UppfÃ¶ljning av statens stÃ¶d till idrotten 2010 - GIH

More documents

Recommendations

Info

2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott resultat. Jämförelser med andra data visade att de idrottande ungdomar som var nöjda med en låg grad av inflytande inom idrotten inte alls saknade engagemang för samhällsfrågor eller politiskt inflytande i allmänhet. Därtill saknade även bakgrundsvariablerna större betydelse. Det fanns således inga externa förklaringar till frågan varför en sådan stor andel unga föreningsidrottare var nöjda med att ha så lite att säga till om. Svaret behövde istället sökas internt, ”i idrottens rum”. Trondmans fortsatta undersökning innehöll tre delar. Först gjordes förnyade analyser av 2005 års enkätmaterial. Detta kompletterades därefter med s.k. fokusintervjuer med idrottande ungdomar i idrotter som fotboll, ishockey och friidrott. Slutligen studerades även Riksidrottsförbundets idédokument Idrotten vill som uttryck för idrottsrörelsens normativa syn på delaktighet och inflytande inom idrotten. De nya analyserna gav resultat. Särskilt intressant blev det när Trondman jämförde de svar i 2005 års enkät som rörde ungdomarnas upplevda delaktighet och huruvida de efterfrågade delaktighet. Här visade sig nämligen ett tydligt samband. De unga föreningsidrottare som uttryckte stor efterfrågan på delaktighet var även den grupp som upplevde sig i störst utsträckning redan vara delaktiga. De unga föreningsidrottare som var nöjda med rådande delaktighet upplevde sig däremot inte vara särskilt delaktiga. I en mer ingående analys utkristalliserades följande tre grupperingar: 1. Den enskilt största gruppen var förnöjsamma med delaktighet (29 procent). I denna kategori fanns de unga som var nöjda med den delaktighet de hade av det enkla skälet att de redan upplevde sig vara delaktiga. 2. En nästan lika stor grupp var förnöjsamma utan delaktighet (27 procent). Denna kategori bestod av unga som sade sig vara nöjda med sin delaktighet samtidigt som de sade sig inte uppleva någon delaktighet. 3. En tredje stor grupp karakteriserades som pretendenter med delaktighet (26 procent). I denna kategori fanns de personer redan upplevde delaktighet men som samtidigt uttryckte en önskan om ökad delaktighet. Trondman konstaterade att den första och tredje gruppen var idrottspolitiskt relativt oproblematiska. Båda dessa levde nämligen upp till idrottsrörelsens förväntningar om ungas delaktighet och inflytande, såsom de formulerats i idéprogrammet Idrotten vill. Problemet låg istället hos mellangruppen: de som var nöjda med att inte uppleva någon delaktighet. Vad kännetecknade egentligen dessa Svaret visade sig vara att de förnöjsamma utan delaktighet hade en förhållandevis svag 41
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott idrottsidentitet (såtillvida att de inte tilldelade idrotten så stor betydelse i sina liv, lade ned begränsat med tid på sitt idrottande, inte upplevde sig vara särskilt bra på idrott m.m.). Likaså noterades låg föräldranärvaro för just denna grupp. Slutligen valde dessa unga i stor utsträckning att sluta föreningsidrotta – och särskilt med hänvisning till ett förlorat idrottsintresse, inga passande träningstider och motivationsförlust. I ett avslutande resonemang drar Trondman slutsatsen att det råder ett framträdelsegap mellan hur idrottsrörelsen tänker i fråga om ungas delaktighet (idrottens ”normativa rum”) och den mer prestations- och resultatinriktade idrottsverksamhet som i praktiken präglar föreningsidrottens vardag (”idrottens interna kärnlogik”). Eller omformulerat: idrotten vill en sak – men gör i viss utsträckning något annat. Detta får konsekvenser i fråga om ungdomars delaktighet. Problemet är nämligen att en verksamhet med allt för starkt fokus på idrottens interna kärnlogik tenderar att missgynna unga med svag idrottsidentitet, det vill säga just den grupp som inte heller önskar delaktighet. Detta är inte enbart problematiskt ur ett barnrättsperspektiv. Det går även rakt emot riktlinjerna i idrottsrörelsens eget policydokument Idrotten vill. Föreningsidrotten vill en sak – men gör till viss del något annat. En av Trondmans poänger är följaktligen att idrottspolitikens dilemma – det vill säga att så många ungdomar är nöjda med att ha lite att säga till om – är delvis självförvållat av en föreningsidrott som glömt bort värdet av att måna om de unga medlemmarnas delaktighet. Men samtidigt tillägger han att delaktighet även utgör dilemmats lösning. Hans främsta slutsats är nämligen mycket enkel: om idrotten har som mål att de unga ska vilja vara delaktiga – ja, då är lösningen att göra dem delaktiga. Och detta åstadkoms enklast genom följa just de riktlinjer och principer som redan formulerats i Idrotten vill, det vill säga att främja medbestämmande och ansvar, vara lyhörd och ta tillvara ungdomars erfarenheter, verka för mångfald och integration, utgå från ungdomarnas egna önskemål och ambitionsnivåer, lära ut demokratiska värderingar, uppmuntra ideellt ledarskap m.m. Kort sagt: om idrotten förverkligar vad idrotten vill, så kan den bli än mer framgångsrik än vad den redan är. Om barn, fritid och arbete Två av barnkonventionens artiklar rör barns rättigheter i förhållande till fritid och arbete. I artikel 31 diskuteras barns fria tid. Utgångspunkten är att barn har rätt att fritt kunna ”delta i det kulturella och konstnärliga livet” men att de även måste få 42
Page 1 and 2: Uppföljning av statens stöd till
Page 3 and 4: Centrum för idrottsforskning är s
Page 5 and 6:
Page 7 and 8: Sammanfattning och övergripande sl
Page 15 and 16: 1. Statens stöd till idrotten 2010
Page 17 and 18: 1. Statens stöd till idrotten 2010
Page 19 and 20: 2. Ett barnrättsperspektiv på sve
Page 41: 2. Ett barnrättsperspektiv på sve
Page 49 and 50: 3. Indikatorer för uppföljning av
Page 93 and 94:
3. Indikatorer för uppföljning av
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
3. InDIkAtoRER FöR UPPFöljnIng Av
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
3. InDIkAtoRER FöR UPPFöljnIng Av
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
4. Årsredovisning 2010 Centrum fö
Page 113 and 114:
4. ÅRSREDovISnIng 2010 CEntRUM Fö
Page 115 and 116:
Referenser Augustsson, Christian (2
Page 117:
Centrum för idrottsforskning www.c
show all

UppfÃ¶ljning av statens stÃ¶d till idrotten 2010 - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?