Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. Indikatorer för uppföljning <strong>av</strong> <strong>statens</strong> stöd <strong>till</strong> <strong>idrotten</strong><br />
Målområde 3: Alla flickors och pojkars, kvinnors och mäns lika förutsättningar<br />
<strong>till</strong> deltagande.<br />
Målområde 4: Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik.<br />
Målområde 5: Idrotters internationella konkurrenskraft.<br />
Om metod, källor och indikatorsystemets utvecklingspotential<br />
Vid utformningen <strong>av</strong> ett indikatorsystem finns olika kr<strong>av</strong> att beakta. Vissa handlar<br />
om vetenskaplig kvalitetssäkring. Till exempel är det viktigt att indikatorerna har<br />
förmåga att mäta det som faktiskt <strong>av</strong>ses och att de även täcker väsentliga aspekter<br />
<strong>av</strong> det som ska mätas (s.k. validitetskr<strong>av</strong>). Där<strong>till</strong> bör undersökningspopulationen<br />
vara så stor som möjligt för att undvika risken för statistiska felkällor (reliabilitetskr<strong>av</strong>).<br />
Som ytterligare metodkriterier kan nämnas att indikatorerna bör vara<br />
väldefinierade, robusta och svåra att manipulera. Andra hänsynstaganden handlar<br />
snarare om att skapa smidighet och <strong>till</strong>ämpbarhet i själva uppföljningssystemet.<br />
Till exempel bör indikatorerna vara förhållandevis enkla att ta fram, företrädesvis<br />
via offentlig statistik eller andra, större databaser. Vidare ska de vara begripliga<br />
och entydiga att tolka. Även för en relativt oinitierad bedömare bör det således<br />
vara tydligt vad indikatorn <strong>av</strong>ser att mäta och hur resultatet ska bedömas. Slutligen<br />
återstår politiskt orienterade hänsynstaganden, såsom att indikatorerna bör<br />
vara välfärdsrelevanta, det vill säga belysa förhållanden som uppfattas som viktiga<br />
för medborgarnas välfärd, samt inriktade på sådant som är politiskt möjligt att<br />
påverka. Indikatorsystemet som helhet ska dessutom integrera ett funktionsnedsättnings-,<br />
jämställdhets-, integrations- och barnrättsperspektiv.<br />
Underlaget <strong>till</strong> vårt indikatorsystem baseras på många och olika källor. Mycket <strong>av</strong><br />
informationen har inhämtats via Riksidrottsförbundet, inte minst uppgifter om<br />
specialidrottsförbundens medlemsbestånd, styrelsesammansättning och ekonomi.<br />
För aktivitetsnivån inom barn- och ungdoms<strong>idrotten</strong> har den s.k. LOK-stödsstatistiken<br />
använts. Där<strong>till</strong> har värdefull information om ledaruppdrag, kostnader<br />
för idrottsutrustning m.m. inhämtats via Riksidrottsförbundets årliga enkätstudie<br />
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor.<br />
Vid sidan <strong>av</strong> RF har SISU Idrottsutbildarna <strong>till</strong>handahållit information om genomförda<br />
studieinsatser inom idrottsrörelsen medan Sveriges Olympiska Kommitté<br />
bidragit med uppgifter på elitidrottsområdet för de idrotter som ingår i det<br />
olympiska programmet.<br />
50
Change language