Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH

3. Indikatorer för uppföljning av statens stöd till idrotten
nor. De är betydligt mer motionsaktiva än kvinnor i tonåren men motionerar samtidigt
mindre än kvinnor från 30-årsåldern och framåt. Detta är ett könsmönster
som ofta framträder i studier av den svenska befolkningens motionsvanor. 53 Lite
tillspetsat kan det sammanfattas som att pojkar och män tenderar att tillämpa
träningsprincipen ”mycket eller inget alls” medan flickor och kvinnor i större utsträckning
väljer att göra ”åtminstone något”. 54
Ett andra sätt att belysa människors idrotts- och motionsvanor är att helt enkelt
analysera svaret på frågan ”Hur ofta motionerar du”. Detta redovisas i tabell 3.2.2.
Tabell 3.2.2 Hur ofta motionerar du Skattning av andel personer i riket (%)
Minst 3 ggr
per vecka
1–2 ggr
per vecka
1–3 ggr
per månad
Mer sällan eller
aldrig
Totalt
7–70 år 45,9 29,6 9,2 15,3
Kön
Män 42,8 29,4 9,7 18,1
Kvinnor 49,1 29,8 8,7 12,4
Ålder
7–14 64,0 28,0 3,7 4,4
15–19 61,2 27,5 3,8 7,4
20–29 41,1 30,9 10,1 17,9
30–39 37,2 31,3 16,0 15,5
40–49 39,7 31,2 9,1 20,0
50–59 43,6 31,0 9,0 16,3
60–70 48,3 25,9 8,1 17,7
Utbildning
Förgymnasial 51,2 26,3 6,4 16,1
Gymnasial 41,0 29,7 11,2 18,2
Eftergymnasial 47,6 34,8 9,4 8,1
53 Jfr Engström, Lars-Magnus (1993), Liv 90, Rapport 1. Livsstil – prestation – hälsa. Motionsvanor, fysisk
prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20–65 år (Stockholm).
54 Norberg, Johan & Susanne Ljunglöf (2003), Idrott, kön och genus. En kunskapsöversikt, (Farsta: Riksidrotts
förbundet), s. 11.
73