Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. Indikatorer för uppföljning <strong>av</strong> <strong>statens</strong> stöd <strong>till</strong> <strong>idrotten</strong><br />
Målområde 5: Idrotters internationella konkurrenskraft<br />
Frågan i vilken mån svensk idrott på elitnivå kan hävda sig i internationella<br />
sammanhang.<br />
Sedan 2009 har regeringens förordning om statsbidrag <strong>till</strong> idrottsverksamhet<br />
kompletterats med formuleringen att statsbidraget även kan stödja verksamhet<br />
som ”stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.” Tillägget är att betrakta<br />
som ett principiellt erkännande från regeringens sida <strong>av</strong> att elitidrott utgör<br />
en viktig – och därmed bidragsberättigad – del <strong>av</strong> idrottsrörelsens verksamhet.<br />
Men det innebär även att elit<strong>idrotten</strong> utgör ett område som ska följas upp. Indikatorsystemets<br />
sista målområde rör följaktligen svensk elitidrotts förmåga att hävda<br />
sig i internationella sammanhang.<br />
Elitidrottsliga prestationer är ofta tydliga och mätbara, inte minst när de leder <strong>till</strong><br />
medaljer, segrar och placeringar på olika rankinglistor. Att utforma indikatorer<br />
som fångar svensk elitidrotts internationella konkurrenskraft kan därmed framstå<br />
som en förhållandevis enkel uppgift. Så är inte fallet. Att bedöma existensvillkor<br />
och utvecklingsprocesser på elit<strong>idrotten</strong>s område är tvärtom förknippat med betydande<br />
svårigheter.<br />
Ett första problem är att försöka hantera mångfalden <strong>av</strong> förbund och idrotter i<br />
svensk idrott. Som belysande mått kan nämnas att RF:s 67 specialidrottsförbund<br />
år 2009 redovisade hela 232 skilda landslagstrupper. Och då är inte juniorer, veterantrupper<br />
m.m. inräknade. Enbart Svenska kanotförbundet hade åtta separata<br />
trupper: från drakbåt <strong>till</strong> freestyle, kanotpolo (dam och herr), kanotsegling, kanotslalom,<br />
maraton och sprint.<br />
Till detta ska läggas ett närmast oöverskådligt antal mästerskapstävlingar på<br />
internationell nivå. Att utforma acceptabla jämförelsemått mellan alla dessa arrangemang<br />
är inte lätt. För de allra flesta idrotter utgör visserligen VM och/eller<br />
OS de mest prestigefyllda tävlingarna. Men det finns även idrotter som har helt<br />
andra system eller förutsättningar. I exempelvis tennis rankas s.k. grand slamsegrar<br />
högst. I vissa mindre grenar, såsom nordisk trap (i lerduveskytte), utgörs<br />
den högsta internationella nivån <strong>av</strong> ett skandin<strong>av</strong>iskt mästerskap. För att ytterligare<br />
komplicera situationen så anordnas inte alla mästerskap årligen eller lika<br />
ofta. Till exempel anordnas ishockey-VM varje år, handbolls-VM vartannat år<br />
medan fotbolls-VM hålls vart fjärde år. I en kvantitativ jämförelse <strong>av</strong> idrottsliga<br />
prestationer skapar detta problem – inte minst eftersom frånvaron <strong>av</strong> medaljer<br />
96
Change language