Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
tid <strong>till</strong> vila, fritid, lek och rekreation. I artikel 32 diskuteras barnarbete. Budskapet<br />
är att barn både måste skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och att behöva utföra<br />
arbete ”som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets<br />
hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling”. Båda<br />
artiklarna kan användas för att synliggöra och problematisera centrala inslag i den<br />
idrottsliga verksamheten med direkt koppling <strong>till</strong> ett barnrättsperspektiv.<br />
I frågan om fritid är budskapet att konventionsstaterna ska <strong>till</strong>försäkra barn reella<br />
möjligheter att kunna ägna sig åt olika former <strong>av</strong> organiserade fritids verk samheter<br />
(såsom idrott) – men att de unga även måste ha tid som de själva förfogar<br />
över. Överfört <strong>till</strong> <strong>idrotten</strong>s område blir uppmaningen <strong>till</strong> vuxenvärlden följaktligen<br />
att både aktivt stötta de ungas möjlighet att kunna <strong>till</strong>höra den organiserade<br />
<strong>idrotten</strong> och samtidigt säkerställa att det även finns tid som är fri från vuxenstyrda<br />
och organiserade aktiviteter. Barn måste både ges möjlighet att få vara med och<br />
möjlighet att kunna låta bli.<br />
I frågan om arbete bör det först påpekas att begreppet barnarbete är starkt värdeladdat.<br />
Det för tankarna <strong>till</strong> situationer där unga tidigt tvingas ut i arbetslivet för<br />
att bidra <strong>till</strong> sina familjers försörjning och därmed berövas möjlighet <strong>till</strong> både utbildning<br />
och en meningsfull fritid. I en vidare tolkning kan begreppet barnarbete<br />
emellertid även användas för analyser <strong>av</strong> svensk barn- och ungdomsidrott. För<br />
visst förekommer det att unga utför sysslor <strong>av</strong> arbetskaraktär i den organiserade<br />
<strong>idrotten</strong>. Ett första – och självklart – exempel är när unga innehar olika former<br />
<strong>av</strong> ledaruppdrag. Vissa hjälper <strong>till</strong> som tränare, domare eller instruktörer. Andra<br />
innehar förtroendeuppdrag i en styrelse eller i ett utskott. Merparten <strong>av</strong> dessa insatser<br />
är visserligen frivilliga och o<strong>av</strong>lönade, men det är samtidigt arbetsuppgifter<br />
som måste utföras för att föreningen ska kunna bedriva sin verksamhet. I den<br />
meningen utgör de barnarbete. En andra form <strong>av</strong> barnarbete är när de unga bidrar<br />
<strong>till</strong> föreningskassan genom att exempelvis sälja lotter eller korv, anordna basarer,<br />
städa osv. Det som skiljer dessa uppgifter från traditionella ledaruppdrag är att<br />
lottförsäljning m.m. inte på samma sätt kan kopplas <strong>till</strong> de idrottsaktiviteter som<br />
klubben bedriver. En tredje – och mer sentida – variant <strong>av</strong> barnarbete är när unga<br />
talanger i framförallt fotboll värvas som unga proffs <strong>till</strong> internationella klubbar<br />
och ligor.<br />
I Sverige finns ingen forskning om barns arbete inom <strong>idrotten</strong>. Det finns visserligen<br />
statistik rörande ungdomars ledaruppdrag, men det saknas kartläggningar<br />
<strong>av</strong> vilken typ <strong>av</strong> ideella insatser som de unga utför. Detsamma gäller föreningars<br />
förväntningar/kr<strong>av</strong> på att medlemmarna ska hjälpa föreningen via lottförsäljning,<br />
43
Change language