Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. Indikatorer för uppföljning <strong>av</strong> <strong>statens</strong> stöd <strong>till</strong> <strong>idrotten</strong><br />
Tabell 3.1.14 ger flera intressanta indikationer. För det första går det att uttyda en<br />
tydlig ökning <strong>av</strong> antalet personer som uppger sig verka ideellt inom <strong>idrotten</strong>: från<br />
drygt 600 000 personer år 1999 <strong>till</strong> nästan 700 000 ett årtionde senare. Denna<br />
ökning är större än befolkningsökningen under samma period. Det är även tydligt<br />
att andelen kvinnliga ledare ökat – från 29 procent år 1999 <strong>till</strong> 36 procent år 2009.<br />
Indikator 1.5 Specialidrotts- och distriktsidrottsförbundens<br />
beroende <strong>av</strong> statligt stöd<br />
Precisering: Det statliga stödets storlek och andel <strong>av</strong> specialidrottsförbundens samlade<br />
intäkter<br />
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet<br />
Källa: Specialidrottsförbunden<br />
En indikation på specialidrottsförbundens beroende <strong>av</strong> offentliga medel fås genom<br />
att ställa <strong>statens</strong> stöd i relation <strong>till</strong> förbundens samlade intäkter. En variant<br />
på detta är den s.k. självfinansiering som Riksidrottsförbundet årligen sammanställer<br />
utifrån specialidrottsförbundens årsredovisningar och som ingår i RF:s<br />
återrapportering <strong>till</strong> regeringen angående statsbidragets utnyttjande och fördelning.<br />
Med självfinansiering <strong>av</strong>ses den andel <strong>av</strong> förbundens totala intäkter som inte<br />
utgörs <strong>av</strong> specialidrottsförbundens s.k. basbidrag.<br />
Som indikator betraktat, är specialidrottsförbundens självfinansiering ett mått<br />
som både möjliggör jämförelser mellan olika idrotter och att studera förändringar<br />
över tid. Men samtidigt finns det svagheter. Mest problematiskt är att måt tet endast<br />
baseras på RF:s s.k. basbidrag <strong>till</strong> förbunden. Detta bidrag – som år 2009<br />
uppgick <strong>till</strong> totalt 264,5 miljoner kronor – är visserligen förbundens största enskilda<br />
offentliga bidrag, men inte det enda. Till exempel <strong>till</strong>fördes förbunden även<br />
ett särskilt verksamhets- och förbundsutvecklingsstöd på drygt 107 miljoner kronor<br />
under 2009 inom ramen för projektet Idrottslyftet. Sedan <strong>2010</strong> <strong>till</strong>kommer<br />
även delar <strong>av</strong> de totalt 212 miljoner kronor som regeringen 2009 <strong>av</strong>satte för en<br />
flerårig satsning på att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft.<br />
Mot denna bakgrund redovisas i detta sammanhang det alternativa måttet: specialidrottsförbundens<br />
bidragsberoende. I det måttet ingår förbundens totala statsbidrag<br />
i relation <strong>till</strong> deras totala omsättning.<br />
Det ska <strong>till</strong>äggas att denna indikator endast <strong>av</strong>ser de nationella förbundens ekonomiska<br />
situation. Måttet kan inte användas för att bedöma skillnader mellan olika<br />
idrotter och klubbar på lokal nivå.<br />
65
Change language