., Laegreid, P och Pedersen, O.K., Transforming States. Score 

Working Paper Series. 

Jacobsson, B., 2001, Styrningens procedurer. Underlag till Riksdagens revisorers 

rapport Regeringskansliet. En myndighet, tio departement eller hundra 

enheter. Riksdagens revisorer 2001/02:4. 

Jacobsson, B., 2001, Hur styrs regeringskansliet. Prat, procedurer och politik. 

Score Working Paper Series. 

Jacobsson, B., 2000, Världen I staten: europeisering, politik och statens 

organisering. Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score). 


4 (56)

Bilaga E 

Peter Lindelöf (Docent) 

Böcker 

Lindelöf, P., (2002), Teknik- och Forskningsparker som Entreprenöriell miljö, 

(translated title in English: Science parks as Entrepreneurial environment), 

School of Economics and Commercial Law at Göteborg University 

(dissertation), (337 pages). 

Lindelöf, P., (2010 – 2011), Institutions, environment and the organisation of 

entrepreneurship: Re-thinking the approach to understand the inner 

dynamics of a regional development. 


Lindelöf, P., Institutional context, Intellectual Property Rights and implications for 

organization of University technology transfer activities – Comparative data 

from Sweden and the United Kingdom, International Journal of Innovation 

Management, (forth coming, 2010). 

Aaboen, L., Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2008), “Critical dimensions for technology 

transfer Incubator-facilitated links between finance, academia and NTBFs”. 

International Journal of Management and Enterprise Development, 5(3), 331 

– 335. 

Aaboen, L., Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2008), .”Incubator performance: An 

efficiency frontier analysis”, International Journal of Business Innovation and 

Research, 2(4), pp. 355 – 380. 

Dettwiler, P., Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2007), “Business environment and 

property management issues - a study of growth firms in Sweden”. Journal of 

Corporate Real Estate, 8(3), pp, 120 – 133. 

Aaboen, L., Lindelöf, P., von Koch, C., & Löfsten, H.., (2006), Corporate 

governance and performance of small high-tech firms in Sweden. 

Technovation, 26(8), pp 995 – 968. 

Dettwiler, P., Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2006), Utility of location: A comparative 

survey between small new technology-based firms located on and of science 

parks – Implications for Facilities Management. Technovation, 26(4), pp 506 

– 517. 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2006) Environmental hostility and firm behaviour – an 

empirical examination of new technology-based firms on Science Parks, 

Journal of Small Business Management, 44(3), 386 - 406. 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2006), “Environmental impact and management 

accounting - a structural equation approach”. International Journal of 

Business Environment, 1(2), pp. 137-161. 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2006), “Science Park effects in Sweden – dimensions 

critical for firm growth”, Accepted in International Journal of Technology 

Management (IJTM-LFS-AS-157) but published in International Journal of 

Public Policy, 1(4), pp. 451-475. 

Löfsten, H., & Lindelöf, P., (2005) R&D networks and product innovation patterns 

of academic and non-academic new technology-based firms on Science 

Parks. Technovation, 25(9). 1020 – 1038. (direct accept) 

Löfsten, H., & Lindelöf, P., (2005), “Environmental hostility, strategic orientation 

and the importance of management accounting - empirical analysis of new 

technology-based firms”. Technovation, 25(7), 725 - 738. (direct accept) 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2005) ”Academic versus new technology-based firms 

in Swedish science parks: an analysis of performance, business networks and 

financing”, International Journal of Technology Management, 31(3/4), pp. 

334 – 357. 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2004), “Proximity as a Resource Base for Competitive 

Advantage – University–Industry Links for Technology Transfer”, Journal of 

Technology Transfer (special issue). 29, pp. 311-326. 


5 (56)

Bilaga E 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2003), ”Science Park location and new technologybased 

firms in Sweden – implications for strategy and performance”, Small 

Business Economics, 20(3), pp. 245-258. 

Löfsten, H., & Lindelöf, P, (2003), ”Determinants for an entrepreneurial milieu – 

Science Parks and business policy in growing firms”, Technovation, 23(1), pp. 

51-64. (direct accept) 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2002), ”Growth, management and financing of new 

technology-based firms - assessing value-added contributions of firms 

located on and off Science Parks”, OMEGA International Journal of 

Management Science, 30(3), pp.143 -154. (direct accept) 

Löfsten, H., & Lindelöf, P., (2002), ”Science Parks and the growth of newtechnology-based 

firms – academic-industry links, innovation and markets”, 

Research Policy, 31(6), pp. 859-876. 

Löfsten, H., & Lindelöf, P., (2001), "Science Parks in Sweden - Industrial renewal 

and development" R&D Management, 31(3), pp. 309-322. 


Lindelöf, P. & Löfsten, H. (2005), Science Park Location and New Technology- 

Based Firms in Sweden: Implications for Strategy and Performance, 

previously published in Small Business Economics, 20(3), pp. 245-58, new – 

chapter 16 in Technological Entrepreneurship: Institutions and Agents 

Involved in University Technology Transfer (Editor: Donald S. Siegel). Edward 

Elgar Publishing Ltd Vol xx. The International Library of Entrepreneurship, 

Series Editor: David Audretsch. 

Rapporter 

Löfsten, H., Lindelöf, P., & Aaboen, L., (2006), Inkubatorer i Sverige – analys av 

Indikator- dimensioner och nyttoeffektivitet, VINNOVA-rapportserie (157 p.). 

Lindelöf, P., (2006), Incubators in developing countries – a tool for economic and 

social progress, University of Nottingham, working paper. 

Lindelöf, P., & von Koch, C., (2006), Corporate Governance of Small High Tech 

firms in the Baltic region, working paper. University of Nottingham and 

University of Karlstad. 

Lindelöf, P., & Lundberg, M., (2005), Direct indicators for commercialization of 

research and technology, (responsible for country specific report, Sweden), 

Report to the European commission (HPV V2-CT-2002-016) (40 p). 

Lindelöf, P., & Lundberg, M., (2005), Policy Implications - Direct indicators for 

commercialization of research and technology, (responsible for country 

specific report, Sweden), Report to the European commission (Delivery 6) 

(40 p). 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2005), Teori och metod för val av indikatorer för 

analys av inkubatorers effektivitet, VINNOVA-rapportserie (VR 2005:02) (70 

p). 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2004), Teori och metod för val av indikatorer för 

analys av inkubatorers effectivitet, IMIT WP 04:138 (70 p). 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2004), Nya teknikbaserade företags 

kompetensförsörjning - Corporate governance, strategier, flexibilitet och 

prestation. IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology), 

Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 

Lindelöf, P., & Löfsten, H., (2003), Teknik- och forskningsparker och 

entreprenörskap – en longitudinell studie om inkubatorsystemet i Sverige. 

IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology), Chalmers 

tekniska högskola, Göteborg. 

Lindelöf, P., (2002), Internationalization of NTBFs, a further challenge to stage 

theories, paper presented at Stanford university, Ca, USA , Göteborg. 


6 (56)

Bilaga E 

Mikael Lönnborg (Fil.dr. sökt docentkompetens) 

Redaktörskap 

Lönnborg, M. and Rytkönen, P. (eds.) (2010, forthcoming), Business History 

Research in Sweden, Södertörn Academic Studies, Huddinge. 

Olsson, M., Lönnborg, M. and Rafferty, M. (eds.) (2010, forthcoming), Unplanned. 

The Transformation of States and Financial Markets in ‘Transition’ Countries, 

Södertörn Academic Studies, No. 29, Hudinge. 

Lönnborg, M., Olsson, M., Rafferty, M. and Nalson, I., (eds.) (2003), Money and 

Finance in Transition: research in contemporary and historical finance, 

Södertörn Academic Studies, No. 14, Almqvist & Wiksell International, 

Huddinge & Stockholm, 327 pp. 

Böcker 

Larsson, M., Lönnborg, M. and Svärd, S-E. (2005), Den svenska 

försäkringsmodellens uppgång och fall [The Rise and Fall of the Swedish 

Insurance Model, Svenska Försäkringsföreningens Förlag, Stockholm, 306 pp. 

Lönnborg, M. (1999), Internationalisering av svenska försäkringsbolag. 

Drivkrafter, organisering och utveckling 1855-1913 [The Internationalisation 

of Swedish Insurance Firms. Driving Forces, Organising and Development 

1855-1913], Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Economic 

History 46, Uppsala, 260 pp. 


Lönnborg, M. (2010, forthcoming), “Globalisation of the Swedish Insurance 

Market”, Business History, Routledge, (UK), to be submitted. 

Gratzer, K., Lönnborg, M. and Olsson, M. (2010, forthcoming), “State Ownership 

and Privatisation in Sweden”, Scandinavian Economic History Review, 

Routledge, (UK), submitted. 

Larsson, M., Lönnborg, M. and Svärd, S-E. (2010, forthcoming), “The Rise and 

Decline of the Swedish Insurance Model”, Scandinavian Journal of History, 

Routledge, (UK), submitted. 

Lönnborg, M., Rafferty, M. and Ögren, A. (2010, forthcoming), “Banks and 

Swedish Financial Crisis in the 1920s and 1930s”, Business History, (UK) 

accepted. 

Lönnborg, M. and Pearson, R. (2010, forthcoming), “Multinational insurers and 

catastrophic loss: Responses to the San Francisco earthquake 1906”, 

Economic History Review, (UK) to be submitted. 

Pearson, R. and Lönnborg, M. (2008), “Regulatory Regime and Multinational 

Insurers Before 1914”, Business History Review, Harvard Business School 

(US), Vol. 82, No. 1, (spring 2008), pp. 59-86. 


Gratzer, K., Lönnborg, M. and Olsson, M. (2010, forthcoming), “Privata Sverige – 

Statligt företagsägande och privatisering från ett östeuropeiskt perspektiv 

[Privately Owned Sweden – State ownership and privatisation from an East 

European Perspective]”, in: Lönnborg, M. and Rytkönen, P. (eds.), Business 

History in Sweden, Södertörn Academic Studies, Huddinge. 

Larsson, M. and Lönnborg, M. (2010, forthcoming), “History of Insurance 

Companies in Sweden 1855-2005”, in:, Caruana, L. (ed.), The History of 

Insurance Companies Around the World, The 75th Anniversary of Mapfre, 

Madrid. 

Larsson, M. and Lönnborg, M. (2010, forthcoming), “Historia de las Compañías 

Aseguradoras en Suecia 1855-2005”, in:, Caruana, L. (ed.), Historia de las 

Compañías Aseguradoras Internacional, The 75th Anniversary of Mapfre, 

Madrid. 

Lönnborg, M. and Olsson, M. (2010), ”The Swedish Financial Revolution and the 

Insurance Industry”, in: Ögren, A. (ed.), The Swedish Financial Revolution, 


7 (56)

Bilaga E 

Palgrave Macmillan, Palgrave Macmillan Studies in Banking and Financial 

Institutions, Basingstoke and New York, pp. 145-169. 

Lönnborg, M., Olsson, M. and Rafferty, M. (2010, forthcoming), “FDI and Europe 

in transition. The case of the banking sector in the Baltic States”, in: Olsson, 

M., Lönnborg, M. and Rafferty, M. (eds.), Unplanned. The Transformation of 

States and Financial Markets in ‘Transition’ Countries, Södertörn Academic 

Studies, Almqvist & Wiksell International, Huddinge & Stockholm. 

Lönnborg, M., Olsson, M. and Rafferty, M. (2010, forthcoming), “Unplanned. 

Introducing the Issues”, in: Olsson, M., Lönnborg, M. and Rafferty, M. (eds.), 

Unplanned. The Transformation of States and Financial Markets in ‘Transition’ 

Countries, Södertörn Academic Studies, Huddinge. 

Lönnborg, M., Olsson, M. and Rafferty, M. (2010, forthcoming),”Towards a Post- 

Transition Political Economy Theory of Transformation. The Case of Financial 

Services”, in Olsson, M., Lönnborg, M., Rafferty, M. (eds.), Unplanned. The 

Transformation of States and Financial Markets in ‘Transition’ Countries, 

Södertörn Academic Studies, Almqvist & Wiksell International, Huddinge & 

Stockholm. 

Olsson, M., Lönnborg, M. and Rafferty, M. (2010, forthcoming),” External finance 

and ‘transition’. An overview of market developments in Central Eastern 

Europe and the Baltics”, in Olsson, M., Lönnborg, M., Rafferty, M. (eds.), 

Unplanned. The Transformation of States and Financial Markets in ‘Transition’ 

Countries, Södertörn Academic Studies, Almqvist & Wiksell International, 

Huddinge & Stockholm. 

Pearson, R. and Lönnborg, M. (2007), “Swedish insurance companies and the San 

Francisco earthquake of 1906”, in: Borsheid, P. and Pearson, R (eds.), 

Internationalisation and Globalisation of Insurance in the 19th and 20th 

Century, Philipps-University, Marburg (Germany), pp. 27-40. 

Larsson, M. & Lönnborg, M. (2007), “Keskinäinen vakuutustoiminta Routsin 

vakuutusmallissa [Mutual insurance and the Swedish insurance model”, in: 

Soumi, A. (Toim.), Keskinäisyys. Näkökulmia Omistaja-Asiakuuteen 

[Customer Ownership. Perspectives on Mutuality, Edita Press, Helsingfors, 

pp. 215-248. 

Lönnborg, M., Olsson, M. and Rafferty, M. (2004), “The Race for Inward FDI in the 

Baltic States and Central and Eastern Europe”, in Oxelheim, L. and Pervez, G. 

(eds.), European Union and the Race for Foreign Direct Investment in 

Europe, International Business and Management Series, Elsevier, Oxford, pp. 

329-359. 

Lönnborg, M., Rafferty, M. and Ögren, A. (2003), “One Hundred and Fifty Years of 

Financial Crises in Sweden”, in Hasselberg, Y. and Hedberg, P. (eds.), I 

samma båt. Uppsatser i finans- och företagshistoria tillägnade Mats Larsson 

[In it Together. Essays in financial and Business History in Honour of Mats 

Larsson], Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Economic History 

65, pp. 113-144. 

Lönnborg, M., Boksjö, A., Fälting, L. and Olsson, M. (2003), “Institutioner och 

organisationer på den svenska finansiella marknaden [Institutions and 

Organisations on the Swedish Financial Market]”, in Hasselberg, Y. and 

Hedberg, P. (eds.), I samma båt.., pp. 57-86. 

Lönnborg, M., Olsson, M., Rafferty, M. and Nalson, I. (2003), “Introduction”, in 

Lönnborg, M. et al. (eds.), Money and Finance in Transition: Research in 

Contemporary and Historical Finance, Södertörn Academic Studies, No. 14, 

pp. 13-30. 

Lönnborg, M., (2003), “Internationalisation of Swedish Banks in the Baltic States”, 

in Lönnborg, M. et al. (eds.), Money and Finance in Transition: Research in 

Contemporary and Historical Finance, Södertörn Academic Studies, No. 14, 

pp. 197-222. 

Kleverman, A. and Lönnborg, M. (2000), ”Svenska Försäkringsföreningen i det 

förgångna och i framtiden [The Swedish insurance society in the past and in 

the future]”, I: Bratt, C., Kleverman, A. & Strömbäck, E. (red.), Svensk 


8 (56)

Bilaga E 

Försäkrings framtid. Svenska Försäkringsföreningen 125 år Stockholm [The 

Future of Swedish Insurance. The Swedish Insurance Society 125 Years], pp. 

157-167. 


Lönnborg, M. & Råsmar, S. (2009), “Nordisk Försäkringstidskrift i nytt format. 

Kommentaren”, Scandinavian Insurance Quarterly, No. 1, Stockholm, pp. 1- 

2. 

Lönnborg, M. (2008), “Lessons from previous financial crises ‘Kommentaren’”, 

Scandinavian Insurance Quarterly, No. 4, Stockholm, pp. 292-293. 

Larsson, M. and Lönnborg, M. (2007), ”Ömsesidig försäkringsverksamhet i den 

svenska försäkringsmodellen [Mutual insurance in the Swedish insurance 

model]”, Scandinavian Insurance Quarterly, No. 1, Stockholm, pp. 85-100. 

Larsson, M., Lönnborg, M. & Svärd, S-E. (2005), ”Staten, försäkringsbolagen och 

marknaden – svensk försäkring efter andra världskriget [The state, insurance 

firms and the market – Swedish insurance since World War II]”, Scandinavian 

Insurance Quarterly, No. 4, Stockholm, pp. 345-355. 

Lönnborg, M. & Pearson, R. (2005), ”Naturrevolutioner och försäkringsbolag på 

främmande marknader [Natural disasters and insurance companies abroad]”, 

Scandinavian Insurance Quarterly, No. 1, Stockholm, pp. 77-91. 

Lönnborg, M. (2002), ”Skandiakoncernens internationella verksamhet 1887-1995 

[The international business of the Skandiaconcern 1887-1995]”, 

Scandinavian Insurance Quarterly, No 3, Stockholm, pp. 237-256. 

Lönnborg, M. (2000), ”Svenska försäkringsbolags tidiga internationalisering [The 

early internationalization of Swedish insurance firms]”, Scandinavian 

Insurance Quarterly, No 4, Stockholm, pp. 312-326. 

Rapporter 

Lönnborg, M. (2009), ”Förenade Liv de första 60 åren [Förenade Liv. The First 

Sixty Years]” Förenade Liv Gruppförsäkrings AB, Modintryckoffset, pp. 28. 

Lönnborg, M. & Olsson, M. (2006), ”Finansmarknaden och den ’synliga handen’ 

efter kommunismens fall [The financial market and the ‘visible hand’ after the 

fall of communism]”, Tema Östeuropas ekonomi, Framtider, Institute for 

Future Studies, No. 4, s. 26-31. 

Larsson, M. & Lönnborg, M. (2006), ”Staten och den privata försäkringen [The 

state and the private insurance”, Framtider, Institute for Future Studies, No. 

2, pp. 14-18. 

Bokrecensioner 

Lönnborg, M. (2010, forthcoming), Recension av: “Sverker Jonsson, (2009), 

Skuta på stormigt hav – SSAB under tre decennier, Stockholm: Jernkontorets 

bergshistoriska skriftserie, Skrift nr 45, “, Historisk Tidskrift, No. 3, 

Stockholm. 

Lönnborg, M. (2009), “The Dream about Safety. Thousand years of Danish 

Insurance”, Review of: Feldbæk, O., Løkke, A. og Leth Jeppesen, S. (2007), 

Drømmen om tryghed. Tusind års dansk forsikring“, Scandinavian Journal of 

History, Routledge, Vol. 34, No. 2, June 2009, pp. 208-211. 

Lönnborg, M. (2000), ”Comment”, on Anders Sjölander’s Paper; ”Norms and 

legislation in the Swedish Bank Business”, In Fälting, L., et al.) (2000), Both 

a Borrower and a Lender Be. Savings Banks in the Economic Development of 

Sweden 1820-1939, Uppsala Papers in Financial History, Department of 

Economic History, Uppsala University, Report No. 12, Uppsala, pp. 15-17. 


9 (56)

Bilaga E 


Articles in Nationalencyklopedin (The Swedish National Dictionary), Bra Böcker, 

Höganäs 

Lönnborg-Andersson, M., Comviq GSM AB, (adding to CD-Rom version). 

Lönnborg-Andersson, M., (adding to CD-Rom version). 

Lönnborg-Andersson, M. Telia AB, vol. 18, p. 157. 

Lönnborg-Andersson, M., Tele 2 (adding to CD-Rom version). 

Lönnborg-Andersson, M., Wasabröd AB, vol. 19, p. 268. 

Lönnborg-Andersson,, Western Electric Co Inc., vol. 19, p. 386. 

Lönnborg-Andersson, M., AB Th Winborgs AB, (CD-Rom-version). 

Lönnborg-Andersson, M., Volvo BM (Volvo Construction Equipment Corp.), vol. 20, 

p. 34. 

Lönnborg-Andersson, M. Zoégas Kaffe AB, vol. 20, p. 304. 

Lönnborg-Andersson, M., Åkerlund & Rausing AB, vol. 20, p. 329. 

Lönnborg-Andersson, M., Åkermans Verkstads AB, vol. 20, p. 330. 

Lönnborg-Andersson, M., Önos AB, vol. 20, p. 447. 

Talbok 

Boksjö, A. and Lönnborg, M. (2001), Svenska finanskriser. Orsaker, förlopp, 

åtgärder och konsekvenser [Swedish Financial Crises. Causes, Development, 

Measures and Consequences], Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Talböcker 

för vuxna, Facklitteratur, 2/2001, CD-R (3 tim, 15 min.), Inläsare: Lisbeth 

Lindberg, Stockholm. 


10 (56)

Bilaga E 

Curt Scheutz (Docent) 


Hägg, Claes och Scheutz, Curt (2008). A new decomposition of Tobin’s q. IABE 

2008 Stockholm Summer Conference 2008, June 6-8 


Hägg, Claes och Scheutz, Curt (2008). Vem vinner på riskanpassad låneränta 

Riksbanken. 


Hägg, Claes och Scheutz, Curt. Property brands, human capital and Tobin’s q. 

Journal of Human resource & accounting. Vol 10, nr 1, 2006. 

Rapporter 

Hägg, Claes och Scheutz, Curt (2009). Ivar Kreuger and the capital market. 

Scheutz, Curt. Riskkapital i Sverige. 


11 (56)

Bilaga E 

Yohanan Stryjan (Professor) 


Stryjan, Y “The Practice of Social Entrepreneurship: Theory and the Swedish 

Experience”. Journal of Rural Cooperation. Earlier draft published 2005 in 

Wismarer Diskussionspapiere, Hochschule Wismar and electronically 

http://www.wi.hs-wismar.de/fbw/aktuelles/wdp/0508_Stryjan.pdf 

(2005): ”Socjaldemokracja, rynek pracy i trzeci sector- przypadek szwedzki”. 

Problemy Polityki Spolecznej nr 8: 31-46. 

(2004) “Il sistema disviluppo della cooperazione in Svezia”. Impresa Sociale 

4:141-159 

(2003) “Social Cooperatives in Sweden: Etudes in Entrepreneurship”. Meji 

Business Review, vol 50 2:209-224. 

Böcker 

Karafolas, S; Spear, R.; Stryjan, Y. (eds)(2004): Local Society & Global Economy: 

The Role of Cooperatives. Editions Hellin, Thessaloniki. 


2007 “Social Enterprises and Labour-Market Integration in Sweden” In Social 

Services and Social Enterprises. The experiences in Europe and Korea. Sung- 

Gung Hoe University, Research Center for Social Enterprise. Även koreansk 

översättning. 

2007 ”The practice of social entrepreneurship: notes towards a resourceperspective”. 

In Steyaert, C. and Hjorth, D. (eds) Entrepreneurship as Social 

Change. Cheltenham: Edward Elgar 

2006 “Which place for social enterprises in a universal welfare state model” In: 

Nyssens, M. (ed) Social Enterprises, at the Crossroads of Market, Public 

Policies and Civil Society. London and New York: Routledge (proofs returned). 

(2005) “Sweden: the dilemmas of Labour-market policy”. in Janowska, Z., 

Cewinska, J, Wojtaszczyk, K. (red): Dysfunkcje Zarzådzania Zasobami 

Ludzkimi. Wyd. Uniwersytetu Lodzkiego, Lódz. 

(2005) “Szwedzki System Rozwoju Spóldzielczego: Rozwój systemowy I lokalne 

umiejscowienie”. L Frackiewicz & A Raczaszek (red) Kapital Spoleczny. AE 

Katowice. Pp143-158 (a second, somewhat reworked edition of the paper is 

forthcoming). 

(2005) "Zentrale Förderung und lokale Eingebundenheit im Gleichgewicht - Das 

schwedische System für die Entwicklung von Genossenschaften, ”. in: 

Kotlenga S.; Nägele B. Pagels, N.; Ross, B. (eds): Arbeit(en) im dritten 

sektor- europäische perspektiven. Mössingen-Talheim: Talheimer Verlag. S. 

272-293 

(I gave my permission for Japanese, Spanish and French translations which 

are under preparation. A reworked version is forthcoming in Swedish). 

(2004) "Shakai Minshushugi, Roudou Shijou to Daisan Sector: Sweden no 

jirei"("Social Democracy, Labour Market and The Third Sector: Swedish 

Case"), in Jiro Yamaguchi, Taro Miyamoto and Minoru Tsubogo (eds.), Postfukusi 

kokka to Social Governance, (Post Welfare State and Social 

Governance), Minerva Shobo (Publisher), Tokyo. 

(2004) “The Practice of Social Entrepreneurship”. Targalski, J. (ed): 

Entrepreneurship, Employment and Beyond. Cracow Academy of Economics 

Press, Kraków. 

(2002) “Places, Networks and the Dynamics of Transformation”. In M Nowicka- 

Skowron and R Lescoart (red): Economic Aspects of Industrial Reconversion. 

Virton, Belgium. 

(2001) “Space, Globalization and the Local: a New Agenda for Entrepreneurship”. 

In J. Osinski (red) Globalna Gospodarka – Lokalne spoleczensstwa. Warsaw 

Schol of Economics, Warsaw. 


12 (56)

Bilaga E 

Stryjan, Y, Wijkström, P. (2001) “Sweden: Cooperative Development Agencies as 

a Means of Bridging Recent Failures of the System. In Spear, Defourny, et al 

(eds). Tackling Social Exclusion in Europe. Ashgate, Aldershot. 

(2001) ”Sweden: The Emergence of Work-Integration Social Enterprises” In 

Borzaga, C, Defourny J. (eds) The Emergence of Social Enterprise. Routledge. 

(2000) ”Cooperators and/or entrepreneurs: Some conceptual Issues” In Michael 

Kirk, Jost W. Kramer, Rolf Steding (eds.): Genossenschaftsrecht, Kooperation 

und wirtschaftliche Entwicklung LIT Verlag, Münster. 


13 (56)

Bilaga E 

Besrat Tesfaye (Docent) 


Tesfaye, B. (2001), “From an ivory tower to business incubator: The 

proliferation of entrepreneurship in the Swedish university”, Northern 

Economic Review, 2001 


14 (56)

Bilaga E 

Cheick Wagué 

Böcker/bokkapitel 

• ”Crossing Borders: Global Prospects, New Perspectives and Emerging 

Agendas”, co-editor, forthcoming in APF Press, Toronto, Canada 2009 

Artiklar i peer review tidskrifter 

• “Fair value Accounting and Pro-Cyclicality – The Challenges in Gauging 

what an Asset is Worth”, together with Nandakumar, submitted to Journal 

of Banking Regulation. 

• “From mortgage to morality – Global Credit Rating Agencies and the 

Subprime Loans Crisis” together with Nandakumar, International Journal 

of Disclosure and Governance. 

• “The Pandemic and the Vaccine – Will the US Financial Regulatory Reforms 

Prevent Future Crisis – Stress Testing the President Obama´s Plan for 

Wall Street and main Street” , together with Batavia and Nandakumar, 

submitted to International Research Journal of finance and Economics. 

• “Challenges For the 21th Century Financial Industry – Based II Standard, 

Fair Value Accounting and Pro-Cyclicality” together with Nandakumar, 

International Journal of Business Research, Vol. 9, No. 6, 2009. 

• “By the Pricking of the House price Bubble – Securitization and the 

Subprime Mortgage Crisis” together with Murthy och Nandakumar, 

International Journal of Business Strategy, Vol. 9, No .2, 2009 

• “Bank Management in Bear and Bull Phases – A Comparative Country 

Study” together with Batavia, Murthy and Nandakumar, International 

Journal of Finance and Economics, Vol. 9, No. 4, 2009 

• “Forecasting and Managing Profitability in the Gulf States Banking 

Industry”, together with Murthy and Nandakumar, International Journal of 

Business Research”, Vol. 8, No. 4, 2008 

• “Prospects for the Euro – Will Reserve Holdings Shift in it Favour” together 

with Batavia och Nandakumar, The journal of Economic Asymmetries, Vol. 

5, No. 1, 2008 

• “Regional and Global Financial Integration of the Gulf Co-Operation 

Community Countries”, Al-Abri, Batavia and Nandakumar, Journal of 

International Finance and Economics, Vol. 8, No. 2, 2008 

• “Financial Constraints in Omanese Industry: Does Size Matters”, together 

with Murthy, Batavia and Nandakumar, Review of Business Research, Vol. 

8, No. 2, 2008 

• “Currency Crisis and Demand for International Reserves in Emerging 

market Economies”. In Batavia and Parameswar; Globalization: Capital 

Flows, Competition, and regulation; together with Batavia, Nandakumar, 

The Athenian Policy Forum Inc, APF Press, Toronto, Canada, 2007 

• “Does the Stock Market matter for the Determination of Bond Yields” 

Evidence from Industrial Nations and Emerging Markets, together with 

Batavia and Nandakumar, Journal of International Finance and Economies, 

Vol. VI, No. 1, 2007 

• “The IT Sector, Income Convergence Hypothesis anf the Human 

Development Index”, together with Batavia and Nandakumar, 

International Journal of Business Research, Vol. VII, No. 2, 2007 

• “Expected Purchasing Power Parity, Budget Imbalances and the Euro- 

Dollar Exchange rate”, together with Batavia and Nandakumar, Journal of 

International Business and Economics, Vol. VII, No. 1, 2007 

• “Integration and Convergence of Financial Markets in European Union” 

together with Batavia and Nandakumar, in Volbert Alexander and Hans- 

Helmut Kotz, “Global Divergence in Trade, Money and Policy”. Edward 

Elgar Publishing Inc, Massachusetts, USA, 2006 


15 (56)

Bilaga E 

• “Economic Convergence in the Old and New Economies of the OECD” 

together with Batavia and Nandakumar, The Journal of American Academy 

of Business, Cambridge, Vol. 10, No. 1, September 2006 

• “Two-Sector Models of open Economies and beyond: A Synthesis and an 

Empirical Application” together with Batavia and Nandakumar, The Journal 

of Economic Asymmetries, Vol. 3, No. 2, 2006 

• “Probability of bank Crisis in the Emerging Markets of Asia and South 

America”, together with Batavia and Nandakumar, International Journal of 

Business Research, Volume III, Number 1, 2005. 

• “Asset Price Volatility and Consumer Price Inflation: Is there a Predictive 

Link” together with Batavia and Nandakumar, Journal of Academy of 

Business and Economics, Volume V, Number 2, 2005 

• “A comparison of Economic Reforms and Instability Effects in Three large 

Emerging Markets”, together with Nandakumar, The Journal of American 

Academy of Business, Cambridge, Vol. 4, Nr. 1 & 2, March 2004 

• “Distinguishing Between Financial Openness and true Financial Integration: 

Results from a Multi-Country Study”, together with Batavia and 

Nandakumar, The Journal of Economic Asymmetries, Vol. 1, No. 1, 2004 

• “Beyond the borders: Academics and professionals in Search of Excellence, 

Stimulus and Opportunities”, in Jan Targalski (2004); “Entrepreneurship, 

Employment and Beyond”, Akademia Ekonomiczna w Krakowie, 2004 

• “EMU Membership, Trade and Investment Flows: Enhancement beyond the 

single market effects”, together with Barot and Nandakumar, 

International Journal of Applied Economics and Econometrics, Vol. 12, No. 

3, July-September 2004 

• “Combining Commodities and Securities in Optimum Portfolios: Fulfilling a 

Complex Business Need”, together with Batavia and Nandakumar, The 

Journal of International Business and Economics, Vol. 1, No. 1, 2004 

• “Exchange Rate Variability, Trade Volumes and the European Monetary 

Union” together with Batavia and Nandakumar, International Journal of 

Applied Economics and Econometrics, July-September 2003. 

• “Capital Mobility and financial Integration in Emerging Markets”, together 

with Batavia and Nandakumar, The Business Review, Cambridge, Vol. 1, 

Nr. 1, Summer 2003 

• “Economic Instability and Foreign Direct Investment: A Cross-Country 

Study”, together with Batavia and Nandakumar, Indian Journal of 

Economics and Business, Volume 2, June 2003 

• “The case for Openness: From Here to Eternity The Debate in the 

Aftermath of the Asian Crisis”, together with Batavia and Nandakumar, 

International Journal of Applied Economics and Econometrics, October- 

December 2003 

• “The Determinants of Swedish and Total Foreign Direct Investments in the 

Baltic”, together with Batavia and Nandakumar, The Journal of Emerging 

Capital markets, Fall/Winter 2000 

Rapporter 

• “Domestic and International Determinants of Bond Yields”, together with 

Batavia and Nandakumar IIK/WPS/48/ECO/2009/4 

• “The Euro Also Roses: AN essay on the dollarization and the euroization of 

the global economy and international business”, together with Batavia and 

Nandakumar IIK/WPS/47/ECO/2009/3 

• “Regional and Global Financial Integration of the Gulf Co-operation 

Community Countries”, together with Al-Abri, Batavia and Nandakumar 

IIK/WPS/46/ECO/2009/02 

• “Asset Prices and Inflation – is there a predictive link”, together with 

Batavia and Nandakumar, IIMK/WPS/14/2007/03 


16 (56)

Bilaga E 

• “Probability of Bank Crises in the Emerging markets of Asia and South 

Africa – An exploratory study of determinants”, together with Batavia and 

Nandakumar, IIMK/WPS/15/2007/04 

• “Two sector Models of Open Economies – A synthesis and an empirical 

application”, together with Batavia and Nandakumar, 

IIMK/WPS/16/2007/05 

• “Prospects for the Euro – A Role for China and India”, together with 

Batavia and Nandakumar, IIMK/WPS/18/2007/07 

• “Economic Convergence in the Old and the New Economies of the OECD”, 

together with Batavia and Nandakumar, IMK/WPS/10/2006/08 

• “Expected Purchasing Power parity and Budget Imbalances: Modeling the 

Euro and the Rupee Exchange rates”, together with Batavia and 

Nandakumar, IIMK/WPS/24/ECO/2007/12 

• “Inclusion and Exclusion with Economic Integration – The Case of EU, 

NAFTA and ASEAN”, together with Batavia and Nandakumar, 

IIMK/WPS/03/ECO/2060/01 

• “Currency Crises and the Demand for International Reserves”, together 

with Batavia and Nandakumar, Södertörns högskola, June 2005 

• “Probability of Bank Crises: A study of its determinants in emerging 

markets and industrial nations”, together with Batavia and Nandakumar, 

Södertörns högskola, May 2005 

• “Integration and Convergences of Financial markets in the European 

Union” together with Batavia and Nandakumar, WP 2004/3 

• “EMU Membership, Trade and Investments Flows”, together with Bharat 

and Nandakumar, WP 2004/2, Indian Institute of Management, Kozhikode, 

2004 

• “Capital Mobility and financial Integration in Emerging markets”, together 

with Batavia and Nandakumar, WO 2004/1, Indian Institute of 

Management, Kozhikode, 2004 


17 (56)

Bilaga E 

Jan Öhrming (Professor) 

Böcker 

Öhrming J. Hälso- och sjukvårdens fragmentering - från lokalt till transnationellt 

organiserad sjukvård, SNS, 2008. 

Öhrming J. & Sverke M. Bolagiseringen av S:t Görans Sjukhus – en proaktiv 

organisering, Studentlitteratur, Lund, 2001. 


Sverke M. Hellgren J. Näswall K. Gransson S. & Öhrming J. Employee participation 

in organizational change: Investigating the effects of proactive vs. reactive 

implementation of downsizing in Swedish hospitals, Zeitschrift für 

Personalforschung, 22(2), 2008. 


Öhrming J. Sjukvård, företagande och näringspolitik, i Lönnborg M. Rytkönen P. & 

Södertörn P. (red) Business History in Sweden, Södertörn Academic Studies, 

(kommande). 

Öhrming J. Sjukvårdens fragmentering och entreprenörerna, i Lundström A. & 

Sundin E. (red), Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig 

verksamhet, 2008. 

Öhrming J & Sverke M, Transition towards privatization: Uncertainty and 

sensemaking in two Swedish hospitals. In J. Hellgren, K. Roswall, M. Sverke, 

& M. Söderfeldt (Eds.), New organizational challenges for human service 

work. Munich: Rainer Hamp, 2003. 

Öhrming J. & Sverke M. Andemeningen är bra, men…Kvalitetsfrågans betydelse 

för vårdens arbetsmiljö och organisation. Ingår i antologin Bejerot E och 

Hasselbladh H (red): Kvalitet utan gränser – En kritisk belysning av 

kvalitetsstyrning, Lund, Academica Adacta, 2002. 

Sverke M. Hellgren J. & Öhrming J. Organizational restructuring and health care 

work: A quasi-experimental study. In P.M. le Blanc, M.C.W. Peeters, A. 

Büssing, & W.B. Schaufeli (eds.), Organizational psychology and health care: 

European contributions. München: Rainer Hampp Verlag, 2000. 

Rapporter 

Öhrming J. S:t Görans Sjukhus, in Nikolic I. A. & Maikisch H, (eds) Public – Private 

Partnerships and collaboration in the health sector - An overview with case 

studies from recent European experience, World Bank, Health, Nutrition and 

Population, Discussion Paper, 2006. 

Öhrming J. & Sverke M. Transition into privatization: A longitudinal study of two 

Swedish emergency hospitals. Report presented at: “New Organizational 

Challenges for Human Service Work: The VIIth International Conference on 

Organizational Psychology and Health Care”, Stockholm, 11-13 October 

2001. 

Öhrming J. Processutvärdering för fortsatt utveckling – en uppföljning av AVAprojektet 

inom akutvårdsavdelningen på Huddinge sjukhus, Trygghetsfonden, 

Stockholm, 2000. 


18 (56)

Bilaga E 


Paavo Bergman (Docent) 

Böcker 

Bergman P. (2010) Kvinna bland stålmän, Lund: Arkiv. 


Bergman P. & Wigblad R. (1999) ”Workers’ last performance: why some factories 

show their best results during countdown”, Economic and Industrial 

Democracy: An International Journal, vol. 20:3, 1999, s. 343-368. 


Bergman P. (2002) Jämställdhetens frontsoldater, i Kvinnor tar plats. 

Arbetsmarknad och industriarbete på 1900-talet. Redaktörer: Josephine 

Askegård, Kjersti Bosdotter och Klaus Misgeld. Stockholm: Arbetarrörelsen 

arkiv och bibliotek, s 179 – 187. 

Bergman P. (2005) Arbetsetnografi med frågeformulär, i G Olofsson (red): 

Samhällsvetenskapens hantverk. Lund: Arkiv 2005, s 79 – 115. 

Övriga tidskrifter 

Bergman P (2009) ”Stålkvinnor: Teoretiska infallsvinklar till en studie under 

utarbetande”. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, nr 98–99/2009, s. 

203-215. 


19 (56)

Bilaga E 

Sven Hort (Professor) 

Böcker 

E. Fasth, S. Hort & S. Lundberg (red) (2009) Mellan hantverk och profession. 

Växjö: Växjö University Press. 

Artiklar i peer review-tidskrifter: 

Hort, S. (2005) “The Geography of Comparative Welfare State Research: A 

Comment”. Global Social Policy, Vol 5 No 1 (pp. 14-17) 

Hort, S. (2002) “Ett bokslut over Välfärdsbokslut”, Tidskrift for Velferdsforskning, 

Vol 5 No 3 (pp 168-174) 


Hort, S. (forthc): “The Dark Side of the Universal Welfare State Child Abuse and 

Protection in Sweden” in N. Gilbert, N. Parton & M. Skivenes (eds) Child 

Welfare – International Perspectives and Trends. New York: Oxford U P (with 

Madeleine Cocozza) 

Hort, S. (forthc.): “The Nordic Model: Conditions, Origins, Outcomes, Lessons” in 

K. Pedersen (ed) title still unknown. Shanghai: Publisher to be inserted (with 

Matti Alestalo and Stein Kuhnle) 

Hort, S. (2009) “The growing circulation of Euroturk in Pro-Turkish and eurosceptical 

Sweden – notes for an investigation of the trans-nationality of an 

imagined community in Baltic-Scandinavian civil society” in S. Högelid (ed) 

Turkey: from tutelary to liberal democracy. Lund: Sekel 

Hort, S. (2009): “The Welfare State in the Neo-Liberal Era” in J Aidukaite (ed) 

Poverty, Urbanity and Social Policy: Central and Eastern Europe compared. 

New York: Nova Sciencia 

Hort, S. (2009): “Tom Nairn: mellan nation och klass” i E. Fasth, S. Hort & S. 

Lundberg (red) Mellan hantverk och profession. Växjö: Växjö University Press 

Hort, S. (2009): ”The Swedish Welfare System” in U. Bazant, S. Heberle, and K 

Schubert (eds) The Handbook of European Welfare Systems. London: 

Routledge 

Hort, S. (2009) “The growing strength of Euroturks in Pro-Turkish and eurosceptical 

Sweden” in Talip Kükükcan & Vengor Gungor (eds) Turks in Europe. 

Amsterdam: Turkevi Research Centre. 

Hort, S. (2008): ”Storstaden, Förorten och de nationella, politiska 

”områdessatsningarna”: möjlig utvecklingsväg eller permanent statsstöd” i 

G. Graninger och C. Knuthammar (red) Samhällsbyggande och integration: 

frågor om assimilation, mångfald och boende. Vadstena: Vadstena Forum 

(2008:9) 

Hort, S. (2008) “The Coming of East and Southeast Asian Welfare States” in S 

Liebfried and S Mau (eds) Welfare States: Construction, Deconstruction, 

Reconstruction. Vol. II. Pp. 136-158. Cheltenham: Edward Elgar. 

Hort, S. (2008) “The elderly and the welfare state in Sweden” in C. Aspalter and 

Alan Walker (eds) The Elderly in Welfare Capitalism. Hong Kong: Casa Verde 

Hort, S. (2008) “Das Schwedische Wohlfartssystem: Sklerosis order ständig im 

Bewegung” Im K. Schubert (hrsg) Das Europäische Wohlfartssystem. 

Wiesbaden: VS-Verlag für Wissenschaften pp. 525-548 (forthc. in English on 

Routledge, London) 

Hort, S. (2008) ”Different Origins, Common Paths Fifty Years of Social Science, 

Social Policy and Social Politics in Europe” in Maja Gerovska Mitev (ed) 

Reframing Social Policy: actors, dimensions, and reforms. Skopje: Institute of 

Social Work and Social Policy of the Faculty of Philosophy of the University of 

SS. Cyril and Methodius in cooperation with the Friedrich Ebert Stiftung. 

Hort, S. (2007) “Sweden: the Social Contract Re-negotiated” paper presented at 

the Conference Income Support and Pensions in the Modern Social Contract 


20 (56)

Bilaga E 

for Welfare, The Foundation for Law, Justice and Society, University of 

Oxford, Oct 11-12 (pp. 15-32 in the Conference proceedings). 

Hort, S. (2006) “Storstadssatsningen – ett integrationspolitiskt experiment i 

spåren av 90-talskrisen” i Kuusela & Sand (eds) Introduksjon og Integrasjon 

– om arbeid med flyktinger og innvandrere i norske och svenska kommuner. 

Vallset: Odlanske forlag (ss.27-39) 

Hort, S. (2004) ”Western Experience – Eastern Experiment: Welfare State 

Theories and Models before and after the ´Decennium Horribile´” in J. 

Grioryeva, S. Kuhnle, N. Kildal & V. Minina (eds) Welfare State Developments 

in Nordic Countries and Russia: A Comparative Perspective. St. Petersburg 

(pp. 25-43) 

Hort, S. (2004) “Normative Innovations from Lindbeck to Svegfors – towards a 

Dynamic Conservativsm” in N. Kildal & Stein Kuhnle (eds) The Normative 

Foundations of the Nordic Welfare Model. London: Routledge (pp. 149-168) 

Hort, S. (2004) “Renten in Schweden – auf dem Weg zurück zur Grundrente“ In 

M. Opielka (hrsg) Grundrente in Deutschland – Sozialpolitische Analysen. 

Wiesbaden: Verlag für Sozialwissenschaften (pp.167-188) 

Hort, S. (2003) “The Welfare State in Sweden” in C. Aspalter (ed) Welfare 

Capitalism around the World. Taipei: Casa Verde (with Sang-Hoon Ahn) 

Hort, S. (2003) “Back on Track – to the Future The Making and Remaking of the 

Swedish Welfare State” in N. Gilbert & R. Van Voorhis (eds) Changing 

Patterns of Social Protection. New Brunswick: Transaction (pp. 239-276) 

Hort, S. (2001) “Sweden – Still a Civilized Version of Workfare” in N. Gilbert (ed) 

Activating the Unemployed: A Comparative Appraisal of Work-oriented 

Policies. New Brunswick: Transaction (pp.243-266) 

Hort, S. (2001) “La société civile, l´État, et la sécurité sociale en Suéde : 

centralisation et décentralisation dans le model sociale scandinave in Un 

siècle de protection sociale en Europe. Paris : Association de l´étude de 

l´historie de la Sécurité sociale (pp. 49-58) (under the name of Sven E 

Olsson) 

Hort, S. (2000) “Sweden – From a Generous to a Stingy Welfare State” in N. 

Gilbert & R. Van Voorhis (eds) Targeting Social Benefits. New Brunswick: 

Transaction (pp.187-209) 

Hort, S. (2000) “Work-Friendly Welfare State: Lessons from Europe” in Flexibility 

vs. Security Social Policy and the Labor Market in Europe and East Asia. 

Seoul: Korean Social Security Association (with Stein Kuhnle and Aksel 

Hatland) (pp 3-36) 

Publicerade forskningsrapporter 

Hort, S. (2006) Experiment, motstånd, makt – det kommunala integrationsarbetet 

och storstadssatsningen i Södertälje. Huddinge: Södertörns högskola 

(tillsammans med Ali Hajighasemi, Lisa Kings m fl) 

Hort, S. (2006) “Förord” i E. Vadelius, E. Ljungar, J. Nilsson och A. Hajighasemi 

Parallella processer med sikte på ökad integration – storstadssatsningen och 

fallet Jordbro i Haninge kommun. Huddinge: Södertörns högskola (ss.9-10) 

Hort, S. (2005) “Förord” i S. Urban, J. Nilsson och A. Hajighasemi (red) Tre 

bostadsområden mot boendesegregation. Huddinge: Södertörns högskola 

(ss.1-2) 

Hort, S. (2005) “After warfare – welfare Excavating the Future of Social Policy in 

South Eastern Europe – towards a European Welfare Model” in Stein Kuhnle 

(ed) Social Policy Developments in South Eastern Europe: Outside influences 

and domestic forces. Bergen: Stein Rokkan Centre for Social Research Report 

no 2 (pp.7-25) 

Hort, S. (2003) “The Work-Friendly Welfare State: Lessons from Europe“ in K. 

Marshall & O. Butzbach (eds) New Social Policy Agendas for Europe and Asia 

– Challenges, Experience and Lessons. Washington D C: World Bank (pp 325- 

344) (with Stein Kuhnle and Aksel Hatland) 


21 (56)

Bilaga E 

Kerstin Jacobsson (Professor) 

Böcker 

Hebert, N. & K. Jacobsson (1999) Olydiga medborgare Om flyktinggömmare och 

djurrättsaktivister, SOU 1999: 101. 

Jacobsson, Kerstin, Johansson Karl Magnus, Ekengren Magnus (2001) Mot en 

europeisk välfärdspolitik Ny politik och nya samarbetsformer i EU, 

Stockholm: SNS Förlag. 

Garsten, Christina och Kerstin Jacobsson (eds.) (2004) Learning to be 

Employable. New Agendas on Work in a Globalizing World, Basingstoke, 

Houndmills: Palgrave Macmillan. 

Magnus Boström, Anders Forssell, Kerstin Jacobsson och Kristina Tamm-Hallström 

(red.) (2004) Den organiserade frivilligheten, Malmö: Liber. 


Borrás, Susana & Kerstin Jacobsson (2004) “The Open Method of Co-ordination 

and the new governance patterns in the EU”, Journal of European Public 

Policy, 11(2), 185-208. 

Jacobsson, Kerstin (2004) ”Soft Regulation and the Subtle Transformation of 

States: The Case of EU Employment Policy”, Journal of European Social 

Policy, 14(4), 355-370. 

Jacobsson, Kerstin & Erik Löfmarck (2008) ”A sociology of scandal and moral 

transgression: The Swedish ’Nannygate ’ scandal”, Acta Sociologica, nr 3. 

Jacobsson, Kerstin (2008) ”Vår bästa tid är nu Om tidsuppfattning och politisk 

självförståelse”, Sociologisk Forskning, nr 4. 

Jacobsson, Kerstin, Erik Löfmarck och Niklas Noaksson (2008) ”En 

expertorganisation ändrar uppfattning: Om OECD:s omsvängning i 

arbetsmarknadspolitiken”, Arbetsmarknad & arbetsliv, 14 (3). 


Jacobsson, K. (1999) “Sverige, EU och demokratin – om demokratisyn i 

förändring“, i: Hans-Åke Persson och Fredrik Lindström (red.) Europa – en 

svårfångad historia, Lund: Studentlitteratur. 

Jacobsson, K. (1999) “Den offentliga demokratisynen“, i Erik Amnå (red.) 

Demokrati och medborgarskap, SOU 1999: 77. 

Jacobsson, K. & G. A. Øygarden (2001) ”Ekonomernas Guernica: Rädslans 

metaforer och produktionen av mening”, i: G. Øygarden (red.) Vår tids 

ekonomism. En kritik av nationalekonomin, Umeå: Boréa. 

Jacobsson, K. & N. Hebert (2001) ”Disobedient Citizens Young Animal Rights 

Activists in Sweden”, i: A. Furlong & I. Guidikova (eds.) Transitions of youth 

citizenhip in Europe: Culture, subculture and identity, Strasbourg: Council of 

Europe Publishing. 

Jacobsson, Kerstin & Herman Schmid (2002) ”Real Integration or Formal 

Adaptation On the Implementation of the National Action Plans for 

Employment”, in: Caroline de la Porte & Philippe Pochet (eds.) Building Social 

Europe through the Open Method of Co-ordination, Brussels: PIE Peter Lang. 

Jacobsson, Kerstin (2002) ”The Cardiff Process of Structural Reform in Sweden”, i: 

D. Foden & L. Magnusson (eds.) Trade Unions and the Cardiff Process. 

Economic Reform in Europe, Brussels: ETUI & SALTSA. 

Mattson, Ingvar & Kerstin Jacobsson (2002) ”Sverige och EU:s sociala dimension: 

marknad eller reglering”, i: Karl Magnus Johansson (red.) Sverige i EU, 2.a 

upplagan, Stockholm: SNS Förlag. 

Jacobsson, Kerstin & Åsa Vifell (2004) ”Samtal bakom lyckta dörrar”. i Rune 

Premfors och Klas Roth (red) Deliberativ demokrati, Lund: Studentlitteratur. 

Jacobsson, Kerstin, Ulrika Mörth och Kerstin Sahlin-Andersson (2004) ”Den 

frivilliga styrningens attraktionskraft”, i: Magnus Boström, Anders Forssell, 

Kerstin Jacobsson och Kristina Tamm-Hallström (red.) Den organiserade 

frivilligheten, Malmö: Liber. 


22 (56)

Bilaga E 

Jacobsson, Kerstin (2004) ”Between Deliberation and Discipline: Soft Governance 

in EU Employment Policy” i: U. Mörth (red.) Soft Law in Governance and 

Regulation: An Interdisciplinary Analysis, Cheltenham: Edward Elgar, 81-101. 

Jacobsson, Kerstin (2005) ”Trying to reform the ’best pupils in the class’ The 

open method of coordination in Sweden and Denmark”, in J. Zeitlin and P. 

Pochet (eds.) The Open Method of Coordination in Action: the European 

Employment and Social Inclusion Strategies, Brussels: PIE Peter Lang. 

Jacobsson, Kerstin and Åsa Vifell (2005) ”Soft governance, employment policy and 

committee deliberation”, in Eriksen Erik Oddvar (ed) Making the European 

Polity. Reflexive integration in the EU, London: Routledge, 214-236. 

Jacobsson, Kerstin och Eva Sandstedt (2005) ”Upprördhet och moralisk ordning: 

Skandalen om politikernas lyxpensioner, i Glenn Sjöstrand (red) FiffelSverige, 

Malmö: Liber. 

Jacobsson, Kerstin och Niklas Noaksson (2006) ”Kampen om kunskapen: OECD 

och EU om arbetsmarknaden”, i: Kloka regler, K. Fernler & C-F Helgesson 

(red), Lund: Studentlitteratur. 

Jacobsson, Kerstin and Åsa Vifell (2007) ”New Governance Structures in 

Employment Policy Making Loose Co-ordination in Action”, in I. Linsenmann, 

C. Meyer, W. Wessels (eds.) Economic Government of the EU: a balance 

sheet of new modes of policy coordination, Basingstoke: Palgrave Macmillan. 

Jacobsson, Kerstin and Åsa Vifell (2007) ”Deliberative transnationalism Analysing 

the role of committee interaction in soft co-ordination” in I. Linsenmann, C. 

Meyer, W. Wessels (eds.) Economic Government of the EU: a balance sheet 

of new modes of policy coordination, Basingstoke: Palgrave Macmillan. 

Jacobsson, Kerstin & Charlotte West (2009) ”Joining the European Employment 

Strategy: Europeanisation of Labour Market Policy in the Baltic States”, in: 

Martin Heidenreich & Jonathan Zeitlin (eds) Changing European Employment 

and Welfare Regimes: The Influence of the Open Method of Coordination on 

National Labour Market and Social Welfare Reforms, London: Routledge. 

Jacobsson, Kerstin & Håkan Johansson (2009) ”The micro-politics of the OMC 

process: NGO activities and the social inclusion process in Sweden”, in: 

Martin Heidenreich & Jonathan Zeitlin (eds) Changing European Employment 

and Welfare Regimes: The Influence of the Open Method of Coordination on 

National Labour Market and Social Welfare Reforms, London: Routledge. 

Jacobsson, K. (2009) ”Statens tid: Om politisk tidsförvaltning”, i: Christine Roman 

och Lars Udehn (red) Från klass till organisation, Malmö: Liber. 

Jacobsson, Kerstin & Charlotte West (2010) ”Europeanization of labor policymaking 

in the Baltic States”, in: Bengt Jacobsson (ed) The European Union 

and the Baltic States: Changing Forms of Governance, London: Routledge, 

98-120. 

Jacobsson, Kerstin & Niklas Noaksson (2010) ”From deregulation to flexicurity. 

The makeover of the OECD Jobs Strategy”, i:Martens, Kerstin & Anja Jakobi 

(eds) Mechanisms of OECD Governance. International Incentives for National 

Policy Making, Oxford: Oxford University Press. 

Övriga artiklar 

Garsten, Christina and Kerstin Jacobsson (2007) ”Corporate Globalization, Civil 

Society, and Post-political Regulation: Whither democracy”, Development 

Dialogue, Special issue on Global Civil Society: More or Less Democracy, nr 

49. 


Jacobsson, K. (1999) Att förändra sina omvärldsrelationer. En fallstudie av 

kommunala energibolag på den avreglerade elmarknaden, Linköping: 

Program Energisystem, arbetsnotat 9. 

Jacobsson, K. (1999) Employment Policy in Europe. A New System of European 

Governance, Stockholm: Score, rapport 1999: 11. 


23 (56)

Bilaga E 

Ekengren, Magnus & Kerstin Jacobsson (2000) Explaining the Constitutionalization 

of EU Governance. The Case of European Employment Cooperation, SCORE 

Research Report 2000: 8. 

Jacobsson, Kerstin (2001) Innovations in EU Governance. The Case of 

Employment Policy Co-ordination, SCORE Research Report, 2001:12. 

Jacobsson, Kerstin (2002) Soft Regulation and the Subtle Transformation of 

States: The Case of EU Employment Policy, Score Research Report 2002: 4. 

Noaksson, Niklas och Kerstin Jacobsson (2003) The Production of Ideas and 

Expert Knowledge in OECD. The OECD Jobs Strategy in contrast with the EU 

employment strategy, Score research report 2003. 7. 

Jacobsson, Kerstin and Åsa Vifell (2003) ”Integration by Deliberation On the Role 

of Committees in the Open Method of Coordination”in E. O. Eriksen, C. 

Joerges & J. Neyer (eds.) European Governance, Deliberation and the Quest 

for Democratisation. Oslo: Arena report no 2/2003. 

Jacobsson, Kerstin & Herman Schmid (2003) ”The European Employment Strategy 

at the Crossroads: Contribution to the Evaluation”, i D. Foden & L. 

Magnussion (eds.) Five years experience of the Luxembourg Employment 

Strategy, Brussels: ETUI & SALTSA. 

Jacobsson, Kerstin (2004) ”Durkheims sociologi – vilken relevans idag”, i: Annika 

Rejmer (red) Normvetenskapliga reflektioner, Lund University: Research 

Report in Sociology of Law. 

Jacobsson, Kerstin (2005) Tid och politik. Om tidsuppfattning och politisk 

självförståelse. Scores rapportserie 2005: 9. 

Jacobsson, Kerstin (2006) Durkheims moralsociologi och välfärdsstaten, Scores 

rapportserie 2006: 3. 


Jacobsson, Kerstin (2000) ”Bauman och Bourdieu om nyliberalism och 

nyfattigdom”, Häften för kritiska studier, 33 (1). 

Jacobsson, Kerstin (2001) “Den tredje vägens politik”, Häften för kritiska studier, 

nr 3-4. 

Recension av Linda Soneryd Environmental Conflicts and Deliberative Solutions A 

Case Study of Public Participation in EIA in Sweden, Sociologisk forskning nr 

3 2003. 

Jacobsson, Kerstin (2005) ”Litteraturgranskning av Kristian Sjöviks Demokrati 

bortom nationalstaten”, Statsvetenskaplig tidskift 107(1). 

Jacobsson, Kerstin (2009) Recension av Eva Olsson Emotioner i arbete, 

Sociologisk forskning, nr 2. 

Jacobsson, K. (2009) Recension av Mats Pellbring Laissez-faire, systemkritik eller 

reformism En studie av den svenska opinionsbildande 

globaliseringsdiskursen i dagspress, 1992-2001, Sociologisk forskning, nr 3. 

Jacobsson, Kerstin (2008) “Moral Disturbances in Society”, European Journal of 

Sociology, XLIX (3) 2008. 


24 (56)

Bilaga E 

Ilkka Mäkinen (Professor) 


Mäkinen, I.H.: ”Eastern European Transition and Suicide Mortality”. Social Science 

& Medicine vol. 51, nr 9/2000, ss.1405-1420. 

Ovanstående finns även på svenska som Mäkinen, I.H.: ”Självmordsdödligheten i 

den östeuropeiska omvandlingen”. Sociologisk Forskning vol. 37, nr 1/2000, 

ss.180-209. 

Mäkinen, I.H.: ”Pitirim Sorokins ”Självmordet som samhällsfenomen” – en 

introduktion”. Sociologisk Forskning vol. 37, nr 3-4/2000, ss.46-67. 

Mäkinen, I.H.; Beskow, J.; Jansson, A.; Odén, B.: ”Historical Perspectives on 

Suicide and Suicide Prevention in Sweden”. Archives of Suicide Research vol. 

6, nr 3/2002, ss.269-284. 

Mäkinen, I.H. & Wasserman, D.: "Suicide Mortality among the Immigrant Finnish 

Swedes”. Archives of Suicide Research vol. 7, nr 2/2003, ss.93-106. 

Mäkinen, I.H.: “Kak byl napisan otjerk Sorokina o samoubiistve”. I: 

Sotsiologitjeskije Issledovanija 11/2003, ss. 123-131. 

Stickley, A. & Mäkinen, I.H.: “Homicide in the Russian Empire and Soviet Union. 

Continuity or Change” British Journal of Criminology vol. 45 (2005), ss.647– 

670. 

Mäkinen, I.H. & Reitan, T.: ”Continuity and Change in Russian Alcohol 

Consumption from Tsars to Transition”. Social History vol.31, nr 2/2006, 

ss.160-179. 

Mäkinen, I.H.: ”Suicide Mortality of Eastern European Regions before and after the 

Communist Period”. Social Science & Medicine vol.63, 2006, ss.307-319. 

Mäkinen, I.H. & Stickley, A.: ”Suicide Mortality and Agricultural Rationalization in 

Post-War Europe”. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology vol.41, 

2006, ss.429-434. 

Mäkinen, I.H.: “Akceptacja samobójstwa oraz jej korelaty w Europie Wschodniej i 

Zachodniej w okresie przemian ustrojowych”. Suicydologia 2/2006, ss.1-16. 

Ovanstående finns även på engelska som Mäkinen, I.H.: ”The Acceptance of 

Suicide and Its Concomitants in Eastern and Western Europe in Times of 

Transition”. I: Holyst, B. (ed.): EuroCriminology Vol. 20/21. Lodz University 

Press, Lodz 2007, ss.3-27. 

Jukkala, T.; Mäkinen, I.H.; Kislitsyna, O.; Ferlander, S.; Vågerö, D.: ”Economic 

Strain, Social Relations, Gender, and Binge Drinking in Moscow”. Social 

Science & Medicine vol.66, 2008, ss.663-674. 

Stickley A; Ferlander S; Jukkala T; Carlson P; Kislitsyna O; Mäkinen I.H. : 

“Institutional Trust in Contemporary Moscow.” Europe-Asia Studies vo.61, 

2009, ss. 779-796. 

Ferlander S & Mäkinen I.H.: ”Social Capital, Gender and Self-Rated Health. 

Evidence from the Moscow Health Survey 2004.” Social Science & Medicine 

vol.69, 2009, ss.1323-1332. 

Bursztein Lipsicas C & Mäkinen I.H.: “Immigration and Suicidality in the Young”. 

Accepterad för publicering i Canadian Journal of Psychiatry. 


Mäkinen, I.H.: ”Några tankar om kultur och självmord samt den humanistiska 

suicidpreventionens sociologiska grundvalar”. I: Beskow, J. & Jarrick, A. 

(red.): Humanistisk suicidprevention. FRN-rapport 2000:3. Institutet för 

psykosocial medicin & Forskningsrådsnämnden, Stockholm 2000, ss.139-150. 

Mäkinen, I.H. & Wasserman, D.: ”Suicide: Some Social Dimensions”. I: 

Wasserman, D. (red.): Suicide – an Unnecessary Death. Dunitz & Co., 

London 2000, ss.101-108. 

Ovanstående finns även på ryska som Mäkinen, I.H., Wasserman, D.: "Nekotorye 

sotsialnye aspekty suitsida". I: Wasserman, D. (red.): Suitsid - Naprasnaja 

Smert. Dunitz & Co., Dorpat 2003, ss.109-117. 


25 (56)

Bilaga E 

Ovanstående finns även på kinesiska som Mäkinen, I.H., Wasserman, D.: "Zisha 

de yixie shehui tuansu". I: Wasserman, D. (red.): Zisha: yizhong bubiyao de 

siwang. Zhongguo Qinggongye Chubanshe, Beijing 2004, ss.129-138. 

Ovanstående finns även på japanska som Mäkinen, I.H., Wasserman, D.: 

"Sakaiteki sokumen kara mita jisatsu ". I: Wasserman, D. (red.): Jisatsu 

yobou gaku. Ishi – hokeniryou sutaffu notameni. Gakkai Shuppan Sentaa, 

Tokyo 2006, ss.109-117. 

Mäkinen, I.H.: ‘Sorokin on Suicide. An Introduction to His Essay “Suicide as a 

Social Phenomenon”’. I: Vågerö, D. (red.): The Unknown Sorokin. His Life in 

Russia and the Essay on Suicide. Södertörn Academic Studies No.8. Almqvist 

& Wiksell International, Stockholm 2002, ss.32-61. 

Mäkinen I.H., Wasserman D.: “Labour Market, Work Environment and Suicide”. I: 

Wasserman D & Wasserman C (red.): Oxford Textbook of Suicidology and 

Suicide Prevention. A Global Perspective. Oxford University Press, Oxford 

2009, ss.221-229. 

Mäkinen I.H..: ”Social Theories of Suicide”. I: Wasserman D & Wasserman C 

(red.): Oxford Textbook of Suicidology and Suicide Prevention. A Global 

Perspective. Oxford University Press, Oxford 2009, ss.139-147. 


Mäkinen, I.H.: ”Suicide in the New Millennium – Some Sociological Speculations”. 

I: Crisis vol. 23, 2/2002, ss.91-92. 

Mäkinen, I.H.: ”Unga kvinnors självmord i Sverige: höga tal i jämförelse med 

övriga Europa”. Läkartidningen vol.102, 8.6.2005, ss.1835-1836. 

Mäkinen, I.H. & Reitan, T.: ”Note on the Stockholm Centre on Health of Societies 

in Transition (SCOHOST)”. Social History vol. 31, nr 2/2006, ss.180-181. 

Mäkinen , I.H.: ”Självmordens geografiska fördelning i Sverige”. I: Lunden, T. 

(red.): Katastrof! Olyckans geografi och antropologi. Ymer, årsbok för 

Svenska sällskapet för antropologi och geografi, vol. 126 (2006), ss.251-268. 

Publicerade forskningsapporter 

Mäkinen, I.H.: ”Suicidalitet bland invandrare”. I: Ekblad, S. & Wasserman D. 

(red.): Tidig upptäckt och preventiv behandling av asylsökande i riskzonen 

för självmord. Stressforskningsrapporter nr 304-2002, Institutet för 

psykosocial medicin, Stockholm 2002; ss.13-16. 

Mäkinen, I.H.: "Suicide". I: McKellar, L.; Andrjusjina, J.; Horlacher, D. (red.): 

Policy Pathways to Health in the Russian Federation. Interim Report 04-021 

vid The International Institute of Applied Systems Analysis, Wien 2004; 

ss.125-135. 

Vågerö, D.; Ferlander, S.; Leinsalu, M.; Mäkinen, I.; Stickley, A.: ”Unhealthy 

Societies Health Stagnation and Growing Health Inequalities Are Not 

Consistent with Sustainable Development”. I: Realizing a Common Vision for 

a Baltic Sea Eco-Region. Report from a Research Symposium on Sustainable 

Development Patterns 28-29 October 2005, Immanuel Kant State University, 

Kaliningrad, Russia. The Baltic University Programme, 2006; ss.41-49. 


26 (56)

Bilaga E 

Apostolis Papakostas (Professor) 

Böcker 

Organisationer, samhälle och globalisering. Tröghetens mekanismer och 

förnyelsens förutsättningar. (2002) Lund: Studentlitteratur (med Göran 

Ahrne). 

Misstro Tillit och korruption – och det offentligas civilisering. (2009). Lund: 

Studentlitteratur. 


The rationalization of civil society. Forthcoming in Current Sociology, vol 59, issue 

3. 

Vem behöver medlemmar Sociologisk forskning 2003:3 (med Göran Ahrne). 


“Why is there no clientelism in Scandinavia A comparison of the Swedish and 

Greek sequences of development.” I Simona Piatonni (2001) (ed.) 

Clientelism, Interests and Democratic Representation. The European 

experience in Historical and Comparative Perspective. Cambridge: Cambridge 


Kollektivt handlande i rörelser och organisationer. I Åsa Wettergren & Andrew 

Jamison (red.) (2006) Sociala rörelser – Politik och kultur. Lund: 

Studentlitteratur (med Göran Ahrne). 

Förändring bygger på tröghet. I Björn Fjæstad & Lars-Erik Wolvén (red.) (2005) 

Arbetsliv och samhällsförändringar. Lund: Studentlitteratur (med Göran 

Ahrne). 

Hur mycket kan man hoppas på globala rörelser Om sociala rörelser och politiska 

partier. I Adrienne Sörbom (2004) Den tömda demokratin. Stockholm: Agora 

(Med Göran Ahrne). 

Nya förutsättningar för frivilligorganisationer. I Boström, Forssell, Jacobsson & 

Tamm-Hallström (red.) (2004) Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber 

Arenor för korruption. I Glenn Sjöstrand (red) (2005.) Fiffelsverige. Lund: Liber. 

Ett låst samhälle I Christine Roman och Lars Udéhn, (2009). Från klass till 

organisation, en resa i det sociala landskapet. Malmö: Liber (med Dominika 

Polanska). 


Civilsamhällets rationaliseringar. 2004. Arkiv nr 91. 

Introduction: Piotr Sztompka and the Sociological Trauma. (2008). I Piotr 

Sztomka The ambivalence of social change in post-communist societies. 

Södertörns högskola: Södertörn Lectures nr1. 

Rapporter 

Inertia and Innovation. Score: rapportserie 2001:5 (med Göran Ahrne) 

Mer organisation med färre människor och många organisationer med få frågor. 

Score: Rapportserie 2003:6 

Bokrecensioner: 

Recension av Ronaldo Munck & Peter Waterman (eds.) (1999) Labour Worldwide 

in the Era of Globalization. I Contemporary sociology, 32(1). 

Recension av Lounsbury & Ventresca (eds) (2002) Social structure and 

organizations revisited. I Scandinavian Journal of Management 2003:19 

Recension av Sébastien Chartrand (2004) Work in voluntary welfare 

organizations. A sociological study of voluntary welfare organizations in 

Sweden. I Sociologisk forskning 2005 nr 3. 

Recension av Denis Frank (2005) Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen. 

Växjö: Växjö University Press. I Sociologisk forskning 2006 


27 (56)

Bilaga E 


Hans E. Andersson (Fil.dr, sökt docentkompetens) 

Böcker 

2010 Asylsökande barns hälsa och välbefinnande (En av 7 redaktörer). 

Göteborgs universitet: Centrum för Europaforskning. 

2008 Överstatlig flyktingpolitik. Staters samarbeten inom suveränitetskänsliga 

områden. Umeå: Boréa Bokförlag. 

2005 The Asylum-seeking Child in Europe (red. med Henry Ascher, Ulla 

Björnberg, Marita Eastmond och Lotta Mellander). Göteborgs universitet: 

Centrum för Europaforskning. 

2001 Homo Nordicus Om danska, norska och svenska tjänstemäns och 

förtroendevaldas identiteter. Avhandling. Göteborg, statsvetenskapliga 

institutionen. 


2010 ”What Activates an Identity The Case of Norden.” Accepterad för 

publicering i International Relations. Vol 24(1): 1-19 

2010 ”Asylum Seekers and Undocumented Migrants’ Increased Social Rights in 

Sweden” Accepterad för publicering i International Migration. (Tillsammans 

med Susanna Nilsson; tidigare student till mig). 

2009 ”Vad är överstatlighet” Accepterad för publicering i Statsvetenskaplig 

Tidskrift. Nr 4. 


2010 ”Spänningen mellan barnkonventionen och den reglerade invandringen.” i 

Andersson Hans E., m fl (red) Asylsökande barns hälsa och välbefinnande. 

Göteborgs universitet: Centrum för Europaforskning. 

2004 ”Demokratins bekymmer i en mer gränslös värld” i Ulf Bjereld, Marie 

Demker, Ann-Marie Ekengren och Jan Ekecrantz (red.) Det 

hyperindividualiserade samhället Umeå: Boréa. 

2003 ”Hur gemensam är EU:s ’gemensamma’ flyktingpolitik” i Lindahl, Rutger 

(red.) Forskning om Europafrågor. Göteborgs universitet: Centrum för 

Europaforskning. 

2002 ”När stater konkurrerar är flyktingar förlorare” i Bernitz, Ulf och Sverker 

Gustavsson, Lars Oxelheim. Europaperspektiv 2002 - konkurrens på tre 

nivåer. Stockholm: Santérus Förlag. 

2000 ”Sweden – a Mainstream Member State and a Part of Norden” i Miles, Lee 

(red.) Sweden and the European Union Evaluated. London: Continuum. 

2000 ”Den nordiska passunionen eller Schengensamarbetet” i Sundelius, Bengt 

och Claes Wiklund (red.) Norden i sick-sack. Tre spårbyten inom nordiskt 

samarbete. Stockholm: Santérus Förlag. 


2009 ”Regeringsformen och överlåtande av beslutanderätt”. Juridisk Tidskrift 

2009-10, nr 2. 

2002 ”Har USA-kongressen abdikerat” Internationella Studier. Nr. 1. 

Rapporter 

2005 Sweden Immigration: Numbers, Policies, Issues. Rapport att publiceras på 

hemsidan för ”International and European Forum on Migration Research” 

(http://www.fieri.it). 


28 (56)

Bilaga E 

2003 Utarbetande av remissvar på betänkandet ”Vår beredskap efter den 11 

september SOU 2003:32” (Ä 1850/03). 

2003 Flyktingpolitiken i framtidens EU. Rapport till Svenska institutet för 

europapolitiska studier (Sieps). 2003:5 


2001 Medverkan i Nationalencyklopedin (Schengensamarbetet) 


29 (56)

Bilaga E 

Nicholas Aylott (Docent) 

Böcker 

Poguntke, Thomas, Nicholas Aylott, Elisabeth Carter, Robert Ladrech and Kurt 

Richard Luther (eds) (2007), The Europeanization of National Political Parties: 

Power and Organizational Adaptation (London: Routledge). 


Allern, Elin Haugsgjerd and Nicholas Aylott (2009), "Overcoming the Fear of 

Commitment: Pre-Electoral Coalitions in Norway and Sweden", Acta Politica 

44, 259-85. 

Poguntke, Thomas, Nicholas Aylott, Robert Ladrech and Kurt Richard Luther 

(2007), "The Europeanization of National Party Organizations: A Conceptual 

Analysis", European Journal of Political Research 46:6, 747-851. 

Allern, Elin Haugsgjerd, Nicholas Aylott and Flemming Juul Christiansen (2007), 

"Social Democrats and Trade Unions in Scandinavia: The Decline and 

Persistence of Institutional Relationships", European Journal of Political 

Research 46:5, 607-35. 

Aylott, Michael and Nicholas Aylott (2007), "A Meeting of Social Science and 

Football: Measuring the Effects of Three Points for a Win", Sport in Society 

10:2, 205-22. 

Aylott, Nicholas (2005), "Lessons Learned, Lessons Forgotten: The Swedish 

Referendum on EMU of September 2003", Government and Opposition 40:4, 

540-64. 

– (2003), "After the Divorce: Social Democrats and Trade Unions in Sweden", 

Party Politics 9:3, 369-90. 

– (2002), "Let's Discuss This Later: Party Responses to Euro-Division in 

Scandinavia", Party Politics 8:4, 441-61. 


Aylott, Nicholas (forthcoming, 2010), "Parties and Party Systems in the North", in 

Torbjörn Bergman and Kaare Strøm (eds), Democratic Institutions in Decline 

(Ann Arbor, MI: University of Michigan Press). 

Allern, Elin Haugsgjerd, Nicholas Aylott and Flemming Juul Christiansen (2008), 

"Scener fra et æktenskab: Socialdemokratiske partier og fagforeninger i 

Skandinavien", in Karina Kosiara-Pedersen and Peter Kurrild-Klitgaard (eds), 

Partier og partisystemer i forandring: Festskrift til Lars Bille (Odense: 

Syddansk universitetsforlag). 

Aylott, Nicholas (2008), "Softer But Strong: Euroscepticism and Party Politics in 

Sweden", in Paul Taggart and Aleks Szczerbiak (eds), Opposing Europe The 

Comparative Party Politics of Euroscepticism, Volume 1: Case Studies and 

Country Surveys (Oxford: Oxford University Press). 

– (2007), "A Long, Slow March to Europe: The Europeanization of Swedish 

Political Parties", in Poguntke et al (eds), The Europeanization of National 

Political Parties: Power and Organizational Adaptation (London: Routledge). 

–, Laura Morales and Luis Ramiro (2007), "Some Things Change, A Lot Stays the 

Same: Comparing the Country Studies", in Poguntke et al (eds), The 

Europeanization of National Political Parties: Power and Organizational 

Adaptation (London: Routledge). 

Aylott, Nicholas (2005), "Politiska partier", in Magnus Blomgren and Torbjörn 

Bergman (eds), EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick (Malmö: 

Liber). 

– (2005), "'President Persson' – How Did Sweden Get Him", in Thomas Poguntke 

and Paul Webb (eds), The Presidentialization of Politics: A Comparative Study 

of Modern Democracies (Oxford: Oxford University Press). 

– (2004), "From People’s Movements to Electoral Machines Interest Aggregation 

and the Social Democratic Parties of Scandinavia", in Kay Lawson and 


30 (56)

Bilaga E 

Thomas Poguntke (eds), How Political Parties Respond: Interest Aggregation 

Revisited (London: Routledge). 

– (2001), "The Swedish Social Democrats", in Ton Notermans (ed.), Social 

Democratic Parties and EMU (Oxford: Berghahn). 


Aylott, Nicholas and Niklas Bolin (2007), "Towards a Two-Party System The 

Swedish Parliamentary Election of September 2006", West European Politics 

30:3, 621-33. 

Aylott, Nicholas (2006), "Vart tog EU vägen i valrörelsen", Internationella Studier 

2, 60-70. 

Bergman, Torbjörn and Nicholas Aylott (2003), "Parlamentarism per kontrakt – 

blir den svenska innovationen långlivad", Riksdagens årsbok 2002/03 

(Stockholm: Riksdagen). 

– (2002), "The Domestic Perspective: Impact on Swedish Party Politics", 

symposium on the Swedish presidency of the EU Council of Ministers, 

Cooperation and Conflict 37:2, 219-26. 

Rapporter 

Aylott, Nicholas and Malena Rosén Sundström (2009), "The European Parliament 

Election in Sweden, June 2009", European Parliament Election Briefing 37 

(Sussex: European Parties Elections & Referendums Network). 

Bolin, Niklas and Nicholas Aylott (2006), "The Swedish Parliamentary Election of 

September 2006", EPERN Election Briefing No. 30 (Sussex: European Parties 

Elections & Referendums Network). 

Aylott, Nicholas and Magnus Blomgren (2004), "The European Parliament Election 

in Sweden, June 13 2004", 2004 European Parliament Election Briefing Paper 

7 (Sussex: European Parties Elections & Referendums Network). 

Aylott, Nicholas (2003), "The Swedish Referendum on EMU of September 14 

2003", EPERN Referendum Briefing No. 9 (Sussex: European Parties Elections 

& Referendums Network). 

Aylott, Nicholas (2002), "Europe and the Swedish Parliamentary Elections of 

September 2002", RIIA/OERN Election Briefing No. 6 (London: Royal Institute 

of International Affairs). 


Aylott, Nicholas (2006), review of Knut Heidar (ed.), Nordic Politics: Comparative 

Perspectives (Oslo: Universitetsforlaget), West European Politics 29:1, 192- 

93. 

– (2005), review of Stefano Fella (2002), New Labour and the European Union: 

Political Strategy, Policy Transition and the Amsterdam Treaty Negotiations 

(Aldershot: Ashgate), The European Legacy. 

– (2004), review of Tapio Raunio and Teija Tiilikainen (2003), Finland in the 

European Union (London: Frank Cass), Journal of European Integration 26:4, 

493-94 

– (2002), review of William R. Shaffer (1998), Politics and Parliaments: Political 

Change in Norway (Columbus, OH: Ohio University State Press), and Donald 

R. Matthews and Henry Valen (1999), Parliamentary Representation: The 

Case of the Norwegian Storting (Columbus, OH: Ohio University State Press), 

Journal of Legislative Studies 7:3, 127-9. 

– (2001), review of Jean Blondel and Maurizio Cotta (eds) (2000) The Nature of 

Party Government: A Comparative European Perspective (Basingstoke: 

Palgrave), Political Studies 49:4, 827. 

– (2001), review of Robert Geyer, Christine Ingebritsen and Jonathon W. Moses 

(eds) (2000), Globalization, Europeanization and the End of Scandinavian 

Social Democracy (London: Macmillan), European Business Review 13:1, 

74-76. 


31 (56)

Bilaga E 

– (2001), review of Tom Christensen and B. Guy Peters (1999), Structure, 

Culture, and Governance: A Comparison of Norway and the United States 

(Lanham, MD: Rowman and Littlefield), and Torbjörn Bergman and Erik 

Damgaard (eds) (2000), Delegation and Accountability in European 

Integration: The Nordic Parliamentary Democracies and the European Union 

(London: Frank Cass), Political Studies 49:1, 169-70. 

– (2000), review of Ian Budge, Ken Newton et al (1997), The Politics of the New 

Europe: Atlantic to Urals (London: Longman), The European Legacy 5:2, 265- 

6. 


32 (56)

Bilaga E 

Torbjörn Bergman (Professor) 

Böcker 

The Madisonian Turn – Political Parties and Parliamentary Change in Nordic 

Europe. Ann Arbor: University of Michigan Press. Forthcoming December 

2010. [med Kaare Strøm, red]. 

Cabinets and Coalition Bargaining: The Democratic Life Cycle in Western Europe. 

Oxford: Oxford University Press. 2008. 

EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick. Lund: Liber förlag. 2005. [med 

Blomgren, Magnus, red.) 

Delegation and Accountability in Parliamentary Democracies. Oxford: Oxford 

University Press. 2003. [med Strøm, Kaare och Müller, Wolfgang C. eds.] 

Delegation and Accountability in European Integration: The Nordic Parliamentary 

Democracies and the European Union. London: Frank Cass. 2000. [med Erik 

Damgaard, eds] 


“Controlling Corruption in the Public Sector”, Scandinavian Political Studies. Vol. 

32, No 1, 45-70. 2009 [med Staffan Andersson]. 

Bale, Tim and Bergman, Torbjörn (2006) “A Taste of Honey is Worse Than None 

at All Generic Challenges of Support Party Status in Sweden and New 

Zealand”, Party Politics, Vol 12, No. 2, 189-209. 2006. [med Tim Bale] 

“Captives No Longer, but Servants Still Contract Parliamentarism and the New 

Minority Governance in Sweden and New Zealand”, Government and 

Opposition, Vol. 41, No. 3, 422-449. 2006. [med Tim Bale] 

Parliamentary Democracy in Scandinavia: Shifting dimensions of citizen control. 

Scandinavian Political Studies, Vol. 27. No. 2. 2004. Guest Editor. 

“Sweden: democratic reforms and partisan decline in an emerging separation of 

powers system”, in Scandinavian Political Studies, Vol. 27, No. 2, 203-225. 

2004. 

”Shifting dimensions of citizen control”, Scandinavian Political Studies, Vol. 27, 

No. 2, 89-113. 2004. [med Kaare Strøm] 

Reniu, Josep M. and Torbjörn Bergman (2003). ”Estrategias, objetivos y toma de 

decisions de los partidos politicos españoles en la formación de gobiernos 

estatales”, Política y Sociedad, Vol. 40, Núm. 2: 63-76. 

“Parliamentary democracy and the chain of delegation”. European Journal of 

Political Research, Vol. 37. No. 3. 2000. [Temanummer med Wolfgang C. 

Müller, och Kaare Strøm, eds]. 

“The European Union as the Next Step of Delegation and Accountability”, 

European Journal of Political Research, Vol. 37, 3, 415-429. 2000. 

“Delegation and Accountability in European Integration: Introduction”, Journal of 

Legislative Studies, Vol. 6 No.1, 1-14. 2000. 

Bergman, Torbjörn; Müller, Wolfgang C., and, Kaare (2000). Introduction: 

“Parliamentary democracy and the chain of delegation”, European Journal of 

Political Research, Vol. 37, 3, 255-259. 2000. [med Wolfgang C. Müller, och 

Kaare Strøm] 


“When Median-Legislator Theory Fails: the Swedish Greens in 1998 and 2002”, in 

Rudy W. Andeweg and Lieven De Winter (eds), Government Formation: 

Coalition Theory and Deviant Cases (London: Routledge). Forthcoming 2010. 

[med Nicholas Aylott] 

“Coalition Theory and Cabinet Governance: An Introduction”, in Strøm, Kaare; 

Müller, Wolfgang C. and Bergman, Torbjörn eds. Cabinets and Coalition 

Bargaining: The Democratic Life Cycle in Western Europe. Oxford: Oxford 

University Press. 2008. [med Wolfgang C. Müller, och Kaare Strøm] 

“The Empirical Study of Coalition Governance”, in Strøm, Kaare; Müller, Wolfgang 

C. and Bergman, Torbjörn eds. Cabinets and Coalition Bargaining: The 


33 (56)

Bilaga E 

Democratic Life Cycle in Western Europe. Oxford: Oxford University Press. 

2008. [med Gerber, Elisabeth R.; Kastner, Scott and Nyblade, Benjamin]. 

“Conclusion: Cabinet Governance in Parliamentary Democracies“,in Strøm, Kaare; 

Müller, Wolfgang C. and Bergman, Torbjörn eds. Cabinets and Coalition 

Bargaining: The Democratic Life Cycle in Western Europe. Oxford: Oxford 

University Press. 2008. [med Strøm, Kaare; Müller, Wolfgang C. and 

Nyblade, Benjamin] 

“The (moral) hazards of parliamentary democracy” in Braun, Dietmar and Gilardi, 

Fabrizio, eds., Delegation in Contemporary Democracies. London: Routledge. 

2006. [med Strøm, Kaare och Müller, Wolfgang C.] 

”Unionens byråkrater: kommissionen och de svenska statstjänstemännen”, i 

Blomgren, Magnus och Bergman, Torbjörn, red., EU och Sverige – ett 

sammanlänkat statsskick. Malmö: Liber förlag. 2005. [med Andersson, 

Theresé] 

“Comparative parliamentary democracy: a project report”. European Political 

Science, Vol. 4, No. 2, 42-54. 2005. [med Strøm, Kaare och Müller, Wolfgang 

C.] 

”Partierna och regeringsmakten” i Marie Demker och Lars Svåsand, red., 

Partiernas århundrade.Fempartimodellens uppgång och fall i Norge och 

Sverige. Stockholm: Santérus förlag. 2005. [med Strøm, Kaare]. 

”Le régime parlementaire en Suède”. Dans Olivier Costa, Eric Kerrouche et Paul 

Magnette (ed.), Vers un renouveau du parlementarisme en Europe, 

Bruxelles: Editions De L’Universite De Bruxelles. 2004. [med Larue, Thomas] 

”Demokrati på två nivåer”, i Gustavsson, Sverker; Oxelheim, Lars and Wahl, Nils, 

red., Valutaunionen, författningsfrågan och östutvidgningen. 

Europaperspektiv 2003. Stockholm: Santerius förlag. 2003. 

“Parlamentarism”, in Ingvar Mattson and Olof Petersson, red., Svensk 

författningspolitik. Stockholm: SNS Förlag. 2003. 

“Sweden: From Separation of Power to Parliamentary Supremacy – and Back 

Again”, in Kaare Strøm; Wolfgang C. Müller, and Bergman, Torbjörn, eds. 

Delegation and Accountability in Parliamentary democracies. Oxford: Oxford 

University Press. 2003. 

“Sweden: When minority cabinets are the rule and majority coalitions the 

exception”, in Wolfgang C. Müller and Kaare Strøm, eds., 2 nd edition. 

Coalition Governments in Western Europe. Oxford: Oxford University Press. 

2003. 

”Democratic Delegation and Accountability: Cross-national Patterns”, in Kaare 

Strøm; Wolfgang C. Müller, and Bergman, Torbjörn, eds. Delegation and 

Accountability in Parliamentary democracies. Oxford: Oxford University Press. 

2003. [med Müller, Wolfgang C., Strøm, Kaare och Blomgren, Magnus]. 

”Parliamentary Democracy: Promise and Problem”, in Kaare Strøm; Wolfgang C. 

Müller, and Bergman, Torbjörn, eds. (2003). Delegation and Accountability in 

Parliamentary democracies. Oxford: Oxford University Press. 2003. [med 

Müller, Wolfgang C. och Strøm, Kaare ]. 

“Dimensions of Citizen Control”, in Kaare Strøm; Wolfgang C. Müller, and 

Bergman, Torbjörn, eds., Delegation and Accountability in Parliamentary 

democracies. Oxford: Oxford University Press. 2003. [med Strøm, Kaare; 

Wolfgang C. Müller; och Benjamin Nyblade.] 

“Challenges to Parliamenary Democracy”, in Kaare Strøm; Wolfgang C. Müller, 

and Bergman, Torbjörn, eds., Delegation and Accountability in Parliamentary 

democracies. Oxford: Oxford University Press. 2003. [med Strøm, Kaare och 

Wolfgang C. Müller]. 

”Greece: ’Rationalizing’ Constitutional Powers in a Post-Dictatorial Country”, in 

Kaare Strøm; Wolfgang C. Müller, and Bergman, Torbjörn, eds., Delegation 

and Accountability in Parliamentary democracies. Oxford: Oxford University 

Press. 2003. [med Trantas, Georgios; Zagoriti, Paraskevi; Müller, Wolfgang 

C. and Strøm, Kaare] 


34 (56)

Bilaga E 

“Parliaments and policy-making in the European Union”. In Jeremy Richardson, 

ed., European Union. Power and Policy-making, 2nd edition. London: 

Routledge. 2001. [med Tapio Raunio] 


“Book review of Bjørn Erik Rasch: Kampen om regjeringsmakten. Norsk 

parlamentarisme i europeisk perspektiv. Bergen: Fagbokforlaget 2004, 200 

sider”. Tidsskrift for samfunnsforskning 3/2005, 420-422. 2005. 

”Anmeldelse: Mathew Soberg Shugart and Martin P. Wattenberg eds. (paperback 

2003), Mixed-Member Electoral Systems. The Best of Both Worlds, Oxford 

University Press,” GRUS, nr 75/76, 183-185. 2005. 


”Parlamentarism per kontrakt - blir den svenska innovationen långlivad”, 

Riksdagens årsbok 2002/03. 2003. [med Nicholas Aylott] 


35 (56)

Bilaga E 

Fredrika Björklund (Docent) 

Böcker 

Björklund, F. & J. Rodin (red) (2009) Det nya Östeuropa – Stat och nation i 

förändring. Lund: Studentlitteratur. 


Björklund, F. (2004). Ethnic Politics and the Soviet Legacy in Latvian Post- 

Communist Education: The Place of Language. Nationalism and Ethnic 

Politics. Frank Cass. No. 10, pp1-31. 

Björklund, F. (2006). The East European ”ethnic nation” – Myth or reality 

European Journal of Political Research. No 45, pp93-121. 


Björklund, F. (2000). Neutralitetspolitiken: fredad från demokratin. I Människan i 

historien och samtiden, festskrift till Alf W Johansson. Stockholm: Hjalmarson 

& Högberg. (s. 15-36) 

Björklund, F. (2002). National identity and school policy in the Latvia context. 

Sabiedrība un kultūra, rakstu krājums. Liepaja: Liepajas pedagogical 

university college. (s. 185-194) 

Björklund, F. (2009). Lettland - demos etnos och den politiska makten i en ung 

demokrati. I Björklund, F. & J. Rodin (red) Det nya Östeuropa – Stat och 

nation i förändring. Lund: Studentlitteratur. 

Björklund, F. (2003). The Rhetoric of the Nation: Baltic Germans in the First 

Latvian Republic. I Lindqvist, M. (red.), Re-inventing the Nation: 

Multidisciplinary Perspectives on the Construction of Latvian National Identity. 

Botkyrka: Mångkulturellt centrums förlag. (s. 75-122) 

Björklund, F. (2003). Pedagogy of the Nation: Nation-building and education in 

Latvia. I Lindqvist, M. (red.), Re-inventing the Nation: Multidisciplinary 

Perspectives on the Construction of Latvian National Identity. Botkyrka: 

Mångkulturellt centrums förlag. (s. 243-292) 

Rapporter 

Björklund, F. & V. Liubinienė, (2004). Value Change Related to the Process of 

Democratisation in Lithuania, Latvia and Estonia. Södertörns University College, 

Research reports series 2004:1. 


Björklund, F. (2001). Christina Bergqvist et al. (eds) Equal democracies Gender 

and Politics in the Nordic Countries. Economic and Industrial Democracy. SAGE. 

Vol.22 No. 2. (s. 311-314) 


36 (56)

Bilaga E 

Inga Brandell (Docent) 

Böcker 

State frontiers. Borders and Boundaries in the Middle East, I.B.Tauris, London 

2006. 

Changes in the Boundaries of Knowledge, Swedish Research Institute in Istanbul, 

Transactions vol 21, I.B. Tauris, London 2010, 


(med Annika Rabo) Arab Nations and Nationalism: Dangers and virtues of 

transgressing disciplines, i Orientalia Suecana, LI-LII (2002-03) , Uppsala. 


(med Fatiha Talahite), Syndicalisme arabe et partenariat euro-méditerranéen, i 

Fouquet, Annie, Udo Rehfeldt och Serge LeRoux (red.), Le syndicalisme dans 

la mondialisation, Editions de l’Atelier, Paris 2000. 

Kunskapens och verklighetens gränser, i Bankier, J. (red.) Nyhetens obehag: 

essäer om modersmål, identitet och nationell kultur, Nya Doxa, Nora 2001. 

Kabyles in History and the Crisis of Contemporary Algeria, i Ahmed, I., The Politics 

of Group Rights. The State and Multiculturalism, University Press of America, 

Lanham, 2005. 

Introduction, i Brandell, I. (ed.), State Frontiers. orders and Boundaries in the 

Middle East, I.B. Tauris, London, 2006. 

Whose Borders Some Empirical and Theoretical Afterthoughts, i Brandell, I. (ed.) 

State Frontiers. Borders and Boundaries in the Middle East, I.B. Tauris, 

London, 2006. 


Algeriet: Utan olja och naturgas en helt annan politik, i Olja – en förbannelse, 

Skrifter utgivna av Sällskapet för Asienstudier, n. 9, 2000. 

En gränslös människa – antropofagi i massmördandets århundrade, Glänta, 

Göteborg 2005. 

Rapporter 

(med Björn Beckman, Lloyd Sachinkoye, Mohamed Salih) Consolidation and 

Renewal. Codesria in the New Millennium, Serien Sida Evaluation 26, 2007. 


recension av Knut Vikør Maghreb – Nordafrika etter 1800, i Historisk Tidskrift, 

Oslo, n. 1, 2009. 


Nationalencyklopedin, ett antal bidrag, t.ex. Algeriet, historia, Algeriet, statsskick 

och politik, Libyen, statsskick och politik, Marocko, statsskick och politik etc., 

2000 och 2009. 


37 (56)

Bilaga E 

Yonhyok Choe (Docent) 

Böcker 

Representation and Participation in the Baltic States: Estonia, Latvia and 

Lithuania, Södertörn Academic Studies 10. Huddinge: Södertörns högskola. 

2003. [medförfattare, med Elfar Loftsson] 

Social Cleavage and Party Support: A Comparative Study of Voting Behavior - 

Japan, South Korea and the United Kingdom, Academic Report 2002. 

Huddinge: Södertörns högskola. 2003. 

Sweden and Poland in a European Perspective: Some Aspects on the Integration 

Process, Huddinge: Södertörns högskola. Research Report 1. 2003. 

[medförfattare, med Björn Hassler och Stanislaw Zyborowicz] 

Valsystem och den representativa demokratin (Electoral System and the 

Representative Democracy). Lund: Liber. 2003. [även läromedel] 


Institutional Approach to Coping with Social Conflicts: The Swedish SOU and 

Special Committee as an Alternative Model for Korean Democracy. Journal of 

Scandinavian Societies of Korea, No. 10, 2009. 

The 2006 General Election of Sweden: Its Impact on change of the Swedish 

Model, Journal of Scandinavian Societies of Korea, No. 8, 2007. 

Institutional Trust and Electoral Turnout in New Democracies: A Comparative 

Study of East and Central Europe, Journal of Scandinavian Societies of Korea, 

No. 5, 2004. 

Social Democracy in the European Party Politics: Its Origins and Prospects”, 

Journal of Scandinavian Societies of Korea, No.3, 2002. 

Corruption, Economic Crisis and Reform Politics in East and Southeast Asia: A 

Hypothetical Study, Political Science Review. Vol. 7, No. 4, 2002, pp.73-86. 

Electoral Reform and democratization in South Korea”, Political Science Review, 

Vol. 6, No.1-2, 2001. 


Quality of Life and Subjective Well-being: A comparison of Korea and five west 

European countries (France, Germany, Italy, Sweden and the United 

Kingdom)”, I Tikhonov, Vladimir (red.), Contemporary South Korean 

Capitalism: Its workings and challenges. Oslo: Oslo University Press. 

Forthcoming. 

Analysing Youth Socialization Process in Sweden: A Network Chart Method and Its 

Implication, I Moon, Kyeong-Sook (red.), Youth Socialization Process in 

Comparison: The Case of Germany and Sweden, Seoul: Korea Youth Policy 

Institute. 2008. 

Youth Socialization Process vis a vis Friend Relationship in Sweden. I Kim, Hyeon- 

Chol and Kim, Eun-Jeong (red.), International Study of Youth Socialization 

Process: A Qualitative Research. Korea Youth Policy Institute: Seoul. 2007. 

Free and Fair Election: Some Reflections on Its Criteria. I Björn Erik Rasch (red.), 

Electoral Democracy in Southern Africa. Oslo: Norwegian Institute of Human 

Right. 2000. 

The Swedish Electoral System, I Chan-Wook Park (red). Proportional Electoral 

System. Seoul: Pak Young Sa. 2000. 


The Swedish Right-wing Experiment of Social and Economic Reform: Its 

implication to election strategy to 2010 general election of the Social 

Democrats”, Future Studies, No. 4. 2007. 

Rapporter 

Immigrant Youth and Multicultural Policy in Sweden. A Series of Understanding 

Multicultural Youth, Vol 8, No, 7, 2009. Seoul: Rainbow Youth Center, Korea. 


38 (56)

Bilaga E 

The Swedish Case, I Kim, Min Jeong, et al (red), Reforming Ministry of Gender 

Equality of Korea: A compartive perspective. A report submitted to Gender 

Equality Committee of the National Assembly of Korea. 2009. 

Female Representation and Gender Politics in the Swedish Politics, I Kim, Hyung- 

Joon (red.), Gender Politics and Female Representation from the Comparative 

Perspectives: Searching for Gender Representativeness Indicators. A report 

submitted to National Assembly of Korea. December. 2007. 

ERASMUS Student Exchange Program of Europe: Seeking for the Asian Model. 

Rapport inlämnad till Koreanska Universitetsrektorsförbundet. 2007. 

The Swedish Model, I Young-Jeon Shin (red.), The Scandinavian Health Care 

System and Its Implication to Korea. Seoul: National Health Care Board. 

2007. 

Youth Socialization Process within Family in Sweden. Korea Youth Development 

Institute: Seoul. 2006. 


39 (56)

Bilaga E 

Joakim Ekman (Docent) 

Böcker 

Ekman, Joakim & Jonas Linde, red. (2010), Politik, protest, populism – deltagande 

på nya villkor. Stockholm: Liber. 

Berglund, Sten, Kjetil Duvold, Joakim Ekman & Carsten Schymik (2009), Where 

Does Europe End Borders, Limits and Direction of the EU. Cheltenham: 

Edward Elgar. 

Ekman, Joakim (2008), National Identity in Divided and Unified Germany. 

Saarbrücken: VDM Verlag. [Lätt reviderad version av min doktorsavhandling, 

ursprungligen publicerad 2001.] 

Ekman, Joakim (2008), German Public Opinion: A Guide to Public Opinion Surveys 

in Germany. Saarbrücken: VDM Verlag. 

Berglund, Sten, Joakim Ekman, Henri Vogt & Frank H. Aarebrot (2006), The 

Making of the European Union. Foundations, Institutions and Future Trends, 

Cheltenhamn, UK & Northampton, MA, USA: Edward Elgar. 

Linde, Jonas & Joakim Ekman (2006), Demokratisering: teoretiska ansatser och 

empiriska studier. Lund: Studentlitteratur. 

Berglund, Sten, Joakim Ekman & Frank H. Aarebrot, red. (2004), The Handbook of 

Political Change in Eastern Europe. Second Edition. Cheltenhamn: Edward 

Elgar. 

Ekman, Joakim & Sladjana Todosijevic (2003), Unga demokrater. En översikt av 

den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. 

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 

Ekman, Joakim (2001), National Identity in Divided and Unified Germany: 

Continuity and Change. Örebro: Örebro Studies in Political Science 3. 

Artiklar i peer review-tidskrifter (internationella) 

Sedelius, Thomas & Joakim Ekman (2010, kommande), ”Intra-Executive Conflict 

and Cabinet (In)stability: Effects of Semi-Presidentialism in Central and 

Eastern Europe”, accepterad för publicering i Government and Opposition, 

oktober 2010. 

Ekman, Joakim & Erik Amnå (2010, kommande), ”Political Participation and Civic 

Engagement: Towards A New Typology”, submitted. 

Ekman, Joakim (kommande), “What Can We Learn About Political Culture from 

Cross-National Public Opinion Surveys”, manuskript. 

Ekman, Joakim & Ali Abdelzadeh (kommande), ”A Typology of Dissatisfied 

Citizens”, manuskript. 

Ekman, Joakim (2009), ”Political Participation and Regime Stability: A Framework 

for Analyzing Hybrid Regimes”, International Political Science Review 30 (1), 

January 2009, 7–31. 

Ekman, Joakim (2007), ”The Times They Are A-Changing: The Internationalisation 

of Swedish Political Science”, European Political Science 6 (3), September 

2007, 268–275. 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2005), ”Communist Nostalgia and the 

Consolidation of Democracy in Central and Eastern Europe”, Journal of 

Communist Studies and Transition Politics, Vol. 21, Nr. 3, September 2005 

issue, 354–374. 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2004), ”Public Support for Democracy in the New 

EU Member States”, Perspectives. The Central European Review of 

International Affairs, Issue No. 21, Winter 2003/2004, 39–54. 

Linde, Jonas & Joakim Ekman (2003), ”Satisfaction with Democracy. A Note on 

Frequently Used Indicator in Comparative Politics”, European Journal of 

Political Research 42, 2003, 391–408. 


40 (56)

Bilaga E 

Artiklar i peer review-tidskrifter (skandinaviska) 

Ekman, Joakim (2009), ”Euroskepticism bland partier och medborgare: Tidigare 

forskning, förklaringar och förslag på analysmodeller”, Statsvetenskaplig 

Tidskrift, Nr 2, 2009, 135–166. 

Ekman, Joakim (2007), ”Hybridregimer i Östeuropa: mellan demokrati och 

diktatur”, Nordisk Østforum, Nr 2, 2007, 139–156. 

Ekman, Joakim (2006), ”EU-medborgarna och stödet för en europeisk utrikes- och 

säkerhetspolitik”, Internasjonal Politikk Nr 4, 2006 (December), 467–486. 

Kapitel i redigerade volymer (internationella) 

Ekman, Joakim & Mai-Brith Schartau (2010, kommande), ”Politics in the Baltic 

Sea Region” i Carsten Schymik, red., Europe Plus: The Baltic Sea Region. 

Tyskt förlag, 2010. 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2009), ”Fond Memories of Dictatorships Nostalgia 

and Support for Democracy in Post-Communist Europe”, i Uwe Backes, Tytus 

Jaskulowski & Abel Polese, red., Totalitarismus und Transformation: Defizite 

der Demokratiekonsolidierung in Mittel- und Osteuropa. Göttingen: 

Vanderhoeck & Ruprecht. 

Berglund, Sten & Joakim Ekman (2009), ”Political Transformations”, i Stefan 

Immerfall & Göran Therborn, red., Handbook of European Societies: Social 

Transformations in the 21st Century, London: Springer. 

Ekman, Joakim & Sten Berglund (2008), ”Patterns of Political Attitudes in Europe”, 

i Petra Huse & Ingmar Dette, red., Abentuer des Geistes – Dimensionen des 

Politischen, Baden-Baden: Nomos. 

Berglund, Sten & Joakim Ekman (2007), ”The Current State of Political Science in 

Sweden”, i Hans-Dieter Klingemann, red., The State of Political Science in 

Western Europe, Opladen & Farmington Hills: Barbara Budrich Publishers. 

Berglund, Sten, Kjetil Duvold & Joakim Ekman (2007), ”The Baltic States and the 

European Challenge: Independence versus Security”, i Mai-Brith Schartau, 

Sten Berglund & Bernd Henningsen, red., Political Culture: Values and 

Identities in the Baltic Sea Region, The Baltic Sea Region: Northern 

Dimensions – European Perspectives, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag. 

Ekman, Joakim (2006), ”Citizens’ Perceptions of the EU as a Global Actor”, i 

Hartmut Mayer & Henri Vogt, red., A Responsible Europe Ethical Foundations 

of EU External Affairs, Basingstoke & New York: Palgrave MacMillan. 

Sten Berglund, Joakim Ekman & Frank H. Aarebrot (2004), ”The Diversity of Post- 

Communist Europe”, i Sten Berglund, Joakim Ekman & Frank H. Aarebrot, 

red., The Handbook of Political Change in Eastern Europe. Second Edition, 

Cheltenhamn: Edward Elgar. 

Sten Berglund, Joakim Ekman & Frank H. Aarebrot (2004), ”The Challenge of 

History in Central and Eastern Europe”, i Sten Berglund, Joakim Ekman & 

Frank H. Aarebrot, red., The Handbook of Political Change in Eastern Europe. 

Second Edition, Cheltenhamn: Edward Elgar. 

Ekman, Joakim, Sten Berglund & Frank H. Aarebrot (2004), ”Concluding 

Remarks”, i Sten Berglund, Joakim Ekman & Frank H. Aarebrot, red., The 

Handbook of Political Change in Eastern Europe. Second Edition, 

Cheltenhamn: Edward Elgar. 

Berglund, Sten, Joakim Ekman & Jonas Linde (2004), ”An Assessment of Support 

for Democracy in the New EU Member States”, i Algimantas Jankauskas et 

al., red., Central Europe beyond Double Enlargement, Vilnius: Lithuanian 

Political Science Association, Institute of International Relations and Political 

Science, Vilnius University & Konrad Adenauer Foundation. 

Ekman, Joakim (2003), ”Germans and Europeans Support for the European 

Political Community among East German and West German Youth”, i Valeska 

Henze, Valeska Maier-Wörz & Henri Vogt, red., Youth around the Baltic Sea: 

Sharing Differences – Discovering Common Grounds, Örebro: European 

Democracy Series. 


41 (56)

Bilaga E 

Kapitel i redigerade volymer (svenska) 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2010, kommande) ”Inledning” i Joakim Ekman & 

Jonas Linde, red., Politik, protest, populism – deltagande på nya villkor. 

Stockholm: Liber. 

Ekman, Joakim & Erik Amnå (2010, kommande) ”Politiskt deltagande och andra 

former av samhällsengagemang: en typologi” i Joakim Ekman & Jonas Linde, 

red., Politik, protest, populism – deltagande på nya villkor. Stockholm: Liber. 

Ekman, Joakim (2010, kommande) ”Euroskepticism: olika former av EU-kritik” i 

Joakim Ekman & Jonas Linde, red., Politik, protest, populism – deltagande på 


Ekman, Joakim & Jonas Linde (2010, kommande) ”Avslutande diskussion” i 

Joakim Ekman & Jonas Linde, red., Politik, protest, populism – deltagande på 


Ekman, Joakim & Jonas Linde (2009), ”Demokrati och demokratisering i 

Östeuropa”, i Fredrika Björklund & Johnny Rodin, red., Det nya Östeuropa: 

stat och nation i förändring. Lund: Studentlitteratur. 

Ekman, Joakim (2006), ”EU om en global aktör Medborgarna och frågan om en 

gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik”, i Mats Ekström, red., Om 

demokratins villkor I, Forskarskolan Demokratins villkor: Örebro. 

Linde, Jonas, Joakim Ekman & Sten Berglund (2006), ”Demokratiopinioner i 

Europa: Ett medborgar- och transformationsperspektiv på demokratins 

utveckling i EU”, i Mats Ekström, red., Om demokratins villkor I, 

Forskarskolan Demokratins villkor: Örebro. 


Amnå, Erik, Cecilia Arensmeier, Joakim Ekman, Tomas Englund & Carsten 

Ljunggren (2010, kommande), “Skolornas institutionella karaktär och 

elevernas medborgarkompetens: en jämförelse av olika kommunala och 

fristående skolor över tid och rum”, Statsvetenskaplig Tidskrift, Nr 1, 2010. 

Ekman, Joakim (2009) “Olika former av internationalisering Replik till Marie 

Demker”, Statsvetenskaplig Tidskrift, Nr 3, 2009, 69–76. 

Ekman, Joakim, Jonas Linde & Thomas Sedelius (2007), ”Hybridregimer: 

förändrade förutsättningar för demokrati och demokratibistånd”, 

Statsvetenskaplig tidskrift, Nr 2, 2007, 133–137. 

Ekman, Joakim (2007), ”Turkskräck eller bristen på demokrati EU-medborgarna 

och Turkiet”, Inblick Östeuropa, Nr 1 (nätupplaga, mars 2007). 

Ekman, Joakim (2005), ”Medborgarna och EU:s gemensamma utrikes- och 

säkerhetspolitik”, Vårt försvar Nr 4, 2005, December, 9–11. 

Ekman, Joakim & Linda Åström (2004), ”Demokratins vägvisare 

Demokratiattityder på elitnivå och massnivå i Estland, Lettland och Litauen”, 

Nordisk Østforum, Nr 1, 2004, 7–24. 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2003), ”Demokrati och nostalgi i Central- och 

Östeuropa”, Nordisk Østforum, Nr 1, 2003, 65–84. 

Ekman, Joakim (2003), ”Skolan, demokratin och avsaknaden av 

statsvetenskapliga perspektiv”, Politologen, våren 2003, 17–22. 

Ekman, Joakim (2003), ”Gogol Bordello: Ukrainsk punk-cabaret!”, Inblick 

Östeuropa, Nr 2–3, 2003, 30. 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2002), ”Svensk östeuropaforskning och det nya 

Europa”, Nordisk Østforum, Nr 1, 2002, 19–32. 

Ekman, Joakim (2002), ”Konsten att riva upp gamla sår. Några reflektioner i 

anledning av den nya utställningen om Wehrmacht och Hitlers utrotningskrig 

i Östeuropa”, Inblick Östeuropa, Nr 9, maj 2002. 

Ekman, Joakim (2000), ”Forskningen om DDR och Östra Tyskland”, 

Statsvetenskaplig Tidskrift, 1999:2, 199–217. 

Ekman, Joakim (2000), ”DDR, tonårsdrömmar och ishockey: Östtyska minnen och 

gemenskaper i ett formellt återförenat Tyskland”, Inblick Östeuropa, Nr 4, 

maj 2000, 11–13. 


42 (56)

Bilaga E 

Ekman, Joakim & Jonas Linde (2000), ”Forskningen om Östeuropa: 

Områdesforskning, komparativ statsvetenskap och internationell politik”, 

Politologen, Nr 1, 2000, 37–47. 

Rapporter 

Ekman, Joakim & Erik Amnå (2009), ”Political Participation and Civic Engagement: 

Towards A New Typology”, YeS Working Papers 2009: 2, Örebro universitet. 

Ekman, Joakim (2008), ”The Dynamics of Hybrid Regimes”, ZA-EUROLAB User 

Report, Köln, GESIS-ZA Central Archive for Empirical Social Research. 

Ekman, Joakim (2007), Measuring Democracy and Development: Composite 

Indices, Public Opinion Surveys and Other Resources. Karlstad: Swedish 

Agency for Development Evaluation (SADEV). 

Ekman, Joakim (2005), ”Demokratins villkor i Europa”, Pågående forskning om 

Tyskland i Sverige, Centrum för Tysklandsstudier, Södertörns högskola. 

Linde, Jonas & Joakim Ekman (2005), ”Sources of Institutional Trust in Central 

and Eastern Europe”, Working papers 96, Institutionen för östeuropastudier, 


Ekman, Joakim (2004), ”Ämnesmässig förankring eller områdeskunskap 

Uppsatser i statskunskap vid Örebro universitet och frågan om handledarens 

roll” opublicerat manuskript, Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro 

universitet. 

Ekman, Joakim (2003), ”Comparing Countries: A Brief Overview of Resources, 

Indicators and Indices of Political, Social and Economic Development”, 

opublicerad projektrapport, Young Citizens Program (finansierat av 

Vetenskapsrådet & Myndigheten för skolutveckling). 


Ekman, Joakim (2010, kommande), Anmälan av Anders Bromans 

doktorsavhandling Att göra en demokrat Demokratisk socialisation i den 

svenska gymnasieskolan, Statsvetenskaplig tidskrift. 

Ekman, Joakim (2009), Anmälan av Terje Knutsens doktorsavhandling The 

Democratisation of Eastern Europe 1989–2004: A closer look at how Latvia, 

Poland, Slovakia, Hungary and Bulgaria have handled the challenges of 

economic development, good governance, nationalism and xenophobia, 

Nordisk Østforum, Nr 4, 2009. 

Ekman, Joakim (2007), Recension av European Union and the Making of a Wider 

Northern Europe, Nordisk Østforum, Nr 1, 2007, 96–98. 

Ekman, Joakim (2005), Recension av Hvor går Russland Fem scenarier om 

Russland og norsk sikkerhet i 2030, Nordisk Østforum, Nr 3, 2005, 396–399. 

Ekman, Joakim (2004), Recension av Baltic Democracies at the Crossroads: An 

Elite Perspective, Internationella Studier, Nr. 2, maj 2004, 75–77. 


43 (56)

Bilaga E 

Johan Eriksson (Docent) 

Böcker 

Regulating Chemical Risks: European and Global Perspectives. Springer. 2010. 

[red. med Michael Gilek och Christina Rüden] 

International Relations and Security in the Digital Age. Routledge, 2007. [red. 

med Giampiero Giacomello] 

Kampen om hotbilden: rutin och drama i svensk säkerhetspolitik. Santérus förlag, 

2004. [även läromedel] 

Cooperation and Conflict in the North. Norrlands universitetsförlag, 2002. [red. 

med Kristiina Karppi] 

Threat Politics: New Perspectives on Security, Risk and Crisis Management. 

Ashgate Publishing, 2001. [red.] 


Political Utilization of Scholarly Ideas: “The Clash of Civilizations” vs. “Soft Power” 

in US Foreign Policy, Review of International Studies (2010) [med Ludvig 

Norman] 

Technocracy, Politicization and Non-Involvement: Politics of Expertise in the 

European Regulation of Chemicals, Review of Policy Research 27(2010: 2) 

[med Mikael Karlsson och Marta Reuter] 

The Internal-External Security Nexus: Notes on an Emerging Research Agenda,’ 

Cooperation and Conflict 44(2009:3): 243-267 [med Mark Rhinard] 

Who Controls the Internet Beyond the Obstinacy or Obsolescence of the State, 

International Studies Review, 11(2009:1) [med Giampiero Giacomello] 

The Information Revolution, Security and International Relations: (IR)relevant 

Theory International Political Science Review 27(2006: 3): 221-244 [med 

Giampiero Giacomello] 

Molding Minds That Form Policy: How to Make Research Useful, International 

Studies Perspectives 6(2005:1): 51-71 [med Bengt Sundelius] 

Cyberplagues, IT and Security: Threat Politics in the Information Age, Journal of 

Contingencies and Crisis Management 9(2001: 4): 211-222. 

Machiavelli and Critical Security Studies Cooperation and Conflict 35(2000:1). 


Introduction. In Eriksson, Johan, Michael Gilek and Christina Rüden (eds) (2010) 

Regulating Chemical Risks: European and Global Challenges. Springer. [med 

Mikael Gilek & Christina Rüden] 

Science Committees and EU Policy: The Case of SCHER. I Eriksson, Johan, Michael 

Gilek and Christina Rüden (eds) (2010) Regulating Chemical Risks: European 

and Global Challenges. Springer. [med Mikael Karlsson och Marta Reuter] 

Security Concepts in the European North: Swedish and Finnish Security Policy in 

Comparative Perspective. I Giampiero Giacomello and Craig Nation (eds) 

(2009) Security in the West. Vita & Pensiero and Cornell University Press: 

Milano & Ithaca. [med Christopher Jones] 

Konstruktivism. I J. Tallberg and J. Gustavsson, eds. (2009) Internationella 

relationer Lund: Studentlitteratur. 

Introduction: Closing the Gap Between International Relations Theory and Studies 

of Digital Age Security. I J. Eriksson & G. Giacomello, eds. (2007) 

International Relations and Security in the Digital Age. London: Routledge. 

[med Giampiero Giacomello] 

From Cyberterrorism to Cyberwar, Back and Forth: How the United States 

Securitized Cyberspace. I J. Eriksson & G. Giacomello, eds. (2007) 


[med Ralf Bendrath och Giampiero Giacomello] 

International Policy Dynamics and the Regulation of Dataflows: Bypassing 

Domestic Restrictions. I J. Eriksson & G. Giacomello, eds. (2007) 


44 (56)

Bilaga E 


[med Ralf Bendrath och Giampiero Giacomello] 

Conclusion: Digital-Age Security in Theory and Practice. I J. Eriksson & G. 

Giacomello, eds. (2007) International Relations and Security in the Digital 

Age. London: Routledge. [med Giampiero Giacomello] 

Power Disparity in the Digital Age. I O. Knudsen (ed.) (2006) Security Strategies, 

Power Disparity and Identity. Aldershot: Ashgate Publishing, pp. 123-147. 

Konstruktivism. I J. Tallberg and J. Gustavsson, eds. (2006) Internationella 

relationer Lund: Studentlitteratur. 

Introduction: Mapping State-Saami Relations I Johan Eriksson and Kristiina 

Karppi (eds.) (2002) Conflict and Cooperation in the North: States and the 

Saami People. Umeå: Norrlands Universitetsförlag AB. [med Kristiina Karppi] 

The Construction of Sápmi: Towards a Transnational Polity I Johan Eriksson and 

Kristiina Karppi (eds.) (2002) Conflict and Cooperation in the North: States 

and the Saami People (Umeå: Norrlands Universitetsförlag AB) (med Kristiina 

Karppi) 

Conclusion: Continuity and Change in State-Saami Relations. I Johan Eriksson and 

Kristiina Karppi (eds.) (2002) Conflict and Cooperation in the North: States 

and the Saami People (Umeå: Norrlands Universitetsförlag AB) (med Kristiina 

Karppi) 

Explaining Security Agenda Setting: Beyond the Domestic Realm. I Olav F. 

Knudsen (ed.) (2002) Cooperation or Competition A Juxtaposition of 

Research Problems Regarding Security in the Baltic Sea Region. Research 

Reports No. 1, 2002. Stockholm: Södertörn University and the Swedish 

Institute of International Affairs. 

Introduction. I Johan Eriksson ed. (2001), Threat Politics. New Perspectives on 

Security, Risk and Crisis Management. Aldershot: Ashgate Publications. 

Securitizing IT. I Johan Eriksson (ed.) (2001), Threat Politics. New Perspectives on 

Security, Risk and Crisis Management. Aldershot: Ashgate Publications. 

Conclusion: Towards a Theory of Threat Politics. I Johan Eriksson ed. (2001), 

Threat Politics. New Perspectives on Security, Risk and Crisis Management. 

Aldershot: Ashgate Publications. 


Hur och när påverkar forskning utrikespolitik Internationella Studier (2007: 1). 

Hur man säljer hot, Axess (2006: 8). [med Erik Noreen] 

Sweden’s Commitment Problem, Foreign Policy (2003) July/August, pp. 112-13. 

Myten om hemlandets säkerhet, Internationella Studier (2003: 2): 3-9. 

Bortom elfenbenstornet: om statsvetenskap, engagemang och oberoende, 

Politologen (2000: 2). 

Morgondagens hotbilder och den säkerhetspolitiska forskningen, Försvar i nutid, 

(2001: 4): 70-73. 

Drömmen om en egen stat, Internationella Studier (2001: 1). 

ETA och våldets återkomst, Epok (2000: 1). 

Rapporter 

Hotbildsentreprenörens verktygslåda. KBM:s Temaserie 2006:6. Stockholm: 

Krisberedskapsmyndigheten, 2006. [med Erik Noreen] 

Setting the Agenda of Threats: An Explanatory Model, Uppsala Peace Research 

Papers No. 6. Uppsala: Department of Peace and Conflict Research, Uppsala 

University. [med Erik Noreen] 2002 

Hotbildernas politik, (red.). 2001. Stockholm: Utrikespolitiska Institutets 

Säkerhetspolitiska Råd. 

Bridging theory and practice in crisis management: The Swedish experience, pp. 

19-33 in G.P. Herd & J. Huru (eds.) (2001), EU Civilian Crisis Management. 

Conflict Studies Research Centre, M22, The United Kingdom. [med Bengt 

Sundelius och Eric K. Stern] 


45 (56)

Bilaga E 

Hotbilder på dagordningen. Om ett breddat säkerhetsbegrepp i debatt, media och 

politik, (red.) (2000) Occasional Paper 17. Stockholm: Utrikespolitiska 

Institutet. 


Anthony D. Lott: Creating Insecurity: Realism, Constructivism and US Security 

Policy, Australian Journal of Political Science 41(2006: 3): 490-91. 

Nationella nyhetsmedier i globaliseringens tidevarv. Recension av Maria Hellman’s 

doktorsavhandling Televisual Representations of France and the UK Under 

Globalization. Internationella Studier (2006: 4). 

Research for Whom Social Science and Public Policy’, Book review of Lisa 

Anderson’s Pursuing Truth, Exercising Power (Columbia University Press), 

International Studies Review 6 (2004): 333-335. 

Jeffrey M. Togman: The Ramparts of Nations: Institutions and Immigration 

Policies in France and the United States, International Migration Review 

37(2003: 3): 896-97. 

Barry Buzan, Ole Waever and Jaap de Wilde: Security: A New Framework for 

Analysis, Journal of Contingencies and Crisis Management 9(2001: 1): 61-63. 

Resa genom säkerhetspolitiska debatter. Recension av Wilhelm Agrell: Det 

europeiska korthuset. Internationella Studier (2001: 2). 


46 (56)

Bilaga E 

Karl Magnus Johansson (Docent) 

Böcker 

Politiska partier. Studentlitteratur, 2005. [medförfattare, med Gissur Erlingsson, 

Anders Håkansson och Ingvar Mattson] [även läromedel] 

Politiska partier i den europeiska författningen. SNS Förlag, 2004. [SNS 

författningsprojekt] [medförfattare, med Tapio Raunio] 

European Political Parties between Cooperation and Integration. Nomos, 2002. 

[medförfattare och redaktör, med Peter A. Zervakis] 

Sverige i EU: Dilemman, institutioner, politikområden. SNS Förlag, andra utgåvan 

2002. [medförfattare och redaktör, samt ensam författare till fyra kapitel och 

medförfattare till ett kapitel] [även läromedel] 

Mot en europeisk välfärdspolitik Ny politik och nya samarbetsformer i EU. SNS 

Förlag, 2001. [medförfattare, med Kerstin Jacobsson och Magnus Ekengren] 

[även läromedel] 


Organizing the Core Executive for European Union Affairs: Comparing Finland and 

Sweden. Public Administration, kommande 2010. [med Tapio Raunio] 

Explaining Chief Executive Empowerment: European Union Summitry and 

Domestic Institutional Change. West European Politics, vol. 33, nr. 2, 2010. 

[med Jonas Tallberg] 

Responses within the European Community to the Fall of the Berlin Wall and the 

Prospect of German Reunification. Baltic Worlds, vol. 2, nr. 3–4, 2009. 

Chief Executive Organization and Advisory Arrangements for Foreign Affairs: The 

Case of Sweden. Cooperation and Conflict, vol. 43, nr. 3, 2008. 

Party Politics in the European Council. Journal of European Public Policy, vol. 15, 

nr. 8, 2008. [med Jonas Tallberg] 

External Legitimization and Standardization of National Political Parties: The Case 

of Estonian Social Democracy. Journal of Baltic Studies, vol. 39, nr. 2, 2008. 

Regulating Europarties: Cross-party coalitions capitalizing on incomplete 

contracts. Party Politics, vol. 11, nr. 5, 2005. [med Tapio Raunio] 

Another Road to Maastricht: The Christian Democrat Coalition and the Quest for 

European Union. Journal of Common Market Studies, vol. 40, nr. 5, 2002. 

Party Elites in Multilevel Europe: The Christian Democrats and the Single 

European Act. Party Politics, vol. 8, nr. 4, 2002. 

Partisan responses to Europe: comparing Finnish and Swedish political parties. 

European Journal of Political Research, vol. 39, nr. 2, 2001. [med Tapio 

Raunio] 


Swedish Social Democracy and European Integration: Enduring Divisions. I 

Dionyssis G. Dimitrakopoulos (red.) Social Democracy and European 

Integration: The Politics of Preference Formation. Routledge, kommande 

2010. [med Göran von Sydow] 

Party Politics in the European Council. I Björn Lindberg, Anne Rasmussen och 

Andreas Warntjen (red.) The Role of Political Parties in the European Union. 

Routledge, 2010. [med Jonas Tallberg] 

Scripted Parties: The Case of Estonian Social Democracy. I Bengt Jacobsson (red.) 

The European Union and the Baltic States: Changing Forms of Governance. 

Routledge, 2010. 

The Emergence of Political Parties at European Level: Integration Unaccomplished. 

I Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim och Lars Pehrson (red.) How Unified Is 

the European Union European Integration Between Visions and Popular 

Legitimacy. Springer, 2009. 

Politiska partier på europeisk nivå – det ofullbordade samgåendet. I Sverker 

Gustavsson, Lars Oxelheim och Lars Pehrson (red.) Hur gemensam är den 

europeiska gemenskapen Europaperspektiv 2009. Santérus förlag, 2009. 


47 (56)

Bilaga E 

Europeiska unionen. I Jakob Gustavsson och Jonas Tallberg (red.) Internationella 

relationer. Studentlitteratur, andra utgåvan 2009. 

Europeiska unionen. I Jakob Gustavsson och Jonas Tallberg (red.) Internationella 

relationer. Studentlitteratur, 2006. 

Är partier internt demokratiska I Gissur Erlingsson, Anders Håkansson, Karl 

Magnus Johansson och Ingvar Mattson. Politiska partier. Studentlitteratur, 

2005. 

Partistyre. I Gissur Erlingsson, Anders Håkansson, Karl Magnus Johansson och 

Ingvar Mattson. Politiska partier. Studentlitteratur, 2005. [med Gissur 

Erlingsson, Anders Håkansson och Ingvar Mattson] 

Slutsatser – vad vi vet och inte vet om politiska partier. I Gissur Erlingsson, 

Anders Håkansson, Karl Magnus Johansson och Ingvar Mattson. Politiska 

partier. Studentlitteratur, 2005. [med Gissur Erlingsson, Anders Håkansson 

och Ingvar Mattson] 

The alliance of European Christian democracy and conservatism: Convergence 

through networking. I Wolfram Kaiser och Peter Starie (red.) Transnational 

European Union: Towards a Common Political Space. Routledge, 2005. 

Toward a theory of federations of political parties in multilevel Europe: at the 

nexus of international relations and comparative politics. I Pascal Delwit, Erol 

Külahci och Cédric Van de Walle (red.) The Europarties: Organisation and 

Influence. Centre d’étude de la vie politique of the Free University of Brussels 

(ULB)/Editions de l’Université de Bruxelles, 2004. 

Mot ett socialt Europa: Ideologi, politik och framtidsvisioner. I Paula Blomqvist 

(red.) Den gränslösa välfärdsstaten: Svensk socialpolitik i det nya Europa. 

Agora, 2003. 

Sweden. I Wolfgang Wessels, Andreas Maurer och Jürgen Mittag (red.) Fifteen 

Into One The European Union and its Member States. Manchester University 

Press, 2003. 

Sweden: Constrained but Constructive I Finn Laursen (red.) The Amsterdam 

Treaty: National Preference Formation, Interstate Bargaining, and Outcome. 

Odense University Press, 2002. [med Anna-Carin Svensson] 

European People’s Party. I Karl Magnus Johansson och Peter A. Zervakis (red.) 

European Political Parties between Cooperation and Integration. Nomos, 

2002. 

Historical-Institutional Framework. I Karl Magnus Johansson och Peter A. Zervakis 

(red.) European Political Parties between Cooperation and Integration. 

Nomos, 2002. [med Peter A. Zervakis] 

Europafrågans återkomst och genomslag. I Torbjörn Nilsson (red.) Anfall eller 

försvar Högern i svensk politik under 1900-talet. Santérus förlag, 2002. 

Inledning: Sverige och det europeiska integrationsprojektet. I Karl Magnus 

Johansson (red.) Sverige i EU: Dilemman, institutioner, politikområden. SNS 

Förlag, 2002. 

Sverige i EU:s institutioner och beslutsprocesser. I Karl Magnus Johansson (red.) 

Sverige i EU: Dilemman, institutioner, politikområden. SNS Förlag, 2002. 

EU och partiväsendet. I Karl Magnus Johansson (red.) Sverige i EU: Dilemman, 

institutioner, politikområden. SNS Förlag, 2002. 

EU och statsförvaltningen. I Karl Magnus Johansson (red.) Sverige i EU: 

Dilemman, institutioner, politikområden. SNS Förlag, 2002. [med Björn 

Beckman] 

Avslutning: Sverige som EU-medlem. I Karl Magnus Johansson (red.) Sverige i 

EU: Dilemman, institutioner, politikområden. SNS Förlag, 2002. 

Ordförandeskapet och riksdagen – borgfreden som höll. I Jonas Tallberg (red.) 

När Europa kom till Sverige: Ordförandeskapet i EU 2001. SNS Förlag, 2001. 

[med Hans Hegeland] 

Europeiska partier, politisk samordning och ideologiska konfliktlinjer i den 

europeiska välfärdspolitiken. I Kerstin Jacobsson, Karl Magnus Johansson och 

Magnus Ekengren, Mot en europeisk välfärdspolitik Ny politik och nya 

samarbetsformer i EU. SNS Förlag, 2001. 


48 (56)

Bilaga E 

Välfärdspolitik och nya samarbetsformer i EU. I Kerstin Jacobsson, Karl Magnus 

Johansson och Magnus Ekengren, Mot en europeisk välfärdspolitik Ny politik 

och nya samarbetsformer i EU. SNS Förlag, 2001. [med Kerstin Jacobsson] 

Vers une théorie des fédérations européennes de partis. I Pascal Delwit, Erol 

Külahci och Cédric Van de Walle (red.) Les fédérations européennes de 

partis: Organisation et influence. Editions de l’Université de Bruxelles, 2001. 

Sweden. I Juliet Lodge (red.) The 1999 Elections to the European Parliament. 

Palgrave, 2001. 

Nordiska partigrupper i spänningsfältet mellan nationella och europeiska arenor. I 

Bengt Sundelius och Claes Wiklund (red.) Norden i sicksack: Tre spårbyten 

inom nordiskt samarbete. Stockholm: Santérus Förlag, 2000. [med Gry 

Larsen] 


Transcending the Boundaries of Political Science. European Political Science, vol. 

5, nr. 2, 2006. [med Åsa Vifell] 

Konventet om Europeiska unionens framtid – en lösning på demokratiproblemen 

Makt och deliberativ demokrati. Politologen, våren 2003. [med Ann-Cathrine 

Jungar] 

Sverige i EU efter euro-omröstningen: Politisk marginalisering. Internationella 

Studier, nr. 4, 2003. [med Jonas Tallberg] 

Inrikespolitisk konflikt eller konsensus. Internationella Studier, nr. 4, 2000. [med 

Hans Hegeland] 

Rapporter 

Riksdagen i världen: Interparlamentariska unionen och riksdagens 

interparlamentariska grupp. Riksdagen, 2006. [medförfattare, med Jonas 

Johansson och Anders Mellbourn] 

Förberedelser inför regeringskonferenser – framtidskonventet i sitt sammanhang. 

Svenska institutet för Europapolitiska studier, 2003. 

Demokrati utan utland. Demokratirådets rapport 2001. SNS Förlag, 2001. 

[medförfattare, med Olof Petersson, Ulrika Mörth och Daniel Tarschys] 


”En gemensam europeisk skogspolitik En integrationsteoretisk studie av ett 

politikområde på tillväxt”, av Therese Andersson. Statsvetenskaplig Tidskrift, 

vol. 100, nr. 3, 2008. 

”Historien i politiken: Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990– 

1994”, av Erik Axelsson. Nordisk Tidskrift, häfte 2, 2007. 

”Den nationella drömträdgården: Den stora berättelsen om den egna nationen i 

svensk och brittisk Europadebatt”, av Jacob Westberg. Svensk Tidskrift, vol. 

90, nr. 5, 2003. 

”Sveriges statsminister och EU: Ett halvår i centrum”, av Olof Ruin. Internationella 

studier, nr. 3, 2002. 

”Sveriges statsminister och EU: Ett halvår i centrum”, av Olof Ruin. Nordisk 

Tidskrift, häfte 3, 2002. 


Nationalencyklopedin: (1) ”Europaparlamentet”; (2) ”Europaparlamentsval”. 

Dizionario dell’Integrazione Europea [italiensk encyklopedi över den europeiska 

integrationen]: (1) ”Sweden and the European Integration Process” [med 

Jakob Gustavsson]; (2) ”Carl Bildt”; (3) ”Allan Larsson”. 


49 (56)

Bilaga E 

Ann-Cathrine Jungar (Docent) 

Böcker 

Jungar, Ann-Cathrine (2000) Surplus Majority Government A Comparative Study 

of Italy and Finland, Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis. 

Bergqvist, Christina, Adman, Per & Jungar, Ann-Cathrine, 2008, Kön och Politik, 

Stockholm, SNS Förlag. 


Jungar, Ann-Cathrine, 2002, “A Case of Surplus Majority Government: The Finnish 

Rainbow Coalition” in Scandinavian Political Studies, nr.1. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2002 “Integration by different means: Finland and Sweden 

in the EU” in Scandinavian Studies, nr.1 

Shirin Ahlback-Öberg & Ann-Cathrine Jungar, 2009, The Influence of National 

Parliaments over Domestic European Union Policies in Scandinavian Political 

Studies, vol.32, nr.4, pp. 359-381. 


Bergqvist, Christina & Jungar, Ann-Cathrine, (2000) “The Swedish Gender Model 

and EU. Adaption or Diffusion in Hantrais, Linda, ed. Gendered Policies in 

Europe: Employment and family life. Basingstoke, Macmillan. 

Jungar, Ann-Cathrine & Svensson, Anna-Carin, 2001, “Ordförandeskapet of 

jämställdheten – E:et som försvann i Tallberg, Jonas (red.) När EU kom till 

Sverige, SNS, Stockholm. 

Jungar Ann-Cathrine and Ahlback Oberg, Shirin, 2004, “Are national parliaments 

lagging behind The influence of the Swedish and Finnish parliaments on 

domestic EU-policies” in Agh, Attila (ed.) Post-Accession in East Central 

Europe, The Emergence of the EU 25, Budapest, Hungarian Centre for 

Democracy Studies. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2009, “The choice of parliamentary EU scrutiny 

mechanisms in new EU member states” in (ed.) Bengt Jacobsson The 

European Union and the Baltic States: Changing forms of governance, 

London, Routledge. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2009, “Surplus majority governments” in Andeweg, Rudy 

(ed) Coalition Puzzles, forthcoming, London, Routledge. 


Jungar, Ann-Cathrine, 2005, ”I regeringens skugga Oppositionens roll I den 

parlamentariska demokratin” i Finsk Tidskrift, nr 1. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2001, “Unikum eller exempel Italien och den eviga 

politiska krisen”, i Ord och Bild, nr 2-3, p. 9-11. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2002 “Italiensk Europa-politik” I förändring, Internationella 

Studier, nr. 2, s. 34-45. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2003, ”Konventet om Europeiska Unionens Framtid – en 

lösning på demokratiproblemet” i Politologen, våren 2003, s. 43-52. [med 

Karl Magnus Johansson] 

Jungar, Ann-Cathrine, 2005, Unequal Democracies Gender Equality and Political 

Representation in a Comparative Perspective”, Asia Journal, 2006, 18 pages 

Jungar, Ann-Cathrine, 2009, “Populismens många ansikten” i Framtider 

Rapporter 

Jungar, Ann-Cathrine & Shirin Ahlbäck Öberg, 2002, ”Parlament i bakvatten Den 

svenska och finländska riksdagens inflytande över EU-politiken” i De 

nationella parlamenten och EU SOU 2002:81. 

Jungar, Ann-Cathrine, 2003, Political culture in Sweden: The Interplay between 

Critical Citizens and the Responsive State, IOC Discussion papers, No.15, 

Institute of Oriental Culture, University of Tokyo. 


50 (56)

Bilaga E 

Jungar, Ann-Cathrine & Karlsson, Christer, 2005, Folkomröstning eller 

parlamentsratificering – hur godkänna förslaget till ett konstitutionellt 

fördrag SIEPS 

Jungar, Ann-Cathrine, 2007, Folkomröstningar Europa, Rättslig reglering och 

förekomst av folkomröstningar i 32 europeiska stater (Referenda in Europe, 

The referenda institute and frequency of referenda in 32 European Sates), 

Research report prepared for the Concerted review of the Instrument of 

Government in Sweden, Stockholm SOU 2007:94 


Jungar, Ann-Cathrine, 2002, “Schweden”, i Europa-Handbuch, Verlag Bertelsmann 

Stiftung, Gutersloh, s. 261-267. (och 2006) 


51 (56)

Bilaga E 

Michael Karlsson (Docent) 

Böcker 

Karlsson, Michael (2004). Transnational Relations in the Baltic Sea Region. 

Södertörn Academic Studies 21. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 

Finns även elektroniskt publicerad i DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet). 

167 s. 

Karlsson, Michael (kommande). Institutional Design and Counter-Terrorism after 

9/11 – Six Case Studies from Northern Europe. 


Karlsson, Michael (2009). “’An Institution is Born’: The Formation of a Lithuanian 

Counter-Terrorism Institution after 9/11.” Cooperation and Conflict, Vol. 44, 

No. 1 (March), pp. 7-25. 

Karlsson, Michael (2008). ”The formation of a Lithuanian counter-terrorism 

institution after 9/11.” Lithuanian Foreign Policy Review, no. 21, pp. 38-61. 

Karlsson, Michael (2004). “Epistemic Communities and Cooperative Security: The 

Case of Communicable Disease Control in the Baltic Sea Region.” Journal of 

International and Area Studies, Vol. 11, No. 1 (June), pp. 79-100. 

Karlsson, Michael (1999). “Transnationale Beziehungen in der Ostsee-Region. Das 

Beispiel des Baltic Sea Business Summit.” WeltTrends, Vol. 7, No. 23 

(Sommer), pp. 9-29. 


Karlsson, Michael (2007). ”Power Disparity and Epistemic Communities: The 

Paldiski Case.” In Security Strategies, Power Disparity and Identity: The 

Baltic Sea Region, edited by Olav F. Knudsen, pp. 73-96. Aldershot: Ashgate. 

Karlsson, Michael (2002). “The Significance of Security – Considerations for 

Transnational Actors.” In The Baltic Sea Region – Cultures, Politics, Societies, 

edited by Witold Maciejewski, pp. 479-484. Uppsala: Baltic University Press. 

Karlsson, Michael (2002). “EU och organisationsväsendet.” I Sverige i EU. 

Dilemman, institutioner, politikområden, redigerad av Karl Magnus 

Johansson, ss. 169-188. Andra omarbetade upplagan. Stockholm: SNS 

Förlag. 

Karlsson, Michael and Olav F. Knudsen (2001). “Sweden and the Baltic States.” In 

Finnish and Swedish Security. Comparing National Policies, edited by Bo 

Huldt, Teija Tiilikainen, Tapani Vaahtoranta, and Anna Helkama-Rågård, pp. 

180-203. Stockholm: Swedish National Defence College. 

Karlsson, Michael, Olav F. Knudsen, and Pekka Visuri (2001). “A Comparative 

Perspective.” In Finnish and Swedish Security. Comparing National Policies, 

edited by Bo Huldt, Teija Tiilikainen, Tapani Vaahtoranta, and Anna Helkama- 

Rågård, pp. 226-229. Stockholm: Swedish National Defence College. 

Karlsson, Michael (2001). “Threat Politics and Baltic Sea Business.” In Threat 

Politics. New perspectives on security, risk and crisis management, edited by 

Johan Eriksson, pp. 100-119. Aldershot: Ashgate. 

Karlsson, Michael (2000). “Swedish Interest Groups and the EU,” In Sweden and 

the European Union Evaluated, edited by Lee Miles, pp 79-96. London and 

New York: Continuum. 


Karlsson, Michael (2008). “Формирование антитеррористического института в 

Литве после событий 11 сентября 2001 г.”, Oбозрение литовской внешней 

политики, no. 21, pp. 37-63. 

Karlsson, Michael och Göran Bergström (2006). ”Bolognaseminariet.”. 

Statsvetenskaplig tidskrift, Vol. 108, Nr. 4, s. 401-402. 

Rapporter 


52 (56)

Bilaga E 

Karlsson, Michael (2009). ”Catalina-affären 1952.” CRISMART Web report # 1. 

Stockholm: Crisis Management Research and Training (CRISMART). 

Tillgänglig via: http://www.crismart.org/templates/Page____698.aspx. (22 

s.) 

Karlsson, Michael (2002). “The Significance of Security Considerations to 

Transnational Actors: Three Puzzles from an Ongoing Research Project.” In 

Cooperation or Competition A Juxtaposition of Research Problems Regarding 

Security in the Baltic Sea Region, edited by Olav F. Knudsen, pp. 70-77. 

Published in cooperation with the Swedish Institute of International Affairs 

(Conference Paper No. 29) and Södertörn University College (Research 

Reports 1/02). 

Karlsson, Michael and Arild Underdal (2002). “Evaluation of the national program 

for research of foreign- and security policy significance with special focus on 

Europe and North America.” Stockholm: Styrelsen för det särskilda 

forskningsprogrammet, Utrikespolitiska Institutet. 

Karlsson, Michael and Arild Underdal (2001). “Evaluation of UI Research.” 

Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond. 


53 (56)

Bilaga E 

Mai-Brith Schartau (Docent) 

Böcker och rapporter 

Gynnerstedt/Schartau, Reminiscensmetoden tillämpad i äldrevården, 

Studentlitteratur, Lund, 2000 

Schartau & Müssener (red) Tyskland i fokus. Pågående forskning i serien 

Schwedische Perspektiven, Schriften des Zentrums für Deutschlandstudien, 

Södertörns högskola 2003 

Schartau & Müssener (red) Möten, i serien Schwedische Perspektiven, Schriften 

des Zentrums für Deutschlandstudien, Södertörns högskola 2003 

Schartau & Müssener (red) Pågående forskning om Tyskland i Sverige, serien 

Schwedische Perspektiven, Schriften des Zentrums für Deutschlandstudien 4, 

Södertörns högskola, 2005 

Schartau (red) Energy Resources, Energy Policy and Democratic Development in 

the Baltic Sea Region, BaltSeaNet, Berlin, Nordeuropa-Institut der Humboldt- 

Universität zu Berlin 2004 

Schartau, Country Report Sweden, Interkulturelle Zusammenarbeit, 

Hochschuleverbund Distance Learning, Fachhochschule für Verwaltung und 

Rechtspflege, Berlin, 2004 

Schartau & Müssener (red) Den okände () grannen, Tysklandsrelaterad forskning 

i Sverige i serien Schwedische Perspektiven, Schriften des Zentrums für 

Deutschlandstudien 4, Södertörns högskola, 2005 

Schartau (red) Political Integration and Northern Dimension of EU, BaltSeaNet, 

Berlin, Nordeuropa-Institut der Humboldt-Universität zu Berlin, 2005 

Schartau, Strålind, Szrubka, Varför tyska En enkätundersökning om intresset för 

tyska språket. I serien Schwedische Perspektiven, Schriften des Zentrums für 

Deutschlandstudien, Södertörns högskola, 2005 

Schartau & Müssener (red) After the EU-Enlargement: Changes and Challenges in 

the Baltic Sea Region i serien Schwedische Perspektiven, Schriften des 

Zentrums für Deutschlandstudien, German Studies Research Unit 2006 

Schartau, Berglund & Henningsen (red) Political Cultures, Values and Identities in 

the Baltic Sea Region i serien The Baltic Sea region: Northern Dimensions – 

European Perspectives, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag, 2007 

Schartau, The Road to Welfare Pluralism. Old Age Care in Sweden, Germany and 

Britain, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag GmbH, 2008 

Schartau (red) Caritas, En organisation i förändring. I serien Schwedische 

Perspektiven, Schriften des Zentrums für Deutschlandstudien, German 

Studies Research Unit, 2009 


Bradley, Mantorp, Parker, Penhale, Pierrot, Schartau: Promoting Inclusion: 

Involving Volunteers in Reminiscence Work with People with Dementia, Social 

Work in Europe, vol 7, no 1, 2000 


Schartau, Ledarskap i välfärdspluralism, i Henning/Holmberg (red) Offentligt 

ledarskap – om förändring, förnyelse och nya ledarideal, Studentlitteratur, 

2003 

Schartau, Frivilligt Engagemang i Tyskland, i Schartau & Müssener (red) Möten, 


Södertörns högskola 2003 

Schartau, New Identity via Cooperative Movements, Nätpublicering SASE.org, 

Presenterat vid SASE 2003, Knowledge, Education and Society, The 25th 

Annual meeting on Socio-Economics in Aix-en-Provence, 26 – 28 juni 2003 

Schartau, Välfärdspluralism inom tysk äldreomsorg, i Den okände () grannen, 

Tysklandsrelaterad forskning i Sverige i serien Schwedische Perspektiven, 

Schriften des Zentrums für Deutschlandstudien 4, Södertörns högskola, 2005 


54 (56)

Bilaga E 

Schartau, A Helping Hand Polish Old Age Care on Export in Hessen. i After the 

EU-Enlargement: Changes and Challenges in the Baltic Sea Region,i serien 


German Studies Research Unit 2006 

Schartau, Politiska ambitioner i Schartau (red) Caritas, En organisation i 

förändring. I serien Schwedische Perspektiven, Schriften des Zentrums für 

Deutschlandstudien, German Studies Research Unit, 2009 

Schartau, Organisatioriska förändringar i Schartau (red) Caritas, En organisation i 

förändring. I serien Schwedische Perspektiven, Schriften des Zentrums für 

Deutschlandstudien, German Studie 

Schartau & Ekman, Politics in the Baltic Sea Region i Europe Plus: The Baltic 

SeaR. Under publicering i Berliner Wissenschefts-Verlag, Gmbh 


Schartau & Mellbourn, Ett år med Angela Merkel, Internationella Studier, nr 4, 

vintern 2, Utrikespolitiska Institutet, 2006 


55 (56)

Bilaga E 

Peter Strandbrink (Fil.dr, sökt docentkompetens) 

Böcker 

2010, redaktör med Lindqvist, Beatriz. Tvära möten. Om utbildning och kritiskt 

lärande [Cross encounters. On education and critical learning]. Södertörn 

Academic Studies & Södertörn Studies of Education 1:2010. 

2010, med Åkerström, Linda. Goda medborgare och onda tider Svensk 

demokratipolitik och myten om den passiva medborgaren [Good citizens and 

evil times Swedish democracy politics and the myth of the passive citizen]. 

Publ. supported by the Swedish national research council (Vetenskapsrådet). 

H:ström Text & Kultur. Umeå. 

2006, med Pestoff, Victor. Small-scale childcare on a large scale. Social cohesion 

and the politics of Swedish childcare. Research report 2006:5, Södertörn 

University. 

2003. Förnuftets entoniga röst. Om EU-kampanjens demokratiska rum och 

medborgarskapets villkor. Research report 2003:4. Södertörn University. 


2010. ”Vad är god statsvetenskap idag” [What is good political science today], 

beställd artikel. Statsvetenskaplig tidskrift, kommande. 


2010. ”Det rationella lärandets politik och kritik”. I Lindqvist & Strandbrink (red.) 

2010. Tvära möten. Om utbildning och kritiskt lärande. Södertörn Academic 

Studies & Södertörn Studies of Education 1:2010. 

2010a med Lindqvist, Beatriz. ”Utbildningsvetenskap på tvären”. I Lindqvist & 

Strandbrink (red.) 2010. Tvära möten. Om utbildning och kritiskt lärande. 

Södertörn Academic Studies & Södertörn Studies of Education 1:2010. 

2010b med Lindqvist, Beatriz. ”Utbildningsvetenskap med betongstruktur – tvär, 

brant, skarp, plötslig, svävande och vacker” i: Lindqvist & Strandbrink (red.) 

2010. Tvära möten. Om utbildning och kritiskt lärande. Södertörn Academic 

Studies & Södertörn Studies of Education 1:2010. 

2009. ”Expertvälde” [Expert rule]. Beckman & Mörkenstam (red.) 2009. Politisk 

teori. Malmö. Liber. 

2008. ”Heroisk och deliberativ kunskap i massuniversitetet” [Heroic and 

deliberative knowledge in the mass university]. Olsson & Thurfjell (red.) 

2008. Hermeneutik, didaktik och teologi. En vänbok till Björn Skogar. 


2004. ”Kunskap utan makt. Reflektioner kring akademins etiska struktur”. 

Mörkenstam & Reinikainen (red.) 2008. Perspektiv på perspektivismen. En 

vänskrift till Bo Lindensjö med anledning av hans 60-årsdag. Stockholms 

Universitet. Doctus Indomitus. 


2005. ”Likhetens löften och svek för demokratisk medborgarskapsteori”,Tidskrift 

för politisk filosofi 2005:3. 

2002. ”Studentutvärderingar – hjälp eller hinder i högre utbildning”. Didaktisk 

tidskrift 2002:1. 

2000. ”Behövs folkomröstningar”, Tidskrift för politisk filosofi 2000:3. 

Rapporter 

2003, med Pestoff, Victor. ”Participation and democracy in childcare services in 

eight European countries”. Comparative thematic analysis, TSFEPS. Digitally 

published on http://www.emes.net 


56 (56)

Bilaga F 

Bilaga F: CV för övriga disputerade lärare och 

forskare 



Göran Andersson (fil.dr) 



Examen: Ekonomie doktor, 1997 disputerade jag på företagsekonomiska 

institutionen vid Stockholms universitet. 

Tidigare anställningar etc: 

SH-turismprogramansvarig, ämnesansvarig för ämnet turismvetenskap, 

turismforskare och lärare, SH-högskolelektor 

Trainee på Philips terminal system 

Under perioden 1973-1974 genomförde jag ett omfattande kartläggningsarbete av 

företaget Philips terminal system i Vällingby. Det handlade både om att studera 

rutiner och processer inom tillverkningen samt stödfunktioner såsom ekonomioch 

personalavdelning. 

Ingenjörsgruppchef på ING 1 i Södertälje 1974-1975 

Avgångsbetyget (10-9-9) var årgångens bästa och återspeglade bl.a 

grupparbetsteknik, ledningsförmåga, ingenjörsarbete och fältliv. 

Civilekonomexamen 

Under perioden 1975-1977 tog jag ekonomexamen på företagsekonomiska 

institutionen på Stockholms universitet. 

Administratör och lärare i företagsekonomi på Stockholms universitet 

Under tiden 1977-1982 arbetade jag på företagsekon. inst. vid Stockholms 

universitet. Arbetet handlade om kursadministration, undervisning och 

samordning av lärarskap inom nämnda område. 

Ekonomiansvarig på Näsby fastighets AB 

Under tiden 1983-1984 vikarierade jag som ekonomiansvarig på Näsby fastighets 

AB. Arbetet handlade både om budgetarbete, redovisning och införande av ett 

omfattande lokalsystem på data. 


1 (42)

Bilaga F 

Management- och datakonsult 

Under tiden 1984-1992 har jag arbetat som både anställd konsult och i egen regi. 

1984-1987 var jag anställd som datakonsult på datakonsultföretaget Pronordic. 

1988-1989 var jag anställd på IT- och ledningskonsultföretaget Resco. Där 

arbetade jag med IT-strategier och organisationsutveckling av små och 

medelstora företag. 1990-1992 startade jag ett eget management- och 

datakonsultföretag med namnet MD Consulting inom vilket jag bedrev 

utredningar, rådgivning och förändringsarbete på små- och medelstora företag 

(bl.a. inom turismbranschen avseende IT-strategier, affärsutveckling och 

organisationsutveckling. 

Ett forskningsprojekt om IT-management 

Under 1991-1992 undersökte jag hur IT-strategier arbetades fram och användes i 

turismbranschen utifrån några stora fallstudier, där jag själv varit en av 

aktörerna. Arbetet resulterade i en forskningsrapport vid feken-SU. 

Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom 

eller utom högskolan: 

Utveckling och genomförande av en kvalificerad yrkesutbildning i turism 1996- 

Jag har tillsammans med rektorn och en näringslivssamordnare utvecklat, 

marknadsfört och genomfört en så kallad kvalificerad yrkesutbildning inom turism 

för Haninge kommuns räkning. Efter starten i september 1997 av KY-utbildningen 

har jag medverkat som rådgivare av generell karaktär samt deltagare i 

ledningsgrupp och yrkesråd samt som ansvarig för teorikurserna – åtta årskullar 

har hittills gått igenom utbildningen. Vi har ett nära samarbete med högskolor i 

Sverige på denna utbildning och detta gäller i synnerhet med Södertörns 

högskola. 

Fortsatt konsultarbete 1993- 

Under min tid som lärare och forskare på heltid har jag haft några mindre 

näringslivsuppdrag avseende kvalificerade utredningar och managementuppdrag. 

För mig är det viktigt att föra kunskap från näringslivet till forskningen/utbildning 

och tvärtom samt skapa ett utbyte. 

Undervisning vid Södertörns högskola 

Sedan våren 1998 har jag arbetat som lärare på Södertörns högskola. Initialt med 

inriktning på områdena marknadsföring, management, uppsatshandledning och 

tjänsteverksamheter. Totalt har jag handlett cirka 80 kandidatuppsatser och 30 

magisteruppsatser som i stort sett alla har blivit klara på stipulerad tid. 1999 

startade turismprogrammet vid SH och jag började då som den 

företagsekonomiansvarige på programmet med tillhörande undervisning. 

Sommaren 2000 blev jag ordinarie högskolelektor i företagsekonomi vid SH och 

från och med sommaren 2002 är jag programansvarig för turismprogrammet vid 

SH. Sedan 2004 undervisar jag enbart på ämnet turismvetenskap. Under perioden 

2000 - 2009 har jag i genomsnitt haft en halvtids undervisning inom 

turismområdet vid SH, dvs. cirka 10 år x 200 lektorstimmar = 2000 

lektorstimmar. 

Grundare till och ämnesansvarig för ämnet Turismvetenskap vid SH 

Under 2003 arbetade jag fram ett förslag med turismintressenter vid SH och i 

omvärlden fram ett förslag att bilda det akademiska ämnet Turismvetenskap. 

UFN-HST vid SH fastställde förslaget och grundutbildningen vid ämnet startade ht 

2004. Ända från starten är jag ämnesansvarig och anställd vid ämnet. 


2 (42)

Bilaga F 

Omvärldssamverkan 

Initiativtagare till turismämnets eget branschråd och årliga arbetsmarknadsdag 

2001 

Den nationella utvärderingen från högskoleverket och koppling nationellt 

Under 2006 utvärderade HSV alla högskolor som hade ämnet turismvetenskap 

och jag var projektledare från vårt ämnes sida. HSV:s slutrapport var positiv både 

för SH:s turismämne och för ämnet ur ett allmänt akademiskt perspektiv. 

Tillsammans med de andra lärosätena i Sverige som undervisar och forskar inom 

turism har jag bildat ett informellt nationellt nätverk benämnt NATU – nätverket 

för akademiska turismutbildare. 

Turismmagisterutveckling 

I egenskap av ämnesansvarig har jag arbetat fram en den första 

magisterutbildningen som är genuin inom turism. Den går årsvis sedan hösten 

2008. 

SH:s eget Turisminstitut 

Under något års tid har turismintresserade forskare och lärare diskuterat om 

behovet och nyttan av att SH har ett Turisminstitut. Jag och mina kollegor arbetar 

för att den ska starta under 2010 

Forskningskonferensledare 

Ordförande för den internationella forskningskonferensen ”Sustainable Tourism 

Development” arrangerat av ämnet turismvetenskap vid Södertörns högskola 

2008 Ordöfrande för den internationella forskningskonferensen ”Sustainable 

Tourism Development” arrangerat av ämnet turismvetenskap vid Södertörns 

högskola 2009 

Om avhandlingen och forskningen 

Under perioden 1993-1996 skrev jag doktorsavhandlingen "Framgång i 

kommersiella tjänsteverksamheter". Med hjälp av 24 branschstudier (två års 

heltid) har jag undersökt tjänsteverksamheters struktur (uppbyggnad) och 

karakteristika (särart) samt vad (dvs. framgångsdimensioner) som bidrar till 

tjänsteutförande företags framgång. Avhandlingsprojektet med tillhörande 

publicerade delrapporter var mycket omfattande och jag lade ned 4 års heltid. 

Bara resebranschstudien tog 6 månader. Turism är en typisk tjänst, varvid 

teoribildning, verklighetsförståelse m.m. i tjänsteforskning är lätt att översätta till 

turism. 

Forskning efter disputationen 1997: 

Företagsekonomisk forskning 

Efter avhandlingsarbetet har jag följt forskningen vid fek-institutionen i Stockholm 

och vid fek-ämnet vid SH genom seminariedeltagande, opposition på preliminära 

avhandlingsmaterial och egna föredrag inom marknadsföring och 

tjänsteverksamheter. 

SCT för turismforskning 

Under 2000 och 2001 deltog jag i arbetet med att bilda nätverksorganisationen 

inom turism i Stockholm, benämnd Stockholm Center for Tourism Research. 

Tillsammans med KTH, Handelshögskolan i Stockholm och SVB bildar vi ett 

informellt nätverk för att diskutera turismforskning, marknadsföra oss och samla 


3 (42)

Bilaga F 

in forskningsmedel. 

Forskningsprojektet ”Professionella möten och mötesplatser” 

Under 2003-2005 har jag varit projektledare för ett, av SCT finansierat, 

forskningsprojekt som syftar till att skapa förståelse för förutsättningar och 

effekter av professionella möten i storstadsregion. Slutrapporten finns i SH:s 

forskningsrapportserie. Vidare författade jag en artikel 2006 om mötesindustrin i 

boken ”Turism och Truism – Trender och traditioner i en framtidsbransch” 

tillsammans med ett 30-tal svenska forskare, myndighetsföreträdare och 

turismexperter. 

Forskningsprojektet ”Besöksstatistik” 

Sedan 2003 har jag haft i uppdrag av SCT att undersöka och analysera 

kvantitativa sekundära data avseende besökares bakgrund, syfte och beteende 

vid besök av Stockholm samt jämförbara resultatet med andra storstäder kring 

Östersjön. Delrapport är publicerad. 

Forskningsområdet ”Besöksdestinationsutveckling i skärgårdsmiljöer” 

Inom ämnet Turismvetenskap är detta fokuserat som ett av fyra profilområden. 

Tillsammans med andra foskare har vi haft seminarier i området och har inlämnat 

en forskningsansökan till Östersjöstiftelsen. Jag arbetar för närvarande på en 

egen forskningsrapport i detta område som beräknas bli klar 2009. 

EU-projektet ”Marknadsföring via GIS” 

Jag deltog som forskare i ett stort EU-projekt (Agora) som handlar om ”utveckling 

av turism runt Östersjön” under perioden 2005-2007. Universitetet i Greifswald 

var huvudansvarig och jag deltog för SH:s räkning som en så kallad strategisk 

partner. Mitt delprojekt handlade om att undersöka hur man kan marknadsföra 

skärgårdsmiljöer via digitala turismkartor till potentiella besökare. Projektet 

resulterade i en forskningsrapport ”Tourism Marketing and GIS Application in 

Rural Destinations”. 

EU-projektet ”ICT in tourism development” 

Tillsammans med Åbo akademi söker vi pengar till ett nytt EU-finansierat projekt. 

Det är en fortsättning på det gamla EU-projektet ”Marknadsföring via GIS”. Här 

skrivs en forskningsartikel under 2009. 

Forskningsområdet ”Besöksattraktioner” 

Sedan 2007 har vi öppnat ett nytt forskningsområde inom vårt ämne, dvs. 

temporära och permanenta besöksattraktioner i rurala respektive 

stadsorienterade miljöer. En EU-ansökan (Interreg) förbereds tillsammans med 

Statens Maritima Muséer, skärgårdskommunerna i Stockholm, Maritimt Museum i 

Tallinn och Pärnu University. 

Forskningsområdet ”Hållbar turism” 

Under 2008 har ett forskningsprojekt påbörjats benämnt ”hållbart event” där 

samarbete avseende undersökning sker med Eventakademin i Sverige och 

University of Priomorska i Slovenien avseende teoriram. Under 2008 har 

forskningsprojektet ”hållbart event” påbörjats i samarbete med sv. 

Eventakademin och University of Primorska 

Forskningsområdet ”Turismmarknadsföring i skärgårdsmiljöer. Påbörjat 2009 och 

beräknas hålla på till 2011 

Forskningsområdet ”Pedagogiken kring att för ut kunskapen från europeiska 

högskolor till näringslivet”. Projektledare för SH:s del i ett större EU-projekt 

”Leonardo da Vinci”. Forskningsartikel hösten 2011. 


4 (42)

Bilaga F 

Marcus Box (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor i företagsekonomi, särskilt 

entreprenörskap och företagsutveckling 

Examina: 

Filosofie doktor i ekonomisk historia (Stockholms universitet) 2006 

Filosofie licentiat i ekonomisk historia (Stockholms universitet) 2001 

Filosofie kandidat i ekonomisk historia 1998 


Högskolelektor i företagsekonomi, Institutionen för Ekonomi och Företagande, 

Södertörns högskola, tillsvidaretjänst, heltid (2010-01-01) 

Högskolelektor i företagsekonomi, Institutionen för Ekonomi och Företagande, 

Södertörns högskola, 2007-01-01—2009-12-31 (tidsbegr.) 

Forskare, Ratio, 2006-2007 (halvtid) 

Högskoleadjunkt i företagsekonomi, Institutionen för Ekonomi och Företagande, 

Södertörns högskola, 2002-06-01—2006-12-31 (tidsbegr.) 

Doktorand i ekonomisk historia (doktorandtjänst), Stockholms universitet, 2003- 

01-01—2004-02-29 

Doktorand, Södertörns högskola, 2000-01-01—2002-03-10 

Projektanställning (doktorand), Centrum för Bank och Finans (CeFin), Södertörns 

högskola, 1999-01-01—1999-12-31 


Forskare, Ratio, 2006-2007, huvudsakligen forskningsprojektet ”Staten och 

arbetsmarknaden - om konfliktregler och utvecklingskraft” 



Den framtida civilekonomen, konferens arrangerad Sveriges ekonomföreningars 

riksorganisation, SERO. Föreläsning med titeln ”Akademisk 

entreprenörskapsutbildning”, 19 oktober 2005. 

NUTEK, kontakt och granskare till NUTEK-rapporten ”Företagens villkor och 

verklighet 2002: Tillväxt i småföretag”, NUTEK B2003:4. (Under 2002) 

Nyföretagarcentrum i Huddinge, populärvetenskaplig föreläsning, ”Företagandets 

dynamik – Aspekter på tillväxt och överlevnad i Sverige under 1900-talet”, 25 

oktober 2007. 

Föreläsning om doktorsavhandling, ESBRIs Estradföreläsning, ”Många är kallade, 

få är utvalda - Två perspektiv på företagandets dynamik”, Ingenjörvetenskapliga 

akademiens (IVAs) konferenscenter, 17 september 2007. 

Uppdrag som granskare (reviewer) för tidskriften Small Business Economics 


5 (42)

Bilaga F 

Opponent slutseminarium, manus doktorsavhandling Tommy Larsson. 

Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. 25 september, 2008. 

Arrangör och ansvarig [i samarbete med Kristina Nyström, Ratio och KTH] för den 

internationella forskningskonferensen Entrepreneurship, Institutions and Policies – 

The 2007 Ratio Colloquium for Young Social Scientists, 24-25 augusti 2007 

(finansierad av Riksbankens Jubileumsfond), Ratio. 


Vetenskapsrådet, ”Ägande, kontroll, succession: Nya och små företag i Sverige 

under 1900-talet”, treårigt forskningsprojekt, 2008- 

Mottagare av FSF-NUTEK priset till unga entreprenörskapsforskare 2007 (21 maj 

2007) 

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, Handelsbankens forskningsstiftelser, 

Wallanderstipendiat, 2007-2009 

Sparbankernas forskningsstiftelser, forskningsstipendiat (forskarutbildningen), 

2002. 

Riksbankens Jubileumsfond, ”Konkursinstitutets roll för nya och små företag i 

svensk ekonomi 1864-1998”, treårigt forskningsprojekt (med Karl Gratzer), 1999- 

2001. 


6 (42)

Bilaga F 

Karin Dahlström (fil.dr) 


Nuvarande anställning: (Lektor i turismvetenskap, Södertörns högskola) 

Examina: (Doktorsexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet 2002)  

Tidigare anställningar:   Inom akademien: 

Lektor i företagsekonomi, Högskolan på Gotland, 2004-2006, Lektor i 

turismvetenskap, Södertörns högskola, 2006 – nuvarande anställning (tjänstledig 

mellan 2007-2009)  Inom näringslivet: 

Reseledare och platschef, Vingresor (1984-1986), Trafic Assistant, Global 

Operational Manager for Priority Cargo, Quality Manager, Concept Manager (1986- 

2004), Global Knowledge and Research Manager, Ericsson Global Services, 2007- 

2009. 


(C och D-uppsatser i företagsekonomi vid Högskolan på Gotland 

C-uppsatser i turismvetenskap (närmare tio uppsatser) vid Södertörns högskola 

(cirka tjugo uppsatser) 




Medel i form av tre års heltidsfinansiering från SAS för att bedriva och fullfölja 

doktorand- arbetet och projektet ”Värdeskapande produktutveckling i 

tjänsteintensiva företag”. 

Stipendium från ”Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism”, 2004, vilket 

resulterade i forskningsprojektet och rapporten ”Strategisk och dynamisk 

prissättning av tjänster” 


7 (42)

Bilaga F 

Anders Ivarsson Westerberg (fil.dr) 


Nuvarande anställning: högskolelektor vid Samtidshistoriska institutet, 


Examina: Företagsekonomi, organisationsteori, 2004 

Tidigare anställningar: Doktorand Handelshögskolan i Stockholm, SCORE 

Relevanta postdoktorsvistelser: Wallanders postdocstipendium 2005-2008 



biträdande handledare Jenny Svensson disp 2009 




Utvärdering av Förvaltningshögskolan i Gbg för Högskoleverket 2007 


Wallanderstipendium (postdoc) 2005 

Östersjöstiftelsen 2007 ”Gammalt statverk i nya nätverk – statsförvaltningens 

förändring 1945-2005” 

FAS 2009 ”Administrationssamhället” 


8 (42)

Bilaga F 

Ann-Sofie Köping Olsson (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, Prefekt 

Examina: 

Ekon. mag. vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, Finland. 1988. 

Filosofie doktor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet 

2003.  


1998-2004 Högskoleadjunkt Södertörns högskola. 

1993-1998 Doktorandtjänst, Företagsekon. inst. Sthlms Universitet. 

1989-1993, forsknings/projektassistent (allt från 50 - 100% ) vid 

Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Under ledning av 

Mats Alvesson till april -91 och sedan Pierre Guillet de Monthoux. 

1989 forskningsassistent (50%) 6 månader, vid Handelshögskolan vid Göteborgs 

universitet. Genomfört en organisationsanalys av en större forskningsoch 

utbildningssektion inom Chalmers Tekniska Högskola, under Svante Leijons 

ledning. 

1988-1989, deltidsanställning i forskningsprojekt, under Svante Leijons ledning, 

vid Handelshögskolan i Göteborg. Ett 20-tal intervjuer i projektet "Mot en ny roll 

för avdelningsföreståndare inom hälso- och sjukvård". 


Washington & Lee University, Lexington Virginia, USA. HT-07. STINT-stipendium: 

Excellence in Teaching. 


Har endast handlett C-uppsatser. 




Programansvarig för utbildningsprogrammet Konst, kultur och ekonomi vid 

Södertörns högskola 1999-2009. 

Ansvarig för Högskolepedagogiska utvecklingsenheten 2009. 

Uppdragsutbildning för Stockholmsstads kulturförvaltning, Stockholmsläns 

kulturförvaltning, Kulturrådet samt Konstnärsnämnden: ”Managementpraktik och 

kulturpolitik” motsv 7,5 hp. 2009. 

Projektledare och ansvarig för sommaruniversitetskursen Synaxis Baltica 

Stockholm 2005. 

Medlem i och kontaktperson för de internationella nätverkena: Synaxis Baltica, 

ENCATC, NordCult. 


9 (42)

Bilaga F 

Utom högskolan:s 

Marknadsföring av kultur - Tvådagarskurs vid fortbildningscentralen vid Åbo 

Akademi, Åbo. Finland december 2005. 

Marknadsföring av kultur - Tvådagarskurs vid fortbildningscentralen vid Åbo 

Akademi, Vasa. Finland, November 2003. 


10 (42)

Bilaga F 

Tommy Larsson Segerlind (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Högskoleadjunkt (ansökan om befordran till lektor är 

inlämnad), tillsvidareanställning 

Examina: Ekonomie doktorsexamen i Företagsekonomi, Stockholms universitet, 

2009  


Högskolelektor i Företagsekonomi, Institutionen för Ekonomi och företagande, 

Södertörns högskola (från 2009-08-01 till 2010-01-31, tidsbegränsad) 

Högskoleadjunkt i Företagsekonomi, Institutionen för Ekonomi och företagande, 

Södertörns högskola (från 2006-07-01 och 2009-07-31 har anställningsgraden 

som adjunkt varierat mellan 100% och 25%, se nedan) (tidsbegränsad). 

Doktorand, Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns 

högskola, (2002-01-01 – 2006-06-30) 

Högskoleadjunkt i Företagsekonomi, Institutionen för Ekonomi och företagande, 

Södertörns högskola (100%) (1999-01-01 – 2001-12-31) (tidsbegränsad) 

Högskoleadjunkt i Företagsekonomi, Samhällsvetenskapliga institutionen, 

Mitthögskolan (Nuvarande Mittuniversitetet) (100%) (1989-02-01 – 1998-12-31) 

(tillsvidareanställning) 




Projekthandläggare, Samverkansenheten, Södertörns högskola (25%) (2008-02- 

01 – 2009-12-31, tidsbegränsad) Akademisk utvecklings ledare i projektet entre 

Q, finansierat av Tillväxtverkets program för att främja kvinnors företagande 

Handläggare, Center for Baltic and East European Graduate School (CBEES), 

Södertörns högskola (25%) (2008-02-01 – 2008-07-31) (tidsbegränsad) 

Utredningen av studenternas anställningsbarhet i en framtida Masterutbildning i 

Baltic Sea Region and East European Studies vid Södertörns högskola. CBEES, vt 

2008 


Styrelseledamot i företaget Splintermind AB, (www.splintermind.com), 2002-2005 


11 (42)

Bilaga F 

Jurek Millak (fil.dr) 


Nuvarande anställning: (Högskolelektor) 

Examina: Civilekonom , 1973 

Ekonomie doktor, företagsekonomi, 1998)  


1974-1979 Universitetslektor, Stockholms universitet, Företagsekonomiska 

institutionen. 

1974-1979 Konsult hos olika uppdragsgivare inom Administration, 

Organisation,Utbildning, Marknadsföring. 

1979-1982 Utredare, Produktansvarig, ICL Data AB. 

1982-1984 Marknadschef, Konsult, ARETE Datakonsult AB. 

1984-1986 Chef för systemområdena Marknad, Ekonomi, PA , 

Länsförsäkringsbolagens AB. 

1986-1986 Konsult, Statskonsult AU AB. 

986-1992 Chef för systemområdena Finans (Lån, Aktier, Obligationer, 

Fastighet) samt Kontorsservice, Skandia. 

1992-1993 Datachef, Folktandvården, Stockholms läns landsting 

1994-1997 Universitetslektor, Stockholms universitet, Företagsekonomiska 

institutionen, Konsult, EJM Consulting HB 




Programansvarig MIT-programmet, 1997- 

Ledamot i institutionsstyrelse IEF , 2005- 

Ansvarig/periodvis delat ansvar för delämnet Ekonomistyrning, 1998- 


Gästföreläsningar och seminarieframträdanden vid Landstinget i 

Östergötland,1999- 2005 

Visiting scholar, Universitet Nicolaus Copernicus, Polen Department of Economics, 

1999 

Visiting scholar, Wyzsza Szkola Zarzadzania i Finansow w Bydgoszczy, Polen, 

2002 


12 (42)

Bilaga F 

Maria Smolander (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor i finansiering 

Examina: Magisterexamen i företagsekonomi år 2002 

Doktorsexamen i ekonomi år 2005  


Forskare vid Institutionen för ”banking business”, på Rostovs Statliga 

Ekonomiuniversitet ”RINKh”, Ryssland, 2002-2004 

Professorsassistent vid Institutionen för internationella finanser och 

kreditrelationer, på Rostovs Statliga Ekonomiuniversitet ”RINKh”, 2004-2006 

Högskolelektor vid Institutionen för internationella finanser och kreditrelationer, 

på Rostovs Statliga Ekonomiuniversitet ”RINKh”, 2006-2008 

Handledarerfarenhet: enbart på kanditat- och magistersnivå 

Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdrag) inom 



Ofinansierad samforskning inom ämnet – ”Islamiska finanser” på Institutionen för 

internationella finanser och kreditrelationer och publiceringen av en gemensam 

bok “Islamic finance institutions in world finance architecture”, 2006-2008 


Guvernörens forskningsstipendium (som medel på forskarutbildningen) från 

Rostovs regering, Ryssland, 2003-2004 

Forskningsmedel (forskningsprojekt ”Mikrofinanssystemet i Ryssland”) från 

Rostovs regering, Ryssland, 2006 


13 (42)

Bilaga F 

Jenny Svensson (ek.dr) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor (visstidsanställning) 

Examina: Ek. doktorsexamen i företagsekonomi/organisationsteori 2009  


Forskningsassistent: Södertörns Högskola, 2003-04-01 – 2005-01-31 

Doktorand: the Baltic and East European Graduate School, Södertörns Högskola, 

2005-02-01 – 2009-09-15 




Ledamot i Utskottet för forskning och forskarutbildning, Södertörns Högskola, 

2005-2008 

Ledamot i CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) styrelse, 

Södertörns Högskola, 2005-2006 

Ordförande i Doktorandrådet, Södertörns Högskola, 2006-2007 


14 (42)

Bilaga F 

Klara Tomson (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor: Södertörns högskola, 2008-08-01 – 

Examina: Filosofie doktor i företagsekonomi 2008, Stockholms universitet. 


Forskningsassistent: Södertörns högskola, 2003-08-01 – 2004-08-31 

Forskarutbildningen i företagsekonomi: Stockholms universitet, 2004-09-01 2008- 

07-31 



Programansvarig för programmet Konst, kultur och ekonomi, Södertörns högskola 

2009- 

Projektledare för utvecklingen av en masterutbildning i offentlig förvaltning vid 

Södertörns högskola, 2009- 

Projektledare för ShARE – ett centrum för Kommunikation, Kultur och Ekonomi 

och Södertörns högskolas programförklaring till KK-stiftelsen, 2009 

Uppdrag från högskolans ledning, att tillsammans med Antonia Ribbing, 

samordnare för högskolans samverkansuppdrag, kartlägga hur och i vilken 

utsträckning som forskare vid högskolan samverkar med och/eller är intresserade 

av att utveckla samverkan med näringsliv och offentliga organisationer. 20 

intervjuer med forskare verksamma vid Södertörns högskola genomfördes. 2009- 

01-01-2009-03-31 

Uppdrag från Antonia Ribbing, samordnare för samverkansfrågor vid Södertörns 

högskola, att genomföra studien ”Hur nyttiggörs humanistisk och 

samhällsvetenskaplig forskning av näringslivet En förstudie om möjligheter och 

barriärer för samverkan, innovation och tillväxt”. Studien genomfördes under 

2008-08-01-2008-12-31 och har publicerats i sin helhet av UniLink (2009). 

Därutöver ingår en sammanfattning av studien i UniLinks nationella projekt, 2006- 

2009 – en lärprocess mot ökad professionalisering av lärosätenas 

samverkansarbete. Slutrapport till Nutek. Unilinkrapport 2009:9 

Medlem i forskningsutskottet, Södertörns högskola, 2005-2006 


Treårigt stipendium från Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse 2004-2007 


15 (42)

Bilaga F 

Lars Vigerland (ek.dr) 


Nuvarande anställning: (högskolelektor) 

Examina: (Företagsekonomi/marknadsföring, fastighetsekonomi och 2007) 



Stockholms universitet 


Kandidatuppsatser SH & SU 

Magisteruppsatser SU 



Svenska Carnegieinstitutet – privat forskningsinstitut som bedriver forskning om 

nutida samhällsproblem, styrelseordförande; Svenska Bostadsfonden, ledamot av 

Advisory Board) 


16 (42)

Bilaga F 

Karin Winroth (ek.dr) 

Nuvarande anställning:Universitetslektor Södertörns Högskola 

Education: 

Ph.D. in Business Administration, School of Economics and Commercial Law, 

Gothenburg University, Sweden, 1999. 

Bachelor of Science in Business Administration, School of Economics and 

Commercial Law, Gothenburg University, Sweden, 1991. 

Positions: 

2004/07 Lecturer/Assistant professor at Södertörns Högskola. 

2003/10 - 2004/01 Temporal position (50%) as an Assistant Professor at 

Stockholm Center for Organizational Research, Stockholm University and 

Stockholm School of Economics, Stockholm. 

2002/11- 2003/09 Temporal position (50%) as an Assistant Professor at the 

Center for Advanced Leadership Studies, Stockholm School of Economics, 

Stockholm. 

2000 – 2004/06 Postdoctoral Fellow at Gothenburg Research Institute. 

1996-1999 PhD Student Scholarship, Department of Business Administration, 

School of Economics and Commercial Law, Gothenburg University 

1994-1996 Research Assistant, Department of Business Administration, School of 

Economics and Commercial Law, Gothenburg University 

Visiting Assignments: 

2002, April - 2004, June, Visiting Researcher at Stockholm Center for 

Organizational Research, Stockholm University and Stockholm School of 

Economics, Stockholm. 

2001, May - June, Visiting Scholar at the Center for Work, Technology & 

Organization, Stanford University, Stanford, California. 

2000, February - June, Visiting Scholar at Scandinavian Consortium for 

Organizational Research, Stanford University, Stanford, California. 

Ad hoc reviewer for: 

Nordiske Organisjons Studier 

Organization Studies 

Scandinavian Journal of Management 


17 (42)

Bilaga F 

Renate Åkerhielm (fil. dr) 


Nuvarande anställning: lektorstjänst 

Examina: Företagsekonomi/Entreprenörsskap och Design Management 2003  

Docentkompetens: Stockholms Universitet, 2003 


1994-1999 “Doktorandtjänst” with teaching obligation at the Business Department 

at Stockholm University, Stockholm   

1992-1994 Project Assistant in the international research project at the 

Department of Business, Stockholm University, Stockholm. The project was 

financed by the EU Commission   

1991 Ekonom Pool, Stockholm, Controller   

1988-1990 H & M, Hennes und Mauritz, Stellvertretende Abteilungsleiterin der 

Buchhaltungsabteilung, Basel (Switzerland) 


pågående handledning: Doktorsavhandling i Design Management 

Därutöver ett antal C- och D-uppsatser 



samverkan inom grundutbildning samt forskning med ”University of Technology, 

Business and Design” i Wismar, Tyskland 


Beviljade för 2010 t om 2012 från: 

EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND EUROPEAN NEIGHBOURHOOD AND 

PARTNERSHIP INSTRUMENT Baltic Sea Region Programme 2007 – 2013 Det 

beviljade projektets titel: E-GOvernment solutions as instruments to qualify the 

public sector for the specific needs of small and medium sized enterPRISEs (SMEs) 

in the rural BSR- EGOPRISE 


18 (42)

Bilaga F 


Lia Antoniou (fil.dr) 

Födelsedatum: 23 Oktober 1973 

Nuvarande anställning: Universitetslektor, Södertörns högskola 

Examina: 

Ph.D. in Sociology (2004) European University Institute, Florence 

Bachelor of Arts in Politics and History (1995) Queen Mary and Westfield College, 

University of London 


Freelance Research Consultant, contracted for the Institut National de Recherche 

Pédagogique, Lyon (2008) 

Research Manager, leading the Research unit, Dept. Of Communications, Pre- 

School Learning Alliance, London. (2003-2008) 

Senior Research Fellow, Department of Sociology, University of Essex (1999- 

2002) 

Part-time Lecturer, Department of Sociology, University of Essex (1999-2002) 


Research Project: Immigrant Integration in the EU: Convergence or Not 

(together with Dr Hans E. Andersson, Dept. of Political Science, School of Social 

Sciences, Södertörn Univeristy) 

funded by The Baltic Sea Foundation, Huddinge, Sweden. 

Senior Research Fellow, Position funded by the Economic and Social Research 

Council’s One Europe or Several Programme, UK; additional funding secured 

from the Leverhulme Trust and the British Academy. 

Scholarships from the Department for Education and Employment, London, UK, 

1995-1997, and the European Commission, Brussels, Belgium, 1997-1999. 


19 (42)

Bilaga F 

Christina Axelsson (fil. dr) 



Högskolelektor, Södertörns högskola, 15 augusti 2000 - 

Examina: 


Universitetslektor, Mälardalens högskola, juli 1996 – augusti 2000 

Vik. Universitetslektor, Mälardalens högskola, januari 1996 – juni 1996 

Forskare, Centrum för välfärdsforskning (CVF), Eskilstuna, augusti 1995 – juli 

1997 

Forskare, Kvinnoforum, Stockholm, oktober 1995 – december 1995 

Vik. Universitetslektor, Stockholms universitet, juli 1992 – april 1995 

Projektassistent, Projekt Metropolit, Stockholms universitet, februari 1992 – 

juni 1992 

Doktorandtjänst, Stockholms universitet, 1989 – 1992 

Forskningsassistent, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms 



Visiting Research Fellow, EU:s forskningsprogram Human Capital and 

Mobility, Project: Comparative Studies in Social Welfare, University of Stirling, 

Skottland, september 1994 – april 1995 




Fil.dr. sociologi, Stockholms universitet, 1992 

Fil.kand. sociologi, pedagogik och statistik, Stockholms universitet, 1981  


20 (42)

Bilaga F 

Prefekt vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, juli 2008 – 

Uppdraget innebär ansvar för all verksamhet på institutionen inklusive ansvar för personal, 

studenter, ekonomi, lokaler och arbetsmiljö. 

Ledamot av Arbetsmiljökommittén, Södertörns högskola, 2009 - 

Ställföreträdande prefekt vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns 

högskola, januari 2007 – juli 2008. 

Ämnesansvarig för ämnet sociologi vid Södertörns högskola (juli 2006 – juli 2008). 

I uppgifterna ingick att ansvara för utveckling inom grundutbildning och forskning 

liksom att ansvara för undervisningsplanering. 

Under tiden som ämnesansvarig för ämnet sociologi var jag även ledamot av 

styrelsen för Europaprogrammet, styrelsen för PEO-programmet och styrelsen för 

IMER-programmet. 

Ledamot av Institutionsstyrelsen för sociologi, idéhistoria, samtidshistoria och 

arkeologi, Södertörns högskola, 2004 – 2006. 

Bitr. forskningsledare, 2000-2004. Avsåg utvärdering av storstadssatsningen, 

via de avtal som slöts mellan Södertörns högskola och fyra kommuner i 

Stockholms län. 

Ledamot av Samverkansrådet, Södertörns högskola, 2000 – 2002. 

Ledamot av Institutionsstyrelsen för samhälls- och beteendevetenskap, 

Mälardalens högskola, 1998 – 2000. 

Ledamot av Ledningsgruppen för Centrum för välfärdsforskning (CVF), 

Eskilstuna, 

1999 – 2000. 

Ledamot av Redaktionskommittén för Centrum för välfärdsforsknings (CVF) 

skriftserie, Eskilstuna, 1998-2000. 

Ledamot av Tjänsteförslagsnämnden för det humanistiska-samhällsvetenskapliga 

utbildningsområdet, Mälardalens högskola, 1996-2000. 


Föredrag om sysselsättningsfrågor inom ramen för utvärderingen av 

storstadssatsningen (2000-2004) på ett flertal konferenser och möten, som 

anordnats av bl.a. Regeringskansliet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, 

Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholms stad, Huddinge kommun, Södertälje 

kommun, Haninge kommun, Institutet för bostads- och urbanforskning 

(Gävle bostadsmässa) och Södertörns högskola. 

Vice ordförande i Sveriges Sociologförbunds styrelse, 2000-2002. 


21 (42)

Bilaga F 

Eva Christenson (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Högskolelektor, Södertörns Högskola, 1 juli 2001- 

Examina: 

Fil.dr. sociologi, Stockholms universitet, 2000  Civilekonom, Handelshögskolan i 

Stockholm 1973 


Vikarierande universitetslektor på deltid, Stockholms universitet, HT99 - VT01 




Ledamot i Mångfaldsrådet, Södertörns högskola 


Storstadssatsningen i Huddinge kommun, rapport och möten 


Rådet för Arbetslivsforskning, "Arbetsskador, genus och arbetsorganisation 

fallstudier på könssegregerade och icke könssegregerade arbetsplatser", 

medsökande med Göran Ahrne (huvudsökande) i forskningsprojekt 1995-1998 

FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, "Att bemästra 

organisatoriska och kulturella hinder, kvinnliga stålverksarbetares erfarenheter av 

arbete med teknik och män", medsökande med Paavo Bergman i 

forskningsprojekt 2003-2005 


22 (42)

Bilaga F 

Abbas Emami (fil.dr) 



Examina: 

Fil.dr. sociologi, Stockholms universitet, 2003 


Doktorandtjänst, Stockholms universitet, 1 juli 1999 – 30 april 2001 

Forskningsassistent, Stockholms universitet, 8 april 2002 – 31 mars 2003 




Ämnesansvarig för sociologi 2008- 

Företrädare för ämnet sociologi i styrelsen för Förvaltningsprogrammet 2008-. 

Ledamot, ämnesstyrelsen, sociologi (2009-) 


23 (42)

Bilaga F 

Sara Ferlander (fil.dr) 



Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 augusti 2003 - 

Examina: 

Fil.dr. sociologi och psykologi, University of Stirling, 2003 

Fil.kand. sociologi, Stockholms universitet, 1998 


Forskningsassistent, Stockholm Centre on Health of Societies in Transition, 

Södertörns högskola, 1 augusti 2002 – 31 juli 2003. 

Research Fellow, Centre for e-Learning Development, University of Stirling, 1 juni 

2003 – 31 maj 2004. 

Forskningsassistent, Centre for Research and Development in Learning 

Technology, University of Stirling, 1 augusti 1998 – 31 maj 2003. 

Föräldraledighet: 1) maj 2006 – maj 2007 (1:a barn); 2) mars 2008 – maj 2009 

(2:a barn) 

Erfarenhet av andra uppdrag inom eller utom högskolan: 


Adjungerad i institutionsstyrelsen vid institutionen för samhällsvetenskaper sedan 

2006. 

Suppleant i institutionsstyrelsen vid institutionen för sociologi, idéhistoria, 

samtidshistoria och arkeologi, 2005-2006. 



Information, Communication and Society 

International Journal of Internet Society 

IT and Society 

Journal of Workplace Learning 

Social Science and Medicine. 

Redaktionsledamot i peer review-tidskriften Journal of Sociological Research. 

Medlemskap: 

Svenska Sociologförbundet 

The European Society for Health and Medical Sociology 


24 (42)

Bilaga F 

Sällskapet för Studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien 

(rekommenderad medlem) 

Bridge-IT Thematic Network, University of Barcelona / Europeiska Kommissionen 

(inbjuden medlem). 


Föredragshållare vid följande seminarier/konferenser: 

”The Tartu Epidemiology Meeting” (2007) 

”Past and Present – Östersjöstiftelsens tioårsjubileumskonferens”, Södertörns 

högskola (2004) 

”The First International Congress: E-Learning and Social Inclusion”, Barcelona 

(2004) 

“The European Research Conference on Social Capital: Interdisciplinary 

Perspectives”, Exeter (2001) 

”Learning without Limits: Developing the Next Generation of Education”, 

Stockholm (2001). 

Inbjuden som expert och föredragshållare till följande seminarier/workshops: 

Personlig inbjudan att presentera en landsrapport om Sverige och dess ICTpolicies 

på det internationella seminariet ”The Information Society and Social 

Policy”, Eindhoven, Holland (2004) 

”Invitation-only Interactive Workshop on Trends, Drivers, Challenges”, Fistera / 

Institute for Prospective Technological Studies, Europeiska Kommissionen, Sevilla 

(2004) 

”Invitation-only Interactive Workshop on ICT and Social Capital in the Knowledge 

Society”, Institute for Prospective Technological Studies / Joint Research Centre, 

Europeiska Kommissionen, Sevilla (2003). De två senare ledde till följande 

publikationer: Van Bavel m fl (2004). ICTs and Social Capital in the Knowledge 

Society. Report of a Joint DG JRC/DG Employment Workshop. Europeiska 

Kommissionen; Miles m fl (2004). Exploring Emerging Applications. Report of the 

FISTERA Trends, Drivers and Challenges Workshop. Europeiska Kommissionen. 

Populärvetenskaplig debattartikel ”Demokratisk förtroendekris i Ryssland” i Upsala 

Nya Tidning, 2005 förste författare, med Per Carlson. 

Medverkan i media (intervjuad) i samband med min disputation: 

Sveriges Radio P4, Radio Stockholm (kvartifem ekot) samt Dagens Nyheter 

(familj/avhandlingen), 2003. 


Östersjöstiftelsen, MOA-projekt ”The Most Acute Problems of Contemporary 

Russia – the Causes and Consequenses of the Decline in Population”, medsökande 

och projektdeltagare i treårigt forskningsprojekt med docent Ilkka Mäkinen 

(huvudsökande), 2008-2010. 

Östersjöstiftelsen, ”Ohälsosamma samhällen”, medsökande och projektdeltagare i 

treårigt forskningsprojekt med professor Denny Vågerö (huvudsökande), 2005- 


25 (42)

Bilaga F 

2007. 

Östersjöstiftelsen, ”Social förändring och folkhälsa i Ryssland och Baltikum. 

Studier av sociala och regionala skillnader”, projektdeltagare i treårigt 

forskningsprojekt med professor Denny Vågerö (huvudsökande), 2002-2004. 

Minerva, Sokrates-programmet inom EU, ”Open and Distance Education and 

Learning through University Continuing Education”, medsökande och 

projektdeltagare i treårigt forskningsprojekt med professor Duncan Timms 

(huvudsökande), 2001-2003. 

Psykologiska institutionen, University of Stirling, forskningsanslag för 

doktorandstudier, 2000-2001. 


26 (42)

Bilaga F 

Michael Gentile (fil.dr) 


Högskolelektor 

Examen: 

Docent (2009) Uppsala universitet. Ämne: Kulturgeografi 

Fil dr (2004) Uppsala universitet. Ämne: Kulturgeografi 

Fil mag (1999) Uppsala universitet. Ämne: Kulturgeografi 


Universitetslektor, Umeå Universitet, Department of social and economic 

geography (tjänstledig på 50% för forskning på Södertörns högskola) 

Universitetslektor 50%, SCOHOST, Södertörns högskola, Institutionen för 

samhällsvetenskaper (2009-) 


Universitetslektor (50 % of full time), Högskolan i Gävle, (Januari 2008-Juni 

2009) 

Universitetslektor (50 %), Södertörns högskola, Stockholm Centre on Health of 

Societies in Transition, Department of Social Sciences (December 2007-Juni 

2009). 

Stockholm School of Economics, Dept. of Economics, Research Associate 

(Wallander Scholar), (Juli 2005 - Januari 2008). 

Uppsala University, Senior Research Fellow, Wallander Scholar, (Januari-Juni 

2005). 

Institutet för Framtidsstudier (Institute for Futures Studies, Stockholm), research 

scholar. (Sept. - Dec. 2004). 

Uppsala University, PhD candidate. (September 1999 - Augusti 2004). 

University College of Dalarna, Falun (Sweden). Gästlärare (Mars 2000 to Oktober 

2001). 

Tallinna Mustamäe Humanitaarkool (Tallinn-Mustamäe School of the Humanities – 

with Russian as language of instruction). Secondary school teacher, English 

Language, (Oktober 1995 April 1996). 



Coordinator of the ‘Urban problems of the Caucasus’ workshop, Tbilisi, 14-19 

February 2010 (with Joseph Salukvadze). 

Coordinator of the 3rd International Urban Geographies of Post-communist States 


27 (42)

Bilaga F 

conference, Tartu 17-19 September 2009 (with Tiit Tammaru, Anneli Kährik, Kadri 

Leetmaa and Craig Young). 

Coordinator of the 2nd International Urban Geographies of Post-communist States 

conference, Stockholm-Tallinn 7-10 December 2007. 

Reviewer åt Geografiska Annaler B, Cities , Oxford University Press, Europe-Asia 

Studies, Area, GeoJournal, Urban Studies och European Journal of Spatial 

Development and Acta Universitatis Stockholmiensis. 


Grant from the Swedish Society for Anthropology and Geography to fund the 2nd 

International Urban Geographies of Post-communist States workshop, Stockholm- 

Tallinn 7-10 December 2007, (2007).‘The Most Acute Problem’ of Contemporary 

Russia – Causes and Consequences of the Decline in Population, MOA-support, 

Baltic Sea Foundation, project led by Assoc Prof Ilkka Mäkinen (Södertörn 

University College), (2008-2010). 

Urban Geographies of Post-communist States’, Bank of Sweden Tercentenary 

Foundation, principal applicant (2005) 

Rahvastikurühmade linnastumine, eeslinnastumine ja vastulinnastumine Eestis’ 

(Urbanisation, suburbanisation and counterurbanisation of population sub-groups 

in Estonia), Estonian Research and Development Council (ERIS), project led by 

Prof Tiit Tammaru, (2005-2006). 

‘The Post-socialist City in the XXI Century’, HSFR research council (now 

Vetenskapsrådet), employed full-time, project led by Prof Jan Öhman, (2002- 

2004). 

Three-year Wallander bursary for full-time research from the Wallander-Hedelius 

Foundation of Svenska Handelsbanken (2005-2007). 

Short-term grant for research in Washington DC from the Kennan Institute for 

Advanced Russian Studies, Woodrow Wilson International Centre for Scholars 

(Washington DC), USD (2003). 

SSAG grant for field research from the Vega fund, (2000). 

Margit Althin grant for field research from the Royal Swedish Academy of 

Sciences, (2000). 


28 (42)

Bilaga F 

Ali Hajighasemi (fil.dr) 

Födelsedatum: 2 november 1960 

Nuvarande anställning: Universitetslektor, Södertörns högskola 

Examina: 

Fil kand 1988 Stockholms universitet. Huvudämne: Sociologi 

Fil mag 1993 Göteborgs universitet. Huvudämne: Statsvetenskap 

Ph. D. 2003 Durham. Ämne: Welfare state 


Forskare/utredare Statens Institutionsstyrelse (2007-8) 

Forskare/utredare TCO (2005-6) 

Utvärderare, utvärderingen av storstadssatsningen (2001-2003), Södertörns 

högskola 

Forskningsledare, utvärderingen av storstadssatsningen (2003-05), Södertörns 

högskola 

Forskare, EU-Special Network (Social Protection in Europe, Convergence, 

Integration, Accession and the free movement of Labour) (2003-) 

Sveriges Radio, Reporter och producent Ekot och Radio Sweden International 

(1990-98) 


29 (42)

Bilaga F 

Anita Heber (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Postdoktor, Södertörns högskola 

Examina: 

Fil. Dr. i kriminologi, 2007 Stockholms universitet 

Fil. Mag. i kriminologi, 2002, Stockholms universitet. 

Fil. Kand. i huvudämnena kriminologi och psykologi, 2001 Stockholms universitet 


2009 april, Postdok på Institutionen för Samhällsvetenskaper, Södertörns 

Högskola (pågående) 

2009 mars, Utredare Stockholms Stad (en månad). Pilotstudie om våld mot 

kvinnor. En översikt av genomförda omfångsundersökningar. 

2009 feb. Visiting Fellow (1½ månad) vid the Centre for Criminology, Oxford 

University. 

2001 okt, Utredare på Brottsförebyggande rådet (deltid). Arbetet motsvarar tre 

och ett halvt års heltidsarbete. 

2008 jan, Utredare på Tryggare Mänskligare Göteborg (halvtid) 

2002 Universitetslärare på Stockholms universitet (deltid, sammanlagt >300 

timmar) 

2001,Forskningsassistent på Kriminologiska institutionen, Stockholms 

2002, universitet på projektet ”Diskriminering inom rättsväsendet” 

2000, Kriminalvårdare på Täbyanstalten, sommar- och extrajobb under två år 


30 (42)

Bilaga F 

Mall Leinsalu (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Universitetslektor Södertörns högskola, 2005-. 

Examina: 

PhD in sociology, Stockholm University, 2005. 

MPH (Master of Public Health), Karolinska Institutet, 1996. 


1999-2005 Södertörn University College, researcher; 

1981-1999 The National Institute for Health Development, Tallinn, Estonia, 

researcher. 



Co-supervisor for a PhD student Kaire Vals (University of Tartu, Department of 

Public Health), 2008–; 

Supervisor for a Master student Olesia Ivanenko (CHESS, Stockholm Centre of 

Health Equity Studies), 2010. 




Membership: 

1983– Estonian Geographical Society, member; 

1993– Estonian Demographic Association, member; 

1993– European Association for Population Studies, member; 

2003– European Society for Health and Medical Sociology, member of the board. 

Congress organization: 

2004 (Bologna, Italy), 2006 (Krakow, Poland), 2008 (Oslo, Norway), 2010 

(Ghent, Belgium) – Member of the organizing committee of the biennial 

congresses of the European Society for Health and Medical Sociology. 

Referee: 

Peer reviewed journals (International Journal of Epidemiology, Population, 

European Journal of Public Health, Scandinavian Journal of Public Health); 

The Estonian Science Foundation funding applications. 


1992–1996 The Swedish Agency for International and Technical Cooperation 

(Sweden) EST0171 - Estonian Mortality Atlas (principal researcher) 

1993 The Annual Award of Edberg Foundation (Sweden) - post graduate training 

Support 

1994–1995 EC, PECO Suppl. Agreement ERB-CIPD-CT93-0145 - Socio-economic 


31 (42)

Bilaga F 

Inequalities in Morbidity and Mortality in Europe: A Comprehensive Study 

(supplementary contract, principal researcher) 

1999–2002 National Research and Development Program in Public Health, grant 

99-37 (Estonia) Socio-economic inequalities in physical and mental health status 

and some possible explanatory mechanism (main applicant) 

2001 The World Bank and the Ministry of Social Affairs of Estonia contract No 

03/PHRD/29.06.2001-008 L – Health and Equity Study in Estonia (principal 

researcher) 

2004–2007 EC. Grant agreement 2003125 - Tackling Health inequalities in 

Europe: an integrated approach- EUROTHINE, with Erasmus MC in Rotterdam, the 

Netherlands, as a main beneficiary (supplementary contract, work package 

leader) 

2005 EC. Grant agreement 20044323 - Improved Monitoring to Support Policies 

Tackling Inequalities in Smoking in the European Union –IMSPTIS, with Erasmus 

MC in Rotterdam, the Netherlands, as a main beneficiary (supplementary contract, 

work package leader) 

2006–2007 VR (The Swedish Research Council). Grant agreement 825-2005-1116 

- Social, behavioral and biological determinants of mortality in Estonia – restoring 

and updating a longitudinal database of Tallinn Men and women (main applicant) 

2009 KVA (The Royal Swedish Academy of Sciences). Grant agreement FOA08H 

083. Do history and factors in early life contribute to social ineqaulities in health in 

the region of former Soviet Union. Evidence from Estonia (main applicant) 

2010–2011 ÖSS (Östersjöstiftelsen). Agreement 1299/42/2009. Do history and 

factors in early life contribute to social ineqaulities in health in the region of 

former Soviet Union. Evidence from Estonia (main applicant). 


32 (42)

Bilaga F 

Elzbieta Korolczuk (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Universitetslektor Södertörns högskola, 1 april 2009 - 

Examina: 

Fil dr Sociologi (2009) The Graduate School for Social Research, Institute of 

Philosophy and Sociology, Polish Academy of Sciences, Poland  

MA in cultural studies. (2002) American Studies Center Warsaw University, 

BA (1999) Graduate Studies at the Institute of Psychology, Warsaw University, 

specialization social psychology 


Doktorandtjänst, The Graduate School for Social Research, Institute of Philosophy 

and Sociology, Polish Academy of Sciences, 1 Oktober 2002 – 1 Mars 2009 


Marie Curie Fellowship for Early Stage Researchers: European Doctorate Program 

in the Social History of Europe and the Mediterranean (ED) Building on the Past. 

November 2005 – Januari 2007. 

Eget delprojekt inom projektet: Nationella mobiliseringstrategier och 

transnationellt nätverkande: Sociala rörelser i Öst och Väst, under ledning av 

Kerstin Jacobsson och med finansierat av Östersjöstiftelsen. 


33 (42)

Bilaga F 

Steven Saxonberg (professor) 


Nuvarande anställning: Gästprofessor vid Södertörns högskola och professor i 

sociologi vid Masaryk Universitet i Brno, Tjeckien 

Examina: 

Fil. dr. Statsvetenskap, Uppsala universitet, 1997 

Fil. kand. statsvetenskap och nationalekonomi, University of Illinois (USA), 1984 

”Vordiplom” nationalekonomi och företagsekonomi, Freie Universität i Berlin 

(Tyskland), 1987. 


Uppsala Universitet, 2001. 


Lektorat Högskolan Dalarna, 2000-2008, 

Forskarassistenttjänst, Uppsala universitet 2004-2008 

Timanställning Uppsala universitet, 1997-2000 

Doktorandtjänst, Uppsala universitet, 1994-1997 


Charles University, (Centrum för europeiska studier, 1997-1998 finansierad av 

Svenska institutet, ”familjepolitik i Centraleuropa”); 

Jagiellonska universitet och Leipzig universitet (sociologiska institutionen, 1999- 

2001, finansierad av STINT, ”familjepolitik i Centraleuropa”) 



Biträdande handledare till Magdalena Kania vid sociologiska institutionen, Uppsala 

universitet 

Huvudhandledare till följande doktorander vid Masaryk universitet: 

Katerina Vrablikova (statsvetenskap) 

Petr Voda (statsvetenskap) 

Jana Valkova (socialpolitik och socialt arbete) 

Mirka Janouskova (sociologi) 

Jana Kristoforyova (sociologi) 

Erfarenhet av undervisning på forskarutbildning och avancerad nivå: 

Comparative analysis and advance statistics 1, forskarutbildningskurs vid 

Masaryk universitet (2009-2010) 

Kombinerad D- och doktorandkurs i Politisk sociologi, vid Statsvetenskapliga 

institutionen, Uppsala Universitet 2006 och 2007. 

Ansvarig för magisterutbildning i politisk sociologi vid Högskolan i Dalarna 2002- 

2006 


34 (42)

Bilaga F 

Utvecklade magisterutbildning i internationella relationer och politisk sociologi, 

Högskolan i Dalarna (2002) 




Sakkunnig åt följande tidskrifter: 

European Societies, Journal of International Relations and Development, 

Problems of Post-Communism, Sociologicky casopis, European political Science 

Review, 

Sakkunnig åt Routledge 

Sakkunnig för ansökningar om forskningsanslag för STINT, Grant Agency of the 

Czeck Academy of Sciences, Czeck Science Foundation, post-doc application for 

the Economic and Social research Council in the UK. 

Medlem i redaktionen för tidskrifterna: Gender, rovné prilezitosti, Sociologicky 

casopis, 

Head of the Faculty Research Seminar, Masaryk University 2008-09 

Sakkunnig för lektorat i genusstudier, Örebro universitet (2001) 

Opponent på en doktorsavhandling i socialpolitik, Masaryk University, 2007 samt 

en Habilitation (docentur) vid statsvetenskapliga institutionen, Masaryk University 

2000. 

Opponent på en doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Charles 

University i Prag 2008. 


Deltagande i projektet ”Nationella mobiliseringsstrategier och transnationellt 

nätverkande: Sociala rörelser i Öst och Väst”. Finansiär: Östersjöstiftelsen. 

projektledare: Kerstin Jacobsson. (2009-11) 

Deltagande i projektet ”Family policies in Post-Communist Europe: Influence from 

the German or Swedish model”, Finansiär: Östersjöstiftelsen. Projektledare: 

Paula Blomquist (2008-10) 

Deltagande i projektet ”Who takes care of the children”, finansiär: Riksbankens 

Jubileumsfond. Projektledare. Christina Bergkvist (2010-) 


35 (42)

Bilaga F 

Denny Vågerö (professor) 

Födelsedatum: 18 november 1944 


Professor Stockholms universitet 

Arvoderad, Södertörns högskola 

Examina: 

Fil kand 1969, Stockholms universitet. Huvudämne: statistik 

M Sc 1979 Bedford College, London University Ämne: Sociologi 

Fil dr 1984, Karolinska institutet 


1988 Karolinska institutet 


1969-74 Sociologiska institutionen, Umeå resp Stockholms universitet 

1974-85 Karolinska Institutet 

1984/85 Honorary Research Fellow, London School of Hygiene and Tropical 

Medicine 

1986-88 Karolinska institutet 

1989-95 Universitetslektor SOFI 

2000- Professor i medicinsk sociologi CHESS, Stockholm University 

1997-2008 Projekteldare (deltid)), SCOHOST, Södertörn University 

1995-2000 Professor i medicinsk sociologi, Sociologiska institutionen, Stockholm 

University 


1984/85 Honorary Research Fellow, London School of Hygiene and Tropical 

Medicine 

1993-99 Visiting Research Fellow/Visiting Professor, (Centre for the Analysis of 

Social Policy), University of Bath. 

Doktorandhandledning (avslutad): 

1996 Viveca Östberg 

1997 Ilkka Mäkinen 

1999 Örjan Hemström 

2000 Per Carlsson 

2002 Bitte Modin 

2004 Mall Leinsalu 

2007 Andrew Stickley 

2007 Marit Dahlén Gisselmann 

Paul Lichtenstein and Ilona Koupil (pågående) 


36 (42)

Bilaga F 



Inom akademin: 

1976-84 Chairperson of the section for Medical Sociology, Swedish Sociological 

Association. 

1988-97 Member of the Board of the Swedish Association for Social Medicine. 

1989-90 Secretary to the Health Risks Study Group of the Swedish Commission 

on Working Conditions. 

1990-93 Expert member of the Swedish Parliament’s Census Commission 

1992-96 Member of the steering group for the ”EU Concerted Action on Socioeconomic 

inequalities in morbidity and mortality in Europe” (Rotterdam). 

1992-97 Representative of the Swedish Research Council for the Humanities and 

Social Sciences to the Swedish Cancer Foundation’s Research Committee. 

1995- Scientific advisor (medical sociology) to the National Board of Health and 

Social Welfare. 

1995- Member of the editorial boards/panels of Socialmedicinsk Tidskrift, 

Scandinavian Journal of Public Health, Sociology of Health and Illness. 

1998 Coordinator of Stockholm Centre On Health Of Societies in Transition 

1999-2001 Editor of Sociologisk Forskning. 

1999- Vice president, European Society for Health and Medical Sociology. 

2000- Director, Centre for Health Equity Studies (CHESS). 

2001- Member of the Royal Swedish Academy of Sciences 

2000-2008 Member of the Social Science Faculty Board, Stockholm University 

2007-Member of the Standing Committee on Health, Royal Swedish Academy of 

Sciences 

2005-2008 Member of WHO Commission on Social Determinants of Health 

2004-2007 Vice chairman, class IX, Royal Swedish Academy of Sciences 

2001 Member of the Royal Swedish Academy of Sciences 

Externa projektanslag: 

Stort antal externa projektanslag 


37 (42)

Bilaga F 

Magnus Wennerhag (fil.dr) 



Högskolelektor (50%), Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns 

högskola. 1 april 2008– 

Forskare (20%), Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. 1 mars 2009– 

Examina: 

Filosofie doktor i sociologi, Lunds universitet. 2008 

Filosofie magister i sociologi, Lunds universitet. 2000 


Forskarstuderande med doktorandtjänst, Sociologiska institutionen, Lunds 

universitet. 2001–2008. 

Debattredaktör och ledarskribent vid tidningen Arbetet. 2000 



Inom akademin: 

Ledamot av styrelsen för Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. 

2003–2004 

Ledamot av styrelsen för Sociologiska institutionen, Lunds universitet. 2003–2004 

Vice ordförande för Samhällsvetenskapliga doktorandrådet av Lunds 

doktorandkår. 2002–2003 

Utom akademin: 


Sociologisk forskning, Acta Sociologica. 

Medlem av Arbetarrörelsens forskarnätverks styrgrupp. 2007– 

Redaktionssekreterare för Fronesis. 1999– 

Flitigt anlitad föredragshållare utanför akademin 

Återkommande bokrecensent i dagspress. 


38 (42)

Bilaga F 


Fredrik Doeser (fil.dr) 



Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 augusti 2008- (50 %) 

Forskare, Utrikespolitiska institutet, 1 januari 2010- (50 %) 

Examina: 

Fil.dr. statsvetenskap, Stockholms universitet, 2008 

Pol.mag. statsvetenskap, Södertörns högskola, 2002  


Doktorandtjänst, Stockholms universitet/Södertörns högskola, 1 oktober 2003 – 

30 april 2008 

Forskningsassistent, Södertörns högskola, 1 juli 2002 – 30 juli 2003 




Doktorandrepresentant för European Consortium for Political Research (ECPR) på 

Södertörns högskola, 2006-2008. 

Utom högskolan 

Ledamot av Statsvetenskapliga förbundets IR-sektion, 2009- 

Medlem av den lokala organisationskommittén för SGIR’s 7 th Pan-European IR 

Conference, som går av stapeln i Stockholm 9-11 september 2010. 

Organisatör och koordinator för en akademisk workshop inom ramen för projektet 

”Power Disparity, Identity and Cooperative Security”, augusti 2003. 

Ansvarade för ett elektroniskt debattforum om europeisk säkerhetspolitik som 

administrerades av Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), 

2002-2003. 


Utrikespolitiska Institutet, ”Explaining Foreign Policy Decision-Making: The 

Decisions that took Britain, Denmark and Poland to War in Iraq”-projekt, 2010- 

2012. 


39 (42)

Bilaga F 

Anders Nordström (fil.dr) 



Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 januari 2009 - 30 juni 2010 

Examina: 


Pol.mag. statsvetenskap, och fil.kand. historia, Stockholms universitet, 2008 

Gymnasielärarexamen, Lärarhögskolan i Stockholm, 1995 


Forskningsassistent Södertörns högskola, juli 2008-december 2008 

Forskningsassistent Södertörns högskola, september 2007-maj 2008 

Doktorandtjänst, Södertörns högskola, augusti 2002- september 2007 

Forskningsassistent SCORE, Stockholms universitet, januari 2002-augusti 2002 

Forskningsassistent Utrikespolitiska Institutet, juni 2001-december 2002 

Gymnasieadjunkt, Upplands-Brogymnasiet, Kungsängen augusti 1995- augusti 

1999 




Doktorandrepresentant i Utbildning och forskningsnämnden, HST 2005-2007 

Ordförande i doktorandrådet 2005-2006 

Ledamot av doktorandrådet 2003-2007 

Samverkan med det omgivande samhället 

Utbildare på Folk och Försvar, Säkerhetspolitisk introduktionsutbildning sedan 

2001. 

Föredragshållare om ukrainsk och svensk politik för bl a European Humanities 

Institute (Minsk), Föreningen Norden, SIDA, Försvarshögskolan, Sällskapet för 

kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland, Ungdomens Nykterhetsförbund. 


Östersjöstiftelsen, ”Regionaliseringens transnationella praktik” medsökande och 

projektdeltagare i treårigt forskningsprogram med fil.dr. Matilda Dahl och fil.dr. 

Margrethe Sövik 


40 (42)

Bilaga F 

Wojciech Szrubka (fil.dr) 


Nuvarande anställning: Lektor 

Examina: Fil.dr. 2008  

Tidigare anställningar: Projektanställningar, Linköpings universitet 




Programansvar, Tysklandsprogrammet, 2003–2004 


41 (42)

Bilaga F 

Pelle Åberg (fil.dr) 



Högskolelektor, Södertörns högskola, 1 januari 2010 – 

Forskare, Ersta Sköndal högskola, 1 januari 2008 – 

Examina: 


Pol.mag. statsvetenskap, Lunds universitet, 2002  


Dokorand, statsvetenskap, Södertörns högskola, augusti 2003 – juni 2008 




Ordinarie styrelseledamot i SACO-S, Södertörns högskola, 2004 – 2007 

Arkivansvarig i SACO-S, Södertörns högskola, 2004 – 2007 

Ordinarie styrelseledamot i SULF, Södertörns högskola, 2004 – 2007 

Rekryteringsansvarig i SULF (tillsammans med ordföranden), Södertörns 

högskola, 2006 

Konferensorganisatör, Civil Society in Transition, Södertörns högskola, 2006 

Forskningsseminarium. Administrerade det högre seminariet i statsvetenskap 

tillsammans med professor Marie Demker, 2007 – 2008. 

Utom högskolan 

Forskningsprojekt, Folkbildningsrådet, ”Folkbildningsorganisationer och 

medlemsorganisationer” [tillsammans med teol.dr. Johan von Essen] 2007 – 2010 

Utvärdering, Röda Korset, ”Mötesplats i ny form”, 2009 – 

Ledamot av Internationella rådet, Ersta Sköndal högskola 2009 – 

Konferensorganisatör, Civil Society as an Arena of Learning, Ersta Sköndal 

högskola/ Södertörns högskola, 2009 

Referee-uppdrag för Nordiskt stforum 


Vetenskapsrådet, ”Studieförbund och civilsamhälle”, projektdeltagare i flerårigt 

forskningsprojekt med två forskargrupper, en vid Ersta Sköndal högskola och en 

vid Stockholms universitet. [huvudsökande: Lars Svedberg] 2007 – 2010. 


42 (42)

Bilaga G 

Bilaga G: Publikationsförteckning för övriga lärare 

och forskare inom området 



Göran Andersson 

Artiklar 

Andersson, Göran (2002), Ett forskningsunderlag till besöksstatistik i Sverige, 

Stockholm: Stockholm Center for Tourism Research. 

Andersson, Göran (2008), “Visitor Attractions in a Rural Destination – a new 

research project”, presented at the tourism conference 2008 “Sustainable 

Tourism Development” at Södertörn University. 

Andersson, Göran (2008), “Rural Destination Marketing and ICT tools – a new 

research project”, presented at the tourism conference 2008 “Sustainable 

Tourism Development” at Södertörn University. G 

Andersson, Göran (2009), “Sustainable events and possible sustainability 

certification – working paper presented at the tourism conference 2009 

“Sustainable Tourism Development” at Södertörn University. 

Andersson, Göran (2009), “Heritage Management of visitor attractions at 

historical maritime destinations, project leader – a working paper” presented 

at the tourism conference 2008 “Sustainable Tourism Development” at 

Södertörn University. 

Monografier 

Andersson, Göran (2004), Professionella möten – fallstudier inom mötesindustrin i 

Stockholm, Stockholm: Södertörns högskola. 

Andersson, Göran (2006), Professionella möten och mötesplatser, Research 

Report 2006:1, Stockholm: Södertörns högskola. 

Andersson, Göran (ed.) and Nilsson, Leif (2008), Tourism Marketing and GIS 

Application in Rural Destinations, Agora Research Report, Stockholm: 

Interreg IIIB. 


1 (38)

Bilaga G 

Marcus Box 

Böcker 

New Venture, Survival, Growth: Continuance, Termination and Growth of Business 

Firms and Business Populations in Sweden During the 20 th Century, (2005). 

Doktorsavhandling. Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms 

universitet. 

New Venture, Survival and Growth: Development of Six Cohorts of Swedish 

Business Firms, 1899-1999 (2001). Licentiatavhandling. Ekonomiskhistoriska 

institutionen, Stockholms universitet. 


“Failing Founders Succession and Small Firm Survival”, Enterprise & Society 

(under granskning) (2009). 

“Business Growth and the Business Cycle: A Longitudinal Study of the Influence of 

Macroeconomic Conditions on Firm Growth”, International Small Business 

Journal (under granskning). (2009) 

“The Death of Firms: Exploring the Effects of Environment and Birth Cohort on 

Firm Survival in Sweden” (2008), Small Business Economics, Vol. 31(4). 

”Causes of Selection Amongst Swedish Firms: A Contribution to the Development 

of a Business Demography” (2002) [med Karl Gratzer], Scandinavian 

Economic History Review, 2002:1. 


“A Longitudinal Analysis of Selection, Failure and Growth in Sweden During the 

20th Century” (2004) [med Karl Gratzer], i Targalski, Jan (red.), 

Entrepreneurship, Employment and Beyond 2003. Krakow: University of 

Economics. 

Rapporter 

“Generality, State Neutrality and Unemployment in the OECD” [med Almas 

Heshmati och Nils Karlson], Ratio Working Papers No. 124 (2008). 

”Lyckliga dilettanter eller kompetenta affärsstrateger Metodologiska och 

empiriska aspekter av företagsnedläggningar med hänsyn till strukturella och 

externa betingelser” (2000) [med Karl Gratzer], Centrum för bank och finans, 

Södertörns högskola, Working Paper 2000:1. 


2 (38)

Bilaga G 

Karin Dahlström 

Böcker 

Värdeskapande produktutveckling i tjänsteintensiva företag (Doktorsavhandling, 

framlagd vid Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen 2002) 


3 (38)

Bilaga G 

Anders Ivarsson Westerberg 

Böcker 

Ivarsson Westerberg, A, 2004, Papperspolisen – Den ökande administrationen i 

moderna organisationer. Stockholm: EFI (Doktorsavhandling) 331 s. 

Forssell, A och Ivarsson Westerberg, A, 2007, Organisation från grunden. Malmö: 

Liber. 186 s. 

Ivarsson Westerberg, A, 2010, Statssekreteraren – makthavare i ministerns 

skugga. Umeå: Boréa förlag, ca 220 s. 

Översatta böcker 

Christensen, T, Laegreid, P, Roness, P, Rövik, K A, 2005, Organisationsteori för 

offentlig sektor. Malmö: Liber. Översattning från norska till svenska. 237 s. 

Thompson, P och Mchugh, D, 2009, Att arbeta i organisationer (Work 

Organisations – a critical introduction) Tredje uppl. Basingstoke: Palgrave. 

Översättning från engelska till svenska för Liber förlag. 352 s. 


Ivarsson Westerberg, A och Nilsson, T, 2009, De dolda makthavarna – politiska 

tjänstemän i stad och stat. Statsvetenskaplig tidskrift, nr 4 december 2009. 

23 s. 


Ivarsson Westerberg, A, 2005, Färre direktiv, mer administration. I Svedberg 

Nilsson m.fl. En illusion av frihet Företag och organisationer i 

regelsamhället. Lund: Studentlitteratur. 25 s. 

Ivarsson Westerberg, A, 2006, Administrationens renässans. I Kärreman, D och 

Rehn, A (red), Den nyare organisationsteorin. Malmö: Liber. 19 s. 

Forssell, A och Ivarsson Westerberg, A, 2006, Vad kostar transparens. I Levai, C 

och Waks, C, Strävan efter transparens: Granskning, styrning och 

organisering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS. 28 s. 

Ivarsson Westerberg, A, 2007, Människorna i kanslihuset. Kapitel i boken 

Regeringskansliet (red Premfors och Sundström 2007) 20 s. 

Ivarsson Westerberg, 2009, Det tredje steget – Regeringskansliets arbete för 

övergång till euron i Sverige. I Pierre, J och Sundström, G (red) 

Samhällssstyrning i förändring. Malmö: Liber. 15 s. 

En företagsekonomi i företagens och samhällets tjänst. Kapitel i antologin 

”Tradition och praxis i högre utbildning. Ämnesdidaktiska studier från 

Södertörn högskola”. Södertörn Studies in Higher Education". Ca 15 s. 

Varför administrerar vi så mycket Kapitel i antologin Företagsekonomins frågor 

redaktör Nils Brunsson. Norstedts förlag, beräknas utkomma 2010. ca 5 s. 


Ivarsson Westerberg, A, 2006, Tre bilder av Palme – Journalistens, 

politikervännens och forskarens. Personhistorisk tidskrift 2006:1. 9 s. 

Rapporter 

Ivarsson Westerberg, A., 1999, Förändrad fogde - reformer i statens kärna, 

SCORE rapportserie 1999:6. 51 s. 

Ivarsson Westerberg, A, 2000, Den administrativa staten - omregleringens 

administrativa konsekvenser, Avhandlingsplan, Handelshögskolan 2000. 40 s. 

Forssell, A, Ivarsson Westerberg, A, 2000, Administrera mera – 

organisationsförändring och administrativt arbete. Stockholm: Score rapport 

2000:13. 25 s. 


4 (38)

Bilaga G 

Ehn, P, Erlandsson, M, Ivarsson Westerberg, A, Vifell, Å, 2001, Processer i 

regeringskansliet – sex fallstudier, Stockholm: Score rapport 2001:9 177 s. 

(21 s.) 

Ivarsson Westerberg, A, 2002, Den nya administrationen, Stockholm: Score 

rapport 2002:7. 28 s. 

Ivarsson Westerberg, A och Niemann, C, 2007, Vägar till makten. Statsrådens och 

statssekreterarnas karriärvägar. Samtidshistoriska frågor nr 15. Huddinge: 

Samtidshistoriska institutet. 86 s. 


Ivarsson Westerberg, A, 2007, Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran 

Persson av Erik Fichtelius 1996-2006. Recension i Personhistorisk tidskrift 

2007:2. 5 s. 

Ivarsson Westerberg, A, 2009, Stolt men inte nöjd av Pär Nuder. Recension 

Personhistorisk tidskrift 2009:1. 4 s. 


5 (38)

Bilaga G 

Ann-Sofie Köping Olsson 

Böcker 

Köping Ann-Sofie. 2003. Den bundna friheten. Om kreativitet och relationer i ett 

Konserthus. Arvinius förlag. Doktorsavhandling. 


Soila-Wadman, M & Köping A-S. 2009. Aesthetic Relations in Place of the Lone 

Hero in Arts Leadership: Examples from Film Making and Orchestral 

Performance. I: International Journal of Arts Management. Vol 12 (1), s.31- 

43. 


Köping, A-S, Lantz, J & Stenström, E. 2008. Kulturens ekonomisering. I: 

”KulturSverige 2009. Problemanalys och statistik. Ed. Beckman S & Månsson 

S. SweCult / Linköpings Universitet pp 85-89. 

Köping Ann-Sofie. 2007. The Creative Compost. Playing and Conducting Musical 

Events. I: Guillet De Monthoux, Gustafsson & Sjöstrand (red.) Aesthetic 

Leadership. Palgrave Macmillan. 

Köping Ann-Sofie. 2007 Varför utbildar vi Arts Managers I: Binnaz Ataya (red): 

Kulturekonomi – Konsten att fånga osynliga värden. Studentlitteratur, Lund. 


Köping Ann-Sofie.2008. Kulturpolitik – för vem In: Teatertidningen no 138 

(4/2008). 

Köping Ann-Sofie. 2006. Att leda ett kollektiv av musiker. In Loop No 4 Vol 2. 


Kommande: Mangset, P. & Røyseng, S. (2009). Kulturelt entreprenørskap. 

Bergen; Fagbokforlaget. I nordisk kulturpolitisk tidskrift. Vol. 1, 2010. 


6 (38)

Bilaga G 

Tommy Larsson Segerlind 

Böcker 

Larsson Segerlind, T. (2009) Team Entrepreneurship – A Process Analysis of the 

Venture Team and the Venture Team Roles in relation to the Innovation 

Process, Stockholms Universitet, avhandling 

Andersson P. & Larsson T. (2003) Tetra – historien om dynastin Rausing. 

Norstedts ePan 


Larsson Segerlind, T. (2010, forthcoming), "Writing business history from the 

team-level of analysis - The Tetra Pak-case", in: Lönnborg, M. and Rytkönen, 

P. (eds.), Business History Research in Sweden, Södertörn Academic Studies, 

Huddinge. 

Sölvell, I. & Larsson T. (2006) “The Role of Local Professional Support to Potential 

Entrepreneurs” in Charlie Karlsson, Börje Johansson, Roger Stough (ed.), 

Entrepreneurship and Dynamics in the Knowledge Economy. Routledge:New 

York. 

Larsson T. (2004) ”The Relevance of Team Entrepreneurship” in Targalski (ed.) 

Entrepreneurship, Employment and Beyond, Cracow University of Economics 

Publishers: Cracow 

Rapporter 

Slutrapport för projektet entré Q – stärka kvinnliga studenters entreprenöriella 

förmåga vid Södertörns högskola, delprogram 2.2 Kvinnors företagande inom 

universitet och högskola 

Kartläggning av utbildningar på högskolenivå i entreprenörskap och innovation, 

inklusive företagande. HSV, 2009 

Utredningen av studenternas anställningsbarhet i en framtida Masterutbildning i 

Baltic Sea Region and East European Studies vid Södertörns högskola. 

CBEES, 2008 


7 (38)

Bilaga G 

Jurek Millak 


”Visible and Invisible Competence in Swedish Health Care Organisations” i 

Restructuring and Development Process of Enterprises and their Value 

Creation, Warsaw-Cracow, 2002, ISBN 83-907047-1-4 

Rapporter 

Organisation och ledarskap. Delat ledarskap inom en vårdorganisation, ett 

exempel från Finspång, Södertörns högskola, 2006 


8 (38)

Bilaga G 

Maria Smolander 

Böcker 

Smolander (Popova), Maria “International monetary accounts. Practicum”, Rostov 

State University of Economics, 2006. The winner of the Best student’s 

textbook award at Rostov State University of Economics’ 2006. 

Smolander (Popova), Maria “World monetary system. Practicum”, Rostov State 

University of Economics, 2007. 

Smolander (Popova), Maria (in association with Prof. Kochmola, K. V.) “Islamic 

finance institutions in world finance architecture”, Rostov State University of 

Economics, 2008 (chapter 1.1). 

Smolander (Popova), Maria (in association with Prof. Vovchenko, H.G., Evlahova, 

U. S.) “Finance system of international countries”, 2008 (chapters 1-3). 

Smolander (Popova), Maria “European monetary system”, Rostov State University 

of Economics, 2008, (182 pp.). 


Smolander (Popova 1 ), Maria “Systemic banking crisis: why they appear”, 

Financial Research, №7, Rostov State University of Economics, 2003. 

Smolander (Popova), Maria “Using structuring instruments to overcome crisis”, 

doctoral thesis, St. Petersburg State Polytechnic University, 2004. 

Smolander (Popova), Maria “Methods of bad assets management, Financial 

Research, №9, Rostov State University of Economics, 2004. 

Smolander (Popova), Maria (in association with Prof. Melikov, U. I.) “Developing 

of microfinance system in Russia and abroad”, Financial Research, №1(12), 

Rostov State University of Economics, 2006. 


Smolander (Popova), Maria “Investment in Russian practice”, student’s 

researching papers, Rostov State University of Economics, 2000. 

Smolander (Popova), Maria “European Union and Russia: possible ways of 

economic integration”, students researching papers, Rostov State University 

of Economics, 2001. 

Smolander (Popova), Maria “International investment in Russian business”, 

student’s researching papers, Rostov State University of Economics, 2001. 

Smolander (Popova), Maria “The searching of modern methods of banking system 

stability”, student’s researching papers, Rostov State University of 

Economics, 2001. 

Smolander (Popova), Maria “The government role of systemic banking crisis 

overcomes”, University’s science papers, Rostov State University of 


Smolander (Popova), Maria “Restructurisation of banking system as the way of its 

stability and liquidity”, student’s researching papers, Rostov State University 


Smolander (Popova), Maria “International experience in banks restructuring”, 

Science papers of young researchers, Rostov State University of Economics, 

2003. 

Smolander (Popova), Maria “The deposits insurance system in world bank 

experience”, papers of science seminar, Rostov State University of 


Smolander (Popova), Maria “Supporting of the liquidity of banking system by 

government grants”, doctoral thesis, Rostov State University of Economics, 

2003. 

1 Maria Smolander f.d. Popova 


9 (38)

Bilaga G 

Smolander (Popova), Maria “Government finance and baking crisis”, Science 

papers of young researchers, Rostov State University of Economics, 2004. 

Smolander (Popova), Maria “Banking crisis and globalization”, Science Papers, 

№10, Rostov State University of Economics, 2004. 

Smolander (Popova), Maria “Finance condition of the bank and methods to 

overcome crisis”, Rostov State University of Economics, 2004. 

Smolander (Popova), Maria “Efficiently of government expenses to the bank 

crisis”, Science papers of young researchers, Rostov State University of 


Smolander (Popova), Maria “Developing of the cooperation between EU and 

Russia”, Science papers of researchers, Rostov State University of Economics, 

2006. 

Smolander (Popova), Maria “Joining Russia to WTO as the way of integration”, 

Science papers of researchers, internet-conference, Rostov State University 


Smolander (Popova), Maria “Main ways to develop microfinance system in 

Russia”, Science papers researchers, Rostov State University of Economics, 

Volgodonsk branch, 2006. 

Smolander (Popova), Maria “World monetary system. Practicum”, Rostov State 

University of Economics, 2007. 

Smolander (Popova), Maria “Tendencies of financiering of developing countries”, 

Science papers of researchers, internet – conference, Rostov State University 


Smolander (Popova), Maria “Corporate finance in banks”, Science papers of 

researchers, internet-conference, Rostov State University of Economics, 

2008. 


10 (38)

Bilaga G 

Jenny Svensson 

Böcker 

Svensson, J. 2009. The Regulation of Rule-Following. Imitation and Soft 

Regulation in the European Union. Stockholm: Stockholm University (PhD 

dissertation) 


Dahl, M. and Svensson, J. (2009) “Internationella Organisationer: Medlemskap 

som förändringskraft” i Björklund and Rodin (red.) Östeuropa – stat och 

nation i förändring. Lund: Studentlitteratur 

Svensson, J. (2010). “Governance through Meditation. EU Twinning in Lithuania” i 

Jacobsson, B (red.) The European Union and the Baltic States: Changing 

forms of Governance. London: Routledge 


11 (38)

Bilaga G 

Klara Tomson 

Böcker 

Tomson, K. 2008. Amnesty in translation – ideas interests and organizational 

change. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. 

Rapporter 

Tomson, K. 2009. Samverkan för tillväxt, utveckling och förnyelse – en studie av 

humaniorans och samhällsvetenskapernas roll. I UniLinks nationella projekt, 

2006-2009 – en lärprocess mot ökad professionalisering av lärosätenas 

samverkansarbete. Slutrapport till Nutek. Unilinkrapport 2009:9 

Tomson, K. 2009. En förstudie om möjligheter och barriärer för samverkan, 

innovation och tillväxt. Unilinkrapport 2009:1 

Tomson, K. 2004. De ”vise männens” arkitektur - utvecklingen och spridningen av 

nya regler för de finansiella marknaderna. Förstudie inom ramen för 

projektet; Östersjöstater i ett nytt Europa. Södertörns Högskola. 


12 (38)

Bilaga G 

Karin Winroth 

Böcker 

1999 När management kom till advokatbyrån - om professioner, identitet och 

organisering (English title: "When Management Arrived at the Law Office - On 

Professions, Identity and Organising"). Göteborg, BAS 


(2009, issue 3, forthcoming) with Jesper Blombeerg & Hans Kjellberg ‘Enacting 

overlapping markets: Constructing the Identity of Shares in Investment 

Banking.’ Journal of Cultural Economy. 

2008 Managing the Modern Law Firm – New Challenges, New Perspectives. 

Scandinavian Journal of Management, vol 24 (2), s 166-167. 

2007 Att uttrycka professionell identitet eller organisatoriskt medlemskap – en 

studie av särkoppling och meningsskapande. Nordiske Organisasjons- 

Studier,(2) 51 – 74. 

2003 Där hövdingarna samlas kring lägerelden… - om kollegialt ledarskap. 

Ledmotiv (3), 

46-57. 

2000 Management på advokatbyråer – att göra Byrån till ett Företag (English 

title: Management in Law Firms - About Turning the Firm into ’A Company’). 

Nordiske Organisasjons-Studier, (3), 25-53. 


2005 With Karin Svedberg Nilsson "Properties of Expertise – Constructing the 

Product and Need for Corporate Finance Serives". I Staffan Furusten och 

Andreas Wearr (red) Dealing with Confidence – The Construction of Need and 

Trust in Management Advisory Services. Copenhagen; Copenhagen Business 

School Press. 

2004, ”Från antikropp till aktie - hur en produkt konstrueras genom text och 

grafer”. I Claes-Fredrik Helgesson, Hans Kjellberg och Anders Liljenberg (red) 

Den där marknaden. Lund; Studentlitteratur. 

Rapporter 

2003 "Kunskapsarbetare i aktion - en studie om organisering av advokaters 

arbete. Score Working Paper, 2003:5. 

2003 "Professionals in Investment Banks - Sharing an Epistemic Practice or an 

Occupational Community" Gothenburg Research Institute. GRI Report 

2003:1. 

2002 "The Organizing of Expert Firms", Gothenburg Research Institute. GRI 

Report 2002:4. 

2002 ”Business on Their Minds – How Experts in Investment Banks Organise Their 

Work”. Gothenburg Research Institute. GRI Report 2002:3. 

1992 Att utveckla och konstruera tjänster med hjälp av Quality Function 

Deployment (English title: ”Developing and Constructing Services by Quality 

Function Deployment”). Stockholm; Marketing Technology Centre. 


13 (38)

Bilaga G 

Renate Åkerhielm 

Böcker 

Tollhagen-Åkerhielm, Renate (2003), Skräddare utan tråd - en illustration av fyra 

företag i klädbranschen. Intellecta DocuSys AB;Sollentuna 

Borg; Erik A.; F. M. Kirsch and R. Åkerhielm (2010), Succeeding in a Transition 

Economy: Survival Strategies in Eastern Germany Aalborg University 

Press: Aalborg 


Borg Erik A. F. M. Kirsch and R. Åkerhielm (2007), Survivors in the Market 

Economy: East German Companies after Transition, The Business Review, 

Cambridge, Vol 7, No 2, pp 179-188 (R) 

Rapporter 

Tollhagen, R. (1994), A History of Work Environment Innovation. Sweden, Dublin: 

European Foundation for the Improvement of Living and Working 

Conditions, Working Paper No.: WP/95/02/EN (EPOC Publications) 

Borg; Erik A.; F. M. Kirsch and R. Åkerhielm (2007), Three ways to Survive the 

Market Economy – A study of East German companies, Paper presented at 

the Focal Point Germany conference, Huddinge, Sweden, November 9-10, 

2007 

Borg; Erik A.; F. M. Kirsch and R. Åkerhielm (2007), Survivors in the Market 

Economy: East German Companies after Transition, Paper presented at the 

International Business and Management Research Conference June 1-4, 

2006, Honolulu, Hawaii, USA 


14 (38)

Bilaga G 


Lia Antoniou 


2010 ‘Policy Interventions to Reduce Inequality – The Case of England’ (with A. 

Dyson and C. Raffo) in Frandji, D, et al. (eds.) Tackling Educational 

Inequalities – Strategies from Europe. London: Routledge. 

2009 ‘Preventative Policy Approaches for Reducing School Failure Among Socially 

Marginalised Early Learners in Europe’ (with G. Varnava-Skoura and L. 

Salgado) in Frandji, D. et al. (eds.) Meeting the Educational Challenges of 

Social Exclusion: Compensatory Politics in Today’s Europe Lyon: INRP. 

2008 ‘Entre incantation et fbrilit: les nouvelles propitious d’ducation prioritaire en 

Angleterre (1997-2007)’ (with A. Dyson and C. Raffo) in Demeuse, M. et al. 

(eds.) Les politiques d’ducation prioritaire en Europe: Conceptions, mises en 

oeuvre, dbats Lyon: INRP. 

2005 ‘Asylum seeking Children in English Pre-schools: Inclusion and Support in 

the New Policy Climate’ (with R. Reynolds) in Andersson, H.E. et al. (eds.) 

The Asylum-Seeking Child in Europe Gothenburg: CERGU. 

2005 ‘Nation and the Other in Greek and Turkish History Textbooks’ (with Y.H. 

Soysal) in Schissler, H. & Soysal, Y.H. (eds.) The Nation, Europe and the 

World: Textbooks and Curricula in Transition Oxford: Berghan Books. 

2002 ‘A Common Regional Past Portrayals of the Byzantine and Ottoman 

Heritages from Within and Without’ (with Y.H. Soysal) in Koulouri, C. (eds.) 

Clio in the Balkans: The Politics of History Education Thessaloniki: CDRSEE 

Forskningsrapporter 

2006 Enabling Social Inclusion - Integrating Black and Minority Parents into the 

Childcare Workforce. Report funded by and prepared for the Department for 

Education and Skills, England. 

2006 Identifying Barriers to Social Inclusion for Families Living in Deprived Areas. 

Report funded by and prepared for the Department of Local Communities, 

England. 

2004 Challenging Child Poverty: Developing Programmes and Policies to Meet the 

Needs of Socially Excluded Families. Report funding by and prepared for the 

Department for Education and Skills, England 


Forthcoming 2010 Book Review ‘Child Poverty and Inequality’ in Acta Sociologica 


15 (38)

Bilaga G 

Christina Axelsson 


”Den etnisk-urbana sysselsättningskrisen och den nya storstadspolitiken”, Arkiv nr 

90/2003:45-78. 

Forskningsapporter 

Särskilda insatser för kvinnor. En studie av lokala resurscentramodeller och 

metodutveckling. Eskilstuna: Mälardalens högskola, 2000. [medförfattare, 

med Inger Ungmark] 

Arbetslinjen i storstadsarbetet. En studie av insatser i Stockholm, Södertälje och 

Huddinge. Huddinge: Södertörns högskola, Research Report 3/02. 

Vem ansvarar för vad En studie av tillväxtperspektivet i storstadsarbetet med 

fokus på Husby och Rågsved. Huddinge: Södertörns högskola 


16 (38)

Bilaga G 

Eva Christenson 

Böcker 

Herraväldets processer. En studie av kvinnors förslitningsskadesituation och 

könade processer i tre olika slags arbetsorganisationer. Almqvist & Wiksell 

International, Stockholm 2000. 

Forskningsapporter 

Genusperspektiv på och i lokalt storstadsarbete. Insatser inom målområdet Egen 

försörjning i storstadssatsningen i Huddinge kommun. Utvärderingar av den 

nya Storstadspolitiken/Storstadssatsningen. Arkiv, Lund 2005 


17 (38)

Bilaga G 

Abbas Emami 

Böcker 

Emami, Abbas. 2004. Att organisera oenighet: en sociologisk studie av Iranska 

riksförbundet och dess medlemsorganisationer. Stockholm: Almqvist & 

Wiksell International (avhandling). 

Kapitel i redigerade volymer: 

Emami, Abbas. 2004. “Institutionaliserade relationer, fria organisationer – om 

sverigeiraniers föreningsliv.” I Bo Bengtsson. red. Föreningsliv, makt och 

integration. Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens 

forskningsprogram, Ds 2004:49). Stockholm: Fritzes. 


18 (38)

Bilaga G 

Sara Ferlander 

Böcker 

The Internet, Social Capital and Local Community. University of Stirling, 2003. 

doktorsavhandling 


Local Nets and Social Capital. Telematics and Informatics, vol. 18, nr. 1, 2001. 

förste författare, med Duncan TimmsBridging the Dual Digital Divide. 

A Local Net and an IT-Café in Sweden. Information, Communication & Society, 

vol. 9, nr. 2, 2006. förste författare, med Duncan Timms 

The Importance of Different Forms of Social Capital for Health. ACTA Sociologica, 

vol. 50, nr. 2, 2007.Social Capital and Community Building through the 

Internet: A Swedish Case Study in a Disadvantaged Suburban Area. 

Sociological Research Online, vol. 12, nr. 5, 2007. förste författare, med 

Duncan Timms 

Vliyanie sotsialnoi podderzhki na zdorove Moskvichei. Sotsiologicheskie 

Issledovaniya, nr. 4, 2008. medförfattare, med Olga KislitsynaEconomic 

Strain, Social Relations, Gender, and Binge Drinking in Moscow. Social 

Science & Medicine, vol. 66, nr. 3, 2008. medförfattare, med Tanya Jukkala, 

Ilkka Henrik Mäkinen, Olga Kislitsyna och Denny Vågerö 

Moscow Health Survey 2004 – Social surveying under difficult conditions. 

International Journal of Public Health, vol. 53, nr. 4, 2008. medförfattare, 

med Denny Vågerö, Olga Kislitsyna, Ludmila Migranova, Per Carlson och 

Natalia Rimashevskaya 

Institutional Trust in Contemporary Moscow. Europe-Asia Studies, vol. 61, nr. 5, 

2009. medförfattare, med Andrew Stickley, Tanya Jukkala, Per Carlson, Olga 

Kislitsyna och Ilkka Henrik Mäkinen 

Social Capital, Gender and Self-Rated Health. Evidence from the Moscow Health 

Survey 2004. Social Science & Medicine, vol. 69, nr. 9, 2009. förste 

författare, med Ilkka Henrik Mäkinen 


E-learning, Marginalised Communities and Social Capital: A mixed method 

approach. I Mike Osborne, Jim Gallacher och Beth Crossan (red.) Researching 

Widening Access to Lifelong Learning: Issues and approaches in international 

research. Routledge, 2004. även läromedel 

Unhealthy Societies Health stagnation and growing inequalities are not consistent 

with sustainable development. I Lars Rydén (red.) Realising a Common Vision 

for a Baltic Sea Eco-Region. Baltic University Programme, 2006. 

medförfattare, med Denny Vågerö, Mall Leinsalu, Ilkka Henrik Mäkinen och 

Andrew Stickley 

Social Capital and Third Places through the Internet: Lessons from a 

disadvantaged Swedish community. I Jacques Steyn och Graeme Johanson 

(red.) ICTs and Sustainability for Global Development. Theory, Practice and 

the Digital Divide. IGI Global, 2010 kommande. medförfattare, med Duncan 

Timms 


19 (38)

Bilaga G 

Michael Gentile 

Böcker 

T. Borén and M. Gentile (2007, guest eds.) Metropolitan Processes in Postcommunist 

states, theme issue, Geografiska Annaler B89 (2). 

M. Gentile (2004), Studies in the Transformation of Post-Soviet Cities – Case 

Studies from Kazakhstan, Geografiska Regionstudier 59 (PhD dissertation), 

Uppsala: Kulturgeografiska institutionen. 

Peer-review artiklar 

Gentile, M. and Ö. Sjöberg (in press, forthc. 2010), Soviet housing: who built 

what and when The case of Daugavpils, Latvia, Journal of Historical 

Geography. 

Gentile, M. and Ö. Sjöberg (2010), Spaces of Priority: the Geography of Soviet 

Housing Construction in Daugavpils, Latvia, Annals of the Association of 

American Geographers 100 (1), pp. 112-136. 

O’Hara, S., A. Ivlevs and M. Gentile (2009), The Impact of Global Economic Crisis 

on Remittances in the Commonwealth of Independent States, Eurasian 

Geography and Economics 50 (4), pp. 447-463. 

O’Hara, S. and M. Gentile (2009), Household Incomes in Post-Soviet Central Asia: 

the Case of Kazakhstan, Eurasian Geography and Economics 50 (3), pp. 327- 

347. 

Rafiqui, P. and M. Gentile (2009), Vientiane (Laos) city profile. Cities 26 (1), pp. 

38-48. 

Gentile, M. (2007), Fertility, Age Structure and Demographic Transition in the 

Former Soviet Republics: The Central Asian Republics in Focus, in Population, 

Space and Place 13 (6), pp. 433-454. 

Borén, T. and M. Gentile (2007), Metropolitan Processes in Post-communist 

States: an Introduction, in Geografiska Annaler 89B (2), pp. 95-110. 

Gentile, M. and Ö. Sjöberg (2006), Intra-Urban Landscapes of Priority: The Soviet 

Legacy, in Europe-Asia Studies 58(5), pp. 701-729. 

Gentile, M. (2006), From Migration to Segregation in the Former Closed City, in 

Geographia Polonica 79 (2), pp. 23-45. 

Gentile, M. and T. Tammaru (2006), Housing and Ethnicity in the Post-Soviet City: 

Ust’-Kamenogorsk, Kazakhstan, in Urban Studies 43(10), pp. 1757-1778. 

Gentile, M. (2005),Urban Residential Preferences and Satisfaction in the Former 

Soviet Union: Results from a Survey in Ust'-Kamenogorsk, Kazakhstan, in 

Urban Geography 26(4), pp. 296-327 

Gentile, M. (2004), Divided Post-Soviet Small Cities Residential Segregation and 

Urban Form in Leninogorsk and Zyryanovsk, Kazakhstan, in Geografiska 

Annaler 86B(2), pp. 119-138. 

Gentile, M. (2004), Former Closed Cities and Urbanisation in the FSU: an 

Exploration in Kazakhstan, in Europe-Asia Studies 56(2), pp. 263-278. 

Gentile, M. (2003), Residential Segregation in a Medium-Sized Post-Soviet City: 

Ust’-Kamenogorsk, Kazakhstan, in Tijdschrift voor Economische en Sociale 

Geografie 94(5), pp. 589-605. 

Gentile, M. (2003), Delayed Underurbanization and the Closed City Effect: The 

Case of Ust’-Kamenogorsk, in Eurasian Geography and Economics 44(2), pp. 

144-156. 

Övriga artiklar 

Gentile, M. and P. Rafiqui (2007), Intryck från 2nd Nordic Geographers Meeting 

2007 i Bergen, Geografiska Notiser 2007 (2-3), pp.56-59. 

Gentile, M. (2005), Beyond the First Decade: the Urban Landscape of Priority of 

Ust’-Kamenogorsk, in Shygystyn Aymaktyk Khabarshysy - Regional’nyi 

Vestnik Vostoka 2005 (4), pp. 30-53. 


20 (38)

Bilaga G 

L.E. Borgegård, M. Abramsson, D. van der Burgt, M. Ednarsson, M. Gentile, A. 

Grubbström, S. Hedin, P. Maandi, R. Pettersson , H. Stor (2000), Vancouver 

– vid Pacific Rim, in Borgegård, L-E et al., Kanada – etniska grannskap och 

natur, Geografiska Notiser 2000 (4), pp. 222-245. 


Gentile, M. (2008), “Den kartografiska transitionen i forna Sovjetunionen” [The 

Cartographic Transition in the Former Soviet Union], in T. Lundén (ed.), Ymer 

2008, Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. 

Gentile, M. (2005), “The Central Asian Industrial City – Two Case Studies” in 

Lundén, T. (red.), Ymer 2005 – Centralasien, Stockholm: Svenska Sällskapet 

för Antropologi och Geografi. 

Gentile, M. (2004), “Urban residential preferences, residential satisfaction and 

housing quality in two small cities in Kazakhstan: Leninogorsk and 

Zyryanovsk”, in Sagan, I. och M. Czepczynski (red.), Featuring the Quality of 

Urban Life in Contemporary Cities of Eastern and Western Europe, Gdansk 

och Poznan: Bogucki Wydawnictwo Naukowe, pp. 199-216. 

Gentile, M. (2000), “Optimal City Size and Urban Growth in the Soviet Union: 

Planning Perspectives”, in Lundén, T. and S. Öberg (red.), Politisk Geografi – 

en uppsatsantologi, Uppsala: Kulturgeografiska institutionen. 


Gentile, M. (2005), Population Geography Perspectives on the Central Asian 

Republics, Arbetsrapporter 2005 (16), Stockholm: Institute for Futures 

Studies. 

Gentile, M., P. Maandi, S. Stenbacka (2002, eds.), Kulturgeografiska studier i 

Tallinn, Arbetsrapporter 457, Uppsala: Kulturgeografiska institutionen. 

Gentile, M. (2000), Urbanism and Disurbanism in the Soviet Union, Inblick 

Östeuropa 2000 (4), available online 

(www.student.uu.se/studorg/europe/inblick/p=/2articles/04.html). 

Gentile, M. (1999), Befolkningsstatistik över f d Sovjetunionen – ett utdrag, 

Arbetsrapporter 366, Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala 

Universitet, 1999. 

Gentile, M. (1999), Socialist Urbanisation and the Socio-Ecological Landscape of 

(Post-Socialist Cities, Arbetsrapporter 320, Uppsala: Kulturgeografiska 

institutionen, Uppsala universitet (”D-uppsats”). 


Gentile, M. (2005), “Boundary issues in Central Asia”, by Necati Polat, reviewed in 

Eurasian Geography and Economics 46 (5), pp. 401-404. 

Under bedömning 

Post-socialist household strategies frozen in space: vertical building extensions in 

the urban landscapes of Skopje and Tbilisi. Submitted to Urban Studies (with 

Stefan Bouzarovski and Ioseb Salukvadze). 

The urban geography of the internally displaced population in Georgia: the case of 

Rustavi. Submitted to The Professional Geographer. 


21 (38)

Bilaga G 

Ali Hajighasemi 

Böcker 

2004 The Transformation of the Swedish Welfare System: Fact or Fiction 

Globalisation, Institutions and Welfare State Change in a Social Democratic 

Regime (2004), Huddinge: Södertörn Academic Studies 22. (292 sidor). 

(avh.) 

2005 Eslahat ravandi baraye hame fosul; jonbeshe socialdemokrasi va yek 

gharn eslahtalabi (Reformarbete - en process för alla årstider: Den 

socialdemokratiska rörelsen och mer än ett sekel reformarbete) (2005). 

Teheran: Ghalam förlag (198 sidor). 

2010 Trygghet i omställning: de europeiska sociala (välfärds) modellernas 

förutsättning i omställningsprocessen (2010), forthcoming 


The Role of the Different Actors in the Development of Social Policy (2004), 

medförfattare med C. Wehner, P. Abrahamson, S. Hort och Robert Clark. EUspecial 

(Social Protection in Europe. Convergence, Integration, Accession and 

the free movement of Labour). (37 sidor). 


2009 Uppföljningsstudie och Kvalitetsutvärdering av § 27 vården i SiS regi 

(2005-2009), Stockholm: SiS (60 s.)2008 Utvärdering av en särskild satsning 

på missbrukarvården Ett Kontrakt för Livet (2008), Stockholm: SiS (110 s.) 

2006 Helhetsutvärdering av storstadssatsningen i Södertälje kommun. 

Utvärderingar av den nya Storstadspolitiken/Storstadssatsningen (2006), 

Medförfattare Sven Hort och Christina Axelsson. Slutrapport. Huddinge: 

Södertörns högskola. (150 sidor).Parallella processer med sikte på ökad 

integration. Storstadssatsningen och fallet Jordbro i Haninge kommun 

(2006), medförfattare E. Vadelius och E. Ljungar. Slutrapport. Huddinge: 

Södertörns högskola. (125 sidor). 

2005 Tre bostadsområden mot segregationen – en ojämn match i Huddinge 

(2005), Medförfattare Urban, S. Och Nilsson, J. Slutrapport från Södertörns 

högskola. Huddinge: Södertörns högskola. (102 sidor). 

Att bryta den beständiga segregationen – fallet Södertälje (2005), Arkiv och 

Södertörns högskola, forskningsrapport. Huddinge: Södertörns högskola (109 

sidor). 

2003 Den komplexa införlivningsprocessen – fallet Haninge: Om makt och 

möjligheter i Storstadssatsningen (2003), forskningsrapport. Huddinge: 

Södertörns högskola (92 sidor). 

2002 Organisering av Storstadssatsningen i Jordbro! Utvärdering kring 

storstadssatsningen i Jordbro (2002), forskningsrapport. Huddinge: 

Södertörns högskola (54 sidor). 


22 (38)

Bilaga G 

Anita Heber 

Böcker 

Heber, A. (2007). Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, 

intervjupersoner och dagspress. Akademisk doktorsavhandling. Stockholm: 

Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Korsell, L., Hedlund, G., Elwér, S., Vesterhav, D. & Heber, A. (2006). Cultural 

heritage crime - The Nordic dimension. Sverige: Brottsförebyggande rådet. 

Vander Beken, T. et al. (2004). Measuring organised crime in Europe. A feasability 

study of a risk-based methodology across the European Union. Belgien: 

Maklu Publishers. 


Heber, A. (accepterad för publicering jan 2009). “The worst thing that could 

happen” On altruistic fear of crime. International Review of Victimology. 

Heber, A. (2009). Networks of organised black market labour in the building 

trade. Trends in Organized Crime, 12 (2), 122-145. 

Heber, A. (2009). The networks of drug offenders. Trends in Organized Crime, 12 

(1),1-20. 



Heber, A. (2008). En guide till trygghetsundersökningar. Tryggare Mänskligare 

Göteborg, Göteborgs Stad. 

Korsell, L., Heber, A., Sund, B. & Vesterhav, D (2005). Narkotikabrottslighetens 

organisationsmönster. Sverige: Brottsförebyggande rådet. 

Carlström, A., Lantz Hedström, H. & Heber, A. (2007). Organiserat svartarbete i 

byggbranschen. Sverige: Brottsförebyggande rådet. 

Heber, A. (2005). Var rädd om dig! En litteraturöversikt om rädslan för brott. 

Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Sund, B., Ahrne, G., Korsell, L., Augustsson, F. & Heber, A. (2006). Del 1 i: Häleri 

– den organiserade brottslighetens möte med de legala marknaderna. 

Sverige: Brottsförebyggande rådet. 


23 (38)

Bilaga G 

Elzbieta Korolczuk 

Böcker 

Pożegnanie z Matką Polką Dyskursy, praktyki i reprezentacje macierzyństwa we 

współczesnej Polsce (Farewell to the Polish Mother Discourses, practices and 

representations of motherhood in contemporary Poland). Warsaw University 

Press [medförfattare och redaktör, med Renata E. Hryciuk], kommande. 


´Ginealogy´: Towards the revival of feminine genealogies in the works of 

contemporary Polish artists, Journal of the Association for Research on 

Mothering. York University, Toronto, 2008. 


Gendered boundaries between the private and the public – the case of Poland. I P. 

Ginsborg, J. Nautz and T. Nijhuis (red.) The Golden Chain: Family, Civil 

Society and the State. Berghahnbooks, kommande. 

‘I’ve got it from my mum’: exploring the figure of the mother in the works of 

contemporary Polish artists. I R.E. Buller (red.) Reconciling Art and 

Motherhood. Ashgate, kommande. 

Naturalna więź Reprezentacje relacji matka-córki w tekstach polskiej kultury 

popularnej (The natural bond Representations of mother-daughter relation 

in Polish popular culture). I B. Budrowska (red.) Kobiety-Feminizm- 

Demokracja (Women-Feminism-Democracy). Institute of Philosophy and 

Sociology Press, the Polish Academy of Sciences, 2009. 

Kobiecość jako źródło cierpień. Matki i córki w polskim kinie (Femininity as a 

source of suffering. Mothers and daughters in Polish movies). I S. Jagielski 

(red.) Ciało i seksualność w kinie polskim (Body and sexuality in cinema). 

Jagiellonian University Press, 2009. 

'It', or The Art of Verbal Detail in Henry James’ The Turn of the Screw’. I I. Kranz 

(red.) Versions of Modernist Fiction: Henry James and Vladimir Nabokov. 

John F. Kennedy-Institut für Nordamerikastudien, Materialien 34, 2005. 


One Woman Leads to Another – Female Identity in the Works of Margaret Atwood. 

American Studies, vol. XXI, Warsaw, 2004. 

Recensioner 

Ciało-w-ciało z matką: Matki i córki w obiektywie Zorka Project (Body-to-Body 

with Daughter: Mothers and Daughters as presented by Zorka Project), Obieg 

no 10 / 2005. 

Fiński eksport: szkoła helsińska w Kulturhuset (Export from Finland: Helsinki 

School in Kulturhuset), Obieg nr 6, 2005.Szwedzka depresja: o współczesnej 

szwedzkiej fotografii (Swedish Depression: on Contemporary Swedish 

Photography), Obieg, no 2 (70) / 2004. 


Encyclopedia of Motherhood: (1) ”Poland” [med Renata E. Hryciuk], Sage 2010. 


24 (38)

Bilaga G 

Mall Leinsalu 

Böcker 

Leinsalu M. Troubled transitions. Social variation and long-term trends in health 

and mortality in Estonia. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 2004. 

(Doctoral dissertation) 


Stirbu I, Kunst AE, Bopp M, Leinsalu M, Regidor E, Esnaola S, Costa G, 

Martikainen P, Borrell C, Kalediene R, Rychtarikova J, Artnik B, Deboosere P, 

Mackenbach JP. Educational inequalities in avoidable mortality in Europe. J 

Epidemiol Community Health 2009 (In press). 

Schaap MM, Kunst AE, Leinsalu M, Regidor E, Espelt A, Ekholm O, Helmert U, 

Klumbiene J, Mackenbach JP. Female ever-smoking, education, emancipation 

and economic development in 19European countries. Soc Sci Med 

2009;68:1271-8. 

Leinsalu M, Stirbu I, Vågerö D, Kalediene R, Kovács K, Wojtyniak B, Wróblewska 

W, Mackenbach JP, Kunst AE. Educational inequalities in mortality in four 

Eastern European countries: divergence in trends during the post-communist 

transition from 1990 to 2000. Int J Epidemiol 2009; 38: 512-25. 

Menvielle G, Stirbu I, Roskam AJ, Schaap MM, Leinsalu M, Kunst AE, Mackenbach 

JP.[Socioeconomic inequalities in mortality in Europe.] Med Sci (Paris). 2009; 

25: 192-196. In French.Stickley A, Leinsalu M, Razvodovsky YE. Homicide in 

Post-Soviet Belarus: Urban-Rural Trends. European Journal of Public Health 

2009;19:117-20. 

Van der Heyden JH, Schaap MM, Kunst AE, Esnaola S, Borrell C, Cox B, Leinsalu 

M, Stirbu I, Kalediene R, Deboosere P, Mackenbach JP, Van Oyen H. 

Socioeconomic inequalities in lung cancer mortality in 16 European 

populations. Lung Cancer 2009;63:322-30. 

Espelt A, Borrell C, Roskam AJ, Rodríguez-Sanz M, Stirbu I, Dalmau-Bueno A, 

Regidor E, Bopp M, Martikainen P, Leinsalu M, Artnik B, Rychtarikova J, 

Kalediene R, Dzurova D, Mackenbach J, Kunst AE. Socioeconomic inequalities 

in diabetes mellitus across Europe at the beginning of the 21st century. 

Diabetologia 2008;51:1971-9. 

Mackenbach JP, Stirbu I, Roskam AJ, Schaap MM, Menvielle G, Leinsalu M, Kunst 

AE; European Union Working Group on Socioeconomic Inequalities in Health. 

Socioeconomic inequalities in health in 22 European countries. N Engl J Med 

2008;358:2468-81. 

Schaap MM, Kunst AE, Leinsalu M, Regidor E, Ekholm O, Dzurova D, Helmert U, 

Klumbiene J, Santana P, Mackenbach JP. Effect of nationwide tobacco control 

policies on smoking cessation in high and low educated groups in 18 

European countries. Tob Control 2008; 17: 248-55. 

Ezendam NP, Stirbu I, Leinsalu M, Lundberg O, Kalediene R, Wojtyniak B, 

Martikainen P, Mackenbach J, Kunst A. Educational inequalities in cancer 

mortality differ greatly between countries around the Baltic Sea. Eur J Cancer 

2008; 44: 454–464. 

Leinsalu M, Tekkel M, Kunst AE. Social determinants of ever initiating smoking 

differ from those of quitting: a cross-sectional study in Estonia. European 

Journal of Public Health 2007; 17: 572–8. 

Stickley A, Leinsalu M, Andreev E, Razvodovsky Y, Vågerö D, McKee M. Alcohol 

poisoning in Russia and the countries in the European part of the former 

Soviet Union, 1970-2002. European Journal of Public Health 2007; 17: 444– 

9. 

Shkolnikov VM, Andreev EM, Jasilionis D, Leinsalu M, Antonova OI, McKee M. The 

changing relationship between education and life expectancy in Eastern 

Europe in the 1990s. J Epidemiol Community Health 2006;60:875–81. 


25 (38)

Bilaga G 

Vågerö D, Leinsalu M. Health inequalities and social dynamics in Europe. BMJ 

2005; 331:186–187. 

Leinsalu M, Vågerö D, Kunst AE. Increasing ethnic differences in mortality in 

Estonia after the collapse of the Soviet Union. J Epidemiol and Community 

Health 2004;58:583–9. 

Aluoja A, Leinsalu M, Shlik J, Vasar V, Luuk K. Symptoms of depression in the 

Estonian population: prevalence, sociodemographic correlates and social 

adjustment. Journal of Affective Disorders 2004;1:27–35. 

Leinsalu M, Vågerö D, Kunst AE. Estonia 1989–2000: enormous increase in 

mortality differences by education. Int J Epidemiol 2003;32:1081–7.Leinsalu 

M. Social variation in self-rated health in Estonia: A cross-sectional study. 

Soc Sci Med 2002;55:847–61. 

Mackenbach JP, Kunst AE, Groenhof F, Borgan JK, Costa G, Faggiano F, Jozan P, 

Leinsalu M, Martikainen P, Rychtarikova J, Valkonen T. Socioeconomic 

inequalities in mortality among women and among men: an international 

study. Am J Public Health. 1999 Dec;89:1800–6. 

Aluoja A, Shlik J, Vasar V, Luuk K, Leinsalu M. Development and psychometric 

properties of the Emotional STATE Questionnaire, a self-report questionnaire 

for depression and anxiety. Nord J Psychiatry 1999;53:443–449. 


Vågerö D, Ferlander S, Leinsalu M, Mäkinen IH, Stickley A. Unhealthy societies 

Health stagnation, growing health inequalities are not consistent with 

sustainable development. In: L Ryden (Ed.), Realizing a common vision for a 

Baltic Sea eco-region – Report from a research symposium on sustainable 

development patterns. Uppsala: The Baltic University Programme, 2006 (pp. 

39–46). 

Rapporter 

Oja L, Matsi A, Leinsalu M. Estonian Health Interview Survey 2006. Methodological 

Report. Tallinn: The National Institute for Health Development, 2008. 

Leinsalu M, Grintšak M, Noorkõiv R. Estonian Health Interview Survey 1996. 

Tables. Tallinn: Institute of Experimental and Clinical Medicine, 1999. 

Leinsalu M, Grintšak M, Noorkõiv R, Silver B. Estonian Health Interview Survey 

1996. Methodological report. Tallinn: Institute of Experimental and Clinical 

Medicine, 1998. 


26 (38)

Bilaga G 

Steven Saxonberg 

Böcker 

The Fall: A Comparative Study of the End of Communism in Czechoslovakia, East 

Germany, Hungary and Poland (Amsterdam/London: Harwood 

Academic/Routledge, 2001), with a foreword by Seymour Lipset. 

The Czech Republic Before the New Millennium (East European 

Monographs/Columbia University Press, 2003).together with Mark Thompson 

and Juan Lopez 

Towards an Explanation of Transitions and Non-Transitions from Communism 

(proceedings from symposium at Dalarna College, March, 2001). 

The Fall. Czechoslovakia, East Germany, Hungary and Poland in a Comparative 

Perspective (Doctor’s dissertation in political science, Uppsala University, 

1997 


“Neo-Liberalism by Decay The Evolution of the Czech Welfare State”, Social 

Policy & Administration vol. 43, no. 2, 2009, pp. 186-203. (Together with 

Tomas Sirovatka). 

“Freedom of Choice through the Promotion of Gender Equality,” Social Policy & 

Administration, vol. 43, no. 6, pp. 666-679.Together with Tomas Sirovatka, 

“Czech Family Policy: Refamilialization in the Face of Contradictory Public 

Attitudes”, Journal of Societal and Social Policy, vol. 7, no. 3, 2009. 

“Im bardziej rzeczy siê zmieniaj¹, tym bardziej pozostaj¹ takie same Model 

szwedzki po zwyciêstwie wyborczym centroprawicy w 2006 r” [The More 

Things Change, the More They Stay the Same The Swedish Model after the 

Center-Right Electoral Victory in 2006] in Problemy Polityki Spolecznej, nr. 

11, 2008, pp. 35-50. Together with Dorota Szelewa, 

“The Continuing Legacy of the Communist Legacy,” Social Politics: International 

Studies in Gender, State & Society, vol. 14., no. 3, 2007, pp. 351- 

379.Together with Tomas Sirovatka, 

“The Re-familisation of the Czech Family Policy and Its Causes,” International 

Review of Sociology, 2007, vol. 17, no. 2, pp. 319-341. 

“Post-Communist Welfare Attitudes: Was Czech Exceptionalism a Myth” East 

European Quarterly, vol.41,no.1, 2007, pp. 81-115.Together with Magdalena 

Waligorska, 

“The Klezmer Revival in Kazimierz: Kitch or Catharsis for Poles” 

Ethnomusicology, vol. 50, no. 3, 2006, pp. 433-451.Together with Tomas 

Sirovatka, 

“Seeking the Balance Between Work and Family After Communism,” z, vol. 39, 

no. 1/2 2006, pp. 287-313. Together with Tomas Sirovatka, 

“Failing Family Policy in Post-Communist Central Europe,” Comparative Policy 

Analysis, vol. 8, no. 2, 2006, pp. 189-206.“Transition Matters: Bringing 

Welfare Attitudes into the Debate,” European Societies, vol 7. no. 2, 2005, 

pp. 287-319.“Attitudes Toward Welfare Policy in Sweden Revisited” in 

Statsvetenskaplig tidskrift, vol 106, no. 1, 2003-4. 

“Model szwedzki ma sie dobrze - wbrew neoliberalnym atakom,” (The Swedish 

Model is Doing Well Despite Neo-Liberal Attacks) Problemy Polityki Spolecznej 

vol. 7, 2004. pages: 13-31. 

“The Influence of Presidential Systems: Why the Right is so Weak in Conservative 

Poland and so Strong in the Egalitarian Czech Republic”, Problems of Post- 

Communism, vol. 50, no. 5, September, 2003, pp. 22-36. 

Wpływ polityki rodzinnej na wolnołć wyboru - Szwecja z perspektywy 

porównawczej” [The Influence of Family Policy on Freedom of Choice: 

Sweden from a comparative perspective] in Małżeństwo i Rodzina, vol 2, n. 4, 

2003, pp. 43-50. together with Jonas Linde, 


27 (38)

Bilaga G 

“Beyond the Transitology-Area Studies Debate,” Problems of Post-Communism, 

May 2003.“Kryzys polityki rodzinnej w postkommunistycznej Europie 

Œrodkowej,” (“The Crisis of Central European Family Policy,”) Przegląd 

europejski, vol. 1 no. 4, 2002, pp. 248-64. 

“Regime Behavior in 1989: Czechoslovakia, East Germany, Hungary, Poland,” 

Problems of Post-Communism, vol 47, no. 4, 2000, pp. 45-58. 

“Women in East European Parliaments,” Journal of Democracy, April, 2000, vol. 

11, no. 2 

“Polish Women in the mid 1990s,” Czech Sociological Review, vol. VIII, no. 2, 

2000, pp. 233-253. 

“A New Phase in Czech Politics” Journal of Democracy, vol. 10, no. 1, January 

1999.“Václav Klaus: The Rise and Fall of and Re-Emergence of a Charismatic 

Leader”, East European Politics and Society, vol. 13, no. 2, Spring, 1999, pp. 

96-111. 

“The ‘Velvet Revolution’ and the Limits of Rational Choice,” Czech Sociological 

Review, Volume VII, no. 1,1999, pp. 23-36. 


“Tjeckien och Slovakien – en lyckad skilsmässa,” [The Czech Republic and 

Slovakia – a successful divorce] pp. 245-274 in Fredrika Björklund & Johnny 

Rodin, eds., Det nya Östeuropa – Stat och nation i förändring (Lund: 

Studentlitteratur, 2009), together with Hana Hašková, 

“The Long Path: the Institutional Roots to Post-Communist Family Policy in the 

Czech and Slovak Republics” in Fiona Mackay and Dr Mona Lena Krook, 

editors, Gender, Politics and Institutions: Towards a Feminist 

Institutionalism (Palgrave, forthcoming, 2010). 

“Family Policies in New Member States and Their Influence on Gender Roles and 

Individual Rights” in Ewa Leœ and Stefania Bernini eds., Family 

transformations and their implications on family policy in Poland and Italy. A 

historical and sociological perspective, (Warsaw: Wydawnictwa Uniwersytetu 

Warszawskiego).Together with Tomas Sirovatka 

“Life satisfaction and happiness in the Czech Republic,” in Bent Greve ed., Social 

Policy & Happiness in Europe (Edward Elgar). 

“Právo na otce: Rodičovská dovolená ve Švédsku,” [The Right of Fathers: Parental 

Leaves in Sweden,” pp. 125-144 in Alena Kížková, Radka Dudová, Hana 

Hašková, Hana Mařková a Zuzana Uhde eds., Práce A péče: Promìny 

“rodičovské“ v České Republice A Kontext Rodinné Politiky Evropské Unie 

(Praha: Slon sociologické nakladatelství, 2008) 

“Är ideologierna döda i Centraleuropa” [Are Ideologies Dead in Central Europe] 

pp. 34-48 in Sverker Gustavsson and Jörgen Hermansson eds., Statsvetare 

ifrågasätter. Uppsalamiljön vid tiden för professorsskiftet den 31 mars 2008 

(Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008).Together with Magdalena 

Waligórska, 

“The Polish-Jewish-German Triangle and the Borders of the Virtual Yiddishkeit,”in 

Leszek Jesieñ ed., The Borders and Limits of European Integration. Studies in 

Political Theory and Practice), (Krakow: Wyzsza Szkola Europejska im. Ks. 

Jósefa Tischnera, 2007).Together with Tomas Sirovatka, 

“Seeking the Balance Between Work and Family after Communism,” pp. 287-313 

in Linda Haas and Steven K. Wisensale eds., Families and Social Policy: 

National and International Perspectives (Haworth Press, 2006). Together with 

Lena Sawyer, 

“Uteslutningsmekanismer och etnisk reproduktion inom Akademin”, [Exclusionary 

Mechanisms and Ethnic Reproduction within the Academy], pp. 405-463 in 

Lena Sawyer & Masoud Kamali eds, Utbildningens Dilemma: Demokratiska 

ideal och andrafierande praxis (Statens Offentliga Utredningar, SOU 

2006:40).Together with Magdalena Kania, 


28 (38)

Bilaga G 

“Globalization or Glocalization A comparison of advertising in Poland and 

Sweden,” in Wojciech J Burszta, Dr. Tomasz Kamusella and dr hab Sebastian 

Wojciechowski., eds., Nationalisms Across the Globe: An Overview of 

Nationalisms in State-Endowed and Stateless Nations, (Poznañ: Instytut 

Slawistyki PAN et al., 2005). 

“Koœció³ szwedzki a promocja praw gejów w Szwecji” [The Swedish Church and 

the Promotion of Gay Rights in Sweden], in Krystyna Slany ed., 

Homoseksualizm. Perspektywa interdyscyplinarna, (Kraków: Zak³ad 

Wydawniczy NOMOS, 2005). 

“Markers of Polish and Swedish Identity in Newspaper and Magazine 

Advertisements,” together with Magdalena Kania, in Materialy z IV 

Konferencji Miedzynarodowej “Panstwo i Spoleczenstwo” Volume: 

Wspolczesne style myslenia politycznego - akcenty retro- i prospektywne. 

(Krakow: Krakowskiej Szkole Wyzszej, 2004). 

“Czech Political Parties Prefer Male Candidates to Female Votes,”pp. 245-266 in 

Richard E. Matland & Kathleen Montgomery eds., Women’s Access to Power 

in Post-Communist Europe (Oxford: Oxford University Press, 2003). 

“In the Shadow of Amicable Gender Relations,” pp. 33-46 in Helena Flam ed., 

Pink, Purple, Green: Women’s, Religious, Environmental, and Gay/Lesbian 

Movements in Central Europe Today (Boulder: East European 

Monographs/Columbia University Press, 2001). 

“The Czech Road towards a Consolidated Democracy,” pp. 69-86 in Jacque Rupnik 

and Jan Zielonka eds., The Road to the European Union , vol. 1 (Manchester 

University Press, 2003). 

“Nesnášenliví čeští studenti,” in Jan Čulik ed., ... jak Česi jadnaji, (Chomutov: 

Milenium Publishing, 2000)“Svìt plný Rumlù” in ... jak Česi jadnaji.“Otevřený 

dopis Václavu Bendovi: Zradil jste vznešené hodnoty èeské antikomunistické 

opozice,” in ... jak Česi jadnaji. 


Stort antal artiklar publicerade i Listy (Czech Intellectual-Academic Journal) samt 

Electronic New Presence (Current Affairs Journal on Central Europe) 


Review of Elaine Weiner. Market Dreams: Gender, Class, & Capitalism in the 

Czech Republic in Canadian Slovanic Papers, vol.51. Nr. 1-2 , 2009 

Review of O’Dwyer, Conor, 2006, Runaway State-Building: Patronage Politics and 

Democratic Development in Slavic Review, vol. 67, nr. 1, 2008. 

Review of Hanna Diskin, The Seeds of Triumph, in Slavic & East European Journal 

Winter, 2004 (48.4). 

Review of Vladamir Tismaneanu ed., The Revolutions of 1989 for Slavic & East 

European Journal, 45, no. 4 (Winter, 2001), pp. 796-798. 

Review of Abby Innes, Czechoslovakia: the Short Goodbye, in Slavic Review, vol. 

62. no. 1, (spring 2003). 

Review of Jasna Dragovic-Soso’s book, ‘Saviours of the Nation’: Serbia’s 

Intellectual Opposition and the Revival of Nationalism in Transitions on Line 

(June 12, 2003). 

Review of John Higly and György Lengyel eds., Elites after State Socialism in 

Slavic & East European Journal, vol. 46, no. 1 (spring, 2002). 

Review of Jan Adam, Social Costs of Transformation in Post-Socialist Countries in 

Central European Review, Vol. 3, No. 1, 2001. 

Review of Henryk Domanski, On the Verge of Convergence for Central European 

Review, vol. 3, no. 9, 2001.“Fantasies of Salvation: Democracy, Nationalism 

and Myth in Post-Communist Societies,” review of Tismaneanu’s book, 

Central European Review, vol. 1, no. 18, 1999. 



29 (38)

Bilaga G 

Sweden” in Bogdan Szajkowski ed., Revolutionary and Dissident Movements of 

the World (John Harper Publishers, 2004). 

“Sweden” in Bogdan Szajkowski ed., Political Parties of the World (John Harhper 

Publishers, 2005). 


30 (38)

Bilaga G 

Denny Vågerö 

Böcker 

Vågerö D. Social class. In Bury M, Gabe J (Eds.) Key concepts in medical 

sociology. London: SAGE Publications, 2004. 

Peer review-artiklar 

Vågerö D. The East-West health divide in Europe: growing and shifting eastwards. 

European Review 2010; 18: 23-34. 

Lager A, Bremberg S, Vågerö D. The association of early IQ and education with 

mortality: 65 year longitudinal study in Malmö, Sweden. British Medical 

Journal 2009; 339: b5282. doi:10.1136/bmj.b5282 

Moran P, af Klinteberg B, Batty D, Vågerö D. Childhood intelligence predicts 

hospitalisation with personality disorders in adulthood: Evidence from a 

population-based study in Sweden. Journal of Personality Disorders 2009; 

23: 535-40. 

Leinsalu M, Stirbu I, Vågerö D, Kalediene R, Kovács K, Wojtyniak B, Wróblewska 

W, Mackenbach JP, Kunst AE. Educational inequalities in mortality in four 

Eastern European countries: divergence in trends during the post-communist 

transition from 1990 to 2000. International Journal of Epidemiology 2009; 

38: 512-525. 

Modin B, Vågerö D, Koupil I. The impact of early twentieth century illegitimacy 

across three generations. Longevity and inter-generational health correlates. 

Social Science and Medicine 2009; 68: 1633-1640. 

Farahmand B, Broman G, de Faire U, Vågerö D, Ahlbom A. Golf-a game of life and 

death, reduced mortality in Swedish golf players. Scandinavian Journal of 

Medicine & Science in Sports 2009; 19: 419-24. 

Tiikkaja S, Hemström Ö, Vågerö D. Intergenerational class mobility and 

cardiovascular mortality among Swedish women: a population-based register 

study. Social Science and Medicine 2009; 68: 733-739. 

Koupil I, Plavinskaja S, Parfenova N, Shestov DB, Danziger PD, Vågerö D. Cancer 

mortality in women and men who survived the siege of Leningrad (1941- 

1944). International Journal of Cancer 2009; 124: 1416-21. 

Friel S, Marmot M, McMichael AJ, Kjellstrom T, Vågerö D. Global health equity and 

climate stabilisation: a common agenda. Lancet 2008; 372: 1677-83. 

Marmot M, Friel S, Bell R, Houweling TA, Taylor S; Commission on Social 

Determinants of Health. Closing the gap in a generation: health equity 

through action on the social determinants of health. Lancet 2008; 372: 1661- 

9. 

Modin B, Vågerö D, Hallqvist J, Koupil I. The contribution of parental and 

grandparental childhood social disadvantage to circulatory disease diagnosis 

in young Swedish men. Social Science & Medicine 2008; 66: 822-34. 

Vågerö D, Kislitsyna O, Ferlander S, Migranova L, Carlson P, Rimachevskaya N. 

Moscow Health Survey 2004-social surveying under difficult circumstances. 

International Journal of Public Health 2008; 53: 171-179. 

Stickley A, Kislitsyna O, Timofeeva I, Vågerö D. Attitudes toward intimate partner 

violence against women in Moscow, Russia. Journal of Family Violence 2008; 

23: 447-456. 

Jukkala T, Mäkinen IH, Kislitsyna O, Ferlander S, Vågerö D. Economic strain, 

social relations, gender, and binge drinking in Moscow. Social Science & 

Medicine 2008; 66: 663-674. 

Koupil I, Rahu K, Rahu M, Karro H, Vågerö D. Major improvements, but persisting 

inequalities in infant survival in Estonia 1992-2002. European Journal of 

Public Health 2007; 17: 8-16. 

Koupil I, Shestov D, Sparén P, Plavinskaja S, Parfenova N, Vågerö D. Blood 

pressure, hypertension and mortality from circulatory disease in men and 


31 (38)

Bilaga G 

women who survived the siege of Leningrad. European Journal of 

Epidemiology 2007; 22: 223-234. 

Koupil I, Shestov DB, Vågerö D. Increased breast cancer mortality in women who 

survived the siege of Leningrad (1941-1944). Early Human Development 

2007; 83: S71. 

Modin B, Vågerö D, Hallqvist J, Koupil I. The contribution of parental and 

grandparental childhood social disadvantage to circulatory disease diagnosis 

in young Swedish men. Social Science & Medicine 2007; 66: 822-834. 

Stenberg S-Å, Vågerö D, Österman R, Arvidsson E, von Otter C, Janson C. 

Stockholm birth cohort study 1953-2003: A new tool for life-course studies. 

Scandinavian Journal of Public Health 2007; 35: 104-110. 

Stickley A, Leinsalu M, Andreev E, Razvodovsky Y, Vågerö D, McKee M. Alcohol 

poisoning in Russia and the countries in the European part of the former 

Soviet Union, 1970-2002. European Journal of Public Health 2007; 17: 444- 

449. 

Vågerö D. Commentary: The role of alcohol in mortality differences between 

European countries. International Journal of Epidemiology 2007; 36: 468- 

469. 

Vågerö D. Health inequalities across the globe demand new global policies. 

Scandinavian Journal of Public Health 2007; 35: 113-115.Vågerö D. The role 

of alcohol in mortality differences between European countries. International 

Journal of Epidemiology 2007; 36: 468-469. 

Geyer S, Hemström Ö, Vågerö D, Peter R. Education, income and occupational 

class cannot be used interchangeably in social epidemiology. Empirical 

evidence against a common practice. Journal of Epidemiology and 

Community Health 2006; 60: 804-810. 

Stenberg S-Å, Vågerö D. Cohort profile: The Stockholm Birth Cohort of 1953. 

International Journal of Epidemiology 2006; 35: 546-8.Vågerö D. Where does 

new theory come from Comment to "A guide and glossary on post-positivist 

theory building for population health". Journal of Epidemiology and 

Community Health 2006; 60: 573-4. 

Vågerö D, Modin B. The associations between height, cognition and education and 

their relevance for health studies- a comment to Magnusson et al. 

International Journal of Epidemiology 2006; 35: 663-664. 

Vågerö D, Kislitsyna O. Self-reported heart symptoms are strongly linked to past 

and present poverty in Russia - evidence from the 1998 Taganrog interview 

survey. European Journal of Public Health 2005; 15: 418-423. 

Koupil I, Mann V, Leon DA, Lundberg U, Byberg L, Vågerö D. Morning cortisol does 

not mediate the association of size at birth with blood pressure in children 

born from full-term pregnacies. Clinical Endocrinology 2005; 62: 661-666. 

Koupil I, Shestov D, Sparén P, Plavinskaja S, Parfenova N, Vågerö D. Blood 

pressure in men and women who survived the siege of Leningrad. Pediatric 

Research 2005; 58: 1103. 

Vågerö D, Modin B, Koupil I. Reproductive history and cardiovascular mortality 

among women. Evidence form the Uppsala Birth Cohort Multigeneration 

Study (Abstract). Pediatric Research 2005; 58: 1077. 

Vågerö D, Leinsalu M. Health inequalities and social dynamics in Europe. British 

Medical Journal 2005; 331: 186-187. 

Koupil I, Modin B, Byberg L, Lithell HO, Fritzell J, Vågerö D. Early and adult life 

social influences on circulatory disease mortality European Journal of Public 

Health 2004; 14: 45. 

Leinsalu M, Vågerö D, Kunst A. Increasing ethnic differences in mortality after the 

collapse of the Soviet Union. Journal of Epidemiol and Community Health 

2004; 58: 583-589. 

Sparén P, Vågerö D, Shestov D, Plavinskaja S, Parfenova N, Hoptiar V, Paturot D, 

Galanti R. Long term mortality after severe starvation during the siege of 

Leningrad. British Medical Journal 2004; 328: 11-20. 


32 (38)

Bilaga G 

Vågerö D, Galanti R, Shestov D, Sparen P. Long term mortality after severe 

starvation during the siege of Leningrad: authors reply. British Medical 

Journal 2004; 328: 346-347. 

Leinsalu M, Vågerö D, Kunst AE. Estonia in the 1989-2000 enormous increase in 

mortality differences by education. International Journal of Epidemiology 

2003; 32: 1081-7. 

Vågerö D, Modin B. Prenatal growth, subsequent marital status and mortality: 

longitudinal study. - a response to Phillips et al, BMJ 2002; 324: 398. 

Andersen R, Smedby B, Vågerö D. Cost Containment and Cautious 

Experimentation: Swedish Dilemmas. Soc Sci Med 2001; 52: 1195-1204. 

Vågerö D. Health inequalities in women and men. Studies of specific causes of 

death should use household criteria. Editorial. BMJ 2000; 320;1286-1287. 

Vågerö D, Koupilová I, Leon D, Lithell UB. Social determinants of birth weight, 

ponderal index and gestational age in Sweden in the 1920s and the 1980s. 

Acta paediatrica 1999; 88: 445-454. 

Kunst AE, Groenhof F, Andersen O, Borgan J-K, Costa G, Desplanques G, Faggiano 

F, Filakti H, Giraldes M. Do. R, Harding S, Junker C, Martikainen P, Minder C, 

Nolan B, Paganelli F, Regidor E, Vågerö D, Valkonen T, Mackenbach JP. 

Occupational class and ischemic heart disease mortality in the United States 

and 11 European countries. American Journal of Public Health 1999; 89:1:47- 

53. 


Vågerö D. Do health inequalities persist in the new global order A European 

perspective. In Therborn G (ed.) Inequalities of the world. London: Verso 

Publications, 2006. 

Vågerö D. Material and cultural factors. In Bury M, Gabe J (Eds) Key concepts in 

medical sociology. London: SAGE Publications, 2004. 


Vågerö D (ed). The unknown Sorokin. His life in Russia and the essay on suicide. 

Södertörn Academic Studies no 8, 2002. 


33 (38)

Bilaga G 

Magnus Wennerhag 

Böcker 

Magnus Wennerhag (2008). Global rörelse: Den globala rättviserörelsen och 

modernitetens omvandlingar, Stockholm: Bokförlaget Atlas. (Avhandling i 

sociologi.) 

Magnus Wennerhag, Hilma Holm, Johan Lindgren, Henrik Nordvall och Adrienne 

Sörbom (2006). Aktivister, Stockholm: Bokförlaget Atlas. 


Magnus Wennerhag och Adrienne Sörbom, ”Jag och resten av världen”, 

Statsvetenskaplig tidskrift nr 1 2008. 

Magnus Wennerhag (2002). “Globalization Movement Comes to Town”, Studies in 

Political Economy, issue 67. 


Magnus Wennerhag (2008), "The Spatial Transformations of Grassroots Activism", 

i Ana Betancour (red.), Global Cities. Stockholm : Arkitekturmuseet. 

Magnus Wennerhag (2007). ”En annan värld är möjlig”, i Erik Amnå (red.), En ny 

demokrati. Forskningsrapport nr 4 från Global utmaning. Stockholm: Global 

utmaning. 

Magnus Wennerhag (2006). ”Mångfald och enhet i den globala rättviserörelsen”, i 

Andrew Jamison och Åsa Wettergren (red), Sociala rörelser. Lund: 

Studentlitteratur. 

Magnus Wennerhag (2004). ”Gränslös politik och demokrati i rörelse”, i Adrienne 

Sörbom (red), Den tömda demokratin - och vägarna tillbaka till makten. 

Stockholm: Agora. 

Magnus Wennerhag (2001). “Staden och motståndet”, i José F Pacheco (red), 

Stadskultur, Research Report in Sociology 2001:2, Department of Sociology, 

Lund University. 

Magnus Wennerhag (2000). ”FK, Gramsci och Den nya människan”, i José F 

Pacheco (red.), Kultur, teori och praxis. Kultursociologi i Lund, Research 

Report in Sociology 2000:2, Department of Sociology, Lund University 


Magnus Wennerhag och Johan Lindgren (2004). ”Sociala rörelser, heterogenitet 

och enhet – en kommentar med nedslag i två sociala forum”, Fronesis nr 16- 

17. 

Magnus Wennerhag och Leila Brännström (2004). ”Genom lagen blir vi alla 

lika/olika”, Fronesis nr 14-15.Magnus Wennerhag (2003). 

”Globaliseringsrörelsen – en ny social rörelse eller en klassisk 

konfliktdimension i nytt sammanhang”. Sociologisk forskning, nr 3 2003. 


Recension av Saskia Sassen: Territory, Aythority, Rights, i Axess nr 2 2007. 

Recension av Michael Hardt och Antonio Negri, Multitude, i Arena nr 5 2004. 

Därutöver ett antal bokrecensioner publicerade i dagspress. 


Nationalencyklopedin: (1) ”World Social Forum”, (2) ”Manuel Castells”, (3) 

”Saskia Sassen”, (4) ”David Harvey”, (5) ” Samuel P Huntington”, (6) 

”Gentrifiering” 


34 (38)

Bilaga G 


Fredrik Doeser 

Böcker 

In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union: Foreign Policy 

Change in Denmark, Finland and Sweden, 1988–1993. Stockholms 

universitet. 2008. 

In Search of Security: Foreign Policy Change in Denmark, Finland, and Sweden, 

1988–1993. VDM Verlag Dr Müller. 2008. 


”Sovjetunionens upplösning och den svenska neutralitetspolitikens fall”. Nordisk 

øst-forum, temanummer: Nordiska perspektiv på Ryssland. Kommande 2010. 


”Sverige och Finland på ESK-arenan: Svensk-finska medlings- och 

brobyggarinsatser under Stockholmskonferensen, 1984–1986”. Kapitel i J. 

Westberg (red.) Norden mellan stormakter och fredsförbund i det gamla och 

nya Europa. Kommande 2010. 

”Nya möjligheter för säkerhetspolitiskt samarbete efter det kalla kriget: 

Kontinuitet och förändring i finsk och svensk utrikespolitik, 1988–1993”. 

Kapitel i J. Westberg (red.) Norden mellan stormakter och fredsförbund i det 

gamla och nya Europa. Kommande 2010. 


35 (38)

Bilaga G 

Anders Nordström 

Böcker 

The Interactive Dynamics of Regulation: Exploring the Council of Europe’s 

Monitoring of Ukraine. Stockholms Universitet. 2008 [Doktorsavhandling]. 


Soft powers (in a community of the willing). I Bengt Jacobsson (red) The 

European Union and the Baltic States: Changing forms of governance, 

London: Routledge, 2010 [med Bengt Jacobsson] 

Ukraina –Stat och nation under förhandling. I Fredrika Björklund och Johnny 

Rodin (red.), Det nya Östeuropa: Stat och nation i förändring. Lund: 

Studentlitteratur, 2009 [med Margrethe Søvik] 

Europeanization of Ukraine in the Sphere of Local Self-Governance The 

Monitoring of ECLSG Compliance in Ukraine. I Egle Rindzeviciute (red.) 

Contemporary Change in Ukraine. Huddinge: Södertörns Högskola, Baltic and 

East European Studies 5, 2006 

Reglerare, reglerade och regelskapande processer. I Göran Ahrne och Nils 

Brunsson (red.) Regelexplosionen. Stockholm: EFI, Handelshögskolan, 2004 

Rapporter 

Fredsskapande och demokrati. Den Höge Representanten i Bosnien Hercegovina. 

Occasional paper no 20, Utrikespolitiska Institutet. 2001 


36 (38)

Bilaga G 

Wojciech Szrubka 

Böcker 

2008: Empowering the State. Support for State Intervention in the Baltic States 

and Poland. Linköpings Universitet (avhandling) 


2003: Learning frm the past: EU Enlargement and the Question of the Free 

Workforce Movement. Sweden and Poland from a European Perspective. 

Some Aspects on the Integration Process. Y. Choe; B. Hassler; B. Zyborowicz 

(ed). Huddinge, Södertörn University College. 

Rapporter 

2005: Varför Tyska Huddinge. Schriften des Zentrums Für Deutschlandstudien. 

Södertörn University College (medförfattare: Schartau, M; Strålind, F;). 


37 (38)

Bilaga G 

Pelle Åberg 

Böcker 

Translating Popular Education. Civil Society Cooperation between Sweden and 

Estonia. Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen. 2008. 

[avhandling] 


Begreppslig förvirring och ryskt civilt samhälle. Nordiskt ∅stforum vol.17, nr. 4, 

2003. 


Transnational Translation – Cooperation between Swedish and Estonian Popular 

Education Organizations. I Filip Wijkström och Annette Zimmer (red.) The 

Nordic Light Revisited. Scandinavian Civil Society in a New Era. Kommande. 

Co-operating across borders. Adult education and transnational civil society cooperation. 

I Michal Bron Jr, Paula Guimarães och Rui Vieira de Castro (red.) 

The State, Civil Society and the Citizen – Exploring Relationships in the Field 

of Adult Education in Europe. Peter Lang Verlag, 2009. 

(Re-)Building Adult Education through Transnational Cooperation. I Rui Vieira de 

Castro, Paula Guimarães, Michal Bron Jr, Ian Martin, Raquel Oliveira (red.) 

Changing Relationships between the State, the Civil Society and the Citizen: 

Implications for Adult Education and Adult Learning. Unit for Adult Education, 

University of Minho, 2007. 

Rapporter 

Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer – Studieförbunden och deras 

grundar-, medlems- och samverkansorganisationer. Folkbildningsrådet, 2010 

(kommande). [medförfattare, med Johan von Essen] 


”Bjørnen vågner: Virksomhedsledelse og menneske i USSR og Rusland 1990– 

1999”, av Kaj Ørnfeldt Clausen. Nordiskt ∅stforum vol.22, nr. 3-4, 2008. 


38 (38)

Bilaga H 

Bilaga H. 

Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar 

framlagda i relevanta forskarutbildningsämnen de senaste fem åren av 

doktorander knutna till högskolan 

Område: Politik, ekonomi och samhällets organisering 

(I kronologisk ordning) 


Marcus Box, New venture, Survival, Growth. Continuance, Termination and 

Growth of Business Firms and Business Population in Sweden During the 20 th 

Century, 2005. 

Matilda Dahl, States under scrutiny. International organizations, transformation 

and the construction of progress, 2007. 

Pauline Göthberg, Varför projekt överlever. En studie av Skandias idéer för livet. 

2007. Licentiatavhandling. 

Lars Vigerland, Homo Domesticus. En marknadsanalys av bostadskonsumenters 

strategier och preferenser, 2007. 

Rein Jüriado, Learning within and between public-private partnership, 2008. 

Klara Tomson, Amnesty in Translation. Ideas, Interests and Organizational 

Change, 2008. 

Tommy Larsson Segerlind, Team Entrepreneurship. A Process Analysis of the 

Venture Team Roles in relation to the Innovation Process, 2009 

Jenny Svensson, The Regulation of Rule-Following. Imitation and Soft Regulation 

in the European Union, 2009. 

Sociologi 

BEEGS 

Jolanta Aidukaite, The Emergence of the Post-Socialist Welfare State - the Case of 

the Baltic States, Stockholms universitet, 2004. 

Arne Ek, Att konstruera en uppslutning kring den enda vägen. Om folkrörelsers 

modernisering i skuggan av det östeuropeiska systemskiftet, Stockholms 


Andrew Stickley, On Interpersonal Violence in Russia in the Present and the Past. 


1 (2)

Bilaga H 

A sociological study, Stockholms universitet, 2006. 

Peter Bötker, Leviatan i arkipelagen. Staten, förvaltningen och samhället. Fallet 

Estland, Stockholms universitet, 2007. 

Zhanna Kravchenko, Family (versus) Policy. Combining Work and Care in Russia and Sweden, 

Stockholms universitet, 2008. 

Akvile Motiejunaite, Female employment, gender roles, and attitudes: the Baltic countries in a 

broader context, Stockholms universitet, 2008. 

Daniel Lindvall, The Limits of the European Vision in Bosnia and Herzegovina. An Analysis of 

the Police Reform Negotiations, Stockholms universitet, 2010. 

Projektdoktorander 

Mall Leinsalu. Troubled transitions: social variation and long-term trends inhealth 

and mortality in Estonia, Stockholms universitet, 2004. 


BEEGS 

Johnny Rodin, Rethinking Russian Federalism: The Politics of Intergovernmental 

Relations and Federal Reforms at the Turn of the Millennium, Stockholms 


Fredrik Doeser, In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union: 

Foreign Policy Change in Denmark, Finland and Sweden, Stockholms universitet, 

2008. 

Tove Lindén, Explaining Civil Society Core Activism in Post-Soviet Latvia, 

Stockholms universitet, 2008. 

Anders Nordström, The Interactive Dynamics of Regulation: Exploring the Council 

of Europe’s Monitoring of Ukraine, Stockholms universitet, 2008. 

Pelle Åberg, Translating Popular Education: Civil Society Cooperation between 

Sweden and Estonia, Stockholms universitet, 2008. 

Sofie Bedford, Islamic Activism in Azerbaijan: Repression and Mobilization in a 

Post-Soviet Context, Stockholms universitet, 2009. 

Projektdoktorander 

Linda Åström, Gatekeepers of Democracy A Comparative Study of Elite Support 

in Russia and the Baltic States, Örebro universitet, 2007. 

Wojciech Szrubka, Empowering the State: Support for State Invervention in the 

Baltic States and Poland, Linköpings universitet, 2008. 


2(2)

Bilaga I 

Syllabus 

TRUTH, CONSTRUCTION AND SUBJECTIVITY: CONTEMPORARY ISSUES IN 

THE THEORY OF SCIENTIFIC KNOWLEDGE,7,5 ECTS CREDITS 

Subject: 

Philosophy /Other Subjects 

Academic school: 

School of Culture and Communication 

Grades permitted: 

G (pass) 

Education cycle: 

Third cycle 

Course level: 

Ph.D. studies 

Valid from: Autumn semester 2008 

1. Validation 

The syllabus was validated on 2008-11-10 by the Faculty Board for 

Humanities, Social Sciences and Technology at Södertörns högskola 

according to the stipulations in the Higher Education Ordinance, 

chapter 6, 7§. 

2. Entry requirements 

Admitted to PhD studies, English B or equivalent. 

3. Learning outcomes 

Knowledge and understanding: 

After completing the course, the Ph D student should have the following 

knowledge and understanding: 

· be well acquainted with some of the most important twentieth-century 

theories of knowledge and rationality 

Skills and abilities: 

· be capable of reading and discussing advanced issues in the theory 

of science, and be able to apply these to their own field of research 

· be able to compare and critically evaluate different ways of looking 

at the controversy between so-called constructivist and anticonstructivism 

or objectivist thought 


1 (25)

Bilaga I 

4. Course contents, modules and examinations 

The course shows how the search for and production of knowledge 

and truth are surrounded by critical questions concerning the very 

conditions of its possibility. The course presents some of the 

important positions taken in this debate, including Phenomenology 

and Hermeneutics, Genealogy and Discourse Analysis, the Sociology 

of Knowledge, Science- and Technology Studies, the Feminist Critique 

of Science and the Postcolonial Critique of Science. 

The principal objective of the course is to give students an advanced 

introduction to some of the most important original writers and 

positions in the field of the theory of science and knowledge. The 

course is centered around the conflict between so-called relativism 

and objectivism, also sometimes known as constructivism and anticonstructivism, 

respectively. The course is directed primarily towards 

the human and social sciences, but it also touches upon the question 

of the relation between natural and human sciences. It is not 

primarily a course in scientific methods. Its purpose is to increase 

knowledge and awareness of how and why the very field of scientific 

practice should be theoretically described and interpreted. 

5. Course design 

The course consists of lectures and seminars. Examination consists of a 

midterm and a final paper. 

6. Course assessment 

Examination: Essay 7,5 ECTS credits 

7. Restrictions on accreditation 

The course may not be accredited as part of a degree if the contents 

are partly or wholly the same as a course previously taken in Sweden 

or elsewhere. 


2 (25)

Bilaga I 

Kursplan 

ORGANISATIONER OCH INSTITUTIONER 7,5 ECTS 

Huvudområde/ämne: 

Ansvarig institution: 

Betygsalternativ på hel kurs: 

Utbildningsnivå: 

Kursnivå: 

Giltig fr.o.m: 


Samhällsvetenskaper 

G 


1. Fastställande 

Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola 

xxxx-xx-xx enligt bestämmelserna i högskoleförordningen. 

2. Behörighetskrav 

Antagen till forskarutbildningsstudier. 

3. Lärandemål 

Studenten ska efter genomgången kurs ha: 


• Fördjupad kunskap om och förståelse av centrala debatter 

inom klassisk och såväl modern institutionell teori som 

organisationsteori 

• Fördjupad kunskap och förståelse av relationer mellan 

organisationer och institutioner 


• Fördjupad förmåga att analysera och jämföra olika perspektiv 

inom modern organisationsforskning 

• Fördjupad förmåga att tillämpa organisationsteoretiska 

perspektiv i analyser av sociala fenomen 

• Fördjupad förmåga att med utgångspunkt i modern 

institutionell teori och organisationsteori självständigt kunna 

formulera forskningsproblem 


• Förmåga att inta ett självständigt, kritiskt och analytiskt 


3 (25)

Bilaga I 

förhållningssätt till olika perspektiv i såväl modern 

institutionell teori som organisationsteori 

• Förmåga att reflektera kring möjligheter och begränsningar 

med olika moderna teoretiska perspektiv på organisationer 

och institutioner 

4. Innehåll, delkurser och examinationsmoment 

Kursen ger ett mångvetenskapligt perspektiv på såväl de etablerade 

som framväxande teorier om institutioner och organisationer. Den 

syftar till att ge djup och bred kunskap om pågående organisatoriska 

omvandlingar. Flera centrala forskningsfrågor om institutioner och 

organisationer tas upp under kursens gång. Dessa frågor berör 

förhållandet mellan organisationer och institutioner, institutions- och 

organisationsteorins relevans för att analysera pågående förändringar 

i stater företag och frivilliga organisationer. Andra frågor berör 

organisationsidéers uppkomst, spridning och översättning till lokal 

praktik. 

Exempel på teman som behandlas är: Kritiska perspektiv på 

organisationer och institutioner, Organisationer som sociala 

strukturer, Beslutsfattande och rationalitetens begränsningar, 

Institutioner och organisationer, Det mellanmänskliga rummet och 

organisationer, Skapande, spridning och översättning av 

organisationsidéer, Global invävdhet och lokal förändring, Förändrade 

styrformer och former av “governance”. 

5. Undervisningens uppläggning 

Kursen ges som en serie tematiska sessioner av forskare verksamma 

vid Södertörns högskola. Varje session startar med en 

miniföreläsning. Efter föreläsningen diskuterar deltagarna sessionens 

innehåll. 

Doktorander som deltar i kursen ges möjlighet att knyta sin egen 

forskning till kursens innehåll och frågeställningar. Aktivt deltagande i 

seminarierna/föreläsningarna är ett krav. 

6. Examination 

Aktivt deltagande i seminarier. Till varje tillfälle skall deltagarna 

förbereda några frågor utifrån litteraturen. Varje deltagare författar 

också ett ”paper” på 8-10 sidor som diskuterar något av kursens 

teman. 

7. Litteratur 

Obligatorisk litteratur 

Perrow, Charles, 1986, Complex Organizations. A Critical Essay. New 

York: Random House. 

Simon, Herbert A., 1945, Administrative Behavior. A Study of 


4 (25)

Bilaga I 

Decision-Making Processes in Administrative Organization. New York: 

Free Press. 

Stinchcombe, Arthur L., 1965, Social Structure and Organizations. Ur 

March, J.G.: Handbook of Organizations. Rand MacNally. 

Thompson, James, 1967, Organizations in Action. New York: 

MacGraw-Hill 

Ahrne, Göran, Social organizations, 1995. London, Sage (chapters) 

Meyer, J.W. och Rowan, B., 1977, Institutionalized Organizations: 

Formal Structure as Myth and Ceremony, American Journal of 

Sociology, vol 83: 340-363. 

Hirsch, P.M. och Lounsbury, M.,1997, Ending the family quarrel. 

Towards a reconciliation of “old” and “new” institutionalism, American 

Behavioral Scientist, 40, 406-418. 

Jacobsson, B. (ed.), 2009, European Union and the Baltic States. 

Changing Forms of Governance. London: Routledge. 

Tilläggslitteratur 

En samling av artiklar och bokkapitel. 

8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen 

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller 

utom landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis 

överensstämmer med innehållet i kursen. 


5 (25)

Bilaga I 

Syllabus 

QUALITATIVE RESEARCH METHODS, 7.5 ECTS CREDITS 

(Kvalitativa metoder, 7,5 högskolepoäng) 

Subject: 

Political Science 


School of Social Sciences 


G (pass) 


PhD 

Valid from: Autumn 2010 

1. Validation 

The syllabus was validated on 2010-xx-xx by the Faculty Board at 

Södertörns högskola according to the stipulations in the Higher 

Education Ordinance, chapter 6, 7§. 


Acceptance on a PhD programme at Södertörn university. 


On completion of the course, the PhD student should have acquired: 

• advanced knowledge and understanding of the purpose, logic 

and nature of various qualitative research methods that are 

used for the collection, interpretation, and analysis of 

empirical data 

• improved skills for applying and using qualitative research 

methods in practice 

• improved ability to understand and evaluate works built on 

qualitative research methods 

• deepened awareness of the inherent possibilities and 

limitations of qualitative research methods 

• the ability to critically review and assess the debates on the 

advantages and disadvantages of qualitative research 

methods relative to other research methods 


6 (25)

Bilaga I 


On an epistemological level, in this course students study and 

critically review arguments about the status of qualitative research 

methods. Interpretive and other approaches that stress the individual 

and the unique will be contrasted with approaches that stress the 

uniform and fundamental commensurability of social science 

approaches. On a more concrete level, this course critically assesses 

qualitative methods for the collection, interpretation and analysis of 

empirical data. The students address the strengths, weaknesses, and 

applicability of different methods. 

This course does not only deepen the students understanding of the 

advantages and limits of qualitative methods, but also prepares them 

for such important parts of the research process as case selection and 

different understandings of explanation. Ethical and gender 

considerations for various methods are thoroughly discussed. Above 

all, however, the seminars critically evaluate examples of how 

established researches argue that students of society should go about 

finding the information that they need to answer their research 

questions. 


Lectures, mandatory seminars, and practical applications. 


Written assignments. 

The grading criteria are distributed prior to the start of a course or 

module. 

7. Course literature 

Suggested readings (final version to be finalised at a later stage and adopted 

among the disciplines and by the teachers responsible for the course): 

Becker, Howard S. (1998) Tricks of the Trade: How to think about your research 

while you’re doing it. Chicago: Chicago University Press. 

Brady, Henry E. and David Collier (2004) Rethinking Social Inquiry: Diverse 

Tools, Shared Standards. Lanham, MD: Roman and Littlefield. 

Geddes, Barbara (2003) Paradigms and Sand Castles: Theory Building and 

Research Design in Comparative Politics. Ann Arbor: University of Michigan 

Press. 

George, Alexander L. and Andrew Bennett (2005) Case Studies and Theory 

Development in the Social Sciences. Cambridge, MA: MIT Press. 

King, Gary, Robert O. Keohane and Sidney Verba (1994) Designing Social 

Inquiry: Scientific Inference in Qualitative Research. Princeton: Princeton 



7 (25)

Bilaga I 

Klotz, Audie and Deepa Prakash (eds) (2008) Qualitative Methods in 

International Relations: A Pluralist Guide. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 

Pierson, Paul (2004) Politics in Time: History, Institutions, and Social Analysis. 

Princeton: Princeton University Press. 

Ragin, Charles C. (2000) Fuzzy-Set Social Science. Chicago: University of 

Chicago Press. 

Ragin, Charles C. and Howard S. Becker (eds) (1992) What is a Case Exploring 

the Foundations of Social Inquiry. Cambridge: Cambridge University Press. 




or elsewhere. 


8 (25)

Bilaga I 

Kursplan 

KVANTITATIVA FORSKNINGSMETODER, 7.5 ECTS POÄNG 


Sociologi 


Institutionen för samhällsvetenskaper 

Betygsalternativ på hel kurs: G 



Kursnivå: 

Giltig fr.o.m: Ht 2010 









• Fördjupad kunskap om och förståelse av vissa avancerade 

kvantitativa forskningsmetoder 

• Fördjupad kunskap om och förståelse av användningen av 

avancerade kvantitativa metoder för olika typer av 

samhällsvetenskapliga studier 


• Ökad färdighet att utföra olika typer av regressionsanalyser 

• Färdighet att ta sig an olika typer av problem som kräver 

användning av avancerade kvantitativa metoder utöver 

regressionen 

• Fördjupad förmåga att med utgångspunkt i 

forskningsproblemen självständigt kunna determinera 

analyssätt 



9 (25)

Bilaga I 


förhållningssätt till användningen av även avancerade 

kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap 


med olika kvantitativa metodernas tillämpning till 

samhällsvetenskapliga problem 


Kursen ger en ytterligare fördjupning i regressionsanalysens 

varianter, och logistisk regression i synnerhet, men den skall även 

ytterligare utvidga dessas användningsområden samt, framför allt, 

introducera andra avancerade tekniker. Tidsserieanalys, faktoranalys 

och relaterade tekniker, kluster- och diskrimineringsanalys samt 

textanalytiska tekniker behandlas mer ingående. Kursen söker 

förutom kunskap om själva de analytiska teknikerna – och deras 

hantering i statistiskt program – även förmedla något om deras 

användning i samhällsvetenskaperna. 


Katederföreläsningar och föreläsningar kombinerade med praktiska 

exempel i datasalsmiljö. 


Kursen examineras genom författande av en kursuppgift. Därtill krävs 

aktivt deltagande. 

Betygsalternativ: G 

7. Litteratur 

Obligatorisk litteratur: 

Aldenderfer, M. S. & Blashfield, R. K. (1984). Cluster analysis. 

Newbury Park: SAGE. [80 sidor]. 

Kline, Paul (1994) An Easy Guide to Factor Analysis. [Valda delar]. 

London: Routledge. [125 sidor]. 

Ostrom, Charles R (1990) Time Series Analysis: Regression 

Techniques. Thousand Oaks: SAGE. [90 sidor]. 

Menard, Scott (2002) Applied Logistic Regression Analysis. Thousand 

Oaks: SAGE. [103 sidor]. 

Popping, Roel (2009). Computer-Assisted Text Analysis. [Valda 

delar]. Thousand Oaks: SAGE. [150 sidor]. 

Kompletterande artiklar tillkommer. 



10 (25)

Bilaga I 





11 (25)

Bilaga I 

Syllabus 

CONTEMPORARY RESEARCH INTO THE BALTIC SEA REGION AND EASTERN 

EUROPE, 7,5 HP/ECTS CREDITS 

Subject: 

Social sciences and humanities 


CBEES/BEEGS 

Specific to the Programme 

BEEGS 

Academic discipline: 

Social science and humanities 


G (pass) 


PhD studies 

Course level: 

Introductory 

Valid from: Spring term 2009 

1. Validation 




2. 

Entry requirements 

Accepted to doctoral studies within the social sciences or humanities 


On completion of the course, students have: 

• Knowledge and understanding of the studies of the Baltic Sea 

Region and Eastern Europe in the field of social science and 

humanities, and certain insights in the habit of writing a 

doctoral thesis in this field. 

• Skills and abilities to find relevant literature and to relate to 

the canon of the discipline. 

• Ability to evaluate and critically reflect upon relevant scholarly 

research in the field of Baltic and East European studies. 


12 (25)

Bilaga I 

4. Course contents and examinations 

The course includes reading PhD theses and articles related to the 

course objective and discussing and evaluating them during seminars. 

Participants will write commentaries on each seminar/lecture and 

present them as a final document at the end of the course. Active 

participation in seminar discussions is required. 


The course consists of a series of seminars/lectures, in which senior 

researchers present a dissertation or article. Students are to read and 

be prepared to discuss the reading; one student will function as 

discussant. The final seminar consists of an evaluation of the course’s 

contents, both in terms of scientific content and of the learning 

process. 

6. Course assessment/Student assessment 

Students actively participate in seminars, write course papers, keep a 

log-book of their learning process and critically analyse other 

students’ theses. 


Bonnell, Victoria E. and Breslauer, George: Soviet and Post Soviet 

area studies. UCIAS Edited volume 3: The Politics of Knowledge: Area 

studies and the disciplines. Year 2003, article 4. 

31 p. 

Comissio, Ellen and Gutierres, Brad: Eastern Europe or Central 

Europe Exploring a distinct regional identity. UCIAS Edited volume 3: 

The Politics of Knowledge: Area studies and the disciplines. Year 

2002, article 7. 34 p. 

Readings for seminars 

Note: *available in Diva portal as Pdf. 

Gradskova, Yulia; Soviet people with female bodies. Doctoral thesis 

Stockholm University., 2007, particularly chap 1, chap,5, ch 7.1-2 

and ch.8. 

Hillderdal, Charlotta: People in between. Ethnbicilty and material 

identity – a new approach to deconstructed concepts. Uppsal 

universitet, PhD thesis, 2009 

Höjdestrand, Tova, 2005. Needed by nobody: homelessness, 

humiliation, and humanness in post-socialist Russia. Stockholm: 

Department of Social Anthropology, Stockholm University 

(Stockholm: Akademitryck), 240 s. 

Needed by Nobody: Homelessness and Humanness in Post-socialist 

Russia 

Paperback. Cornell University Press ISBN: 9780801475931 


13 (25)

Bilaga I 

ISBN-10: 0801475937 

Kõll. Anu-Mai: t.b.a 

Lindelöf. Karin S.: Om vi nu skall bli som Europa. Könsskapande och 

normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Makadam förlag, 

Stockholm 2006.English language article t.b.a. 

Lindvall, Daniel: The limits of the European vision in Bosnia and 

Herzegovina. PhD thesis , Stockholm university, 2009 

(Lundén, Thomas, 2004. On the boundary: about humans at the end 

of territory. Huddinge : Södertörns högskola, 232 s.(Swedish version: 

Över gränsen, Studentlitteratur, 2002. Partularly ch. 1,2 5.) 

Lundén. Thomas, The search for order in terrestrial space 7p. Draft 

2010 

Lundén, Thomas: Valga-Valka, Narva-Ivangorod.Estonia’s Divided 

Border Cities – Co-operation and Conflict Within and beyond the EU, 

in Janczak, J, forthcoming, 133-149 

Nordström, Anders: The interactive dynamics of regulation. Exploring 

the Council of Europe’s monitoring of Ukraine. Stockholm studies in 

politics, 125, Stockholm 2008. Particularly chapters 1 and 4 

Sandomirskaia, Irina”One Sixth of the World: Avant-garde Film, the 

Revolution of Vision, and the Colonization of the USSR Periphery 

during the 1920s (Towards a Postcolonial Deconstruction of the 

Soviet Hegemony”, In Kerstin OLOFSSON (ED)From Orientalism to 

Postcoloniality, Södertörn Research reports 2008:1, pp 8-31 

Sövik Margrete B.; Support, resistance and pragmatism. En 

examination of motivation in language policy in Kharkiv, Ukraine. 

Doctoral thesis , Stockholm University, 2007) 

Svensson, Jenny: The regulation of rule-following. Imitation and soft 

regulation in the European Union . Doctoral thesis in Business 

administration at Stockholm Univerity, 2009Södertörn doctoral 

dissertation 30 ISBN 978-91-89319, 978-91-7155-840-4, ISSN 1652- 

7399 


The course may not be accredited as part of a degree, if the contents 


or elsewhere. 

9. Övrigt/Other stipulations 


14 (25)

Bilaga I 

Kursplan 

KLASSISK SOCIOLOGISK TEORI, 7.5 ECTS POÄNG 


Sociologi 






Kursnivå: 











• Fördjupad kunskap om och förståelse av centrala begrepp och 

frågeställningar inom klassisk sociologisk teori 

• Fördjupad kunskap om och förståelse av förbindelserna mellan 

klassisk och modern sociologisk teori 

• Fördjupad kunskap och förståelse av samhällsförändring och 

speciellt modernitet, inklusive aktör-strukturproblematiken. 



inom klassisk sociologisk teori 

• Fördjupad förmåga att analysera användningen av klassiska 

komponenter i samtida sociologiska teorier och 


• Fördjupad förmåga att med utgångspunkt i klassisk 

sociologisk teori självständigt kunna formulera 


15 (25)

Bilaga I 

forskningsproblem 



förhållningssätt till olika perspektiv i sociologisk teori 


med olika klassiska sociologiska perspektiv. 


Kursen ger dels en översiktlig bild av tillkomsten av sociologi och 

sociologisk teori, dels en fördjupad kunskap av vissa centrala 

teoretikers arbete. Arbeten av Emile Durkheim, Karl Marx och 

Friedrich Engels, Max Weber, Georg Simmel och Talcott Parsons 

behandlas mer ingående. Kursen är huvudsakligen strukturerad kring 

dessa gestalter, men söker samtidigt förmedla det mer allmänna i 

dem, dvs. orsaken till deras centralitet. Kursen tar även upp övriga 

klassiska sociologers arbete samt de klassiska sociologers inflytande i 

dagens sociologiska tankeströmningar. 


Föreläsningar och obligatoriska seminarier, i kombination med 

självstudier. 


Kursen examineras genom författande av fem bokrecensioner. Därtill 

krävs aktivt seminariedeltagande. 


7. Litteratur 


Durkheim, Emile (1982) The Rules of Sociological Method. New York: 

Free Press. [260 sidor] 

Durkheim, Emile (1979) Suicide. A Study in Sociology. (Valda delar). 

New York: Free Press. [150 sidor] 

Parsons, Talcott (1964) The Social System. (Valda delar). New York: 

Free Press. [230 sidor] 

Simmel, Georg (1995). Hur är samhället möjligt - och andra essäer. 

Stockholm: Korpen. [208 sidor] 

Tucker, Robert C. (Ed.) (1978) The Marx-Engels Reader. 2:a uppl. 

(Valda delar). New York: W.W.Norton. [250 sidor] 

Weber, Max (1978) Economy and Society. An Outline of Interpretive 

Sociology. (Valda delar). Berkeley: University of California Press. 

[100 sidor] 


16 (25)

Bilaga I 

Weber, Max (2002) The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism, 

and Other Writings. New York: Penguin Classics. [200 sidor] 

Kompletterande artiklar tillkommer. 






17 (25)

Bilaga I 

Kursplan 

MODERN SOCIOLOGISK TEORI, 7.5 ECTS POÄNG 


Sociologi 






Kursnivå: 











• Fördjupad kunskap om och förståelse av centrala debatter 

inom modern sociologisk teori 

• Fördjupad kunskap och förståelse av aktörstrukturproblematiken 

i synnerhet och hur olika teorier 

positionerar sig i förhållande till, eller försöker överbrygga, 

denna problematik 



inom modern sociologisk teori 

• Fördjupad förmåga att tillämpa modern sociologisk teori i 

egna analyser av sociala fenomen 

• Fördjupad förmåga att med utgångspunkt i modern 

sociologisk teori självständigt kunna formulera 

forskningsproblem 


18 (25)

Bilaga I 



förhållningssätt till olika perspektiv i modern sociologisk teori 


med olika moderna sociologiska perspektiv. 


Kursen ger dels en översiktlig bild av modern sociologisk teori, dels 

en fördjupad kunskap inom några moderna sociologiska perspektiv. 

Kursen tar sin utgångspunkt i aktör-strukturproblematiken och ser 

hur olika teoretiska perspektiv positionerar sig i relation till detta. 

Således behandlas såväl handlingsteorier som strukturalism och 

systemteori och olika försök att teoretiskt överbrygga klyftan mellan 

aktör-struktur. Kursen behandlar även aktuell feministisk, poststrukturalistisk 

och post-kolonial kritik av befintliga teoribildningar. 

Förutom ett antal obligatoriska texter som alla studenter läser, har 

studenterna möjlighet att själv välja två böcker att fördjupa sig i. 


Föreläsningar och obligatoriska seminarier, i kombination med 

självstudier. 


Kursen examineras genom författande av ett kurspaper samt en 

bokrecension. Därtill krävs aktivt seminariedeltagande. 


7. Litteratur 


Archer, Margaret (1982) 'Morphogenesis versus structuration: on 

combining structure and action', British Journal of Sociology, XXXIII, 4, 

455-483. 

Craib, Ian (1992) Modern Social Theory. From Parsons to Habermas. 

New York: Harvester Wheatsheaf. [260 sidor] 

Coleman, James (1986) ”Social Theory, Social Research and a Theory 

of Action”, The American Journal of Sociology, 91, 1309-1335. 

Giddens, Anthony (1984) The Constitution of Society, Cambridge: 

Polity. (kapitel 1, 40 sidor] 

Luhmann, Niklas (1995) Social Systems, Stanford: Stanford University 

Press. [något kapitel] 

Therborn, Göran (1991) ”Cultural belonging, structural location and 


19 (25)

Bilaga I 

human action, Acta Sociologica, 34: 177-191. 

Ett antal artiklar med feministisk, post-strukturalistisk och postkolonial 

kritik tillkommer. (Exempelvis texter av Ania Loomba och Chandra 

Mohanty.) 

Valfria böcker (varav två väljs): 

Archer, Margaret (2003) Structure, Agency and the Internal 

Conversation, Cambridge University Press. 

Alexander, Jeffrey (1989) Structure and Meaning: Relinking Classical 

Sociology, New York: Columbia University Press. [alt Action and its 

Environments. Towards a New Synthesis. NY: Columbia University 

Press 1988] 

Bourdieu, Pierre (1999) Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, 

Göteborg: Daidalos [alt engelsk version] 

Collins, Randall (1975) Conflict Sociology, New York: Academic P. [alt 

senare utgåvor] 

Douglas, Mary (1986) How Institutions Think, Syracuse: Syracuse 


Goffman, Erving (1961) Encounters, Indianapolis: Bobbs-Merill. [alt 

annan Goffman-bok] 

Habermas, Jürgen (1987) The Theory of Communcative Action. Vol. 2. 

Life World and System: Critique of Functionalist Reason, Boston: 

Beacon Press. 

Luhmann, Niklas (1995) Social Systems, Stanford: Stanford University 

Press. 

Tilly, Charles (1984) Big Structures, Large Processes, Huge 

Comparisons, New York: Russel Sage Foundation. 






20 (25)

Bilaga I 

Syllabus 

EMPIRICAL POLITICAL THEORY, 7.5 ECTS CREDITS 

(Empirisk politisk teori, 7,5 högskolepoäng) 

Subject: 





G 


PhD 


1. Validation 





Acceptance on a PhD programme at Södertörn University. 


Having taken the course, doctoral students are expected, first, to be 

able to identify and critically appraise major theoretical traditions 

within political science. Second, they should have deepened their 

knowledge of specific areas of political-science theory and, moreover, 

some particular problems within these. 

4. Course contents 

The aim of the course is to offer an overview of the fields of political 

theory that can be described primarily in terms of constructivism and 

critical realism. The underlying connection to normative theory will be 

taken up, but not to any great extent. A distinction is also made 

between political theory and political-science theory. The former 

poses fundamental ontological and epistemological questions about 

the place, forms and driving forces of politics and the state. The latter 

develops theories – necessarily directed at particular sub-fields – of 


21 (25)

Bilaga I 

more immediate relevance for empirical study. Political-science 

theories can thus be defined in this context as those at a less general 

or abstract level, but which explicitly or implicitly base themselves on 

political theory. 

Three main axiomatic approaches can be discerned at both these 

levels: one in which central assertions concern language, concepts 

and ideas at societal level; one in which central assertions concern 

the individual, rationality and preferences; and, finally, one in which 

central assertions concern the significance of material prerequisites 

for the state and for politics. These three ways of formulating political 

theory and political-science theory are, in many ways, at odds with 

each other. They can sometimes be combined, although this still 

implies that a certain perspective is prioritised. Seminars in this 

course focus on all three of the perspectives mentioned above. These 

seminars revolve around reading original texts, including doctoral 

theses. 

Topics to be discussed include political science as a discipline, 

language and concepts as politics, constructivism, rationality and 

collective action, and institutionalism. 


The course opens with a seminar that locates political science, and 

especially Swedish political science, in a historical context of debates, 

research interests and perspectives within the discipline. After short 

presentations from course participants, we will also discuss how the 

course might be helpful for various types of research project. 

Two of the following seminars are largely devoted to what in the 

course is defined as political theory and a selection of articles and 

chapters will be read before each of them. The two other seminars 

will concentrate on types of political-science theory, with special focus 

on constructivism and institutionalism. These seminars will again 

feature original texts and two Swedish PhD theses, one for each 

seminar. 


The course is examined through assessment of a short paper (7-10 

pages). This can either (a) present a take on a theory-related 

question that the course addresses, or it can (b) constitute a 

discussion of some theory-related issues raised during the course in 

relation to the research problem that a coming doctoral thesis will 

take up. The final seminar in the course will contain a general 

discussion of these papers. 

Preparation for and active participation in the seminars are 

prerequisites for passing the examination. 


22 (25)

Bilaga I 


One main element of the course literature is: Elster, J. (2007), 

Explaining Social Behavior. The rest of the course literature will be 

finalised at a later date. 




or elsewhere. 


23 (25)

Bilaga I 

Syllabus 

RESEARCH DESIGN, 7.5 ECTS CREDITS 

(Forskningsdesign, 7,5 högskolepoäng) 

Subject: 





G 


PhD 


1. Validation 





Acceptance on a PhD programme at Södertörn University. 


On completion of the course, the PhD students have acquired: 

• advanced knowledge and understanding of the social context 

and focus of the immediate research environment 

• improved skills for applying and evaluating various research 

projects and their practical applicability 

• improved ability to understand and evaluate works built on 

different research traditions 

• deepened awareness of the inherent possibilities and 

limitations of empirical research. 


The purpose of this course is to introduce and integrate the students 

to the research environment at Södertörn and its connections to 

national and international researchers. In part, this purpose is met by 

the regular participation in research seminars within the discipline 


24 (25)

Bilaga I 

and within the larger context of social research at Södertörn. This 

provides ample and useful opportunities for broad overview of the 

field, but also of related academic disciplines. This provides 

experience in engaging in critical and constructive dialogue. This also 

presents a useful forum for the development of “work in progress”, 

refinement of research ideas and skills of communication 

This course also provides in-depth knowledge about theories in a 

number of specific analytic approaches that play a prominent part in 

political science research. As the course is closely connected with 

ongoing research in political science at Södertörn University, two 

themes are in focus: comparative politics and international politics. In 

comparative politics, problems of democracy, state and nation 

building and political leadership in different environments are 

highlighted as well as the state, market and welfare in different 

political systems. In international politics, there is a focus on the 

major theoretical schools such as liberalism, realism and 

constructivism as well as international institutions and fundamental 

issues concerning conflict and cooperation. But this focus does not 

preclude the study of alternative subjects. On the contrary, the 

students must be introduced and taught to critically reflect on their 

complex and nuanced research environment. 

In concrete terms, this means that the students meet both more 

senior researchers as well as their peers and discuss and critically 

evaluate project applications, project organization and work as well 

as emerging project results. Noteworthy is that it will be very much a 

course on “work in progress” so that the actual literature might vary 

somewhat over time. But the core issues of how to design a useful 

and interesting project, how to conduct research and how to best 

present results will be recurring themes in this course. 


Lectures, mandatory seminars, and practical applications. 


Seminars, presentations, discussions and written assignments. 


The literature will be finalised at a later date and adopted by the 

teachers responsible for the course. 




or elsewhere. 


25 (25)

Bilaga J 

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FORSKARUTBILDNING VID 

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 

1. Inrättande av forskarutbildningsämne 

Förslag till beslut 

Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärda 

doktorsexamen fattas av fakultetsnämnd. Ansökan inlämnas av berörd institution. För att 

inlämna ansökan krävs att ämnet har 

• rätt att utfärda examen på avancerad nivå 

• minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och två docenter 

• en aktiv forskningsmiljö och etablerat högre seminarium 

• gedigen erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå (inklusive före detta D‐ 

uppsatser) 

• doktorander med anknytning till forskningsmiljön 

Till detta kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans med 

andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns synergieffekter inom 

området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andra ämnena utgöra en trovärdig 

vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och varandra. 

En ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne ska behandla ämnets 

• relation till och samarbetsaktiviteter med andra forskarutbildningsämnen i området 

samt positiva synergieffekter som förväntas av ett samgående med området 

• tillsvidareanställda personal som kan utses som handledare 

• forskning av betydelse för forskarutbildning 

• former för doktoranders medinflytande 

• internationell orientering i utbildning och forskning 

• samverkansaktiviteter av betydelse för forskarutbildning 

• förslag till obligatoriska kurser inom forskarutbildning 

• kvalitetssäkring av forskarutbildning 

1 (18)

Bilaga J 

2. Tillträde till utbildning på forskarnivå 

2.1. INFORMATION OM UTBILDNINGSPLATSER 

Författningsföreskrift 

HF 6 kap 

3 § Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall 

se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om 

utbildningen som behövs. 

Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning 

avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, 

behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om 

antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning på 

grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om behörighet överklagas. 

Förordning (2006:1053). 

HF 7 kap 

37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på 

forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. 

När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom 

annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon 

information behöver dock inte lämnas 

1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en 

anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 

2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå 

vid ett annat lärosäte, eller 

3. om det finns liknande särskilda skäl. 


Förslag till lokal tillämpningsföreskrift 

Att beslutas i fakultetsnämnden 

• Antagning till utbildning på forskarnivå bör i normalfallet ske samlat efter information 

om tillgängliga platser. Detta gäller inte bara doktorandanställningar utan också andra 

former av doktorandplatser. 

• Doktorandplatser ska utlysas på respektive områdes webbplats, på lärosätets centrala 

webbplats, på anslagstavlor och, i de fall det befinns vara lämpligt, i dagspress. Utlysning 

av doktorandplatser ska i normalfallet ske även internationellt. 

• Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under året. 

• Samtliga utlysningar ska i normalfallet behandlas av fakultetsnämnden. Utlysningarna 

kvalitetssäkras av handläggare vid högskolans centrala förvaltning som kontrollerar att 

gällande föreskrifter tillämpas. 

• Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista 


2 (18)

Bilaga J 

• Om högskolan annonserar en utbildningsplats, och doktorandanställning eller 

utbildningsbidrag vid högskolan är kopplat till utbildningsplatsen, skall även 

anställningen respektive bidraget utlysas i annonsen. 

• Anmälan om antagning till utbildning gäller som ansökan om doktorandanställning 

respektive utbildningsbidrag, om det framgår av annonsen. 

• Exempel på tillfällen då utlysning på grund av särskilda skäl ej behöver ske är att den 

sökande har ett eget stipendium, utbildningsbidrag från en annan högskola eller annan 

egen studiefinansiering. 

• Om en person i andra fall än enligt ovan lämnar in anmälan till utbildningen skall 

prefekten utan dröjsmål besluta antingen att sökanden inte antas eller att den sökta 

utbildningsplatsen skall annonseras ut så att också andra personer kan vara med och 

konkurrera om platsen. 

2.2. ANTAGNINGSFÖRFARANDE 

Författningsbestämmelser 

HF 7 kap. 

35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden 

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden 

kan ha föreskrivit, och 

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 




• En ansökan om antagning till forskarutbildning ska ställas till högskolan. 

• Antagning till doktorandplats ska beredas inom området som utifrån de urvalskriterier 

som framgår i den allmänna studieplanen och antagningsordningen rangordnar de 

sökande. 

• De som deltar i antagningsförfarandet ska vara väl förtrogna med gällande regelverk. 

• Doktorander ska vara representerade i beredningsprocessen. 

• Beslut om antagning sker i normalfallet i fakultetsnämnden . 

• Handläggare inom central förvaltning ska kontrollera de sökandes behörighet. Såväl 

antagnings‐ som avslagsbeslut ska dokumenteras skriftligt av fakultetsnämnden för att 

säkerställa doktorandernas rättssäkerhet i antagningsförfarandet. Området ska 

skriftligen redovisa vem eller vilka som berett ansökningarna samt av vilken instans 

dessa personer utsetts. 

• Forskarutbildningsämnen som inte följer de regler för forskarutbildning som gäller vid 

Södertörns högskola kan bli föremål för inskränkningar i rätten att anta respektive 

handleda doktorander. 

3 (18)

Bilaga J 

• Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på områdets samlade 

bedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med intervjuer av de 

sökande och referenstagning. 

• Högskoleförordningens krav på att en doktorand bara får antas om det finns goda 

förutsättningar för en forskarutbildning kan endast uppfyllas om man i samband med 

antagningar har möjlighet att ta ställning till kombinationen av: 

1. studentens meriter, kompetens och ambition 

2. det samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens 

3. det individuella forskningsprojektets kvalitet och lämplighet som 

doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering 

• Beslut om antagning till forskarutbildning sker vid fakultetsnämnden, som inför förslaget 

till beslut om antagning ska bedöma: 




är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i den 

allmänna studieplanen 

4. tids‐ och finansieringsplan 

5. om den samlade handledarkompetensen kan tillräckligt för att bistå med god 

och professionell handledning samt relevant expertis 

2.3. STUDIEFINANSIERING 

Författningsföreskrifter 

HF 7 kap. 

36 § Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs 

som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden 

får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden 

bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan 

ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller 

licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller 

doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2009:933). 



• Som regel ska forskarstuderande som genomgår sin utbildning vid Södertörns högskola 

erbjudas anställning som doktorand för att finansiera sina studier. Finansiering sker i 

normalfallet med fakultetsmedel eller genom externa forskningsanslag. 

• Prefekt vid aktuell institution ska ombesörja att det upprättas en finansieringsplan som 

täcker hela utbildningstiden innan slutligt beslut om antagning fattas. 

• Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuella 

studieplanen under hela utbildningstiden. I bilagan beskrivs forskarutbildningens 

finansiering, termin för termin. 

4 (18)

Bilaga J 

• Finansieringsplanen jämte den individuella studieplanen följs upp av fakultetsnämnden 

minst en gång per år. 

• För studerande med annan finansiering ska som regel ett avtal tecknas med en 

finansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där finansieringen 

ska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska chef för verksamheten 

tillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att utbildningen kan ske så som den 

beskrivs. 

• Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, dock endast under 

förutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc. som 

doktorander med doktorandtjänst. 

• Beslut om antagning som innebär att den sökande har någon annan form av 

studiefinansiering än doktorandtjänst eller utbildningsbidrag ska prövas med särskild 

noggrannhet för att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet De sökande som inte kan 

få doktorandanställning eller utbildningsbidrag och inte heller har annan godtagbar 

studiefinansiering kan inte antas till forskarutbildning. 

2.4. ANTAGNING TILL FORSKARUTBILDNING MED LICENTIATEXAMEN SOM MÅL 

Antagning till utbildning på forskarnivå kan ske antingen med doktorsexamen eller med 

licentiatexamen som slutmål. 



• Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett 


• Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamen 

ska prövas i konkurrens med andra sökanden. 

2.5. MÖJLIGHETEN TILL TILLGODORÄKNANDE VID URVAL 


HF 6 kap. 

6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med 

godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid 

en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan 

utbildningarna. 

Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt 

resultat 

1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island 

eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om 

erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller 

2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053). 

7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om 

de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och 

har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är 

5 (18)

Bilaga J 

avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper 

och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053). 

8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för 

tillgodoräknande. 

Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gått 

igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om 

uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande 

för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 

HF 7 kap 

41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med 

hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. 

Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid 

prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. 

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller 

yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden 

företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053). 



• Ett schablonmässigt tillgodoräknande av andra året i en masterexamen är inte tillåtet. 

Fakultetsnämnden ansvarar för att förhindra att systematisk förtur ges till sökande med 

masterexamen i syfte att förkorta utbildningen till mindre än fyra år. 

• Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen, för att 

detta inte ska påverka urvalet. 

• Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske på studentens initiativ och prövas i varje 

enskilt fall för varje enskild kurs i förhållande till examensfordringarna för utbildning på 

forskarnivå. 

• Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden. 

6 (18)

Bilaga J 

3. Allmän studieplan 


HF 6 kap. 

34 § För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas en 

allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053). 

35 § /Träder i kraft I:2010‐01‐01/ I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå 

inom ett ämne ska följande anges: 

1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som 

är obligatorisk inom ämnet, 

2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 

3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller 

för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet), 

4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de 

bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att 

tillgodogöra sig utbildningen, 

5. de prov som ingår i utbildningen, och 

6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med 

licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933). 

HF 7 kap. 

35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden 

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden 

kan ha föreskrivit, och 

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 


40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att 

studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 

1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 

2. särskild yrkeserfarenhet, och 

3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. 

41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med 

hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. 

Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid 

prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. 

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller 

yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden 

företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053). 



Krav på särskild behörighet 

• De särskilda behörighetskraven ska vara preciserade och relevanta. Särskild behörighet 

är inte en utökad allmän behörighet, utan ett krav på för forskarutbildningen nödvändig 

kunskapsbas. 

7 (18)

Bilaga J 

• Kraven på särskild behörighet ska noggrant granskas, diskuteras och fastställas i 

fakultetsnämnden. De förkunskapskrav som anges för särskild behörighet ska vara helt 

nödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. 

Bedömningsgrunder för urval 

• Urvalskriterierna för att bli antagen till forskarutbildning ska vara listade i respektive 

forskarutbildningsämnes allmänna studieplan och antagningsordning. 

• Förslag till lokala urvalskriterier att tillämpa för att sålla bland behöriga sökanden 

1. självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten, 

2. problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan, 

3. vetenskaplig mognad, 

4. förmåga att hålla givna tidsramar, 

5. kommunikations‐ och samarbetsförmåga samt 

6. jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter). 

• Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid bedömningsgrunden 

självständighet. 

• Urvalsprocessen ska ske med noggrannhet och förfarandet ska kännetecknas av 

förutsägbarhet och genomskinlighet avseende de bedömningsgrunder som tillämpas. 

8 (18)

Bilaga J 

4. Individuell studieplan 


HF 6 kap. 

36 § För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall beslutas 

av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. 

Den individuella studieplanen skall innehålla 

1. en tidsplan för doktorandens utbildning, 

2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, 

3. en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden har 

under utbildningstiden, och 

4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett 

effektivt sätt. 

Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje 

år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera 

fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid 

något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella 

studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl 

för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring 

inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och 

studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktoranden 

och handledarna ges möjlighet att yttra sig. 

Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av den 

individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (2006:1053). 



Upprättande av individuell studieplan 

• Individuell studieplan ska upprättas i samband med antagning av doktorand och vara 

godkänd av fakultetsnämnden senast 3 månader efter antagningsdatum. 

• Individuell studieplan utformas gemensamt av doktorand och huvudhandledare. 

Uppföljning och revidering av individuell studieplan 

• Individuell studieplan ska följas upp en gång per termin genom att doktoranden och 

huvudhandledaren informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider 

genom inlämnande av ifylld individuell studieplan för avslutad (ska vara signerad) och 

kommande termin. 

• Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för nästkommande 

termin. Revidering av individuell studieplan sker enligt samma förfarande. Om dessa 

uppgifter delegeras ska de meddelas fakultetsnämnden i form av protokoll 

9 (18)

Bilaga J 

• Fastställda, uppföljda och reviderade individuella studieplaner ska arkiveras och 

avklarade poäng ska dokumenteras centralt. 

• Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand och huvudhandledare skriftligen 

intyga att de har tagit del av gjorda ändringar genom att signera den nya versionen 

Avvikelser 

• Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden avskiljs 

från tillgången till högskolans resurser (se vidare kap.5 indragande av resurser). 

Individuell studieplan ‐ innehåll 

• Se mall (bilaga 1) 

10 (18)

Bilaga J 

5. Handledning 


HF 6 kap. 

30 § Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet, 

effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser 

och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över 

utbildningen på forskarnivå. 

31 § För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem 

skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under 

utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något annat. 

En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053). 

32 § Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall 

anordna utbildning av handledare. 

Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller 

av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. 


Att beslutas vid fakultetsnämnden 

Handledning vid Södertörns högskola 

• Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att ge 

doktorander en god utbildning. 

I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och diskussion av 

arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment, planering av seminarier och 

disputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och uppföljning 

av individuell studieplan. 

• Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång per termin 

ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera utbildningen. 

Handledare 

• Handledare, huvudhandledare och en biträdande handledare, utses av 

fakultetsnämnden, efter förslag från området. 

• Handledare utses i normalfallet i samband med antagningstillfället. 

• Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. De 

biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. 

• Såväl huvudhandledare som biträdande handledare ska ha genomgått 

handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. 

11 (18)

Bilaga J 

• Minst en av handledarna bör vara anställd vid Södertörns högskola (i normalfallet 

huvudhandledaren), men i de fall då forskarutbildningen arrangeras i samarbete med 

annat lärosäte kan huvudhandledaren ha sin anställning vid det samverkande lärosätet. I 

dessa fall ska den biträdande handledaren ha sin huvudsakliga tjänstgöring vid 

högskolan. 

• Handledare verksam vid ett samverkande lärosäte ska erbjudas tillträde till 

handledarkollegier och motsvarande organ vid Södertörns högskola. 

Handledningens omfattning 

• Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt 480 

klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för 

huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdande 

handledaren. Finns ytterligare handledare görs en omfördelning inom det totala 

antalet handledartimmar). Mer detaljerade villkor kring handledning ska anges i 

doktorandens individuella studieplan. Läs mer under kapitel 4. Individuell 

studieplan. 

Byte av handledare 

• En begäran om byte av handledare, inklusive motivering, ställs till 

fakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare. 

12 (18)

Bilaga J 

6. Indragande av resurser 


HF 6 kap. 

37 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den 

individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre 

skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut 

fattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall 

göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för 

fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden har 

fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara 

skriftligt och motiverat. 

Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får 

utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053). 

38 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden efter 

ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. 

Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av 

beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt, göra sannolikt att han 

eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. 


HF 12 kap. 

2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola 

överklagas, nämligen 

… 

8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och beslut att 

en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §, 



• Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden avskiljs 

från tillgången till högskolans resurser. Väsentlig avvikelse innebär mer än 25 % avvikelse 

från individuell studieplan per termin. 

• Huvudhandledare ska, i samband med att individuell studieplan följs upp av 

fakultetsnämnden, bedöma om doktoranden följer den individuella studieplanen. 

Eventuella avvikelser meddelas skriftligen och ska utan dröjsmål utredas. 

• Doktoranden ska erinras om att väsentliga avvikelser från studieplanen kan medföra att 

doktoranden avskiljs från tillgång till högskolans resurser. 

• Om avvikelsen är väsentlig och fortsätter under loppet av påföljande termin, ska den 

anmälas till prefekten och studierektor i form av en skriftlig redogörelse (inklusive kopior 

av individuell studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet att skriftligen yttra sig 

över handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut om huruvida förslag om 

13 (18)

Bilaga J 

indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till förslag om indragning av 

resurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas handledarens skrivelse samt doktorandens 

yttrande över denna. 

• Fakultetsnämnden har skyldighet att själv fatta beslut om indragande av resurser och ge 

doktoranden en hänvisning om hur han eller hon kan överklaga beslutet till 

Överklagandenämnden för högskolan. 

• Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till prefekten 

som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden för avgörande. 

14 (18)

Bilaga J 

7. Betyg på prov, samt regler kring disputation och betyg på 

avhandling. 

7.1. BETYG PÅ PROV 

Författningsföreskrift 

HF 6 kap. 

39 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det betygssystem 

som högskolan föreskriver. 

Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). 



Att beslutas av fakultetsnämnden 

• Prov som ingår i forskarutbildning vid Södertörns högskola ska betygsättas enligt 

högskolans betygsystem: godkänd eller underkänd. 

7.2. DISPUTATION OCH BETYG PÅ AVHANDLING 


HF 6 kap. 

40 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen 

framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. 

Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Förordning 

(2009:933). 

41 § Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall 

tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig 

vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en 

tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. 

Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om 

ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. Förordning (2006:1053). 

42 § Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en 

opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. Förordning 

(2006:1053). 

43 § En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller 

godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen 

skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. 

44 § Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt 

för varje avhandling. 

45 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall 

bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden 

skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en 

annan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden 

annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. 

15 (18)

Bilaga J 

46 § Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden 

och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, 

om han eller hon inte är ledamot. 

47 § Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens 

beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra om 

beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har 

meddelat särskilda föreskrifter om detta 


Att beslutas av fakultetsnämnden 

• Datum för disputation ska vara bestämt senast tre månader före disputation. 

• Två disputationer får inte ske vid samma tid på Södertörns högskola. 

Tillkännagivande: 

• Avhandlingen tillkännages genom s.k. spikning senast tre terminsveckor före disputation. 

• Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden. 

• Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek 

• Elektronisk spikning ska ske i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA, i samband med 

spikningen i högskolebiblioteket. 

• Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas tillgänglig i högskolans bibliotek i 30 

exemplar för att intresserade ska kunna granska avhandlingen. 

• Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt Södertörns högskolas 

spridningslista. 

Opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakt 

• Området i aktuellt forskarutbildningsområde föreslår ledamöter till betygsnämnd, samt 

förslag på opponent till fakultetsnämnden. 

• Senast fem veckor före disputation ska förslag till opponent, betygsnämnd och 

ordförande för disputationsakten vara fakultetsnämnden tillhanda. 

• Betygsnämnden ska bestå av 3 eller 5 ledamöter. Flertalet av ledamöterna i 

betygsnämnden ska hämtas utanför den institution som respondenten tillhör. Minst en 

av ledamöterna i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte. 

• Betygsnämndens ledamöter ska ha lägst docentkompetens eller motsvarande 

kompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger, medges för en av ledamöterna. 

Sådana skäl skall anges i förslaget. 

• Vid tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska jämn könsfördelning 

beaktas och eftersträvas. 

16 (18)

Bilaga J 

• En ersättare ska alltid utses. 

Betygssammanträde och betygsättning 

• Efter genomförd disputationsakt betygsätts avhandlingen som godkänd eller underkänd 

av betygsnämnden. 

• En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i 

protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna 

avvikande mening. 

• Opponenten, huvudhandledare och biträdande handledare har rätt att närvara vid 

betygsnämndens sammanträde och att delta i överläggningarna, men deltar inte i 

beslutet. 

• Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden efter 

genomfört betygssammanträde. 

17 (18)

Bilaga J 

8. Uppföljning av beslut 

Förslag på uppföljningsrutiner för delegerade beslut 

• Rutiner kring antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden m.m. följs upp 

kontinuerligt av central förvaltning. 

• Några gånger per termin anordnar central förvaltning möten där kvalitets‐ och 

forskningshandläggare träffar alla studierektorer för utbildning på forskarnivå. Under 

dessa möten kan frågor rörande utbildningen följas upp. 

• I samband med att verksamhetsberättelser och verksamhetsplaneringen begärs in från 

institutionerna begärs också uppgifter om forskarutbildningen in. Dessa gås igenom och 

framförallt följs frågor om studiefinansiering, eventuell förekomst av skuggdoktorander 

och avvikelser från individuella studieplaner upp. 

18 (18)

BM 

20100209 

Mall för individuell studie och finansieringsplan med 

uppföljning 

Målet med mallen är att samla den individuella studieplanen, finansieringsplanen och 

uppföljningen av studieplanen i ett dokument vilket ska utgöra ett viktigt stöd för 

doktorand och handledare tillsammans under hela forskarutbildningen. 

Studieplanen syftar bland annat till att tydliggöra vilka rättigheter, skyldigheter och 

förväntningar som finns mellan handledaren och doktoranden. 

Mer information om individuell studieplan finns i Riktlinjer för forskarutbildning vid 

Södertörns högskola, 2. Individuell studieplan. 

Mallen är utarbetad för att kunna användas av samtliga forskarutbildningsområden vid 

Södertörns högskola men kan vid behov förändras så att den passar det egna 

området. Den ska används löpande under hela doktorandperioden för att dokumentera 

vad doktorand och handledare har planerat och genomfört. Planen är ett levande 

dokument ska ändras så att den speglar faktiska förhållanden. Planen revideras och 

skrivs ut en gång per termin och godkänns av fakultetsnämnden. 

Södertörns högskola Tel: +46 (0)8-608 40 00 E-post: registrator@sh.se Org nr: 202100-4896 

141 89 Huddinge Fax: +46 (0)8-608 40 10 Webb: www.sh.se

Individuell studieplan 


Personuppgifter 

Personnummer 

Antagen till forskarutbildning 

Namn 

Område 

Adress 


Handledare 

Tel hem Tel arb. Bitr. handledare 

Avhandling 

Avhandlingsämne 

Tidpunkt för disputation Studietakt % 

Planerat studieuppehåll 

Preliminär titel 

Sammanfattning av det planerade forskningsprojektet (t. ex. syfte, frågeställningar hypoteser, innehåll, artiklar, 

inriktning) 

Finansieringsplan, rörliga och fasta resurser 

År 1 År 2 År 3 År 4 (År 5) 

Typ av finansiering 1 

Finansiering 2 

Finansieringens 

storlek, % 

Rörliga resurser 3 

Fasta resurser 4 

1. Typ av finansiering är t. ex. doktorandtjänst, stipendium, utbildningsbidrag 

2. Finansiär är t. ex. fakultet, forskningsråd, företag 

3. Rörliga resurser utgörs av de ekonomiska medel som är knutna till doktoranden, utanför dennes försörjning och som används för 

att täcka kostnader för t. ex. litteratur och konferensdeltagande, inköp av specifik utrustning om sådan inte kan tillhandahållas av 

institutionen, t. ex. bandspelare etc. Ibland förväntas att doktoranden söker egna medel diskutera detta och bestäm i så fall i vilken 

omfattning. 

4. Fasta resurser är t. ex. rum/skrivbord, dator. Fyll i typ av resurs och om det är möjligt även belopp. 

2(3)



Handledningens organisering – preciseringar om handledningstillfällen, handledningens 

omfattning, ansvarsfördelningen mellan handledarna och så vidare (se även Riktlinjer för 

forskarutbildning vid Södertörns högskola, Handledning). 

Fakultetsnämndens åtaganden och ansvar beskrivs i Riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns 

högskola (kap delegering). 

3(3)

Tidplan 

namn efternamn 

Tidsplanen är till för att ge en överskådlig bild av den planerade forskarutbildningen. Här anges, så långt det 

är möjligt, alla planerade aktiviteter per år (t. ex. artiklar, avhandlingspartier, institutionstjänstgöring, 

undervisning, fältarbete, arkivarbete, kurser, konferenser) under rubrikerna. Uppge även planerad 

aktivitetsgrad för varje aktivitet. 

Aktivitet Arb.tid i % 

År 1 

Avhandlingsarbete 1 

Arb.tid i 

% År 2 

Arb.tid i 

% År 3 

Arb.tid i 

% År 4 

Arb.tid i 

% År 5 

Kurser 2 

Konferensdeltagande 3 

Seminarier 

Övrigt 4 

Summa arbetstid med forskarutbildning i % 

= aktivitetsgrad forskarutbildning 5 

Annan tjänstgöring 6 

Summa total arbetstid i % 7 

Förklaringar 

1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid. 

2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser). 

3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng. 

4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc. 

5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid 

aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %). 

6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna 

uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall. 

7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår 

till: 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 

semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar). 


Södertörns högskola sid. 4

Plan och rapportering termin X 

Arbetstid i 

% Innehåll/namn/beskrivning 

Ev. 

poäng 

namn efternamn 

Aktiviteter inför närmast kommande termin ska redovisas vid fakultetsnämndens uppföljning. Blanketten signeras 

efterhand och redovisas på nästkommande uppföljningsmöte. 

Avhandlingsarbete 1 

Sign. 

handledare 

Sign. 

doktorand 

Kurser 2 

Seminarier 

Konferensdeltagande 3 

Övrigt 4 

Summa arbetstid med 

forskarutbildning i % = 

aktivitetsgrad forskarutbildning 5 

Annan tjänstgöring 6 

Summa total arbetstid i 

% 7 

Handledning (redovisas i 

h.) 

Förklaringar 

1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid. 

2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser). 

3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng. 

4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc. 

5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid 

aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %). 

6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna 

uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall. 

7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår till: 

1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 

semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar). 


Södertörns högskola sid. 5

Omslag, Birgitta Mattson - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?