RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

Zink i miljön, från [20]
Från kapitel 1 i [20]. Det huvudsakliga zinkmineralet i de malmer som utvinns är zinksulfid
(zinkblände). Zinksulfider oxideras lätt i luft och bildar då ett antal sekundära mineral, se Tabell
11.
Från kapitel 2 i [20]. Olika försök med fraktionering av jordmaterial har visat på kraftigt förhöjda
zinkhalter för den fraktion som innehåller järnoxid. Försök har visat att 30 till 60 % av totalt
ingående zink har påträffats i järnfraktionen och 20 – 45 % i lermineralfraktionen.
I naturen förekommer zink i fast lösning i silikater med variabel sammansättning, men inte som
rent zinksilikat.
Många forskare har kommit fram till att höga andelar zink förkommer i järnoxidfraktioner, och
att zink antagligen blev inneslutet när materialet bildades.
Nivåerna zink i porvatten i jord är extremt låga.
Zink absorberas starkt på leror. Det har till och med framförts att zink som sorberats på montmorillonit
(handelsnamn bentonit, en smektit, d v s ett skiktsilikat) byggts in i silikatskelettet i
oktaedrisk koordination och därmed blivit i praktiken otillgängligt för utbyte.
Ännu starkare binds dock zink till järn- mangan- och aluminiumoxider, och särskilt till geler.
Från kapitel 9 i [20]. Kapitlet beskriver relativt ingående och tydligt vilken betydelse medfällning
har. I och för sig handlar kapitlet om karbonater men effekterna är likartade för alla mineralsystem.
Om fördelningskoefficienterna har sådana värden att zink anrikas i en fas som fälls ut
så sker en successiv utarmning av vattenfasen till mycket låga värden.
Om zinkkarbonat, från [33]
Från Referens [33]. De termodynamiska egenskaperna hos hydrozinkit (Zn 5(CO 3) 2(OH) 6) har
bestämts. Stabilitetsområden framgår av predominansdiagram (Pourbaixdiagram) i Figur 4.
Som framgår av figuren minskar lösligheten för zinkmineralen med ökad karbonatisering. Se
även Figur 3. Effekten är dock måttlig.
33 :