03.01.2015 Views

RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

RAPPORT F2007:03 - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

koxid (zinkit, ZnO) och zinksilikat (willemit, Zn 2SiO 4). Det anges emellertid vidare att “Zn solubility<br />

in MSWI bottom ash may be described equally well by Zn absorption and surface precipitation<br />

onto Fe/Al-(hydr)oxide surfaces”. På svenska: “zinklöslighet i bottenslagg från sopförbränning<br />

kan beskrivas lika väl med en modell som innebär att zink absorberas och fälls ut<br />

på ytan av järn/aluminium(hydr)oxider”. 4<br />

Termodynamiska beräkningar kan numera regelmässigt ge matematiskt goda anpassningar<br />

mellan data, inklusive lakdata, och justerbara parametrar vilka förfinas. För korttidsdata och<br />

motsvarande korttidsprocesser svarar anpassningarna mot reaktioner med små andelar av den<br />

totala mängden fasta ämnen.[31]<br />

Intresset fokuseras emellertid av naturliga skäl mot långtidsförlopp, se t ex [32]. I enlighet med<br />

detta har i viss utsträckning data samlats från försök i laboratorie- och fältskala i tidsskalor som<br />

sträcker sig över loppet av några år. I vilken mån extrapolationer till långa tider (>50 år) faktiskt<br />

kommer att svara mot verkligheten är naturligtvis svårt att visa. Det finns dock en medvetenhet[31]<br />

om att ytterst stor försiktighet bör tillämpas om resultat från termodynamiska beräkningar<br />

avseende specier i lösning skall tillämpas för uppskattning av huvudsammansättningen<br />

hos det fasta materialet.<br />

Ingen källa har påträffats som gör anspråk på att utifrån lakdata och termodynamiska beräkningar<br />

ge något närmare besked om den huvudsakliga mineralsammansättningen (vilken ju är<br />

grunden för klassningen), och särskilt inte för längre tider.<br />

4.3.3 Diskussion<br />

Även om termodynamiska beräkningar har sina begränsningar så som beskrevs i Avsnitt 2.1 kan<br />

en jämförelse med stabilitetsdata ändå tjäna sitt syfte. Jämviktskoncentrationer för zinkjoner i<br />

vatten över några typiska i naturen förekommande mineral visas i Figur 2.<br />

Av de mätdata som redovisats i Avsnitt 4.3.1 är de i Tabell 13 från Tveta av särskilt intresse dels<br />

eftersom askorna är ordentligt åldrade, dels eftersom pH-värdet, som ligger kring pH 9, ligger<br />

inom det område som visas i Figur 2. För jämförelsen behöver omräkning göras till molaritet.<br />

0,01 mg/kg torrsubstans motsvarar 0,001 mg/liter laklösning och 1,6 · 10 -8 moler per liter, d v s<br />

10log[koncentrationen Zn 2+ ] = -8,8.<br />

Värdet ligger alltså nära det för willemit (Zn 2SiO 4) samt inom det område där man kan förvänta<br />

sig att träffa på franklinit. Detsamma kan enligt Avsnitt 13.2 i [21] sägas om jord-Zn. Värdena<br />

understiger kraftigt dem för zinkoxid (zinkit, ZnO) och zinkkarbonat (zinkspat, även kallad<br />

smithsonit, ZnCO 3).<br />

4<br />

Liknande arbete avseende sediment [24] har dock pekat entydigt på järnhaltiga mineral.<br />

30 :

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!