Slutrapport fallolyckor äldreomsorg (pdf, nytt fönster) - Skellefteå ...
Slutrapport fallolyckor äldreomsorg (pdf, nytt fönster) - Skellefteå ...
Slutrapport fallolyckor äldreomsorg (pdf, nytt fönster) - Skellefteå ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sida: 1 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
Tänk förebyggande!<br />
Fallpreventivt arbete på SKELLEFTEÅ kommuns<br />
särskilda boenden<br />
070301 – 090630<br />
<strong>Slutrapport</strong><br />
Barbro Andrén, Leg Sjukgymnast<br />
Eva Lindfors, Leg Arbetsterapeut<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 2 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
Innehåll<br />
1 Bakgrund..................................................................................................................................... 3<br />
1.1 Syfte och mål.........................................................................................................................<br />
2 Metod........................................................................................................................................... 5<br />
3 Resultat........................................................................................................................................ 6<br />
4 Diskussion................................................................................................................................... 8<br />
5 Bilagor ....................................................................................................................................... 10<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 3 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
1 Bakgrund<br />
Äldre människor är överrepresenterade i olycks- och skadestatistiken i Sverige. Ungefär 70% av<br />
olyckorna sker i det egna hemmet, i särskilda boende, på sjukhem eller sjukhus. Den främsta orsaken till<br />
dessa olyckor är fall. (Räddningsverket 2008)<br />
Statistik från räddningsverket visar att två tredjedelar av personer på särskilt boende faller under ett år,<br />
hälften av dem mer än en gång. (SBU Osteoporos- prevention, diagnostik och behandling. Göteborg<br />
2003)<br />
Av dem som faller ådrar sig 30% en lindrig skada och 10% en allvarlig skada varav en femtedel är<br />
höftfrakturer (Jensen J, Lundin- Olsson L, Nyberg L, 1999, Fall hos äldre, Umeå universitet)<br />
Fallolyckor kan dessutom orsaka rädsla, smärta, nedsatta funktioner, försämrad livskvalitet och förtidig<br />
död.<br />
På särskilda boenden bor främst äldre med kognitiva och/ eller motoriska funktionsnedsättningar. De<br />
faller oftast inomhus, ofta när aktiviteten på boendet är hög, när den äldre är engagerad i något eller när<br />
han/hon träffar på ett fysiskt hinder (Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfrakturer,<br />
Stockholm 2003). Det är en kombination av nedsatt funktion och krav på uppmärksamhet vid en aktivitet<br />
som kan bli övermäktigt för den äldre och därmed orsaka en fallolycka. (Jensen J m.fl 1999)<br />
Enligt räddningsverket finns det stark evidens för att svårigheter att gå, nedsatt balans och nedsatt<br />
muskelstyrka innebär ökad fallrisk för äldre. Även nedsatt syn ökar risken för att falla. Sjukdomar medför<br />
ökad fallrisk och personer med demens löper dubbelt så stor risk att falla jämför med personer utan<br />
kognitiv svikt. En del läkemedel kan orsaka yrsel, förvirring, blodtrycksfall mm som leder till ökad fallrisk.<br />
Räddningsverket beskriver också att det ofta är omgivningsfaktorer som kan orsaka fall såsom olämpligt<br />
utformade och placerade möbler, trösklar, mattor och hala golv.<br />
Det finns inget säkert instrument som mäter fallrisk, dock gäller generellt att ju fler riskfaktorer man kan<br />
identifiera hos en äldre desto högre är risken för ett fall.<br />
Downton Fall Index är en metod som används för att identifiera fallrisk hos äldre på särskilt boende. Den<br />
äldres fallriskfaktorer summeras, tre poäng och mer anses indikera ökad fallrisk. Andra sätt att identifiera<br />
äldre med risk för att falla, är att be personalen i den äldres omgivning att uppskatta risken. Uppskattas<br />
fallrisken som hög och den äldre även har fallit under det senaste halvåret, är fallrisken sannolikt mycket<br />
hög.<br />
Flera riskfaktorer kan var för sig eller i kombination med varandra orsaka fall. Faktorerna kan vara både<br />
icke påverkbara och påverkbara.<br />
Till de icke påverkbara hör bland annat hög ålder, tidigare fall, kvinna. (SBU osteoporos)<br />
Påverkbara faktorer för fall och fallskador är låg fysisk inaktivitet, vikt, påverkan av läkemedel,<br />
kortisonbehandling, fallbenägenhet, oro och rädsla, förvirring, sömnsvårighet, rökning, hög<br />
alkoholkonsumtion, låg exponering av dagsljus, nedsatt syn och hörsel samt låg bentäthet (SBU<br />
osteoporos 2003).<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 4 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
Räddningsverket skriver att det är vetenskapligt belagt att fallpreventivt arbete, där man använder flera<br />
typer av insatser samtidigt, är mest effektivt i att förebygga fall. På särskilt boende visar forskning att man<br />
måste använda ett fallpreventivt arbetssätt som riktar sig till både inre och yttre faktorer. Inre faktorer<br />
handlar om den äldres egna funktioner och förmågor, sjukdom och läkemedel. Yttre faktorer innebär<br />
faktorer i miljön.<br />
Det krävs ett systematiskt och samordnat arbetssätt, med insatser av olika slag och av olika professioner,<br />
för att lyckas med fallprevention.<br />
Syfte:<br />
Minska <strong>fallolyckor</strong> på <strong>Skellefteå</strong> kommuns särskilda boenden genom att etablera ett systematiskt<br />
arbetssätt.<br />
Mål:<br />
Att varje vårdtagare riskbedöms<br />
Att det finns ett program för hur vi arbetar med att förebygga fall och fallskador<br />
Att vården och miljön anpassas för att undvika att vårdtagaren faller<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 5 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
2 Metod<br />
En arbetsterapeut och en sjukgymnast har varit anställda inom projektet på heltid. Dessa kommer<br />
fortsättningsvis att benämnas projektmedarbetare. Projektarbetet har varit förlagt till de särskilda<br />
boendena under perioden 070301-090630.<br />
Ytterligare tjänsteutrymme för en sjukgymnast, på heltid, har fördelats på Rehabenhetens<br />
sjukgymnaster som förstärkning under projekttiden.<br />
För att etablera ett fallpreventivt arbetssätt har projektet vistats under en längre sammanhängande<br />
period på respektive boende. Det har inneburit att projektet arbetat parallellt på två särskilda boenden<br />
under åtta till tio veckor och sedan växlat till två nya särskilda boenden.<br />
De projektanställda har samarbetat med verksamhetschef, vårdpersonal, sjuksköterskor samt den<br />
ordinarie rehabiliteringspersonalen, för att etablera ett systematiskt fallpreventivt arbetssätt.<br />
Tillsammans med teamet på äldreboendet, har projektmedarbetarna identifierat enskilda personer<br />
med fallrisk.<br />
Projektmedarbetarna har besökt vårdtagare, ibland tillsammans med representanter från boendets<br />
personal. Vårdtagarens fallriskfaktorer har inventerats med hjälp av en checklista. Checklistan har<br />
successivt utformats under projekttiden. I checklistan har projektmedarbetarna strävat efter att hitta<br />
faktorer som belyser risker i aktivitet, nedsättning av balans och styrka, kognitiva nedsättningar, andra<br />
inre riskfaktorer, läkemedel, nutrition, samt risker i miljön.<br />
Riskfaktorer analyserades sedan på Hälso- och sjukvårdsträffar (HSL- träffar) och Teamträff. Vid stor<br />
fallrisk har analys och åtgärder utförts omgående i samarbete med boendets team. Långsiktiga<br />
åtgärder fördelades inom teamet, utifrån respektive ansvarsområden.<br />
Projektmedarbetarna har verkat för att upparbeta rutiner på respektive boende.<br />
Det har handlat om att uppmärksamma fallrisk, hitta lokala lösningar för att hantera avvikelser för fall<br />
samt att förstärka/ etablera regelbundna HSL- och Teamträffar.<br />
Definitioner på HSL- och Teamträffar (enl. Kvalitetsbeskrivning för äldreboendet Ömheten):<br />
”Kontinuerliga HSL- träffar (Hälso- och sjukvårdsträffar) ska hållas regelbundet. HSL-träff är ett möte<br />
mellan arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor för att samordna hälso- och<br />
sjukvårdsinsatser.<br />
Teamträffar ska hållas regelbundet där vård- och genomförandeplan är utgångspunkten för mötet. I<br />
teamet ska baspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och boendechef ingå.<br />
Respektive profession prioriterar själv när man deltar”.<br />
Projektmedarbetarna har sett över gemensamma utrymmen och utemiljöer avseende riskfaktorer.<br />
Riskfaktorer har överrapporterats till boendechef. Vissa åtgärder har genomförts direkt medan andra<br />
har ålagts boendechef.<br />
Utvärdering<br />
En uppföljning av hur det fallpreventiva arbetet fungerar, på respektive äldreboende, har gjorts efter<br />
sex månader genom besök.<br />
En enkät har lämnats till HSL-teamet samt verksamhetschefen vid start samt vid uppföljningstillfället.<br />
Syftet med enkäten har varit att följa upp om arbetssätt och attityder till fallprevention påverkats av<br />
projektet. Enkäten har även följt upp samarbetet i HSL- och Teamträffar samt hur Avvikelser för fall<br />
analyseras.<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 6 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
3 Resultat<br />
Under projektets gång infördes riskbedömning enligt Downton. Alla vårdtagare på <strong>Skellefteå</strong><br />
kommuns särskilda boenden ska riskbedömas minst 1 gång per år.<br />
Ett systematisk arbetssätt för att förebygga <strong>fallolyckor</strong> har processats fram under projekttiden och<br />
sedan beskrivits i en flödesbild. Äldreomsorgens ledningsgrupp har antagit detta sätt att arbeta för att<br />
förebygga <strong>fallolyckor</strong> (bilaga 1).<br />
En riskfaktorer för fall – cehcklista har tagits fram (bilaga 2)<br />
Under projektet har 874 personer bedömts avseende fallrisk (603 kvinnor och 271 män). Av dessa<br />
valdes 263 personer bort på grund av att de inte utför några självständiga förflyttningar och därmed<br />
inte anses ha fallrisk. Hos 611 personer (418 kvinnor och 193 män) gjordes en genomgång av<br />
fallriskfaktorer med hjälp av checklista. För de som identifierades ha fallrisk planerades<br />
fallförebyggande åtgärder.<br />
I stort sett samtliga av de 611 personerna hade någon form av inre faktor som påverkar risken att<br />
falla såsom nedsatt balans, nedsatt muskelstyrka, yrsel, motoriska bortfall osv. Flera har erbjudits<br />
träning i balansgymnastikgrupp 1 gång/ vecka. Deltagande i balansgympa på särskilda boenden är i<br />
genomsnitt ca 100 personer varje vecka.<br />
Åtgärder rörande riskfaktorer i miljön har utförts hos 487 personer (334 kvinnor och 153 män)<br />
Exempel på åtgärder är förbättrad belysning, antihalksockor, bättre skor, möbler, möblering samt<br />
utbyte eller utprovning av hjälpmedel.<br />
Ytterligare riskfaktorer som de projektanställda tillsammans med teamen uppmärksammat i samband<br />
med genomgång av checklistan, redovisas i tabellen nedan.<br />
Fallriskfaktorer<br />
Antal individer som bedömts<br />
med checklista: 611<br />
Andel i procent av dem som<br />
bedömts med checklista<br />
Läkemedel som bidrar till fallrisk 498 72%<br />
BMI 22 och lägre 215 31%<br />
Miljöfaktorer som bidrar till<br />
fallrisk<br />
Belysning<br />
(undermålig)<br />
På fötterna<br />
( går i sockor, dåliga skor )<br />
502 73%<br />
239 35%<br />
Möbler/möblering 209 30%<br />
Mattor 134 19%<br />
Hygienutrymmet/hjälpmedel<br />
(saknas, för hög sitthöjd mm)<br />
Säng/madrass<br />
(för hög, hal madrass mm )<br />
136 20%<br />
152 22%<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 7 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
Sammanställning av enkätsvaren<br />
På frågan om personalen anser att det går att förebygga fall kan ingen skillnad ses före och efter<br />
projekttiden. De flesta anser att det går att förebygga <strong>fallolyckor</strong>. De som svarade på enkäten<br />
upplevde fallfrekvensen, på sitt särskilda boende, som varken hög eller låg.<br />
På frågan om upplevelse av att teamet arbetar fallförebyggande, på respektive särskilt boende,<br />
svarar nästan samtliga ja, både före och efter projekttiden.<br />
Regelbundna och etablerade HSL träffar fanns, innan projekttiden, endast på fyra av de fjorton<br />
särskilda boenden som svarat på enkäten. I dagsläget finns HSL-träffar uppstartade på samtliga, men<br />
är mindre etablerade på fyra boenden. Fallrapporter analyseras på samtliga HSL-träffar.<br />
Innan projektet fanns det Teamträffar, där arbetsterapeut och sjukgymnast hade vetskap om<br />
träffarna, på sju boenden. På några boenden fanns Teamträffar initierade av sjuksköterska, men där<br />
arbetsterapeut och sjukgymnast inte regelmässigt var informerade.<br />
Enkäten visar att projekttiden har medfört mer struktur på Teamträffarna samt att arbetsterapeut och<br />
sjukgymnast i större utsträckning fått kännedom om när träffarna är.<br />
Enkäten visar att Fallrapporterna diskuteras, men inte regelmässigt, på Teamträffar.<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 8 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
4 Diskussion<br />
Syftet med projektet har varit att minska <strong>fallolyckor</strong> och fallskador på särskilda boenden genom att<br />
etablera ett systematiskt fallpreventivt arbetssätt.<br />
De avvikelserapporter som kommit in till Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) under<br />
projektperioden har varierat mycket. Utifrån den redovisning som MAS gjort med brytdatum första<br />
november tom sista februari dvs 4 månader, kan åren 2007, 2008 och 2009 jämföras.<br />
Under den angivna tiden 2007 ( 061101- 070828), redovisades 653 <strong>fallolyckor</strong>. Detta var före<br />
projektstart. Under motsvarande period 2008 (071101 – 080228) registrerades 734 och under 2009<br />
(081101-080228) 513 <strong>fallolyckor</strong>.<br />
Det ökade antalet avvikelserna för fall, under 2008, kan bero på den uppmärksamhet som projektet<br />
bidrog till vad gäller <strong>fallolyckor</strong>. Det kan naturligtvis även ha förekommit många <strong>fallolyckor</strong>. Det finns<br />
även en osäkerhet om antalet registrerade avvikelser för fall verkligen speglar det verkliga antalet<br />
<strong>fallolyckor</strong>. Benägenheten att rapportera in <strong>fallolyckor</strong> kan variera över tid. Under 2009 noteras en<br />
minskning av <strong>fallolyckor</strong>na.<br />
De inrapporterade frakturerna, som orsakats av fallolycka under dessa 4 månader, är 13 st under<br />
2007, 9 st under 2008 och 13 st under 2009. (period november tom februari)<br />
Syftet var att etablera ett systematiskt fallförebyggande arbetssätt på särskilda boenden och detta har<br />
åskådliggjorts i ett häfte. Arbetssättet har processats fram under projekttiden i samarbete med<br />
verksamheten och repeterats med boendechefer på chefsträff. Att etablera nya arbetssätt tar tid och<br />
detta måste kontinuerligt följas upp. Det har känts positivt att, under 2009, fått stöd i styrkorten för<br />
vikten av HSL-träffar i syfte att uppnå samarbete runt HSL-frågor. Att se ett fallpreventivt arbetssätt<br />
som en viktig kvalitetsindikator på särskilda boenden skulle även det ge bra stöd till fortlevnaden.<br />
Att komma som projektmedarbetare in på boendena ”utifrån” kan innebära vissa svårigheter, även om<br />
båda projektmedarbetarna har arbetat länge inom <strong>äldreomsorg</strong>en. Upplevelsen har också varit att<br />
våra medarbetare kan vara inriktade på sina yrkesspecifika och traditionella arbetsuppgifter och att då<br />
fokusera på fallförebyggande arbete är inte alltid högt prioriterat. Projekt ses av vissa medarbetare<br />
med viss skepsis medan andra uppfattar projektet som en kvalitetshöjning och nödvändigt för att<br />
utveckla verksamheten.<br />
Arbetssättet kunde ha utvecklats mer med betoning på samarbete med och utbildning av<br />
baspersonalen i fallförebyggande arbete samt kring avvikelse fall och fallrapporter. Vi fokuserade på<br />
riskbedömningar, åtgärdsplaner och på att införa HSL- och teamträffar för analys av fallrapporter och<br />
planering av åtgärder, vilket i sig har höjt kvalitén i verksamheten.<br />
Att se arbetet med riskbedömningar som en kvalitetssäkring är inte en självklarhet bland HSLpersonal<br />
och boendechefer. Att se <strong>fallolyckor</strong> som något som kan förebyggas och som en stor risk för<br />
de boende är inte heller självklart. Ibland uppfattas det som ”naturligt” att äldre faller. Dessa<br />
attitydfrågor har vi arbetat med men hade kanske kunnat göra ännu mer.<br />
Personligt engagemang visar sig vara av stor betydelse för att riskbedömningar och analysering av<br />
fallrapporter ska blir systematiskt genomförda, samt erfarenheten av att vissa åtgärder faktiskt kan ha<br />
effekt.<br />
HSL-träffar som blivit en del av rutinen och på vissa ställen existerade redan innan projektet,<br />
uppfattas av Rehabenheten som ett bra forum för att upprätthålla god och säker Hälso- och sjukvård<br />
samt rehabilitering. Många sjuksköterskor och boendechefer är av samma uppfattning men på vissa<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 9 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
ställen fungerar inte HSL -träffarna eftersom sjuksköterskor och boendechefer inte tycks uppfatta att<br />
det behövs avsatt tid samt systematik för dessa möten.<br />
Det har betydelse med kontinuitet hos Rehabenhetens personal och sjuksköterskor, eftersom<br />
rutiner inte alltid finns förankrade i verksamheten. Då blir det personbundet och olika på olika<br />
boenden.<br />
Användningen av checklistan som ett redskap för att systematiskt gå igenom riskfaktorer har varit svår<br />
att etablera. Sjuksköterskorna anser sig ha tillräckligt med riskbedömningar som ska göras. (MNA,<br />
Norton, Downton). Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har varit tveksamma till att använda checklista<br />
som stöd för att identifiera fallriskfaktorer hos vårdtagare. Attityden har varit att de gör detta i sin<br />
bedömning i alla fall och inte behöver något särskilt stöd.<br />
Sammantaget kan sägas att det är mycket utveckling på gång inom Äldreomsorgen och att det kan<br />
vara svårt att engagera all personal i allt. Om vi haft längre framförhållning så hade vi kunnat arbeta<br />
mer med förberedelser och delaktighet hos chefer och medarbetare samt verkat för att få med oss<br />
kontaktpersonerna i större utsträckning.<br />
Detta är dock ett ständigt pågående arbete som vi tillsammans med teamen på äldreboenden ständigt<br />
kan vidareutveckla. Vi behöver fortsätta att diskutera fallprevention i olika forum och involvera<br />
kontaktpersonerna i arbetet. Vid införande av avvikelsregistrering för fall i Procapita öppnar sig även<br />
möjligheter för cheferna att analysera strukturella orsaker till <strong>fallolyckor</strong>.<br />
Vi hoppas att detta arbete har lett till ett systematiskt fallpreventivt arbete på <strong>Skellefteå</strong> kommuns<br />
särskilda boenden och till attityden ”Tänk förebyggande”!!<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 10 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
5 Bilaga 1<br />
Systematiskt arbetssätt för Fallförebyggande arbete<br />
<strong>Skellefteå</strong> kommuns särskilda boende<br />
Vårdtagare<br />
Alla<br />
vårdtagare<br />
fallriskbedöms<br />
Alla<br />
vårdtagare<br />
vid<br />
inflyttning<br />
Inför IVP<br />
Efter fall,<br />
vid behov<br />
Fallolycka<br />
Avvikelse-<br />
Fallrapport<br />
Omedelbar<br />
analys, åtgärd<br />
och<br />
dokumentation<br />
Riskbedömn.<br />
Analys<br />
Ingen fallrisk/inga<br />
fallriskfaktorer -<br />
ingen åtgärd<br />
Bedömning<br />
enligt<br />
Downton<br />
Fallrisk Index<br />
Systematisk<br />
genomgång<br />
av fallriskfaktorer<br />
med<br />
stöd av<br />
Checklista<br />
Analys av<br />
avvikelsefallrapport<br />
på<br />
HSL-träff<br />
LÄKARE<br />
Forum<br />
HSL-TRÄFF<br />
TEAM- TRÄFF<br />
IVP<br />
Fallriskområde<br />
Inre fallriskfaktorer<br />
nedsatt: rörlighet/<br />
balans/ styrka/<br />
syn/ hörsel<br />
kognitiv eller psykisk<br />
nedsättning, yrsel<br />
mm<br />
Läkemedel<br />
kan bidra till fallrisk<br />
Nutrition<br />
Viktnedgång<br />
Yttre<br />
fallriskfaktorer<br />
Skor, mattor,<br />
sladdar, belysning,<br />
möbler, säng,<br />
hygienutrymme mm.<br />
Akuta sjukdomar/<br />
symptom<br />
Infektioner ex UVI<br />
Ansvar<br />
Vård- och<br />
omsorgspersonal<br />
sjukgymnast,<br />
arbetsterapeut,<br />
sjuksköterska,<br />
läkare<br />
Vård- och<br />
omsorgspersonal<br />
sjuksköterska.<br />
läkare<br />
Vård- och<br />
omsorgspersonal<br />
arbetsterapeut,<br />
sjukgymnast,<br />
verksamhetschef<br />
Vård- och<br />
omsorgspersonal<br />
sjuksköterska,<br />
läkare<br />
Åtgärder<br />
Bedömning av<br />
aktivitetsförmåga,<br />
träning Utprovning<br />
av hjälpmedel<br />
syn/hörselhj.medel<br />
Läkemedelsgenomg.<br />
Rätt tid och sätt för<br />
läkemedelsintag<br />
Rätt kost<br />
Viktkontroll<br />
Information till<br />
boende/ anhöriga<br />
Miljööversyn,<br />
Fallpreventiva<br />
åtgärder<br />
Ökad tillsyn<br />
Rätt åtgärd vid akuta<br />
symptom ex. feber<br />
eller UVI<br />
ex. ökad tillsyn,<br />
sensorlarm<br />
BRA<br />
Utvärdering på:<br />
Teamträff/<br />
HSL-träff<br />
eller IVP<br />
EJ<br />
BRA<br />
DOKUMENTATION<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Sida: 11 (11)<br />
Socialkontoret<br />
Eva Hård<br />
Bilaga 2<br />
<strong>Slutrapport</strong> Fallprevention färdig 091005
Change language