Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3. Indikatorer för uppföljning <strong>av</strong> <strong>statens</strong> stöd <strong>till</strong> <strong>idrotten</strong><br />
I RF:s urvalsundersökning Svenska folkets tävlings- och motionsvanor ingår även<br />
uppgifter om människors kostnader för idrottsrelaterad utrustning och <strong>av</strong>gifter<br />
(7–70 år). Resultatet redovisas i tabell 3.3.9. Av uppgifterna att döma har män<br />
något högre utgifter för idrott än kvinnor. Åldersmässigt framkommer en stor<br />
spännvidd. Förhållandevis stora grupper uppger sig ha inga eller små utgifter för<br />
sitt idrottande (0–500 kronor). Samtidigt finns det många som lägger ut minst<br />
2 000 kronor i utrustning och <strong>av</strong>gifter. Inte förvånande utgör även de yngsta och<br />
äldsta ålderskategorierna varandras spegelbilder, så<strong>till</strong>vida att unga (7–14 år) utmärker<br />
sig med att ha högst idrottsutgifter (minst 1 000 kronor om året) medan<br />
personer över 60 år uppger sig ha lägst kostnader. Samma tendens kan även urskiljas<br />
i att andelen personer utan idrottsutgifter ökar i takt med stigande ålder:<br />
från cirka 10 procent i ålder 7–14 år <strong>till</strong> en dryg tredjedel åldersgruppen 60 år och<br />
äldre. Slutligen går det även att urskilja vissa socioekonomiska tendenser, såsom<br />
att personer med eftergymnasial utbildning har högre utgifter för idrott jämfört<br />
med personer med högst gymnasieutbildning. Likaså ökar utgifterna i takt med<br />
ökad hushållsinkomst.<br />
90
Change language